med anledning av prop. 1988/89:128 om ändring av bilavgaslagen (1986:1386), m.m.

Motion 1988/89:Jo39 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Jo39

av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m)

med anledning av prop. 1988/89:128 om ändring
av bilavgaslagen (1986:1386), m.m.

Propositionen avser utöver ändringar i bilavgaslagen en utvidgning av tilllämpningsområdet
för terrängkörningslagen. Våra förslag i denna motion
berör endast avsnittet om terrängkörningslagen.

Under de senaste åren har nya typer av s.k. allterrängfordon utvecklats.
Dessa marknadsförs nu i ökad takt, både för nyttotransporter och annan
körning. De nya terrängkörningsfordonen registreras som traktorer och
omfattas därmed inte av terrängkörningslagens bestämmelser.

Regeringen har gjorts uppmärksam på att en växande och ohämmad
användning av allterrängfordon leder till avsevärda olägenheter för natur
och miljö. Man lägger därför förslag om att utvidga terrängkörningslagen,
så att den inbegriper alla motordrivna fordon. Regeringen avser sedan att i
förordningen göra vissa undantag från detta generella förbud, bl.a. för fordonens
användning i jord- och skogsbruk.

Vi delar regeringens farhågor för negativ påverkan av miljön, men vill
även fästa uppmärksamhet på de störningar i jord- och skogsbruket och det
intrång i äganderätten som en okontrollerad terrängkörning oundvikligen
för med sig. Att lösa problemet genom en reglering som bygger på olika
kategorier av fordon och motorredskap är vanskligt eftersom klassificeringen
av dessa för närvarande är under omprövning. Eftersom ett beslut
som reglerar bruket av allterrängfordon hastar, borde en ändring i terrängkörningslagen
vara att föredra. Det är också den vägen regeringen valt att
gå

Regeringen tar emellertid alltför lätt på skilda konsekvenser av det lagda
förslaget. Med det generella förbud som regeringen förordar kommer det
märkliga att inträffa att svensk lag förbjuder och försvårar ett rationellt och
ekonomiskt skogsbruk. Det skulle i stället bli regeringen — eller den myndighet
som regeringen bestämmer — som via undantagsbestämmelser avgör
om och hur transporter med motordrivna fordon får komma till användning
i skogen.

Vi vill erinra om att skötseln av jord- och skogsbruk är reglerad i lagen om
skötsel av jordbruksmark (1979:425) respektive skogsvårdslagen
(1979:429). I såväl dessa lagar, som i naturvårdslagen och kulturminneslagen,
anges att hindrande föreskrifter inte får vara så omfattande att pågående
markanvändning avsevärt försvåras. I dessa lagar finns således ett skydd
för näringarna att bedriva sin verksamhet på ett rationellt sätt.

Riksdagen har också i lag (1987:12) om hushållning med naturresurser

m.m., slagit fast att jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse Mot. 1988/89

— vilket innebär att de jämställs med riksintressen. Regeringens förslag Jo39

skapar tvivel om det även i fortsättningen ska finnas möjlighet att bedriva
väl fungerande jord- och skogsbruk.

För näringen och näringsidkarna måste det vara ett oeftergivligt krav att
den centrala del av brukningsrätten som terrängkörningslagen berör får
starkast möjliga juridiska skydd. Därför bör det nödvändiga undantaget för
nyttotransporter i jord- och skogsbruket göras i lagen och inte i förordningen.

Det bör ankomma på vederbörande utskott att utforma erforderlig författningstext.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen beslutar att undantag för nyttotransporter i jord- och
skogsbruket skall göras i terrängkörningslagen.

Stockholm den 18 april 1989

Sven Eric Lorentzon (m)

Jens Eriksson (m)
Ingvar Eriksson (m)
Carl G Nilsson (m)
Ivar Virgin (m)
Mona Saint Cyr(m)

Anders Andersson (m)

Hans Dau (m)

Ingrid Hemmingsson (m)

Anders G Högmark (m)

Karl-Gösta Svenson (m)

22