med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform
Motion 1991/92:N41 av Lars Werner m.fl. (v)
Ärendet är avslutat
- Motionsgrund
- Proposition 1991/92:134
- Motionskategori
- -
- Tilldelat
- Näringsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1992-04-21
- Bordläggning
- 1992-04-22
- Hänvisning
- 1992-04-23
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Propositionen
Propositionen tar sin utgångspunkt i svensk historia från Gustaf Vasas tid, i vissa delar t.o.m. förhistorisk tid. Detta tillsammans med det faktum att man nu föreslår väldiga förändringar som påverkar både omfattande gemensamma tillgångar och många enskildas förutsättningar gör att man förvånas djupt dels över regeringens brådska, dels över bristen på noggrann beredning och utredning.
Det statliga ägandet av skog är en företeelse med anor långt bak i tiden. Att plötsligt sälja ut statens skog och mark får anses vara ett brott mot en historisk tradition. Att genomföra en sådan grundläggande förändring med endast den mycket osäkra motiveringen att produktiviteten eventuellt höjs är ett ideologiskt betingat vågspel.
Regeringen föreslår vissa direktiv och riktlinjer för omvandlingen av domänverket som berör en mängd anläggningar, ägande- och brukarförhållanden, rennäring, skogsnäring, naturvård, regionalpolitik, etc. Huvudinriktningen är att statens tillgångar i domänverket -- framförallt den produktiva skogsmarken -- ska säljas ut till privata intressenter.
Propositionen grundas ej på ett vederhäftigt underlag
Vänsterpartiet yrkar avslag på propositionen. Den totala bristen på utredning av de föreslagna riktlinjernas effekt i praktiken på en mängd områden är helt oacceptabel. Någon remissbehandling har ej heller skett utan endast lagrådsremissen har skickats till vissa berörda. Den bristfälliga behandlingen kan ej motiveras av sakskäl -- som det påpekas ett flertal gånger i propositionen kommer utförsäljningen att ta flera år. Särskilt i rådande konjunktur är det inte aktuellt med markförsäljning i någon nämnvärd grad. Det finns med andra ord ingen grund för regeringens brådska. Det är lätt att få en känsla av att regeringen snabbt vill få igenom dessa förslag utan en ordentlig och öppen debatt.
Vänsterpartiet kan inte acceptera en utförsäljning av domänverkets mark när varken för- eller nackdelar klart framgår. Det gäller både ekonomiska konsekvenser för staten och de ekologiska effekterna. Domänverket har under en längre tid verkat på en fri och konkurrensutsatt marknad och är med stor sannolikhet en god affär för staten. Att då sälja är dels en dålig affär, dels ur fördelningssynpunkt fel när vinsten från vår gemensamma mark i framtiden skall tillfalla ett mindre antal personer -- som haft råd att köpa upp marken.
Även ur samhällsekonomisk synvinkel är det oroande med stora statliga utförsäljningar. Riskvilligt kapital är en bristvara och om det används till att köpa f.d. statlig egendom finns det en risk att andra nyttiga investeringar hämmas.
Den borgerliga regeringens handlande, grundat på dogmatisk ideologi, att snabbt sälja ut statens lönsammaste tillgångar -- i det här fallet den svenska kronoskogen -- kan ej accepteras.
I många fall blir det även svårt att ta ut rätt pris på de delar som ska säljas. Tanken att gynna små enskilda ägare och skogs- och jordbrukare är dock positiv.
Om riksdagen inte bifaller vårt anslagsyrkande har vi ett antal andrahandsyrkanden.
Naturvården måste ges företräde
Den biologiska mångfalden måste säkras. Forskning visar att det bara kan ske om ett nät av skogliga reservat bildas. Och detta nät måste vara så finmaskigt, dvs. så omfattande, väl fördelat och sammansatt att det kan erbjuda goda fortlevnadsmöjligheter för de många djur- och växtarter vilka inte kan klara sig på de arealer som utsätts för modernt skogsbruk. Mer än 200 arter växter och djur är nu akut hotade. En hel djur- och växtvärld är på väg att utrotas ur de svenska skogarna.
Hur stora arealer som måste skyddas genom reservatsbildning är oklart, det sammanhänger i hög grad med hur skogsbruket bedrivs. Ett mer naturvårdsinriktat skogsbruk minskar behovet av att skydda arealer, enligt vissa beräkningar med mer än hälften.
Men under alla omständigheter kvarstår ett behov att undanta betydande arealer från skogsbruk. Med nuvarande takt i skyddsarbetet går det alldeles för långsamt för att den biologiska utarmningen ska kunna stoppas. Åtgärderna i verkligheten stämmer alltså inte med de beslut som riksdagen fattat och inte heller med de åtaganden som Sverige gjort i internationella konventioner. Oavsett om domänverket bolagiseras eller inte så måste skyddsarbetet påskyndas. Detta bör ske genom att mark förs över från domänverket till naturvårdsfonden.
I propositionen föreslås att cirka 10 000 hektar produktiv mark ska bli kvar i samhällets ägo för närmare utredning om framtida skyddsbehov. Detta är ett steg i rätt riktning, men otillräckligt. Vänsterpartiet föreslår att regeringen får i uppdrag att omedelbart tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta ett förslag till vilka ytterligare skogsarealer som bör överföras till naturvårdsfonden för att skyddas. En utgångspunkt för detta arbete bör vara de listor med skyddsvärda objekt som utarbetats på länsstyrelserna. Därutöver bör även arealer som i framtiden kan utveckla höga skyddsvärden tas med.
I propositionen avvisas tanken att staten skulle behålla en markreserv för framtida markbyten. Visserligen sägs i propositionen: ''Däremot kan det underlätta att träffa överenskommelser med enskilda markägare'', men detta till trots så anser regeringen att det vore opraktiskt att behålla en markreserv. Man håller för troligt att bolaget kommer att vara villigt att vara staten behjälpligt vid denna typ av affärer. Det är svårt att dela denna optimism eftersom steg två i regeringens privatiseringspolitik för skogen är att aktieinnehavet i bolaget skall säljas ut. Samhället kommer alltså inte att kunna ställa krav på att de kommande ägarna skall vara staten behjälpliga när det uppstår behov av bytesarealer.
Vänsterpartiet föreslår därför att staten behåller en markreserv för detta ändamål. Den ovan föreslagna arbetsgruppen bör få i uppgift att föreslå lämpliga arealer för detta ändamål.
Eftersom propositionen om bolagisering och utförsäljning av domänverket lämnas till riksdagen utan att ordentligt underlag utarbetats finns det risk att arbetet med att ta fram förslag till utbytesarealer och skyddsvärda arealer inte kommer att vara klart om och när bolagiseringen sker. Denna eventuella bolagisering bör därför villkoras så att mark för dessa ändamål senare utan kostnader kan återföras från bolaget till staten.
Naturvårdshänsynen i skogsbruket har också ett internationellt perspektiv; dels är den svenska floran och faunan en del av hela mänsklighetens gemensamma naturarv som måste vårdas ansvarsfullt, dels är det viktigt att vi kan föregå med gott exempel på de områden där vi ställer höga krav på andra länder -- inte minst inför FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio i juni 1992.
Den biologiska utarmningen är större i Sverige än i en del u-länder vilka vi vill ge goda råd. Det är viktigt inte minst inför Rio-konferensen att vi kan föregå med gott exempel på de områden där vi ställer höga krav på andra länder.
Regeringen får inte kasta bort samhällets möjligheter att rädda den biologiska mångfalden när det som mest behövs.
En samlad sameproposition
Regeringens föreslagna åtgärder har också genomgripande effekt på fjällvärlden, renskötseln och samernas villkor. De borgerliga partierna har tidigare kritiserat socialdemokraterna för att komma med utspel och delbeslut istället för att komma med ett samlat förslag när det gäller samernas situation. Nu gör de borgerliga partierna på ett liknande sätt när de själva är i regeringsställning.
Regeringen har aviserat framläggandet av en samlad sameproposition i vilken det rimligen måste ingå att belysa och klarlägga bl.a. de rättsfrågor, som regeringen nu gör vissa uttalanden om. Detta gäller framför allt skogssamernas rättsliga ställning och innehållet i samernas jakt- och fiskerätt.
Flera uttalanden i propositionen är utmanande och tveksamma ur rättspolitisk synpunkt och föregriper ILO- konventionens behandling. Överhuvudtaget behandlar propositionen frågan om vem som äger berörda marker på ett oseriöst sätt.
En särskild fråga är den föreslagna ändringen av 3 § rennäringslagen. Det anförs att det är en redaktionell ändring. Satt i sitt rättsliga sammanhang innebär dock den föreslagna ändringen en inskränkning i renskötselrätten. Frågan har i övrigt inget sammanhang med frågan om bolagisering av domänverket och bör därför behandlas i annat sammanhang -- lämpligen i samepropositionen.
Det problem som uppkommer vid en förändring av statens ägande av marker i fjällvärlden och andra marker som berör samer måste beredas noggrant och tas upp i ett helhetsperspektiv. Detta kan göras i den av regeringen aviserade samlade samepropositionen.
Principerna för själva utförsäljningen
Vi kan instämma i regeringens tankar att små enskilda skogs- och jordbruksfastigheter ska främjas vid eventuell försäljning av mark.
Men vid försäljning är det också viktigt att titta på regionalpolitiska effekter i stort och att hushåll som är beroende av skogs- och jordbruket gynnas. Smärre försäljningar som leder till bättre arrondering eller skapar bättre förutsättningar för naturvård är naturligtvis önskvärda.
Viktigt är också att naturvårdshänsyn tas vid försäljningen, t.ex. att möjligheter finns att skapa biotopkorridorer och sammanhängande områden som kan garantera den biologiska mångfalden och arternas reproduktionsförmåga.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1991/92:134,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att naturvårdshänsynen måste beaktas vid en eventuell försäljning av statlig mark,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag över vilka arealer utöver de i propositionen föreslagna som bör överföras till naturvårdsfonden enligt vad i motionen anförts,
4. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, hos regeringen begär förslag över vilka arealer som bör kvarstå i samhällets ägo för att kunna användas som markbytesobjekt enligt vad i motionen anförts,
5. att riksdagen, vid bifall till yrkandena 3 och 4, hos regeringen begär att en arbetsgrupp får i uppdrag att utarbeta de begärda arealförslagen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en framtida möjlighet att utan kostnader återföra arealer från bolaget till samhället,
7. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de frågor som berör rennäringen skall tas upp i den kommande samepropositionen,
8. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hänsyn till fördelningspolitik, naturvård m.m. vid en eventuell försäljning av statlig mark.
Stockholm den 21 april 1992 Lars Werner (v) Bertil Måbrink (v) Rolf L Nilson (v) Elisabeth Persson (v) Björn Samuelson (v) Annika Åhnberg (v)
Yrkanden (16)
- 1att riksdagen avslår proposition 1991/92:134
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen avslår proposition 1991/92:134
- Behandlas i
- 10002att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att naturvårdshänsynen måste beaktas vid en eventuell försäljning av statlig mark
- Behandlas i
- 10002att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att naturvårdshänsynen måste beaktas vid en eventuell försäljning av statlig mark
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 10003att riksdagen hos regeringen begär förslag över vilka arealer utöver de i propositionen föreslagna som bör överföras till naturvårdsfonden enligt vad i motionen anförts
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 10003att riksdagen hos regeringen begär förslag över vilka arealer utöver de i propositionen föreslagna som bör överföras till naturvårdsfonden enligt vad i motionen anförts
- Behandlas i
- 10004att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, hos regeringen begär förslag över vilka arealer som bör kvarstå i samhällets ägo för att kunna användas som markbytesobjekt enligt vad i motionen anförts
- Behandlas i
- 10004att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, hos regeringen begär förslag över vilka arealer som bör kvarstå i samhällets ägo för att kunna användas som markbytesobjekt enligt vad i motionen anförts
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 10005att riksdagen, vid bifall till yrkandena 3 och 4, hos regeringen begär att en arbetsgrupp får i uppdrag att utarbeta de begärda arealförslagen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 10005att riksdagen, vid bifall till yrkandena 3 och 4, hos regeringen begär att en arbetsgrupp får i uppdrag att utarbeta de begärda arealförslagen
- Behandlas i
- 10006att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en framtida möjlighet att utan kostnader återföra arealer från bolaget till samhället
- Behandlas i
- 10006att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en framtida möjlighet att utan kostnader återföra arealer från bolaget till samhället
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 10007att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de frågor som berör rennäringen skall tas upp i den kommande samepropositionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- delvis bifall
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 10007att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de frågor som berör rennäringen skall tas upp i den kommande samepropositionen
- Behandlas i
- 10008att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hänsyn till fördelningspolitik, naturvård m.m. vid en eventuell försäljning av statlig mark.
- Behandlas i
- 10008att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hänsyn till fördelningspolitik, naturvård m.m. vid en eventuell försäljning av statlig mark.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.