Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1989/90:150 Förslag till 1989/90

Motion 1989/90:Fi70 av Claes Roxbergh m.fl. (mp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1989/90:150
Tilldelat
Finansutskottet

Händelser

Inlämning
1990-05-10
Bordläggning
1990-05-14
Hänvisning
1990-05-15

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Fi70

av Claes Roxbergh m.fl. (mp)

med anledning av prop. 1989/90:150 Förslag till 1989/90

slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret Fi70

1990/91, m.m. (kompletteringsproposition)

1. Miljöpartiet de grönas ekonomiska politik

har som grund att finna medel mot och bekämpa två pågående kriser. Den
ekologiska, som är djup och har pågått länge och som stadigt förvärras, samt
den ekonomiska. Båda kriserna beror på att vi lever utomordentligt slösaktigt
och att vi i den industrialiserade världen hela tiden strävar efter att öka
den materiella förbrukningen.

I vår finanspolitiska motion Gröna Luntan har vi i detalj diskuterat de aktuella
kriserna och hur vi i miljöpartiet de gröna anser att de skall börja lösas.
Under den tid som har gått sedan januari 1990 har inget väsentligt nytt tillkommit,
som förändrar vår uppfattning om krisernas orsaker, verkningar
och hur de rimligen bör lösas.

I denna motion arbetar vi därför i huvudsak bara med de kompletteringar
som regeringen har tagit fram till Nådiga Luntan.

Miljöpartiet de gröna säger nej till merparten av de förslag som regeringen
nu kommer med, då de inte bidrar till att lösa våra problem på ett sätt som
är vare sig socialt acceptabelt eller innebär några lösningar på den ekologiska
krisen. Detta behandlas i text och förslag längre fram i motionen.

2. Folkpartiet har tagit kommando i politiken

Kompletteringspropositionen är ett märkligt politiskt aktstycke som innebär
att folkpartiet nu har tagit kommando i politiken.

Det socialdemokratiska partiet har under sin nuvarande ledning utvecklats
till ett högerparti från att ha varit ett parti som strävat efter solidaritet
med utsatta grupper. De kapitalägande och deras intressen upptar en stor
plats i den socialdemokratiska politiken.

Vi har sett denna förvandling ske under ett antal år. Den s.k. borgerliga
oppositionen har haft det svårt att från höger attackera regeringen för den
ekonomiska politiken. Det går inte att slå på den som är mitt uppe i att genomföra
den egna politiken.

1

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Fi70

Med denna proposition är högerpolitiken fast etablerad

Miljön, människorna och ekonomin tar stryk!

Det märks:
socialpolitiskt

- genom att skjuta på föräldraförsäkringens utbyggnad,

- genom det kommunala skattestoppet,

- genom de socialt orimliga skatteskalorna,

- genom att tvinga människor till mer och intensivare arbete,

ekonomisk-politiskt

- genom att avveckla valutaregleringen,

- genom att avveckla kreditrestriktionerna,

- genom att späda på köpkraften med skattereformen samtidigt som man
säger sig vilja strama åt ekonomin,

miljöpolitiskt

- genom att säga ja till att bygga Öresundsbron,

- genom att överväga att införa reklam i svensk TV,

- genom att införa generell moms på persontransporter,

- genom att inte momsbefria förnybara energislag,

- genom att i propositionen inte säga något om miljöpolitiska och ekologiska
mål,

- genom att tveka inför kärnkraftsavvecklingen,

- genom att satsa hårt på fossilgas,

- genom att ställa sig bakom borttagandet av det kommunala vetot,

- genom att skattemässigt gynna stora företagsbilar framför små och mera

bensinsnåla,

- genom att sopeldningen inte avvecklas,

försvarspolitiskt

- genom att satsa på och genomföra JAS-projektet,

- genom uppgörelse i försvarsfrågan,

utrikespolitiskt

- genom den ensidiga satsningen på anpassning till EG,
handelspolitiskt

- genom att inte acceptera att samma krav skall ställas på importerad mat
som vi ställer på inhemskt producerad mat.

Mot. 1989/90

Fi70

2

3. Framtidsutsikterna

Mot. 1989/90

Fi70

3.1 Ekonomiskt

Det råder en nästan samstämmig uppfattning om:

- att den svenska ekonomin fortfarande är överhettad men med avmattningstendenser,

- att den internationella konjunkturen inte ser ut att avmattas nämnvärt,

- att de ökande svenska exportsvårigheterna beror på de kostnadsdrivande
höga vinstnivåerna i företagen och den pågående pris- och lönespiralen,

- att överhettningen på arbetsmarknaden i stort verkar bestå det närmaste
året,

- att inflationen kommer att vara hög,

- att ränteläget kommer att förbli högt,

- att den privata konsumtionen kommer att drivas mot högre höjder med
hjälp av skattereformen,

- att det inhemska konsumtionstrycket därför kommer att vara högt,

- att bytesbalansen kommer att försämras ytterligare.

3.2 Ekologiskt

Det råder inom miljörörelsen en bred samstämmighet om att den ekologiska

situationen stadigt försämras genom:

- att försurningen ökar,

- att miljöfarliga utsläpp från massbilism och flyg tillåts öka,

- att vattendrag, sjöar och hav förkvävs av de stora kväveläckagen från
massbilismen och jordbruket, skogen och tätorterna,

- att vattendrag och grundvatten i stora delar av landet innehåller rester av
jordbruksgifter,

- att biobränslen inte momsbefrias,

- att persontransporter på järnväg momsbeläggs,

- att jordbruket inte avkemikaliseras,

- att hastigheterna på vägarna inte sänks för att minska utsläpp,

- att inte aktivt arbeta för en allmän minskning av den materiella förbrukningen,

- att den socialdemokratiska partistyrelsen har beslutat att bygga Öresundsbron,

- att regeringen nu har beslutat bygga det koldioxidbolmande NEX-kombinatet
m.m., m.m.

3.3 Socialt

De sociala utsikterna försämras i takt med de förslag som nu framkommer

- med kommunalt skattestopp under två år,

- med en skattereform som driver människor till ofta förslitande arbeten,

- med en trafikpolitik som gynnar snabba vägtransporter och därmed ger
upphov till stort mänskligt lidande och omfattande skador,

- med en jordbrukspolitik som inte aktivt verkar för en avkemikalisering
av jordbruket,

3

- med en inaktiv konsumentpolitik som lämnar konsumenterna oskyddade Mot. 1989/90
för exploatering, Fi70

- med en drogpolitik som inte försöker bromsa en negativ utveckling med
kraftigt höjda skatter på av samhället accepterade droger m.m., m.m.

4. Regeringens politik

Regeringens politik är de dåliga insikternas politik. Den politik som regeringen
och folkpartiet föreslår bortser som så många gånger förr från den
fysiska verklighet som vi lever mitt uppe i. En ekonomi som långsiktigt bortser
från vår ekologiska grund kommer inte att fungera.

Trojkan, bestående av socialdemokrater och folkpartister, anser att lösningen
på alla våra samhällsproblem är att öka den materiella förbrukningen
och därmed den ekonomiska tillväxten mätt som bruttonationalprodukt.

Detta är resultatet av en naiv och föga utvecklad samhällsanalys, som grundar
sig på bristande insikter.

Vi bedömer det som sannolikt att man inom trojkan i allt väsentligt har
samma kunskapsbas som flertalet medborgare.

TVojkan står för den gråblå dimensionen i politiken

som kännetecknas av att man i praktiken bara bryr sig om ekonomisk och
materiell tillväxt, ökat arbetskraftsutbud,

- som ökar penningomsättningen och bruttonationalprodukten (BNP),

- som inte vill beakta den pågående miljö-kollapsen och hur den skall
kunna motverkas.

Politiken är ekonomiskt och ekologiskt orimlig och blir därmed också socialt
orimlig.

Den gråbläa politikens långsiktiga konsekvenser är mycket allvarliga. Uthålligheten
i de biologiska systemen slås sönder på grund av förgiftning, förkvävning
och radioaktiva utsläpp. Utsugningen och förstörelsen av jordens
resurser på grund av ständigt ökad materiell förbrukning kommer att leda
till allvarliga knapphetssituationer och varubrister.

5. Produktiviteten

En återkommande diskussion i ett antal regeringspropositioner har varit att
den svenska produktivitetsutvecklingen är dålig. Många skribenter och ekonomidebattörer
bekymrar sig mycket över industriinvesteringarnas utveckling
under de senaste åren. Också regeringen vädrar bekymmer däröver.

Produktiviteten är ett effektivitetsmått som anger hur vi lyckas sänka användningen
av mänskliga insatser för att nå ett visst produktionsresultat. Effektivitetstalet
kan bli högt genom

- att vi som människor sliter mera, arbetar mera och intensivare,

- att vi människor utför arbetena mera intelligent och mindre arbetskrävande,

- att vi gör investeringar som gör arbetet snabbare och bättre än tidigare.

Arbetslivet, såväl privat som offentligt, är internationellt sett mycket effektivt
(produktiviteten är mycket hög) i Sverige. Vi häri årtionden mätt och

studerat och lagt om processer och metoder. Ett skäl till detta är att vi har Mot. 1989/90

valt att göra mänskligt arbete dyrt bland annat genom de höga arbetsgivarav- Fi70

gifterna och krav på höga ersättningar för utfört arbete. Andra skäl är den
internationellt sett mycket höga allmänbildningen i Sverige, som leder till att
många ägnar sig åt att tekniskt fullända system. Den gamla grundinställningen
att det var fult att slösa har tillsammans med påtagliga ekonomiska
skäl lett till strävan att över tiden höja råvaruutbytet.

Produktiviteten i tjänstesektorn är mycket svår att mäta. Den borde ha
ökat under senare år på grund av den omfattande datoriseringen.

I ett högrationellt samhälle är det i stort sett bara arbets- och tidsbesparande
investeringar eller ökad arbetstillfredsställelse som höjer produktiviteten
såvida inte medborgarna av ekonomiska skäl tvingas att slita mera. Det
är i ljuset av dessa förhållanden som vi skall se skattereformen. Genom att
ge redan välbeställda stora skattesänkningar som statsfinansiellt skall betalas
genom höjda skatter på dagliga behov tvingas många lågbetalade till mera
och intensivare arbete för att kunna klara sina utgifter. Folk skall tvingas till
att arbeta för att vi skall kunna upprätthålla en slösaktig ekonomi.

Ökad arbetstillfredsställelse innebär bland annat att vi kan påverka vårt
arbete och dess inriktning, att vi kan se resultat av våra ansträngningar, att
arbetet som helhet blir begripligt. Det skulle med all säkerhet minska stress
på arbetsplatserna och därmed kunna minska frånvaron och öka produktiviteten.

En viktig orsak till hög frånvaro bland ungdomar är att de med sin genomsnittligt
höga utbildning har stora förväntningar på meningsfulla arbeten
med hög arbetstillfredsställelse som sviks i de ofta enahanda och monotona
arbeten som de erbjuds.

Arbetsledningarna, inom såväl det privata näringslivet som inom offentlig
tjänst, måste beakta dessa frågor på ett helt annat sätt än tidigare. Här finns
en utomordentligt viktig mänsklig potential som nu ligger i träda. Dessutom
är det samhällsekonomiskt orimligt och ineffektivt att investera i utbildning
och förhoppningar som sedan inte kan infrias.

En arbetstidsreform med lagfäst rätt för alla att sänka lönearbetstiden till
30 eller 20 timmar per vecka skulle bidra till förbättrad produktivitet och
minskade sociala kostnader. Det skulle dessutom vara en viktig frihetsreform,
som innebär att vi lättare kan välja en lägre levnadsstandard och lättare
kan leva på jorden.

Det ständiga kraven på ökad produktion reser samtidigt andra frågor i
samhället. Frågor som man inte gärna vill ta upp i debatt.

Sådana frågor är:

- Till vilka prestationer skall vi pressas i vårt dagliga liv?

- Vad förväntar sig samhällets toppskikt av medborgarna?

- Vilka metoder vill man tillgripa om medborgarna föredrar att i högre
grad själva styra sin dagliga tillvaro?

- Hur påverkar den alltmer omfattande lönearbetsstressen medborgarnas
psykiska och fysiska hälsa och därmed prestationsförmågan och vårdkostnaderna?

Återvinning och återanvändning borde stå för en viktig del av produktivitetsbegreppet.
Om vi kan återbruka mera minskar vi slöseriet med ändliga 5

resurser och minskar energianvändningen.

Nytt produktivitetsbegrepp

Det är dags för nya produktivitetsbegrepp, som i första hand beaktar an
vändningen av knappa naturresurser. En hög naturresursproduktivitet kom
mer att innebära minskat slöseri, minskad miljöförstöring, bättre hushåll
ning med förnybara resurser. Strävan efter hög produktivitet på detta om
råde ökar vår livskvalitet.

6. Investeringarna och energianvändningen

Investeringstakten har varit hög i Sverige. På senare tid har vi sett hur många
företag investerar kraftigt utanför Sverige och att utländska företag inte investerar
mycket i Sverige. Dessa förhållanden har beskrivits som att industrin
har tappat tilltron till Sverige som ett framtida industriland.

En av orsakerna till det stora kapitalflödet till utlandet är att valutaregleringen
har hävts. Det leder till att ekonomin blir mera kortsiktig och spekulativ.
Klippekonomin blommar och långsiktiga och miljörimliga investeringar
kommer på undantag. Det höga svenska ränteläget som framtvingas av valutaregleringens
hävande gör det mera ekonomiskt att investera utomlands.

Förändringarna i investeringsvolymerna i Sverige är i hög grad självförvållade
och ett led i arbetet att anpassa den svenska ekonomin till EG.

Det känns klart oroande att resultatet av svenskt kunnande och arbetsamhet
på detta sätt snabbt försvinner ur landet. En produktion med återbruk
och ökad total produktivitet fordrar ett nytt ekonomiskt och industriellt tänkande
som sätter människan och miljön i centrum. Detta kan bli svårt att
genomföra med många lönearbetssökande i Europa. Omdaningen av de östeuropeiska
ekonomierna kommer att leda till en omfattande arbetslöshet
och därmed låga löner. Dit kommer successivt kapital att strömma i första
hand för att utnyttja de nya möjligheterna till lågpristillverkning.

Industrins energianvändning

Det hävdas ofta att en viktig förutsättning för svensk industri är att den har
tillgång till all den energi den i varje ögonblick efterfrågar till låg kostnad.

Länder med jämförbar industristruktur och levnadsförhållanden har en betydligt
lägre energiförbrukning och högre energikostnader.

Det tyder på att svensk industri med hjälp av statliga skattesubventioner
är energi-ineffektiv i jämförelse med våra konkurrentländer. Detta är bekymmersamt
i en tid när vi vet att energikostnaderna med nödvändighet
kommer att stiga och kraven på energieffektivitet är avgörande för miljö och
framtid. En långsiktigt dålig industripolitik har fått oss in i en energi-ineffektivitetens
återvändsgränd. Kärnkraftspolitiken har här varit speciellt förödande.

Ett av de viktigaste målen för miljöpartiet de grönas energipolitik är just
att öka effektiviteten i energianvändningen samt att minska energiförbrukningen.

7. Lösningarna och alternativen

Problemen i vårt land är många. De är i allt väsentligt överflöds- och slöseri- 6

problem. De tre problemkategorierna, de sociala, ekologiska och ekono

Mot. 1989/90

Fi70

Mot. 1989/90

Fi70

Det finns alternativ - Den Gröna Dimensionen!

Den Gröna Dimensionen

Den är en politik som strävar efter att de mänskliga aktiviteterna håller sig
inom de gränser som naturen och ekologin sätter. Den betyder att vi måste
undvika att förstöra de förnybara resurser som ekosystemen erbjuder oss.
För de ekosystem som vi har stört måste strävan vara att återföra dem till ett
så ostört tillstånd som möjligt. Att arbeta och verka innanför de gränser som
naturen ger sätter gränser för våra handlingar. Vi måste begränsa oss, vi
måste börja få hejd på vår roffarmentalitet i den industrialiserade världen,
vi måste börja inse att vi inte är naturens behärskare som kan härja fritt.
Vårt sätt att leva måste präglas av måttfullhet, eftertänksamhet och så att vi
använder våra kunskaper till allas nytta. En politik som innebär återhållsamhet
medför stora krav på social medkänsla. Fördelningspolitik i god svensk
bemärkelse blir utomordentligt viktig. En socialt rättfärdig politik i återhållsamhetens
tecken är en viktig förutsättning för fortsatt demokratisk utveckling.

Den Gröna Dimensionen innebär att vi måste börja minska den materiella
förbrukningen (efterfrågan) nu

- med intensiva upplysningskampanjer för att visa på vad vi var och en kan
göra i vår vardag,

- med ett skatte- och avgiftssystem som gör slöseri med ändliga resurser
och miljöförstöring dyrare och som minskar beskattningen på mänskligt
arbete,

- med en tuff lagstiftning som kompletterar ekonomiska styrmedel och
upplysning.

Efterfrågeminskning inom landet har flera syften, nämligen:

- att minska inflationstrycket och därmed kraven på lönekompensation för
stigande kostnader,

- att minska importen för att förbättra bytesbalansen och komma tillrätta
med lånefinansierad konsumtion,

- att öka industrins utrymme för export såväl prismässigt som kvantitativt
för att bidra till en bättre bytesbalans,

- att bidra till att sänka marknadsräntorna och diskontot,

- att bidra till att säkra en god tillgång på lönearbete,

- att minska miljöbelastningen.

miska, hänger intimt samman. De kan därför börja lösas med samma metoder.

Vi måste börja minska slöseriet. Det leder till krav på bättre hushållning
med såväl förnybara som icke förnybara resurser. Effektivare energianvändning
är ett framtida måste. Den materiella konsumtionen måste minskas så
att vi får mindre förslitning av människor och natur. Återbruk på många
olika sätt måste stimuleras. Problemlösningarna måste genomföras på ett socialt
acceptabelt sätt.

7

Är ett omlänkande på gång? Mot. 1989/90

I Ekonomisk debatt 1/90 skriver redaktörerna Lars Hultkrantz och Henry Fi70
Ohlsson:

Att välja omslagsfärg tillhör redaktörernas svårare uppgifter. Vi lämnar nu
revolutionsårets röda skepnad och intar fotosyntesens, för att därmed påminna
läsarna om denna den mest finurliga produktionsprocessen förutan
vilken all ekonomisk debatt vore överflödig.

Vi tolkar denna skrivning som ett begynnande omtänkande och vill samtidigt
påpeka att allt ekonomiskt liv och inte bara den ekonomiska debatten beror
på fotosyntesens fortbestånd och att den ekonomiska politiken måste ha som
en uppgift att inte störa denna process.

Det finns i detta sammanhang skäl att citera The Economist av den 5 maj
1990:

If environment ministers are to elean up the world cheaply, they need to
make friends with finance ministers. They could show that greenary offers a
wonderful chance for imaginative tax reform. Most rich countries face shrinking
workforces early in the next century. The economic growth will havé to
come from using more capital, or from technical innovation. By cutting taxes
on labour, governments can remove one disincentive to join the job märket;
by cutting taxes on capital, one disincentive to säve. But by taxing the use of
natural resources - be they oil, or cadmium, or the dirt-absorbing capacity
of the atmosphere - governments can not only pay för lower taxes on labour
and saving; they can also make markets work better, by ensuring that prices
reflect the full cost of economic activity.

Artikeln fortsätter i samma anda och menar att regeringarna skall skrota
subsidier och skattelättnader så att råvaror inte får lägre priser än marknadspriserna.
Subsidier och skattelättnader av dessa slag, säger artikelförfattaren,
är inte bara dåliga för ekonomin, de är också dåliga för miljön. Hög
inflation är negativt för miljön, sägs det vidare, eftersom företag då arbetar
på kort sikt i stället för på lång sikt.

8. Miljöpartiet de grönas förslag

8.1 Miljöpartiets konsumtionsdampande åtgärder för 1990

Tidigarelägg den planerade koldioxidskatten till den 1 juli 1990 och inför en
skatt på uran från samma tidpunkt.

Fördubbla reklamskatten från samma datum.

Höj skatten på alkohol och tobak betydligt mer än regeringen föreslår.

Skatterna på sprit och på tobak bör höjas med 40 % och på vin och malt
med 20 %.

Sänk ersättningen i sjuk- och föräldraförsäkringarna till 70% för den som
ligger över 4,5 basbelopp.

Låt flyget betala samma miljö- och energiskatter som vägtrafiken.

Sätt i gång kampanjer i hela landet för att minska den materiella förbrukningen
och energiförbrukningen.

Sänk hastigheterna på våra vägar för att minska åtgången på drivmedel.
Slopa mervärdeskatten för förnybara energislag.

Inför skärpta kontokortskreditrestriktioner genom att höja det månatliga inbetalningskravet
till 80% av under månaden uttagen kredit.

Totalt bör detta ge en blygsam dämpning av efterfrågan på storleksordningen
12 miljarder kronor eller ca 1 % av bruttonationalprodukten.

För att bidra till att inte driva konsumtionen i höjden måste planerna på
att införa reklam i svenska etermedia stoppas.

8.2 Miljöpartiets konsumtionsdämpande åtgärder för 1991

Senarelägg en del av marginalskattesänkningarna, främst för högre inkomster.
Inriktningen bör vara att härigenom eliminera den extra påspädning av
efterfrågan med 2 % som blir resultatet av skattereformen.

Ge skatteskalan en bättre låginkomstprofil så att de lägst avlönade inte drabbas.

Ta bort momsen på basmaten och finansiera detta med höjd moms på andra
varor.

Inflationsskydda punktskatter på energi och miljöskatter.

8.3 Stå fast vid utbyggnaden av föräldraförsäkringen

Miljöpartiet de gröna har avvisat förslaget att inte fullfölja utbyggnaden av
föräldraförsäkringen enligt riksdagens tidigare beslut. Att inte fullfölja utbyggnaden
gör situationen mycket svår för många barnfamiljer som nu inte
heller ser ut att få sin barntillsyn ordnad genom den utlovade utbyggnaden
av den kommunala barnomsorgen till full behovstäckning 1991. Miljöpartiet
kräver att föräldraförsäkringen byggs ut till 18 månader enligt av riksdagen
taget principbeslut.

Som alternativ besparingsmöjlighet inom socialförsäkringssystemet föreslår
vi i stället en begränsning av ersättningsnivån i sjuk- och föräldraförsäkringen
till 70 % för den del av inkomsten som överstiger 4,5 basbelopp. Det
måste vara viktigast och mest rättvist att alla familjer får en tryggad barnomsorg.
En något lägre ersättningsnivå för personer med goda inkomster är ett
rimligt pris för detta.

8.4 Nej till höjd moms

Miljöpartiet de gröna säger nej till förslaget om en tillfällig momshöjning.
En höjd moms drabbar hårdast de lägre inkomsttagarna och har dessutom
ingen som helst miljöprofil genom att den belastar all konsumtion lika.
Miljöpartiets alternativ till en tillfälligt höjd moms är:

- för andra halvåret 1990 en tidigareläggning av den planerade koldioxidskatten
och införande av en uranskatt från den 1/7 1990. En sådan åtgärd
får en åtstramande effekt som också har en klar miljöinriktning.

- för 1991 en senareläggning av en del av marginalskattesänkningarna i
samband med skattereformen.

Det är ytterst motsägelsefullt av regeringen att dels plädera för ekonomisk Mot. 1989/90
åtstramning, dels genomföra en skattereform som har som mål att öka allas Fi70

köpkraft med 2 % från 1991. Denna köpkraftshöjning är delvis en effekt av
att många av åtgärderna i skattereformens finansiering får finansiellt genomslag
först 1992/93. Det vore då naturligt att parera detta genom att också
genomföra marginalskattesänkningarna i flera steg.

Vi har i vår skattemotion föreslagit att 3 procentenheter av marginalskattesänkningarna
i inkomstskikten över 124 000 kronor i beskattningsbar inkomst
skall skjutas upp till 1992. Vi återupprepar nu detta krav. Ett sådant
senareläggande får ungefär samma effekt som momshöjningen under år
1991, dvs. en åtstramning i storleksordningen 5 miljarder kronor. Men den
drabbar inte de lägsta inkomsttagarna på samma sätt som momshöjningen
utan främst de högre inkomsttagare som, genom att höjda kapitalvinstskatter
m.m. slår igenom först med fördröjning, annars kommer att få en särskilt
storköpkraftshöjning 1991.

En senareläggning av en del av marginalskattesänkningarna späder dessutom
inte, som momshöjningen gör, på inflationen och skapar ytterligare
kompensationskrav.

8.5 Nej till kommunalt skattestopp

Miljöpartiet de gröna avvisar på principiella grunder förslaget om ett tvåårigt
kommunalt skattestopp. Detta innebär ett ifrågasättande av kommunernas
kompetens och goda omdöme. Det är särskilt märkligt att förslaget
presenteras samtidigt som förslag till en ny kommunallag vars uttalade mål
är att stärka den kommunala självstyrelsen och demokratin.

8.6 Kommunal självstyrelse

Att på detta sätt inskränka på den kommunala självstyrelsen kommer att
minska - inte att öka - kommuninvånarnas benägenhet och vilja att ta ansvar
för kommunens styrelse och dess ekonomi. Vi är fullt övertygade om att
skattestoppet dessutom ur ett ekonomiskt helhetsperspektiv är onödigt. De
kommunala beslutsfattarna är väl medvetna om det allmänekonomiska läget
och kommer inte att missbruka sin frihet att bestämma om den kommunala
utdebiteringen.

Skattehöjningar är en åtgärd som bara tillgrips i allra sista hand i ett läge
när situationen annars skulle riskera att bli katastrofal för delar av den kommunala
servicen. De som missbrukar möjligheten att höja skatten får stå till
svars inför kommuninvånarna för detta i nästa kommunalval.

8.7 Nej till avräkningsskatt

Miljöpartiet de gröna avvisar regeringens förslag till hur neutralitet för kommunerna
med anledning av skattereformen skall åstadkommas, den så kallade
avräkningsskatten.

Vi anser det i princip riktigt att skattereformen skall vara neutral för kommunerna
men kan inte, i likhet med kommun- och landstingsförbunden, acceptera
formerna för och beräkningssättet för avräkningsskatten. När det

10

gäller formerna anser vi det fel att nu lägga fast hur avräkningen skall ske för Mot. 1989/90

fem år framåt. Den föreslagna avräkningsskatten innebär en ökad rundgång Fi70

mellan staten och kommunerna genom att staten ger statsbidrag med den
ena handen och tar igen på avräkningsskatten med den andra. Ambitionen
bör i stället vara att minska på denna rundgång och så långt möjligt låta kommunerna
vara självfinansierande. Regeringen avser nu att tillsätta en utredning
som skall föreslå ett nytt statsbidragssystem och system för kommunal
skatteutjämning som skall träda i kraft från och med 1993. Det vore naturligt
att avräkningseffekterna av skattereformen då också behandlas i detta sammanhang
med mål att åstadkomma ett så enkelt och överskådligt system som
möjligt. I avvaktan härpå bör inga beslut om avräkning för åren från 1993
fattas nu.

Vi har också invändningar mot beräkningssättet för avräkningsskatten.

Detta framgår inte klart av propositionen, vilket i sig är en brist. Enligt uppgift
från kommun- och landstingsförbunden har dock beräkningarna på flera
punkter skett på ett mycket märkligt sätt. Vi anser därför att beräkningsunderlaget
måste korrigeras på följande punkter:

- Avräkning skall inte ske för eventuella dynamiska effekter av skattereformen.
För det första är det mycket osäkert om det överhuvudtaget blir
några dynamiska effekter, och det är då givetvis fel att kommunerna skall
betala för effekter som man inte ens vet om de kommer att uppstå. Om
det skulle uppstå dynamiska effekter anser vi det självklart att också
kommunerna skall ha sin andel av dessa effekter och inte behöva betala
in dem till staten. Miljöpartiet har i sin skattemotion inte räknat in några
dynamiska effekter i reformens finansiering.

- Avräkning bör inte heller ske för effekten av att grundavdraget hålls oförändrat
vid 10000 kronor, vilket finansdepartementet gjort enligt uppgift
från Kommunförbundet. Detta resonemang förefaller synnerligen märkligt.

Miljöpartiet de gröna föreslår att regeringen med beaktande av ovanstående
synpunkter kommer med ett nytt förslag till avräkning för åren 1991 och

1992.1 detta förslag måste också effekterna för de enskilda kommunerna och
landstingen belysas klart.

8.8 Nej till avvikelser från semesterlagen

Miljöpartiet de gröna säger nej till regeringens förslag om tillfälliga avvikelser
i semesterlagen som skall göra det möjligt för arbetstagare att arbeta under
en del av sin semester. Det är ett mycket märkligt förfarande att först
föreslå förlängd semester och sedan, i en sorts eftertankens kranka blekhet,
upphäva en del av effekterna genom ett förslag om att man skall kunna arbeta
även på semestern. Miljöpartiet de gröna har motsatt sig lag om förlängd
semester eftersom vi anser att vi inte har råd med detta just nu och
eftersom, när vi får råd, en förkortning av den dagliga arbetstiden är mycket
viktigare. Vi tycker då också att det är onödigt att krångla till lagstiftningen
ytterligare genom en särskild, tillfällig, lag om att man skall ha rätt att arbeta
under en del av den förlängda semestern. De regler som i dag finns om möj

11

lighet att spara semester till kommande år är fullt tillräckliga för att skapa
flexibilitet i arbetstagarnas möjlighet att ta ut sin semester.

I konsekvens med ovannämnda ställningstagande avvisar vi också förslaget
att anslå 5 miljoner kronor för information om semesterfrågor.

8.9 Nej till höjning av pension på grund av förlängt arbete

Miljöpartiet de gröna är av den uppfattningen att vi skall försöka minska
mängden lönearbete i samhället och minska stressen. Vi finner det därför
inte rimligt att regeringens förslag att stimulera till lönearbete efter pensionsåldern
genomförs.

9. Budgetregleringen

Miljöpartiet de gröna lade den 25 januari 1990 fram ett fullständigt budgetförslag
som komplement till det i budgetpropositionen framlagda. Miljöpartiet
de gröna kvarstår vid detta budgetförslag.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställer vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sambandet mellan ekonomi och ekologi,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av den ekonomiska politiken,

3. att riksdagen beslutar att föräldraförsäkringen skall byggas ut till
15 månader under år 1990 i enlighet med tidigare principbeslut av riksdagen,

4. att riksdagen beslutar att fr.o.m. 1991 ersättningsnivån i sjuk- och
föräldraförsäkringarna sänks till 70 % för den del av inkomsten som
överstiger 4,5 basbelopp,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag om en tillfällig höjning av
mervärdeskatten,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en koldioxidskatt på 25 öre per kg koldioxid från
den 1 juli 1990,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en råvaruskatt på uran på 12,3 öre per kWh av uranets
energiinnehåll från den 1 juli 1990,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sänkningen av den statliga inkomstskatten under år
1991,

9. att riksdagen avslår förslaget om tillfällig begränsning av kommuners
rätt att ta ut skatt,

10. att riksdagen avslår förslaget om en kommunal avräkningsskatt,

11. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till neutralisering
av skattereformens effekter för 1991 och 1992 med beaktande av
de synpunkter som framförts i motionen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att for

Mot. 1989/90

Fi70

merna för neutralisering av skattereformens effekter för år 1993 och
därefter bör utredas i enlighet med vad som föreslås i motionen av den
utredning som skall föreslå nytt statsbidragssystem för kommunerna,
m.m.,

13. att riksdagen avslår förslaget om vissa avvikelser från semesterlagen,

14. att riksdagen avslår förslaget att anvisa 5 milj. kr. till information
om semesterfrågor,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetstillfredsställelse och möjligheter att ge ungdomar
arbeten i paritet med deras kunskaper,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om produktivitet, investeringar och energianvändning,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om budgetregleringen,

18. att riksdagen avslår förslaget om ekonomisk stimulans för att
arbeta efter pensionsålderns inträdande.

Stockholm den 10 maj 1990
Claes Roxbergh (mp)
Inger Schörling (mp)
Anita Stenberg (mp)

Carl Frick (mp)
Krister Skånberg (mp)

Mot. 1989/90

Fi70

13

gotab 96684, Stockholm 1990

Yrkanden (36)

  1. att riksdagen ger som sin mening regeringen till känna vad i motionen anförts om sambandet mellan ekonomi och ekologi
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  2. att riksdagen ger som sin mening regeringen till känna vad i motionen anförts om sambandet mellan ekonomi och ekologi
    Behandlas i
  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av den ekonomiska politiken
    Behandlas i
  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av den ekonomiska politiken
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  5. att riksdagen beslutar att föräldraförsäkringen skall byggas ut till 15 månader under år 1990 i enlighet med tidigare principbeslut av riksdagen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  6. att riksdagen beslutar att föräldraförsäkringen skall byggas ut till 15 månader under år 1990 i enlighet med tidigare principbeslut av riksdagen
    Behandlas i
  7. att riksdagen beslutar att från och med 1991 ersättningsnivån i sjuk- och föräldraförsäkringarna sänks till 70 % för den del av inkomsten som överstiger 4,5 basbelopp
    Behandlas i
  8. att riksdagen beslutar att från och med 1991 ersättningsnivån i sjuk- och föräldraförsäkringarna sänks till 70 % för den del av inkomsten som överstiger 4,5 basbelopp
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  9. att riksdagen avslår regeringens förslag om en tillfällig höjning av mervärdeskatten
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  10. att riksdagen avslår regeringens förslag om en tillfällig höjning av mervärdeskatten
    Behandlas i
  11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en koldioxidskatt på 25 öre per kg koldioxid från den 1 juli 1990
    Behandlas i
  12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en koldioxidskatt på 25 öre per kg koldioxid från den 1 juli 1990
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en råvaruskatt på uran på 12,3 öre per kWh av uranets energiinnehåll från den 1 juli 1990
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en råvaruskatt på uran på 12,3 öre per kWh av uranets energiinnehåll från den 1 juli 1990
    Behandlas i
  15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sänkningen av den statliga inkomstskatten under år 1991
    Behandlas i
  16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sänkningen av den statliga inkomstskatten under år 1991
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  17. att riksdagen avslår förslaget om tillfällig begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  18. att riksdagen avslår förslaget om tillfällig begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt
    Behandlas i
  19. att riksdagen avslår förslaget om en kommunal avräkningsskatt
    Behandlas i
  20. att riksdagen avslår förslaget om en kommunal avräkningsskatt
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  21. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till neutralisering av skattereformens effekter för 1991 och 1992 med beaktande av de synpunkter som framförts i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  22. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till neutralisering av skattereformens effekter för 1991 och 1992 med beaktande av de synpunkter som framförts i motionen
    Behandlas i
  23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att formerna för neutralisering av skattereformens effekter för år 1993 och därefter bör utredas i enlighet med vad som föreslås i motionen av den utredning som skall föreslå nytt statsbidragssystem för kommunerna, m.m.
    Behandlas i
  24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att formerna för neutralisering av skattereformens effekter för år 1993 och därefter bör utredas i enlighet med vad som föreslås i motionen av den utredning som skall föreslå nytt statsbidragssystem för kommunerna, m.m.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  25. att riksdagen avslår förslaget om vissa avvikelser från semesterlagen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  26. att riksdagen avslår förslaget om vissa avvikelser från semesterlagen
    Behandlas i
  27. att riksdagen avslår förslaget att anvisa 5 milj. kr. till information om semesterfrågor
    Behandlas i
  28. att riksdagen avslår förslaget att anvisa 5 milj. kr. till information om semesterfrågor
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetstillfredsställelse och möjligheter att ge ungdomar arbeten i paritet med deras kunskaper
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetstillfredsställelse och möjligheter att ge ungdomar arbeten i paritet med deras kunskaper
    Behandlas i
  31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen har anförts om produktivitet, investeringar och energianvändning
    Behandlas i
  32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen har anförts om produktivitet, investeringar och energianvändning
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen har anförts om budgetregleringen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen har anförts om budgetregleringen
    Behandlas i
  35. att riksdagen avslår förslaget om ekonomisk stimulans för att arbeta efter pensionsålderns inträdande
    Behandlas i
  36. att riksdagen avslår förslaget om ekonomisk stimulans för att arbeta efter pensionsålderns inträdande
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.