Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1990/91:117 En ny kommunallag

Motion 1990/91:K57 av Ylva Johansson och Bo Hammar (v)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1990/91:117
Tilldelat
Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning
1991-04-15
Bordläggning
1991-04-16
Hänvisning
1991-04-17

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Den offentliga sektorn är nu, liksom under hela
åttiotalet, utsatt för hårdhänta, och många gånger vulgära,
attacker från högerkrafterna i landet. Privatisering och
Marknaden har predikats som de frälsande gudarna. När
högerkrafterna blåser upp sig och hotar att rasera den
gemensamma välfärden, då är det hög tid för alla oss som
värnar om den offentliga verksamheten att öppna för
förnyelse och demokratisering.
Samtidigt går det inte att blunda för det främlingskap
som många människor känner i kontakter med delar av den
offentliga verksamheten. Många upplever att det finns en
motsättning mellan att å ena sidan själva få besluta och
engagera sig i den del av den offentliga sektorn som man
själv är involverad i och beroende av och å andra sidan den
demokratiska process som via det representativa systemet
har att garantera det folkliga inflytandet över samma
verksamhet.
Denna motsättning är djupt olycklig men går inte att
önska bort. För att den offentliga verksamheten skall kunna
utvecklas krävs att den blir en gemensam angelägenhet för
alla de människor som är berörda. Den offentliga sektorn
måste utvecklas till en gemensam sektor som vi känner
delaktighet i och ansvar för.
Demokrati förutsätter människors aktiva deltagande.
Det innebär att den representativa demokratin måste
kompletteras med människors direkta engagemang för att
tillsammans lösa gemensamma angelägenheter.
Den offentliga verksamheten i vårt land är omfattande
och mångfasetterad. Det innebär givetvis att olika modeller
för inflytande och engagemang måste prövas inom olika
delar av den offentliga sektorn. Men svårigheten att finna
en generell modell får inte hindra det förändringsarbete
som nu måste inledas.
Detta är särskilt viktigt med tanke på de ungdomar som
idag tar den offentliga verksamheten och den politiska
demokratin för självklar. Dessa ungdomar skall inte behöva
höra på litanior om hur illa det var ställt förr i tiden. Istället
måste deras förslag till förändringar tas på allvar. En
offensiv politik för rättvisa och solidaritet in i
tjugohundratalet måste våga ta fasta på nya idéer och pröva
nya vägar för demokrati och inflytande.
Den av regeringen tillsatta ungdomskommittén har i ett
nyligen avlämnat betänkande, Ungdom och makt (SOU
1991:12), bl a 
behandlat ungdomars inflytande i skolan. Man skriver
där;
Ute i samhället har man tidigare försökt med rådgivande
organ, som t ex 
kommundelsråd. Dessa har lagts ned därför att
medborgarna inte fann det mödan värt att enbart vara
rådgivande och ej få delta i beslutsfattandet.
Varför skulle elever vara annorlunda än vuxna
medborgare?
I de beslutande organ som vi tidigare redogjort för i
Finland och Danmark finns elevrepresentanter med som en
klar minoritet och med begränsade rättigheter. I debatten
om elev- och föräldrainflytande i svensk skola refereras ofta
till dessa båda länders lösningar.
Ur Ungdomskommitténs synvinkel är dessa länders
former för inflytande helt oacceptabla. Vi menar att det
istället är eleverna som ska ha ett ökat inflytande över sin
egen arbetssituation. Det är också viktigt för oss att de som
finns i skolan förutom eleverna, dvs skolans personal, också
har ett stort inflytande över sin arbetssituation --
--
-- Principerna för en skolenhetsstyrelse skulle enligt vår
uppfattning vara följande:Klar gräns mellan det politiska
ansvaret och förvaltningsansvaret på skolenheten. Inga
politiker skall finnas i skolenhetsstyrelsen.Endast elever
och personal på skolenheten ska ingå i styrelsen. På
grundskolans låg- och mellanstadier kan elever till viss del
representeras av föräldrar.Styrelsen leds av en ansvarig
personal, utsedd på viss tid av den politiska nämnden.
Styrelsen skall bestå av hälften elever som utses i direkta
och hemliga val bland eleverna.
Skolenhetsstyrelsen ska fatta beslut i de frågor som berör
skolenhetens drift och verksamhet och ha ansvar för en av
politikerna fastställd budget. Med kommunens skolplan
som grund ska styrelsen diskutera och enas om lokala mål
för skolenheten. Inom budget ska styrelsen prioritera
insatser som leder fram till målen. Det kan gälla frågor om
lokaler, inköp, skolmåltider, läromedel, anställning av
personal m.m.
Valet av elever till styrelsen ska ske i direkta och hemliga
val. Då blir inte eleverna hänvisade till val enbart inom den
egna klassens ram, valet blir fritt från vuxenstyrning och ger
en funktionell demokratisk träning. Det kan vara lämpligt
att dela in skolan i valkretsar, t ex 
olika årskurser eller olika sektorer av skolan.
Om eleverna vill ha valkampanjer eller annat utrymme
för valen till styrelsen är det de vuxnas uppgift att underlätta
för sådana aktiviteter. Mandatperioden bör vara ett år.
Vår modell innebär att ordförande för styrelsen inte
behöver vara nuvarande rektor. Ordförande/platschef
förordnas för tre år i taget av den politiska nämnden.
Så långt ungdomskommittén.
Skolan har ca 200 000 anställda, utbildar ca 1 300 000 
elever och omsluter ca 70 miljarder 
kr varje år. Skolan är därmed en betydande del
av den offentliga verksamheten i vårt land. Det saknas alltså
inte förslag om hur delar av den offentliga verksamheten
skall kunna utvecklas och demokratiseras.
Decentralisering och avreglering är inte detsamma som
demokratisering. Men en decentralisering och ökat lokalt
ansvar kan skapa förutsättningar för en mer levande
demokrati.
Om självförvaltande skolor enligt denna modell, eller
andra modeller för brukarinflytande inom den offentliga
sektorn, ska införas eller inte måste självklart avgöras av de
politiskt valda i varje kommun. Modellen förutsätter att
kommunerna ges möjlighet att delegera beslutanderätt inte
bara till tjänstemän utan även till grupper av ''brukare''.
Detta fordrar en ändring i kommunallagstiftningen.
Regeringen har nu presenterat sitt förslag till ny
kommunallag. Där föreslås väsentligt utökade möjligheter
att delegera beslut. Men det blir endast möjligt att delegera
beslut till förvaltningschefer som i sin tur får delegera ned
till anställda. Enda ''undantaget'' utgörs av de
partssammansatta organ som har rätt att svara för
beredning, förvaltning och verkställighet med undantag av
frågor som rör mål och kvalitet liksom ärenden som avser
myndighetsutövning mot någon enskild. Möjlighet för de
politiskt valda i kommunen att delegera beslut till grupper
av brukare eller till några ''brukarsammansatta organ''
föreslås inte.
Med en sådan politik blir enda möjligheten för de elever
och föräldrar som vill ha direkt inflytande över sin skola att
starta en privat skola som har någon typ av
entreprenadförhållande till kommunens skolstyrelse. Eller
för de föräldrar som vill ta ett stort ansvar för det dagis där
de har sina barn att starta ett föräldrakooperativ. Med en
sådan inskränkning av möjligheterna till delegation av
beslut för de politiskt valda i kommunen öppnas vägen för
dem som förespråkar privata lösningar och
entreprenadförhållanden inom den offentliga sektorn.
Med privata skolor och en kommunal förvaltning som
köper tjänster av olika entreprenörer finns ingen garanti för
något som helst demokratiskt inflytande över den dagliga
verksamheten i t ex skolan. Samtidigt som de människor
som är engagerade och vill ta ansvar för t ex sin egen skola
eller sina barns dagis hänvisas till icke-kommunala
alternativ.
För att utveckla och demokratisera den offentliga
verksamheten föreslår vi att riksdagen hos regeringen begär
förslag om sådan ändring i kommunallagen att det blir
möjligt för de politiskt valda i en kommun att delegera
beslutanderätten till grupper av brukare eller
''brukarsammansatta organ'' så att de förslag som framförts
av ungdomskommittén liksom andra modeller för
brukarinflytande inom den offentliga sektorn blir möjliga
att välja för de kommuner som har en politisk majoritet som
så önskar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av
kommunallagen för att möjliggöra brukarinflytande genom
självförvaltning inom offentlig verksamhet i enlighet med
vad i motionen anförts.

Stockholm den 15 april 1991

Ylva Johansson (v)

Bo Hammar (v)


Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av kommunallagen för att möjliggöra brukarinflytande genom självförvaltning inom offentlig verksamhet i enlighet med vad i motionen anförts.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av kommunallagen för att möjliggöra brukarinflytande genom självförvaltning inom offentlig verksamhet i enlighet med vad i motionen anförts.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.