med anledning av prop. 1991/92:95 Valfrihet och fristående skolor

Motion 1991/92:Ub66 av Mikael Odenberg m.fl. (m, fp, c, kds)

Inledning

I propositionen föreslås att flertalet fristående
grundskolor genom ett nytt bidragssystem skall ges
möjligheter att verka på i stort sett samma villkor som de
kommunala grundskolorna.

Av landets 61 fristående skolor är sju så kallade
internationella skolor med undervisning på annat språk än
svenska. Till denna grupp hör Tyska skolan, Lycée
Français Saint-Louis, International School of Stockholm,
English Junior School, British Primary School, Tanto
School och en separat del av Bladins skola.

I propositionen föreslås att de sju internationella
skolorna skall undantas från det nya bidragssystemet. På
denna punkt bör riksdagen modifiera regeringens förslag.

De internationella skolorna

I propositionen fastslår regeringen att rätten och
möjligheten att välja skola är viktig i ett fritt samhälle.
Därför måste -- enligt regeringen -- det offentliga stöd som
tillfaller en skola ''utgå från vilket ansvar och åtagande som
skolan tar och fullgör''. Regeringen konstaterar vidare att
dagens fristående skolor huvudsakligen bygger på särskild
pedagogik eller på konfessionell grund och uttrycker
förhoppningen att det nya bidragssystemet skall starta en
utveckling även av fristående skolor med andra profiler.

De internationella skolorna är just skolor med en sådan,
annorlunda profil. En snabbt ökande internationalisering
och den fortlöpande europeiska integrationen gör också att
intresset växer för denna typ av skolor. Det är därför viktigt
att rätten och möjligheten att välja språkskolor inte
begränsas. En begränsning skulle också framstå som
paradoxal när inriktningen på reformeringen av läroplanen
för grundskolan är att stärka språkkunskaperna.

Propositionens motiv till att utesluta de sju
språkskolorna från det nya bidragssystemet är att skolorna
''tar emot barn som endast för en kortare tid är bosatta i
Sverige eller barn som har andra skäl att få en utbildning
med internationell inriktning. Undervisningen är också
anpassad till dessa barns behov. För de flesta barn som
stadigvarande bor i Sverige utgör inte de internationella
skolorna något alternativ.''

Om det offentliga stödet -- i enlighet med
propositionen -- skall utgå från skolornas ansvar och
åtaganden kan man inte på denna grund diskriminera de
internationella skolorna. De fullgör samma åtaganden som
andra fristående grundskolor, nämligen att meddela
undervisning för vilken skolplikt föreligger. Den
omständigheten att de internationella skolorna i varierande
utsträckning tar emot elever som vistas kortare tid i landet
minskar inte skolornas åtagande, eftersom skolplikt
normalt föreligger även för dessa elever.

De internationella skolorna är heller inte, såsom antyds
i propositionens motivering, ensidigt inriktade mot
undervisning av utländska barn som tillfälligt gästar vårt
land eller mot svenska barn, vars familjer planerar längre
vistelse utomlands. Tvärtom efterfrågas utbildningen i hög
grad av vanliga, svenska familjer som gjort samma
bedömning som regeringen, nämligen att den ''vanliga''
grundskolans språkutbildning är otillräcklig.

Av exempelvis Tyska skolans ca 400 grundskoleelever
har ungefär hälften svenska som sitt modersmål. Av de 35
à 40 procent av eleverna som har tyska som modersmål är
flertalet även svensktalande, födda eller sedan länge
bosatta i Sverige. Endast en mindre del, kanske 10 procent,
är utländska elever bosatta i Sverige för en kortare tid.

Genom sin tonvikt på främmande språk har de
internationella skolorna onekligen en speciell karaktär.
Däremot är denna inte nödvändigtvis mer speciell än
karaktären på en fristående skola som grundar sin
undervisning på en särskild pedagogik eller som har
konfessionell prägel. Framför allt är det inte korrekt att
påstå att de internationella skolorna inte skulle utgöra ett
alternativ för flertalet barn som stadigvarande bor i Sverige.
De internationella skolorna bör mot denna bakgrund
automatiskt inordnas i det nya systemet så att bidrag utgår
för varje skolpliktig elev.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det i proposition 1991/92:95
föreslagna bidragssystemet skall omfatta även s.k.
internationella skolor.

Stockholm den 21 april 1992

Mikael Odenberg (m)

Hugo Hegeland (m)

Erling Bager (fp)

Rune Thorén (c)

Jerzy Einhorn (kds)