med anledning av prop. 1990/91:117 En ny kommunallag

Motion 1990/91:K50 av Mona Saint Cyr (m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1990/91:117
Tilldelat
Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning
1991-04-15
Bordläggning
1991-04-16
Hänvisning
1991-04-17

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Riksdag, regering och centrala verk har under årens lopp
givit miljö- och hälsoskyddsnämnderna (MHN) specifika
uppgifter med allt större bredd. I propositionen berörs
enbart miljöområdet, vilket tillsammans med andra
faktorer i förslaget antyder viss okunskap om MHNs totala
arbetsområde.
De första mer utvecklade miljöbestämmelserna gavs i
1919 års hälsovårdsstadga, som 1958 utvecklades ytterligare
och numera ersatts av hälsoskyddslagen. Parallellt har
emellertid en lång rad lagar tillkommit på miljöområdet;
miljöskyddslagen, renhållningslagen eller lagen om
kemiska produkter.
De forna hälsovårdsnämnderna har successivt fått allt
fler och alltmer komplicerade specialuppgifter och därmed
en särställning på miljöområdet. Under åren har därigenom
också byggts upp en specialkunskap. Detta gäller såväl de
förtroendevalda som tjänstemännen. Denna kunskap
riskerar med lagförslaget att spolieras. I realiteten riskerar
man en återgång till tiden före 1958, då bara de största
kommunerna hade en särskild hälsovårdsnämnd. Att på
detta sätt vrida klockan tillbaka går stick i stäv med ett stort
antal ställningstaganden från riksdagens sida under senare
år.
1989 antog sålunda riksdagen en proposition,
1988/89:68, som skärpte livsmedelstillsynen.I det beslutet
underströks vikten av en kompetent MHN att genomföra
den nya lagstiftningen och att värna om konsumenterna
såväl beträffande hälsa som redlighet i handeln.
MHNs uppgift har bland annat varit såväl att tillvarata
den enskildes som att bevaka kommuninvånarnas
övergripande miljökrav. MHN har också bevakat
samhällets allmänna miljökrav på kommunal nivå. Den
positiva utveckling, som MHN genomgått har i mycket
berott på den fristående ställning,som detta organ haft
gentemot andra organ.
Om sammanslagning nu kommer till stånd till t.ex. en
byggoch miljönämnd, vilket har antytts, är det föga troligt
att livsmedelstillsynen blir särskilt prioriterad. Den utgör i
många fall 50 procent av MHNs arbete. Och vad vet
byggnadsnämnden om djurskydd, smittskydd,
bostadshygien, dricksvatten, radon, kost och hälsa m.m.?
Vilka blir effekterna av den föreslagna fria
nämndorganisationen för MHN-området? Detta är inte
klarlagt. Därtill kommer, att jävssituationer kommer att
uppstå, om t.ex. tekniska nämnden eller gatukontoret skall
övervaka och kontrollera sin egen verksamhet, t.ex. vad
gäller dricksvattenproduktionen. Kan någon garanti ges, att
kommunens verksamhet på omgivningshygien,
bostadshygien, livsmedels- och dricksvattenshantering
övervakas på ett opartiskt sätt i fortsättningen?
Utöver dessa tveksamheter finns det anledning att också
peka på direkta oklarheter i lagtexten. I 6:33 om delegation
anges, att besluten på delegation fattas på nämndens
vägnar. De kan alltså överklagas som ett vanligt
nämndbeslut. I 36 paragrafen samma kapitel talas om beslut
i brådskande fall, då ordföranden får fatta beslutet. Där
anges däremot inte, om detta sker på nämndens vägnar.
Kan det alltså överklagas?
I 6:38 har föreslagits en regel om brukarinflytande. Man
tycks ha förbisett, att en delegats beslut i detta sammanhang
kan innebära någon form av myndighetsutövning. Då gäller
förvaltningslagens regler om kommunikation. Någon
hänvisning till den lagen finns emellertid inte.
Uttrycket laglighetsprövning i kap 10 medför oklarheter.
Det nya begreppet ersätter begreppet kommunalbesvär
men kan inte anses tillräckligt särskiljande. Även
förvaltningsbesvär innebär till stor del en
laglighetsprövning. Behövs alls en speciell term för denna
typ av överklagande? Enklast vore att ändra rubriken till
''Överklagande'' och orden till ''lagligheten av'' i paragraf 1.
Den föreslagna ändringen i hälsoskyddslagen kan få
mycket besvärande konsekvenser. Det är inte självklart, att
''en eller flera nämnder som skall fullgöra kommuens
uppgifter inom miljö-och hälsoskyddsområdet'' verkligen
ersätter det nu entydiga kravet på en speciell MHN. På
denna har nämligen lagts ett stort antal specialförfattningar,
som inte ryms inom begreppet miljö-och hälsoskydd. Hit
hör sålunda hela livsmedelsområdet, import- och
exportkontrollen vad gäller livsmedel, djurskyddet,
smittskyddet etc. Dessa frågor inryms inte i begreppet
miljöskydd och inte heller i begreppet hälsoskydd, som i
paragraf 1 hälsoskyddslagen definieras som åtgärder för att
motverka och undanröja sanitär olägenhet. Denna ändring
i hälsoskyddslagen kan medföra omfattande följdändringar
i annan lagstiftning. Dylika konsekvenser av lagförslaget i
nämnda hänseende har inte alls antytts av regeringen.
Omfattningen härav är svår att bedöma.
Dessa senare omständigheter liksom tidigare oklara
punkter i lagtexten motiverar att lagrådet granskar
förslaget.

Hemställan

Mot hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen remitterar lagförslaget till lagrådet för
granskning av bl.a. de i motionen anförda oklarheterna
kring miljö- och hälsoskyddsnämndernas verksamhetsfält.

Stockholm den 15 april 1991

Mona Saint Cyr (m)


Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen remitterar lagförslaget till lagrådet för granskning av bl.a. de i motionen anförda oklarheterna kring miljö- och hälsoskyddsnämndernas verksamhetsfält.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen remitterar lagförslaget till lagrådet för granskning av bl.a. de i motionen anförda oklarheterna kring miljö- och hälsoskyddsnämndernas verksamhetsfält.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.