med anledning av prop. 1988/89:68 om

Motion 1988/89:Jo21 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Jo21

av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m)
med anledning av prop. 1988/89:68 om
livsmedelskontroll

Inledning

För en stor del av jordens befolkning är möjligheterna att få tillräckligt med
mat ett ständigt överhängande problem. I vår del av världen är inte tillgång
till mat någon reell restriktion. I det marknadsekonomiska systemet är
tillgängen på livsmedel god. Under detta sekel har brist på mat och
näringsämnen i Sverige successivt undanröjts. Generellt sett har också
kvaliteten på de matvaror som förtärs blivit bättre. Ny teknik har ökat
lagrings- och transportmöjligheterna.

God livsmedelskvalitet är en fråga som har stor betydelse för många
människors välbefinnande. Kvalitetsbegreppet har många aspekter. Det
innefattar både hygieniska frågor och långsiktiga hälsomässiga konsekvenser.
Men kvalitet är också en fråga om smak, utseende, förpackning och
service.

Det år enligt vår mening inte rimligt att föreskriva en enhetlig kvalitetsnivå
för livsmedel. Kvalitetskillnader måste finnas och skall avspeglas i priskillnader.
Konsumenterna måste själva få välja.

Statsmakternas uppgift måste vara att fastställa vissa minimikrav - främst
för kvalitetsaspekter där det är svårt eller omöjligt för den enskilde
konsumenten att själv göra en bedömning. Statsmakterna begränsar kontraktsrätten
för säljare och köpare genom att förbjuda handel med vissa
dåliga varor, men samtidigt underlättas därmed livsmedelhandeln. Statsmakterna
skapar också entydiga definitioner för olika sorters livsmedel som
underlättar både för framför allt köpare men också för säljare.

Till grund för statsmakternas agerande ligger livsmedelslagen. I den nu
föreliggande propositionen föreslår regeringen ett antal ändringar i denna lag
för att möjliggöra en ny organisation för livsmedelskontrollen. Det är
tillfredsställande att regeringen valt att beakta flera av de synpunkter som
bl a den moderate representanten i livsmedelskontrollutredningen framförde
i dess betänkande (SOU 1986:25).

Kunskaper

Grunden för en god livsmedelshantering måste vara goda kunskaper, både
hos dem som yrkesmässigt handhar livsmedel och hos allmänheten. Det är
därför beklagligt att kunskaperna om hur livsmedel skall handhas har
försämrats.

I hemkunskapsundervisningen ägnas allt mindre tid åt att lära eleverna att Mot. 1988/89
bedöma råvaror och hur dessa skall behandlas och förvaras. De s.k. Jo21
lanthushållsskolorna har till stor del lagts ned och de terminskurser som
tidigare funnits vid dessa har nästan helt försvunnit. Den värdefulla
utbildning, som dessa skolor ger, borde meritera till vidareutbildning inom
olika områden.

När undervisning av praktiskt allmänbildande karaktär finns inom skolsystemet
är det viktigt att frågor om beredning av livsmedel och dessas hantering
ges utrymme. Konsumenter utan tillräckliga kunskaper känner sig ofta
otillfredsställda med livsmedelskvaliteten. De blir också i hög grad beroende
av den kvalitetskontroll som försäljare och statsmakterna ombesörjer.

Redlighet

I Sverige är det endast ett förhållandevis litet antal personer som drabbas av
livsmedel som är rent hälsovådliga. Likväl finns det anledning att ställa
strikta krav på de företag och personer som yrkesmässigt producerar och
hanterar livsmedel. Matförgiftning kan vara direkt dödande för personer
med svag fysik som t.ex. barn och åldringar. Vi tillstyrker därför förslaget om
en avsevärd straffskärpning för de personer som medvetet och i större
omfattning åsidosätter gällande bestämmelser.

Även i andra sammanhang måste det ställas höga krav på redlighet hos de
som tillverkar och försäljer livsmedel. Under senare tid har ett antal fall
uppmärksammats där tillverkare försett produkter med felaktiga datumuppgifter.
I andra fall har det visat sig att innehållsuppgifter varit felaktiga.

Sådant beteende är inte acceptabelt. Konsumenterna måste kunna lita på
den information de får.

Kontroll av importerade livsmedel

Vi har länge framhållit att samma krav måste ställas på både importerade och
svenska livsmedel. Det är tillfredsställande att regeringen nu också understryker
detta.

Det är ofrånkomligt att produktionsmetoder skiljer sig mellan olika
länder. Så länge de svenska kraven på slutprodukterna är uppfyllda finns det
därför av detta skäl varken anledning eller möjlighet att förhindra import. I
andra sammanhang måste Sverige verka för internationella förbud mot
användning av de bekämpningsmedel som är skadliga för miljön.

Bestrålning av livsmedel

En ny teknisk metod för att hållbarhetsbehandla livsmedel är bestrålning.

Denna är inte i sig hälsoskadlig. Den avger inte heller skadlig radioaktiv
strålning.

Enligt vår mening finns det ingen anledning att förbjuda en metod på
grund av att det finns de som av i första hand känslomässiga skäl är negativa
till metoden.

Det finns emellertid andra skäl för att bestrålning av vissa livsmedel inte
bör accepteras. Bestrålning kan innebära att bakterieutvecklingen hämmas, 3

1* Riksdagen 1988/89. 3 sami. NrJo20-28

vilket leder till att ur bakteriologisk synpunkt otjänliga produkter efter sådan Mot. 1988/89

behandling ändå kan anses som tjänliga. Produkten är ej färsk. Konsumen- Jo21
ternas normala metoder för att avgöra om en produkt är färsk och vilken
kvalitet produkten håller fungerar inte. Därför bör bestrålning av färskvaror
inte förekomma. Vi kan därför biträda den föreslagna förändringen av § 11.

Regeringen aviserar emellertid också att den avser att i förordning
totalförbjuda all bestrålning av livsmedel. Vi anser att livsmedelsverket bör
få möjlighet att ge dispens från ett sådant förbud. Det viktigaste skälet för att
tillåta bestrålning av livsmedel som inte har färskvarukaraktär är om man
genom detta kan undvika kemiska konserveringsmedel. Ett exempel är
kryddor. Vissa sorters kryddor behandlas i dag med giftiga gaser för att
förhindra mögelangrepp. Det kan inte uteslutas att det ur hälsosynpunkt
vore bättre om dessa kryddor i stället bestrålades. Livsmedelsverket måste
ha kompetens och möjlighet att självt göra denna typ av avvägningar.

Avgiftssystemet

De föreslagna förändringarna i livmedelslagen, som bl.a. innebär att lagen
om köttbesiktning avskaffas, medför att riksdagen till regeringen helt
överlämnar utformningen av de bestämmelser på detta område som kommer
att styra livsmedelshanteringen. Vi kan med anledning av behovet av
detaljerade regler på en lång rad områden acceptera att myndigheter
utfärdar dessa bestämmelser. Vi utgår från att de utformas utifrån såväl den
enskilde konsumentens behov av skydd som utifrån livsmedelshanteringens
förutsättningar.

Regeringens förslag innebär emellertid också att den får fria händer att
själv besluta om utformningen av avgiftssystemet. Den offentliga kontrollen
av livsmedel bör huvudsakligen bekostas genom avgifter från berörda
företag. Avgiftssystemet bör utformas så att det tar hänsyn till de reella
tillsynskostnaderna. Regeringen har i propositionen antytt att så skall vara
fallet.

Enligt vår mening bör man sträva efter att avgifterna så väl som möjligt
speglar tillsynsverksamhetens kostnader. Det innebär t.ex. att företag med
väl utbyggd egenkontroll kan få lägre kostnader.

Enligt regeringens förslag skall livsmedelsverket med hjälp av riksrevisionsverket
utforma ett nytt avgiftssystem. Detta skall träda i kraft vid
årsskiftet. Riksdagen skall enligt regeringens förslag inte få möjlighet att ta
ställning till det nya systemet.

Detta är inte acceptabelt. Riksdagen måste få möjlighet att ta ställning till
de konkreta principerna för hur avgiftssystemet skall vara utformat. Riksdagen
bör därför avvisa regeringens förslag till § 29 a. Regeringen bör under
hösten återkomma till riksdagen med förslag i ärendet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens föreslag till ny lydelse av § 29
livsmedelslagen (1971:511) och begär att regeringen till riksdagen

skall återkomma med nytt förslag i enlighet med vad som i'motionen 4

anförs,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i Mot. 1988/89

motionen anförs om möjligheter för bestrålning av vissa typer av Jo21

livsmedel.

Stockholm den 15 februari 1989
Sven Eric Lorentzon (m)
Jens Eriksson (m)

Ingvar Eriksson (m)

Carl G Nilsson (m)

Ivar Virgin (m)

Mona Saint Cyr (m)

Anders Andersson (m)
Hans Dau (m)

Ingrid Hemmingsson (m)
Anders G Högmark (m)
Karl-Gösta Svenson (m)

5