Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1989/90:110 Reformerad inkomst- och företagsbeskattning

Motion 1989/90:Sk58 av Carl Bildt m.fl. (m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1989/90:110
Tilldelat
Skatteutskottet

Händelser

Inlämning
1990-05-02
Bordläggning
1990-05-03
Hänvisning
1990-05-04

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Sk58

av Carl Bildt m.fl. (m)

med anledning av prop. 1989/90:110 Reformerad
inkomst- och företagsbeskattning

Innehållsförteckning

1. Sammanfattning 2

2. En ny bolagsbeskattning 3

2.1 Bolagsskattesatsen och en ny generell reserveringsmöjlig

het 3

2.2 Nominell beskattning av reavinster? 4

2.3 Slopad dubbelbeskattning 4

2.4 Underlag för SURV 4

2.5 Värdering av lager 5

2.6 Nuvärdeavskrivning och periodiseringsfond 5

2.7 Fondavsättningar 5

2.8 Särskilda regler för fåmansföretagsdelägare 5

2.9 Särskilda branscher 6

2.9.1 Investmentföretag och aktiefonder 6

2.9.2 Banker och andra finansiella institut 6

2.9.3 Byggnadsföretag m.m 6

3. Beskattning av enskild näringsverksamhet 6

3.1 Reserveringsmöjligheter m.m 6

3.2 Räntebalansproblemet 7

3.3 Indelning i förvärvskällor och underskottsavdrag 7

3.4 Beskattningsår 8

3.5 Bil med blandad användning m.m 8

3.6 Lokal i den egna bostaden 8

3.7 Realisationsvinstbeskattning av näringsfastigheter 8

4. Uttag av socialavgifter 9

5. Förmögenhetsskatt och begränsningsregel 9

6. Handelsbolag 9

7. Fåmansföretagsreglerna 9

8. Övergången till det nya företagsskattesystemet 10

8.1 Avskattning av lagerreserver m.m 10

8.2 Regler för banker m.m 10

9. Hemställan 10

1

Mot.

1989/90

Sk58

l Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Sk58

Sammanfattning

Moderata samlingspartiet föreslog 1985 en reformering av det nuvarande bolagsskattesystemet.
Skattesatsen borde sänkas till cirka 30 % samtidigt som
investeringsfondssystemet slopades och andra reserveringsmöjligheter begränsades.
De förslag som nu läggs fram i propositionen, med utgångspunkt
i det förslag utredningen om reformerad företagsbeskattning presenterade,
överensstämmer i sina huvuddrag med det moderata förslaget från 1985.

I vissa avseenden måste emellertid förslagen i propositionen ändras för att
den nya företagsbeskattningen skall kunna leda till en positiv utveckling och
högre tillväxt.

I propositionen saknas en särskild reserveringsmöjlighet som stöd för små
och nystartade företag.

I propositionen föreslås en full nominell beskattning av realisationsvinster
vid bolagsbeskattningen. Moderata samlingspartiet förordar generellt en beskattning
av kapitalvinster som innebär att anskaffningsvärden indexuppräknas
vid vinstberäkningen. Samma regler bör gälla inom bolagssektorn som i
övriga fall.

Dubbelbeskattningen bibehålls i regeringens förslag med undantag för att
de s.k. Anellavdragen även fortsättningsvis tillåts vid nyemission. Dubbelbeskattningen
av aktieutdelningar diskriminerar riskvilligt sparande i förhållande
till övriga sparformer. Den bör, enligt vår mening, successivt slopas
med början 1992 genom införande av avräkning för erlagd bolagsskatt vid
beskattningen av aktieägaren.

Företagsskatteutredningens förslag om nuvärdeavskrivning och periodiseringsfonder
fullföljs inte i propositionen. Genom rätt till nuvärdeavskrivning
uppkommer positiva effekter på företagens risktagande och likviditet. Även
andra skäl talar för förslaget, som således bör genomföras.

Det s.k. inkuransavdraget vid lagervärdering föreslås sänkas från 5 till 3 %
i propositionen. Avdraget bör, i likhet med vad företagsskatteutredningen
föreslog, sättas till 5 % av det totala anskaffningsvärdet.

1 motionen avvisas de föreslagna spärreglerna för delägare i fåmansbolag.
Det moderata skattealternativet är så utformat att några spärregler vad gäller
utdelningar inte behövs. För realisationsvinster behövs spärregler, men
de måste utformas på ett enklare och mer generöst sätt än i propositionen.

Vi förordar också att företagsskatteutredningens förslag om alternativa
värderingsregler för banker och andra finansiella institut fullföljs. Därmed
får dessa företags fordringar på allmänheten (exklusive utlåning till staten
och kommuner) tas upp till 99 % av det samlade anskaffningsvärdet. Vi föreslår
också att företagsskatteutredningens förslag beträffande investmentföretag
och aktiefonder fullföljs.

Vad avser värdering av pågående arbeten för byggnadsföretag bör också
företagsskatteutredningens förslag om att de skall få tas upp till lägst 95 %
av nedlagda direkta kostnader genomföras. Indirekta kostnader bör få avskrivas
direkt.

Reserveringsmöjligheterna för egenföretagare bör förbättras utöver vad
som föreslås i propositionen genom att egenföretagarens egen inkomst får
ingå i underlaget för den nya reserveringsmöjligheten.

Ränta på skogs- och upphovsmannakonton bör inte beskattas. S.k. far- Mot. 1989/90

tygsfonder skall även i fortsättningen vara tillåtna inom såväl bolagssektorn Sk58

som för enskilda näringsidkare.

Förslaget om ”räntekorrektion”, som syftar till att motverka att kostnader
för privata lån dras av inom inkomstslaget näringsverksamhet, bör avslås.

Förslaget är krångligt och kan dessutom leda till negativa effekter så till vida
att faktiska kostnader för näringsverksamheten inte blir avdragsgilla.

Vi avvisar förslaget om att slopa rätten till underskottsavdrag mot andra
inkomstslag eller förvärvskällor under löpande beskattningsår. Vi avvisar
också förslaget om att införa en ny s.k. särskild löneskatt.

Frågan om förmögenhetsbeskattning och den begränsningsregel som syftar
till att begränsa det totala uttaget av skatt berörs inte alls i propositionen.

Det är märkligt med tanke på att förändring av inkomstskattningen rimligen
också bör ses i samband med förmögenhetsbeskattningen. Vi föreslår liksom
tidigare att förmögenhetsskatten på arbetande kapital slopas. Begränsningsregeln
bör också justeras ned till 50%.

En ny bolagsbeskattning

I motion 1984/85:2754 föreslog moderata samlingspartiet att det nuvarande
bolagsskattesystemet skulle reformeras. Den kritik som framfördes gällde
främst kombinationen av hög formell och låg effektiv skattesats. Detta skapade
inlåsningseffekter och motverkade investeringar som skulle ha genomförts
med oförändrat skatteuttag men med en lägre bolagsskattesats. Bolagsbeskattningen
präglas också av bristande neutralitet mellan olika investeringar
beroende på art, finansieringsform och finansiär.

I den moderata motionen föreslogs mot denna bakgrund att bolagsskattesatsen
skulle sänkas till cirka 30 %, samtidigt som investeringsfondssystemet
slopades och andra reserveringsmöjligheter begränsades.

Det förslag som lades fram av utredningen om reformerad företagsbeskattning
(URF) överensstämmer i sina huvuddrag med det moderata förslaget
från 1985. I vissa detaljer redovisades emellertid avvikande uppfattning
av den moderate ledamoten i utredningen.

I föreliggande proposition, som bygger på uppgörelsen mellan socialdemokraterna
och folkpartiet, föreslås vissa förbättringar men samtidigt flera
försämringar jämfört med utredningsförslaget. I det följande redovisas de
punkter där vi föreslår avvikelser från propositionen i samma ordningsföljd
som i propositionen. Dessutom tillkommer vissa frågor som överhuvudtaget
inte tagits upp i propositionen.

2.1 Bolagsskattesatsen och en ny generell reserveringsmöjlighet

I propositionen föreslås att bolagsskattesatsen sänks till 30 % och att den generella
rätten till lagernedskrivning tas bort. I stället införs en särskild skatteutjämningsreserv
(SURV) som baseras på företagens egna beskattade kapital
med högst 30% eller alternativt 15% av lönesumman.

Vi accepterar den föreslagna skattesatsen, men anser att man bör överväga
en sänkning med tanke på att den samlade skattebelastningen på bolagssektorn
ökat under senare år. Skattesatsen bör också anpassas till en 3

eventuell sänkning av skattesatsen i det nya inkomstslaget kapital.

1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Sk58

Företagsskatteutredningen föreslog en extra avsättningsmöjlighet som ett Mot. 1989/90

stöd för små och nystartade företag (mini-SURV) på 20 % av lönesumman Sk58

upp till 25 basbelopp. Enligt vår uppfattning bör reserveringsmöjligheterna
för små och nystartade företag vara större än vad som föreslås i propositionen.
Den extra reserveringsmöjligheten bör utformas så att den gäller oavsett
om det egna kapitalet eller lönesumman valts som bas för reserveringarna.

Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag som bygger
på företagsskatteutredningens med den skillnaden att den extra reserveringsmöjligheten
också får beräknas med lönesumman som bas.

2.2 Nominell beskattning av reavinster?

I den moderata partimotionen om inkomstbeskattningen i stort föreslås att
kapitalvinster vid försäljning av såväl fastigheter som värdepapper skall beskattas
med 30 % efter indexuppräkning av anskaffningsvärdet. Samma
principer som gäller fysiska personer bör också gälla inom bolagssektorn.

Regeringen får återkomma till riksdagen med förslag om lagreglering av
denna fråga.

2.3 Slopad dubbelbeskattning

Förslaget i propositionen innebär att dubbelbeskattningen av aktieutdelningar
bibehålls. I motsats till vad som föreslogs av företagsskatteutredningens
majoritet skall dock det s.k. Anellavdraget vara kvar.

Skälet till att Anellavdraget bibehålls är att egenkapitalfinansiering annars
skulle diskrimineras i förhållande till lånefinansiering. Ersättningen vid lånefinansiering
skulle ju enkelbeskattas, medan ersättningen i form av utdelning
på egenkapitalfinansiering skulle dubbelbeskattas. Det senare alternativet
skulle därmed bli dyrare.

Det finns inte heller i övrigt några sakliga skäl till varför just aktieutdelningar
skall dubbelbeskattas till skillnad från andra kapitalinkomster. I samband
med företagsskatteutredningens arbete fördes ett resonemang om att
dubbelbeskattningen var motiverad med hänsyn till att arbetsinkomster belastades
med socialförsäkringsavgifter. Detta resonemang kan endast ha giltighet
under förutsättning att förmånsrelateringen av socialförsäkringsavgifterna
efter hand helt slopas. Enligt vår mening bör emellertid socialförsäkringsavgifterna
åter successivt förmånsrelateras. De får därmed inte karaktär
av skatt. Då försvinner också detta - i sig felaktiga - argument för en
bibehållen dubbelbeskattning.

Dubbelbeskattningen av aktieutdelningar bör således med början 1992
successivt slopas genom införande av avräkning för erlagd bolagsskatt vid
beskattningen av aktieägaren.

2.4 Underlag för SURV

I propositionen föreslås att aktier i utländska dotterbolag får medräknas i
SURV-underlaget till 65 %.

Denna begränsning motiveras med risken av att ett fullständigt inklude

rande av utländska aktier i underlaget skulle innebära favorisering av expan- Mot. 1989/90

sion i utlandet. Om utländska aktier å andra sidan exkluderas kan det ge Sk58

svenska företag anledning att förlägga förvärv av utländska företag till dotterföretag
i utlandet.

Enligt vår bedömning bör en avvägning mellan dessa olika konsekvenser
leda till att aktier i utländska dotterbolag får medräknas i SURV-underlaget
till en högre andel än som föreslås i propositionen, nämligen 80%.

2.5 Värdering av lager

I propositionen föreslås att lager får värderas antingen enligt lägsta värdets
princip eller till 97 % av det totala anskaffningsvärdet. Företagsskatteutredningen
föreslog att det s.k. inkuransavdraget borde sättas till 5 % av det totala
anskaffningsvärdet. I propositionen sänks således detta avdrag till 3 %.

Enligt vår mening bör företagsskatteutredningens förslag genomföras och
lagret alternativt få värderas till 95 % av det totala anskaffningsvärdet.

2.5 Nuvärdeavskrivning och periodiseringsfond

I propositionen återfinns inte företagsskatteutredningens förslag om nuvärdeavskrivning
och periodiseringsfond. Motivet för detta förslag var att det
bedömdes ge positiva effekter på företagens risktagande och deras likviditet.
Förräntningskravet på investeringar kan också bli oberoende av företagets
förväntningar om den framtida inflationen.

De skäl som angavs av företagsskatteutredningen är enligt vår uppfattning
fortfarande giltiga. Regeringen bör således lägga fram förslag i enlighet med
vad utredningen förordade om nuvärdeavskrivning samt periodiseringsfonder.

2.7 Fondavsättningar

Vi instämmer i princip i propositionens förslag om begränsade möjligheter
till fondavsättningar.

Vad gäller frågan om s.k. fartygsfonder måste emellertid hänsyn tas till att
det ofta är fråga om mycket stora belopp då ett fartyg eller luftfartyg avyttras.
För att undvika en alltför kraftig skattebelastning till dess ersättningsfartyg
anskaffas bör avsättning till fartygsfond även i fortsättningen tillåtas.

2.8 Särskilda regler för fåmansföretagsdelägare

I propositionen läggs förslag om särskilda spärregler vad beträffar utdelning
och realisationsvinster för delägare i fåmansföretag.

Förslagen i propositionen motiveras med att det utan spärregler blir lönsamt
att beteckna arbetsinkomster som utdelning eller realisationsvinst för
att uppnå lägre beskattning. Detta problem uppkommer dels genom skillnaden
i skattesats mellan arbetsinkomster och kapitalinkomster respektive kapitalvinster,
dels därför att sociala avgifter som ej är förmånsrelaterade utgår
för arbetsinkomster.

Ju mindre skillnader i skattesats mellan arbets- och kapitalinkomster som
finns, desto mindre blir intresset för eventuella anpassningsåtgärder. En
starkare förmånsrelatering av de sociala avgifterna har samma effekt.

Några särskilda spärregler bör således inte införas beträffande utdelning. Mot. 1989/90

I stället bör spännvidden mellan skattesatserna minska och förmånsrelate- Sk58

ringen av socialavgifterna successivt återinföras.

Vad beträffar kapitalvinster uppkommer ett behov av spärregler även i det
system vi förordar. Genom indexuppräkningen av anskaffningsvärden vid
kapitalvinstbeskattningen blir denna normalt lindrigare än en årlig avskattning
av arbetsinkomster. De spärregler som behövs måste emellertid utformas
på ett enkelt sätt. Övergångsbestämmelser måste införas och en generositet
i tillämpningen medges.

Regeringen bör återkomma med förslag i detta avseende.

2.9 Särskilda branscher

2.9.1 Investmentföretag och aktiefonder

I propositionen förslås till skillnad från företagsskatteutredningens betänkande
en differentiering av den föreslagna schablonintäkten så att den uppgår
till 2 % för investmentföretag och 1,5 % för aktiefonder.

Enligt vår uppfattning bör utredningens förslag i stället genomföras.

2.9.2 Banker och andra finansiella institut

I propositionen avvisas företagsskatteutredningens förslag till en alternativ
värderingsregel, enligt vilken företagens fordringar på allmänheten exklusive
utlåning till staten och kommuner får tas upp till 99 % av det samlade
anskaffningsvärdet.

Enligt vår mening bör denna alternativa värderingsregel införas.

2.9.3 Byggnadsföretag m.m.

Enligt propositionen skall pågående arbeten till fast pris, som alternativ till
en värdering enligt bokföringslagens regler, tas upp till lägst 97 % av nedlagda
kostnader. Företagsskatteutredningen föreslog att pågående arbeten
skulle få tas upp till lägst 95 % av nedlagda direkta kostnader.

Enligt vår mening bör företagsskatteutredningens förslag fullföljas och alternativmöjligheten
till värdering sättas till 95 % av nedlagda kostnader. Indirekta
kostnader bör få avskrivas direkt.

3. Beskattning av enskild näringsverksamhet

3.1 Reserveringsmöjligheter m.m.

I propositionen föreslås att egenföretagare får rätt att göra avsättning till
SURV med antingen 3 % på ingående eget kapital utan begränsning och
med 20 % av årets lönesumma eller 15 % av inkomsten på beskattningsåret.

Enligt vår mening bör reserveringsmöjligheterna för egenföretagare förbättras
utöver vad som föreslås i propositionen genom att egenföretagarens
egen inkomst skall få ingå i SURV-underlaget.

I propositionen föreslås också att skogs- och upphovsmannakonton bibehålls
och att ränta på dessa kontomedel beskattas genom en särskild källskatt
på 15%. 6

Vi delar uppfattningen om att dessa kontoavsättningar skall bibehållas. Mot. 1989/90

Den föreslagna beskattningen av ränta på innestående medel bör emellertid Sk58

inte genomföras. Virkestillväxten beskattas inte förrän faktisk inkomst uppkommer
genom avverkning. För att undvika att intresset för avverkningar
minskar bör självfallet samma regler gälla för de medel som sätts in på skogskonton.
Samma princip bör gälla för upphovsmannakontona.

Som vi tidigare föreslagit bör de s.k. fartygsfonderna även i fortsättningen
kunna användas. Detta skall självfallet gälla såväl för enskilda näringsidkare
som inom bolagssektorn.

3.2 Räntebalansproblemet

I propositionen föreslås liksom i inkomstskatteutredningen en särskild ”räntekorrektion”,
som syftar till att undvika att kostnader för privata lån dras
av inom inkomstslaget näringsverksamhet, när de rätteligen borde dragits av
i inkomstslaget kapital med ett lägre skattemässigt värde.

Detta problem blir större ju större spännvid det finns mellan skattesatserna
och ju mindre förmånsanknytning socialförsäkringsavgifterna har. I
första hand bör således intresset för att lägga privata lån i inkomstslaget näringsverksamhet
minskas genom mindre spännvidd i skattesatser och bättre
förmånsanknytning vad gäller socialavgifterna.

Propositionens förslag kommer dessutom att kunna leda till ett omvänt
rättviseproblem. I vissa fall kan nämligen kostnader för näringsmotiverade
lån komma att inte få dras av i inkomstslaget näringsverksamhet.

Enligt vår mening leder en sammantagen bedömning av de problem som
kan uppkomma till att någon s.k. räntekorrektion överhuvudtaget inte bör
införas. Förslaget i propositionen bör således avslås.

3.3 Indelning i förvärvskällor och underskottsavdrag

I propositionen föreslås att aktiva verksamheter inom näringsverksamhet
bildar en förvärvskälla, men att passiva verksamheter kan bilda skilda förvärvskällor.

Underskott i förvärvskälla får dras av vid beräkningen av inkomster för
samma förvärvskälla kommande beskattningsår. Underskott vid en förvärvskällas
upphörande behandlas som reaförlust vilket innebär att 70 % av underskottet
får dras av från intäkt av kapital. Rätten att kvitta underskottsavdraget
under löpande beskattningsår mot andra inkomstslag eller förvärvskällor
slopas helt.

Den slopade rätten att dra av underskott under löpande beskattningsår
missgynnar i hög grad nyföretagande och entreprenörskap. Kostnaden för
risktagande ökar, vilket i sin tur innebär att antalet riskprojekt minskar. En
följd därav blir att tillkomsten av nya verksamheter blir mindre än den annars
skulle vara.

Rätten att kvitta underskott under löpande beskattningsår bör således enligt
vår mening bibehållas. Genom den sänkning av skattesatserna som föreslås
kommer intresset av underskottsavdrag i skatteplaneringssyfte att
minska högst betydligt. För att ytterligare minska möjligheterna till överdriven
skatteplanering kan en utredning se över frågan om vilka underskott - 7

eller kostnader - som överhuvudtaget inte bör vara avdragsgilla. Ett sådant Mot. 1989/90

utredningsuppdrag förelåg tidigare, men utredningen avslutades innan något Sk58

förslag lagts fram.

3.4 Beskattningsår

1 propositionen föreslås att rätten till brutet räkenskapsår avskaffas för enskilda
näringsidkare, dödsbon och juridiska personer som förvaltar samfällighet,
m.fl.

Vi kan dela den principiella uppfattning som ligger bakom att kalenderår
normalt bör användas som räkenskapsår. Ett praktiskt problem följer emellertid
genom att en stor koncentration av bokslutsarbete och deklarationsarbete
nödvändigtvis kommer att uppstå med åtföljande svårigheter för bokföringsbyråer,
revisorer m.fl.

Dessa problem blir enligt vår mening så stora att förslaget inte bör genomföras.
Nuvarande regler för brutet räkenskapsår bör således bibehållas.

3.5 Bil med blandad användning m.m.

I propositionen föreslås samma avdragsbegränsning för egenföretagare, som
använder egen bil som inte tillhör verksamheten, som för löntagare.

Eftersom vi i annat sammanhang föreslår att faktiska kostnader alltid skall
vara avdragsgilla vid resor i tjänsten med egen bil bör samma regler gälla för
egenföretagare.

3.6 Lokal i den egna bostaden

Uppdelningen i privatbostad och näringsfastighet enligt propositionens förslag
medför att de egenföretagare som har lokal i den egna bostaden kan
komma att missgynnas, eftersom vissa kostnader som hänför sig till näringsverksamheten
inte blir avdragsgilla.

Detta är självfallet inte rimligt. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen
med förslag som innebär att även om en fastighet betecknas som privatbostad
skall en lokal för näringsverksamhet kunna föranleda avdrag för
kostnader i inkomstslaget näringsverksamhet.

3.7 Realisationsvinstbeskattning av näringsfastigheter

I propositionen föreslås en helt nominell beskattning av näringsfastigheter i
inkomstslaget kapital. Det innebär att den nominellt beräknade vinsten skall
beskattas med en skattesats på 30 %. En takregel motsvarande vad som gäller
för privatbostäder föreslås samtidigt, så att skatten alternativt kan få beräknas
som 27 % av försäljningsintäkten.

Den föreslagna realisationsvinstbeskattningen blir så hög att inlåsningseffekter
uppkommer. Den alternativa takregel som förordas innebär inte heller
några förbättringar i detta avseende. Som redovisas i den moderata partimotionen
om inkomstbeskattningen i stort bör den realisationsvinst som
skall beskattas beräknas efter indexuppräkning av anskaffningsvärdena. För
det fall propositionens modell skulle genomföras bör i andra hand en takregel
motsvarande den som gäller fritidsfastigheter införas. Det innebär att taket
sätts till 18 % av försäljningsintäkten.

Mot. 1989/90
Sk58

5. Förmögenhetsskatt och begränsningsregel

I propositionen berörs frågan om förmögenhetsbeskattning inte alls. Enligt
uppgift pågår ett utredningsarbete inom finansdepartementet. Självfallet
bör beskattningen av inkomster avvägas mot den extra beskattning av inkomster
som förmögenhetsskatten egentligen är.

Enligt vår uppfattning bör förmögenhetsskatten på sikt slopas. Vi har i
partimotion i januari föreslagit en lindring genom förändring av nuvarande
förmögenhetsskatteskala. Vi har vidare föreslagit att förmögenhetsskatten
på arbetande kapital slopas. Vi vidhåller givetvis dessa förslag.

I propositionen föreslås inte heller att den s.k. begränsningsregeln, som
avser det totala uttaget av skatt skall justeras med anledning av de sänkta
marginalskatterna. Begränsningregeln har tidigare justerats ned i anslutning
till sänkningar av den högsta skattesatsen. Så bör enligt vår mening ske också
nu. Begränsningsregeln bör således justeras ned från 75 till 50 %.

6. Handelsbolag

Företagsskatteutredningen föreslog att handelsbolag skulle omvandlas till
särskilt skattesubjekt och i allt väsentligt beskattas efter de regler som gäller
för aktiebolag.

I propositionen tas inte ställning till frågan om att göra handelsbolag till
särskilt skattesubjekt med anledning av att fortsatt utredningsarbete är nödvändigt.

Enligt vår mening är handelsbolaget i nuvarande utformning en utmärkt
företagsform mellan enskild näringsverksamhet och verksamhet i aktiebolagsform.
Nuvarande regler för handelsbolagens beskattning bör av detta
skäl i huvudsak bibehållas. Handelsbolaget skall inte göras till dubbelbeskattat
skattesubjekt. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

7. Fåmansföretagsreglerna

4. Uttag av socialavgifter

I propositionen föreslås att alla förvärvsinkomster skall beläggas med socialavgifter
eller en motsvarande skatt. Fulla avgifter skall tas ut då inkomsterna
är förmånsgrundande. I andra fall beläggs förvärvsinkomsterna med en ny
särskild löneskatt som skall vara 22,2 %.

Enligt vår mening bör socialavgifterna successivt återanknytas till utgående
förmåner. Förslaget i propositionen går i rakt motsatt riktning genom
att icke förmånsgrundade inkomster skall beläggas med den särskilda löneskatten.

Vi avvisar således förslaget om att införa en särskild löneskatt. Det gäller
bland annat s.k. passiva näringsinkomster och förvärvsinkomster för personer
över 65 års ålder. Yrkande om detta framställs i vår partimotion om inkomstbeskattningen
i stort.

Enligt propositionen föreslås de särskilda fåmansföretagsreglerna behållas.
I likhet med förslaget om beskattning av överutdelning från fåmansföretag

9

beskattas förmånerna som en särskild intäktspost som inkomst av en tjänst Mot. 1989/90

utan uttag av sociala avgifter, rätt till schablonavdrag eller grundavdrag. Nå- Sk58

gon avdragsrätt för företaget föreligger inte.

Enligt vår mening bör de förmåner som delägare i fåmansbolag eventuellt
kan ånjuta från sitt bolag i skattehänseende behandlas efter samma regler
som gäller en vanlig anställd eller aktieägare. Det innebär att de bör tas upp
som inkomst av tjänst eller som inkomst av kapital vad beträffar utdelningar.

8. Övergången till det nya företagsskattesystemet

8.1 Avskattning av lagerreserver m.m.

Enligt propositionen skärps de övergångsregler i form av avskattning som
föreslogs av företagsskatteutredningen. Återföringen skall ske under fyra i
stället för under fem år. Någon rabattering vid snabbare återföring än föreskrivet
utgår inte.

Enligt vår uppfattning bör företagsskatteutredningens förslag beträffande
såväl tidsperioden som rabattmöjligheter genomföras.

För enskilda näringsidkare bör inte intäkt som härrör från avskattningen
beläggas med särskild löneskatt, vilket föreslås i propositionen.

8.2 Regler för banker m.m.

Även här avviker propositionen från vad som föreslogs av företagsskatteutredningen.
Återföringstiden avkortas från fyra till tre år och någon rabatt
vid förtida inbetalning utgår inte.

Liksom vad gäller övriga avskattningsregler bör enligt vår uppfattning
även här företagsskatteutredningens förslag genomföras.

Det torde ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderlig författningstext.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en extra avsättningsmöjlighet,
vad avser de generella reserveringsmöjligheterna,
som stöd för små och nystartade företag i enlighet med vad som anförts
i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förändrad realisationsvinstbeskattning
i bolagssektorn i enlighet med vad som anförts
i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om successivt slopande
av dubbelbeskattningen på aktieutdelningar i enlighet med vad
som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar att aktier i utländska dotterbolag får medräknas
i underlaget för den generella reserveringsmöjligheten till
80 %,

5. att riksdagen beslutar att lager alternativt får värderas till 95 %

av det totala anskaffningsvärdet, 10

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nuvärdeavskriv- Mot. 1989/90

ning och periodiseringsfonder i enlighet med vad som anförts i motio- Sk58

nen,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om regler för fortsatt
giltighet för s.k. fartygsfonder i enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen avslår propositionens förslag vad avser spärregler
för delägare i fåmansbolag beträffande utdelning,

9. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del hos regeringen
begär förslag om ”spärregler” vad beträffar realisationsvinstbeskattningen
av aktier för delägare i fåmansbolag i enlighet med vad
som anförts i motionen,

10. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del hos regeringen
begär förslag om regler för investmentföretag och aktiefonder
i enlighet med vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen beslutar att banker och andra finansiella instituts
fordringar på allmänheten exklusive utlåning till staten och kommuner
får tas upp till 99 % av det samlade anskaffningsvärdet,

12. att riksdagen beslutar att pågående arbeten inom byggnadssektorn
till fastpris alternativt skall kunna tas upp till lägst 95 % av nedlagda
kostnader,

13. att riksdagen beslutar att indirekta kostnader vid pågående arbeten
inom byggnadsverksamhet får omkostnadsföras omedelbart,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om reserveringsmöjligheter
inom enskild näringsverksamhet i enlighet med vad som anförts
i motionen,

15. att riksdagen avslår propositionen vad avser beskattning av
ränta på skogs- och upphovsmannakonton,

16. att riksdagen avslår propositionens förslag vad avser s.k. räntekorrektion,

17. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del hos regeringen
begär förslag om kvittning av underskott mellan förvärvskällor
av skilda inkomstslag i enlighet med vad som anförts i motionen,

18. att riksdagen avslår propositionens förslag vad avser inskränkning
av rätten till brutet räkenskapsår,

19. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdrag för resor
i tjänsten för egenföretagare i enlighet med vad som anförts i motionen,

20. att riksdagen hos regeringen begär förslag om regler för avdrag
för kostnader för lokal i egen bostad i enlighet med vad som anförts i
motionen,

21. att riksdagen - för det fall propositionens förslag om realisationsvinstbeskattning
om näringsfastigheter vinner riksdagens bifall beslutar
om en takregel som motsvarar den som gäller fritidsbostäder,

22. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad förmögenhetsskatt
på arbetande kapital,

23. att riksdagen beslutar ändra den s.k. begränsningsregeln så att

procentsatsen sänks i enlighet med vad som anförts i motionen, 11

24. att riksdagen avslår propositionens förslag vad avser beskattning
av handelsbolag och dess delägare,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande bibehållande av nuvarande regler för handelsbolag,

26. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av fåmansföretagsreglerna
i enlighet med vad som anförts i motionen,

27. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del hos regeringen
begär förslag om avskattning av lagerreserver m.m. i enlighet
med vad som anförts i motionen,

28. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del hos regeringen
begär förslag om avskattning av obeskattade reserver inom den
finansiella sektorn i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 2 maj 1990

Mot. 1989/90
Sk58

Carl Bildt (m)

Lars Tobisson (m)

Ingegerd Troedsson (m)

Anders Björck (m)

Görel Bohlin (m)

Rolf Clarkson (m)

Rolf Dahlberg (m)

Ann-Cathrine Haglund (m) Gunnar Hökmark (m)

Gullan Lindblad (m)

Bo Lundgren (m)

Arne Andersson (m)
i Ljung

Sonja Rembo (m)

gotab 96584, Stockholm 1990

12

Yrkanden (56)

  1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en extra avsättningsmöjlighet, vad avser de generella reserveringsmöjligheterna, som stöd för små och nystartade företag i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en extra avsättningsmöjlighet, vad avser de generella reserveringsmöjligheterna, som stöd för små och nystartade företag i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
  3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förändrad realisationsvinstbeskattning i bolagssektorn i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
  4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förändrad realisationsvinstbeskattning i bolagssektorn i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om successivt slopande av dubbelbeskattningen på aktieutdelningar i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om successivt slopande av dubbelbeskattningen på aktieutdelningar i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
  7. att riksdagen beslutar att aktier i utländska dotterbolag får medräknas i underlaget för den generella reserveringsmöjligheten till 80 %
    Behandlas i
  8. att riksdagen beslutar att aktier i utländska dotterbolag får medräknas i underlaget för den generella reserveringsmöjligheten till 80 %
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  9. att riksdagen beslutar att lager alternativt får värderas till 95 % av det totala anskaffningsvärdet
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  10. att riksdagen beslutar att lager alternativt får värderas till 95 % av det totala anskaffningsvärdet
    Behandlas i
  11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nuvärdeavskrivning och periodiseringsfonder i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
  12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nuvärdeavskrivning och periodiseringsfonder i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om regler för fortsatt giltighet för så kallade fartygsfonder i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om regler för fortsatt giltighet för så kallade fartygsfonder i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
  15. att riksdagen avslår propositionens förslag vad avser spärregler för delägare i fåmansbolag beträffande utdelning
    Behandlas i
  16. att riksdagen avslår propositionens förslag vad avser spärregler för delägare i fåmansbolag beträffande utdelning
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  17. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del hos regeringen begär förslag om "spärregler" vad beträffar realisationsvinstbeskattningen av aktier för delägare i fåmansbolag i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  18. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del hos regeringen begär förslag om "spärregler" vad beträffar realisationsvinstbeskattningen av aktier för delägare i fåmansbolag i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
  19. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del hos regeringen begär förslag om regler för investmentföretag och aktiefonder i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
  20. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del hos regeringen begär förslag om regler för investmentföretag och aktiefonder i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  21. att riksdagen beslutar att banker och andra finansiella instituts fordringar på allmänheten exklusive utlåning till staten och kommuner får tas upp till 99 % av det samlade anskaffningsvärdet
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  22. att riksdagen beslutar att banker och andra finansiella instituts fordringar på allmänheten exklusive utlåning till staten och kommuner får tas upp till 99 % av det samlade anskaffningsvärdet
    Behandlas i
  23. att riksdagen beslutar att pågående arbeten inom byggnadssektorn till fastpris alternativt skall kunna tas upp till lägst 95 % av nedlagda kostnader
    Behandlas i
  24. att riksdagen beslutar att pågående arbeten inom byggnadssektorn till fastpris alternativt skall kunna tas upp till lägst 95 % av nedlagda kostnader
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  25. att riksdagen beslutar att indirekta kostnader vid pågående arbeten inom byggnadsverksamhet får omkostnadsföras omedelbart
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  26. att riksdagen beslutar att indirekta kostnader vid pågående arbeten inom byggnadsverksamhet får omkostnadsföras omedelbart
    Behandlas i
  27. att riksdagen hos regeringen begär förslag om reserveringsmöjligheter inom enskild näringsverksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
  28. att riksdagen hos regeringen begär förslag om reserveringsmöjligheter inom enskild näringsverksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  29. att riksdagen avslår propositionen vad avser beskattning av ränta på skogs- och upphovsmannakonton
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  30. att riksdagen avslår propositionen vad avser beskattning av ränta på skogs- och upphovsmannakonton
    Behandlas i
  31. att riksdagen avslår propositionens förslag vad avser så kallad räntekorrektion
    Behandlas i
  32. att riksdagen avslår propositionens förslag vad avser så kallad räntekorrektion
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  33. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del hos regeringen begär förslag om kvittning av underskott mellan förvärvskällor av skilda inkomstslag i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  34. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del hos regeringen begär förslag om kvittning av underskott mellan förvärvskällor av skilda inkomstslag i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
  35. att riksdagen avslår propositionens förslag vad avser inskränkning av rätten till brutet räkenskapsår
    Behandlas i
  36. att riksdagen avslår propositionens förslag vad avser inskränkning av rätten till brutet räkenskapsår
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  37. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdrag för resor i tjänsten för egenföretagare i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  38. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdrag för resor i tjänsten för egenföretagare i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
  39. att riksdagen hos regeringen begär förslag om regler för avdrag för kostnader för lokal i egen bostad i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
  40. att riksdagen hos regeringen begär förslag om regler för avdrag för kostnader för lokal i egen bostad i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  41. att riksdagen -- för det fall propositionens förslag om realisationsvinstbeskattning om näringsfastigheter vinner riksdagens bifall -- beslutar om en takregel som motsvarar den som gäller fritidsbostäder
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  42. att riksdagen -- för det fall propositionens förslag om realisationsvinstbeskattning om näringsfastigheter vinner riksdagens bifall -- beslutar om en takregel som motsvarar den som gäller fritidsbostäder
    Behandlas i
  43. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad förmögenhetsskatt på arbetande kapital
    Behandlas i
  44. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad förmögenhetsskatt på arbetande kapital
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  45. att riksdagen beslutar ändra den s.k. begränsningsregeln så att procentsatsen sänks i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  46. att riksdagen beslutar ändra den s.k. begränsningsregeln så att procentsatsen sänks i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
  47. att riksdagen avslår propositionens förslag vad avser beskattning av handelsbolag och dess delägare
    Behandlas i
  48. att riksdagen avslår propositionens förslag vad avser beskattning av handelsbolag och dess delägare
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  49. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande bibehållande av nuvarande regler för handelsbolag
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  50. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande bibehållande av nuvarande regler för handelsbolag
    Behandlas i
  51. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av fåmansföretagsreglerna i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
  52. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av fåmansföretagsreglerna i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  53. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del hos regeringen begär förslag om avskattning av lagerreserver m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  54. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del hos regeringen begär förslag om avskattning av lagerreserver m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
  55. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del hos regeringen begär förslag om avskattning av obeskattade reserver inom den finansiella sektorn i enlighet med vad som anförts i motionen.
    Behandlas i
  56. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del hos regeringen begär förslag om avskattning av obeskattade reserver inom den finansiella sektorn i enlighet med vad som anförts i motionen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.