med anledning av prop. 1989/90:111 1989/90
Motion 1989/90:Sk113 av Olof Johansson m.fl.(c)
Motion till riksdagen
1989/90: Skl 13
av Olof Johansson m.fl.(c)
Mot.
med anledning av prop. 1989/90:111 1989/90
Reformerad mervärdeskatt m.m. Skl 13
Sammanfattning
I motionen understryks att en skatteomläggning, som medför stora inkomstsänkningar
för höginkomsttagare, inte får ske på ett sådant sätt att de indirekta
skatterna höjs i en sådan omfattning att enskilda med normala inkomster
inte förmår bära dessa kostnadshöjningar. I ett sådant läge kommer kraven
på bidrag att öka kraftigt. Det konstateras i motionen att en kraftigt
ökad indirekt beskattning leder till ökad ”rundgång” och ökat inflationstryck,
vilket långsiktigt kommer att urholka skattereformen. Enligt centerpartiets
mening måste därför finansieringen av skatteomläggningen få en
mer fördelningspolitiskt acceptabel profil. Den indirekta beskattningen av
nödvändig konsumtion som mat och boende måste sänkas med ca 10 miljarder
i förhållande till regeringens och folkpartiets förslag.
I motionen föreslås mot denna bakgrund:
- att möjligheten till differentierad mervärdeskatt bibehålls
- att samtliga produkter och tjänster med anknytning till byggande och
boende får en reducerad mervärdeskatt om 12,87 %
- att momsen på basmat sänks till 12,87 %
- att moms på serverings- och hotelltjänster samt uttagsbeskattning av serveringstjänster
utgår med en till 12,87 % reducerad moms
- att personbefordran med kollektiva transportmedel ej momsbeläggs
- att kultur, nöjen, idrottsevenemang ej momsbeläggs
- att alternativmedicinsk och privat vård under vissa förutsättningar undantas
från skatteplikt
- att punktbeskattningen av choklad, konfektyrer, läsk, video och kassetter
bibehålls
- att den särskilda omsättningsskatten vid handel på vissa värdepapper slopas
- att beslutet om moms på energi rivs upp
- att koldioxidskatt på fossila bränslen och motoralkoholer baserade på
fossila bränslen samt bränslen för el- och värmeproduktion införs
- att biobränslen, vindkraft, vågkraft, solenergi skall vara skattefria
- att beskattningen av el sker i produktionsled med 13 öre/kWh
- att en svavelskatt införs med 30 kr/kg svavel
- att nedsättningsregler av energiskatten för den energiintensiva industrin
införs som stimulerar effektivare energianvändning.
1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Skl 13
Inledning
Inriktning av skattereformen
Centern har angivit att skattereformen skall främja följande mål:
- Skatt efter bärkraft
- Arbete och företagande
- Sparande och decentraliserat ägande
- God miljö och resurshushållning
- Sänkning av den totala skattekvoten.
Det förslag som centern lägger fram är i överensstämmelse med dessa mål.
Beträffande reformens huvudinriktning har centern arbetat efter följande
riktlinjer.
Marginalskatterna skall sänkas kraftigt. En ökad likformighet med internationella
förhållanden är nödvändig och uppnås genom reformens inriktning.
Beträffande skatteskalorna skall högsta skattesats för statlig skatt vara
20 %, vilket skall uttas över 180000 kr. i taxerad inkomst räknat i 1991 års
penningvärde. Skatteskalorna, inklusive grundavdraget, skall inflationsskyddas
vilket även skall innefatta ett reallöneskydd. För att förbättra den
fördelningspolitiska profilen skall ett förhöjt grundavdrag medges i vissa inkomstskikt.
Finansieringen skall ske så att låg- och medelinkomsttagarna inte får betala
det samlade skatteuttaget från höginkomsttagarnas marginalskattesänkningar.
Reformens fördelningspolitiska helhet skall således innebära att inkomst-
och förmögenhetsskillnaderna ej skall öka.
Finansieringen skall innebära skärpt beskattning av kapitalinkomster,
breddad bas för inkomster under inkomstslaget tjänst samt viss indirekt beskattning.
Återhållsamhet skall iakttas vid finansiering via beskattning av
nödvändig konsumtion såsom boende, livsmedel och kultur. Särskild återhållsamhet
bör iakttas beträffande finansiering via regressivt verkande mervärdeskatt.
På miljö- och energiområdet skall beskattning ske genom punktskatter.
En differentierad mervärdeskatt skall införas med lägre skattesats
för nödvändig konsumtion. Miljöavgifter införs.
Dagens inkomstslag inkomst av kapital, tillfällig förvärvsverksamhet och
annan fastighet skall slås samman till ett inkomstslag. Sådana kapitalinkomster
skall i huvudsak beskattas med en enhetlig skattesats på 30 %.
Beträffande företagsbeskattningen skall inriktningen vara sänkta skattesatser
och breddad skattebas genom minskade reserveringsmöjligheter.
Pensionärernas beskattning skall reformeras för att möjliggöra likabehandling
med löntagarna i beskattningshänseende. Detta bör ske genom införande
av en höjd grundpension lika för alla.
Skattesystemet skall, i sig självt, och i så stor utsträckning som möjligt,
åstadkomma önskvärt fördelningspolitiskt resultat. Ökade transfereringar
som bestående förutsättningar för skattesystemet skall undvikas.
Skattereformen beräknas ge upphov till dynamiska effekter. Dessa skall
beaktas i finansieringen från och med 1991. Därmed bör ett höjt totalt skattetryck
via överfinansiering undvikas.
Mot. 1989/90
Skl 13
2
Bakgrund
Skattesystemet har de senaste årtiondena successivt genomgått en rad
smärre förändringar. Ett par större reformer har också genomförts. Den senaste
initierades 1981 av den dåvarande centerledda regeringen. Målsättningen
var att 90 % av inkomsttagarna skulle ha högst 50 % marginalskatt.
Den praktiska tillämpningen av reformen innebar dock att denna aldrig genomfördes
fullt ut efter regeringsskiftet 1982.
Det har efter hand blivit uppenbart för allt fler att en större skattereform
på nytt behövs. Centern var på ett tidigt stadium förespråkare för en sådan.
I riksdagsmotion 1986/87:Sk336 begärde centern att en parlamentarisk
skatteberedning skulle tillsättas med uppgift att utarbeta ett långsiktigt skattereformprogram.
Den första meningen i motionen lyder: ”Sverige behöver
en omfattande skattereform för 1990-talet.”
Centern gjorde på ett tidigt stadium markeringar om den fördelningspolitiska
inriktningen av reformen. I riksdagsdebatten den 6 maj 1987 sade centerns
talesman bl.a.: ” marginalskattesänkningen skall utformas så att
alla skattebetalare får del av den. Det får inte vara så att låginkomsttagarna
skall betala en marginalskattesänkning.”
I juni 1987 gav regeringen direktiv till utredningen om reformerad inkomstbeskattning
(RINK) samt kommittén för indirekta skatter (KIS). I
motion 1987/88:Sk366 kritiserade centern de direktiv som givits utredningarna.
”Dessa utredningar har enligt vår uppfattning fått alltför snäva
direktiv. Således har inte kommunalskattefrågan eller frågan om differentierad
moms tillåtits att ingå i utredningarnas arbetsuppgifter.” Centern skrev
bl.a.: ”Vi kräver en snabbutredning så att en reform av den kommunala beskattningen
kan träda i kraft samtidigt som den väntade skattereformen.”
Krav ställdes i motionen på en differentierad moms med bl.a. sänkt moms
på mat. I juni 1988 fick KIS, bl.a. till följd av centerns påtryckningar, tillläggsdirektiv
att utreda sänkt mervärdeskatt på ”viss konsumtion”.
I centerns motion i allmänna motionstiden 1989 (1988/89:Sk443) gjordes
ytterligare konkretiseringar och markeringar beträffande skattereformens
inriktning. Angående miljö- och eneribeskattningen sägs bl.a.: ”Enligt centerpartiets
uppfattning är det angeläget att utnyttja skatte- och avgiftsinstrumentet
för att främja energi- och resurshushållning samt bättre miljö.”
I centerns reservation i RINK sägs om villkoren för deltagande i skattereformen:
”Jag kan i allt väsentligt ställa mig bakom dessa övergripande målsättningar
för den stora skattereformen år 1991. Villkoret är att förändringarna
inte sker till priset av ökade klyftor i samhället. Alla folkgrupper måste
känna sig delaktiga i en reform av denna omfattning.” I reservationen läggs
fram förslag till skatteskalor för 1991 som innebär att inkomster upp till en
taxerad inkomst 1991 på 180 000 kr. endast skall betala kommunalskatt.
Över 180 000 kr. uttas statlig skatt med 20%. Över 500 000 kr. skall statsskatten
bli 25 %. Högsta marginalskatt blir således 55 % enligt reservationens
förslag. Reservationen innehåller vidare krav på ett automatiskt verkande
inflationsskydd. Beträffande reseavdrag föreslås att de skall ges på
”samma villkor som idag, om möjligt förbättrade”.
I centerns reservation i KIS görs bl.a. ett klart ställningstagande mot
Mot. 1989/90
Skll3
3
moms på energi. ”De förslag som kommitténs majoritet förordar om en
övergång till moms på energi motverkar de av riksdagen beslutade målsättningarna
för energipolitiken.”
I centerns reservation i URF kritiseras utredningen för att i sitt arbete inte
ha varit tillräckligt uppmärksam på egenföretagares och övriga mindre företags
skattesituation.
Under september och oktober 1989 genomförde centern ett omfattande
rådslag riktat till allmänheten om hela skattereformen.
Remisstiden på utredningarna gick ut den 6 oktober 1989. Samma dag
hölls det första mötet i överläggningarna mellan regeringen, oppositionspartierna
och arbetsmarknadens parter. Dessförinnan hade regeringen aviserat
tidigareläggning av en tredjedel av reformen. Detta accepterades av centern
under förutsättning att överblick i samband med det första reformsteget
kunde uppnås för hela reformens grunddrag.
Ett första steg i skattereformen togs sedermera under hösten 1989. Centerns
förslag innebar att vi instämde i propositionen beträffande skatteskalans
utformning för 1990. Vi föreslog dock en skattereduktion 1990 för att
gynna låg- och medelinkomsttagare. Vi emotsatte oss införande av moms på
energi och förordade istället punktskatter. Centern föreslog därtill en differentierad
moms. Det innebar att vi emotsatte oss full moms på bl.a. hotelloch
restaurangnäringen. Slutligen krävde vi höjda avdrag för resor till och
från arbetet samt resa med egen bil i tjänsten - detta mot bakgrund av de
kraftiga bensinskattehöjningar som propositionen föreslog.
Skattereformen och samhällsekonomin
Skattereformen skall bidra till att växla ned det höga svenska pris- och kostnadsläget
och skapa förutsättningar för en bättre externbalans, en ökad produktivitet
och en lägre ränta. Genomförandet av skattereformen måste så
långt möjligt integreras i den övriga ekonomiska politiken. Skattereformens
utformning måste också beakta den rådande ekonomiska konjunkturen.
Skattereformen, sådan regeringen i föreliggande proposition, proposition
1989/90:111 om reformerad mervärdeskatt m.m. samt m.fl. propositioner
föreslår att den skall se ut, bidrar till ökningen av konsumentpriserna med
över 3 % för vart och ett av åren 1990 och 1991.
Detta är en följd av den metod man valt för att finansiera sänkningen av
inkomstskatterna. Från centerns sida kritiserar vi valet av finansiering via
mervärdeskatt av flera skäl. Mervärdeskatten slår relativt sett hårdast mot
dem med litet konsumtionsutrymme - det är en dålig finansieringsväg fördelningspolitiskt.
En generellt pålagd och enhetlig mervärdeskatt saknar, inte
minst på miljöområdet, önskvärd styreffekt - bl.a. därför avvisar centern
moms på energi. Mervärdeskattehöjningar får därutöver omedelbar effekt
på konsumentpriserna - det är en dålig finansieringsväg ur stabiliseringspolitisk
synvinkel. Politiskt beslutad inflation via mervärdeskattehöjningar
ovanpå det höga pris- och kostnadsläget i övrigt är enligt vår mening inte
tillrådligt. Av dessa skäl vill vi, i vårt alternativ, vara återhållsamma med den
typen av finansiering.
Förutsättningar för att skattereformen skall leda till sänkt inflation är åter
Mot. 1989/90
Skl 13
4
hållsamhet med direkt prishöjande finansieringsmetoder. Vidare måste den
fördelningspolitiska helheten vara sådan att alla samhällsgrupper får del av
skattesänkningarna. Låg- och medelinkomsttagare skall inte vara de som betalar
höginkomsttagarnas skattesänkningar. Det samlade skatteuttaget från
höginkomsttagargrupperna kan inte minska som en följd av reformen, eftersom
den syftar till omfördelning genom totalfinansiering. Ett motsatt förhållande
skulle rubba den samhällsekonomiska balansen och bidra till förstärkta
krav på löne- och transfereringsökningar. I förlängningen kan ett sådant
skeende leda till nya skattehöjningar och att reformen vittrar sönder.
Skattereformens stabilitet är således beroende av det fördelningspolitiska
utfallet.
För att skattereformen på smidigast möjliga sätt skall kunna infogas i den
konjunkturpolitiskt aktuella situationen måste således utformningen vara
sådan att samvariation med de för närvarande negativa tendenserna i samhällsekonomin
minimeras.
Skatteomläggningen 1990
Riksdagens beslut hösten 1989 om en tidigareläggning av skatteomläggningen
innebar som ovan nämnts bl.a. vissa förändringar i den indirekta beskattningen.
Dessa innebar att tillhandahållande av vatten, avloppsrening
respektive tjänster som avser avloppsrening och sophämtning momsbelades.
Vidare beslöts att mervärdeskatt skulle tas ut med ordinarie skattesats för
serverings- och hotelltjänster.
Riksdagens beslut innebar även betydande förändringar i formerna för beskattningen
på energiområdet. Beslutet innebär att hela energiområdet,
med undantag för flygfotogen och flygbensin, är belagt med mervärdeskatt.
För fjärrvärme tas dock ingen moms ut under 1990. Samtidigt genomfördes
dock vissa sänkningar av elskatten. Skatten på bensin höjdes även med 34
öre/l för oblyad bensin resp 38 öre/l för blyad bensin, vilket inklusive momsbeläggningen
medförde en bensinprishöjning i storleksordningen 1,60 kr/l.
Proposition 1989/90:111 om reformerad mervärdeskatt
m.m.
Den fortsatta reformeringen av skattesystemet och förändringen av inkomstbeskattningen
ställer också krav på betydande förändringar i de indirekta
skatterna och i proposition 1989/90:111 föreslås en omfattande reformering
av dessa skatter, dvs. mervärdeskatterna och punktskatterna. Mervärdeskatten
föreslås bli utvidgad till en generell och enhetlig beskattning av i princip
all yrkesmässig omsättning av varor och tjänster.
I propositionen föreslås bl.a. att mervärdeskatten tas ut med en enhetlig
procentsats på 23,46 %, dvs. de nuvarande reduceringsreglerna för att bl.a.
minska beskattningen av boendet slopas. Vidare föreslås redovisningsordningen
ändras så att redovisning av skatterna skall ske för all skattepliktig
omsättning utan någon nedre gräns. Skattepliktig omsättning under 200 000
kr. skall dock ske i den skattskyldiges inkomstskattedeklaration. Mervärdeskatt
föreslås även uttas vid import av vissa tjänster.
I propositionen föreslås även betydande förändringar av energibeskatt
Mot. 1989/90
Skll3
5
1* Riksdagen 1989/90. 3 sami NrSkU3
Rättelse: S. 19-20 nummerändring av klämmar
ningen utöver vad som tidigare beslutats. Föreliggande regeringsförslag innebär
att en koldioxidskatt på fossila bränslen, inklusive flygbränsle, införs
samtidigt som de nuvarande punktskatterna reduceras med 50%. Sammantaget
innebär förslagen ett ökat skatteuttag på olja med 182 kr./m2, på kol
med 390 kr./ton och naturgas med 360 kr./l 000 m3.
Vidare föreslås att en skatt på svavel i kol, olja och torv införs.
Slutligen föreslås att en rad övriga punktskatter avskaffas. De föreslagna
skattehöjningarna föreslås träda i kraft 1/11991, medan slopandet av punktskatterna
föreslås ske först den 1/1 1993.
Centerns syn
Förslagen i proposition 1989/90:111 bygger på den översyn av den indirekta
beskattningen som kommittén för indirekta skatter (KIS) genomfört samt
på vissa delar av miljöavgiftsutredningens (MIA) förslag om ändrad energioch
miljöbeskattning. Motivet för utredningarna har främst varit att finansiera
skatteomläggningen och målsättningen från utredningsmajoriteten har
i första hand varit rent fiskal. Detta innebär att förslagen fått en inriktning
som inte tar hänsyn till vilka ekonomiska styrmedel som krävs för att fastlagda
energi- och miljömål skall kunna nås. Det övergripande målet för utredningsmajoriteten
var att för statens räkning dra in ett tillräckligt antal
miljarder som en del i finansieringen av skattereformen utan hänsynstagande
till energi- och miljömålen.
Från centerpartiets sida har vi i såväl motioner som i annat sammanhang
skarpt kritiserat den finansiering av skatteomläggningen som riksdagens majoritet,
bestående av socialdemokraterna och folkpartiet, enats om. Enligt
vår mening måste val av finansieringsform korrespondera mot hur skattesänkningarna
fördelas. Vidare måste beaktas såväl effekterna på kostnaderna
för konsumtionen av nödvändighetsvaror som mat och boende samt
möjligheterna att främja regional balans och landsbygdsutveckling.
Vi underströk bl.a. vid behandlingen av 1990 års skatter att mervärdeskattebeläggningen
av vatten, avlopp och sophämtning skulle innebära ökade
boendekostnader och konstaterade att såväl tjänster förknippade med boendet
som tillgång till vatten tillhör nödvändighetskonsumtionen och borde
därför ha en lägre skattesats.
Vi har även påtalat att finansieringssättet hårt drabbar landsbygden och
dess småorter, framför allt genom momsbeläggningen av energiområdet,
med bl.a. kraftigt ökat bensinpris och försämrade konkurrensförhållanden
för biobränslen som följd. Vi krävde bl.a. mot denna bakgrund även att
moms på serverings- och hotelltjänster skulle utgå med 60 % av ordinarie
skattesats och anförde att dessa tjänster både är viktiga för samhällsekonomin
och främjar kultur och gemenskap i samhällslivet.
Enligt vår uppfattning har hotell- och restaurangnäringen stor betydelse
för turistnäringens möjligheter att överleva. En stark turistnäring stärker bytesbalansen
mot utlandet och är av stor betydelse för möjligheterna till regional
utveckling. Näringen står redan idag för en betydande del av sysselsättningen
i glesbygdsområdena. Näringen har också en stor framtidspotential
som komplement och alternativ till mer traditionella näringsgrenar i dessa
Mot. 1989/90
Skll3
6
områden. Införandet av den s.k. hotell- och restaurangmomsen riskerar
medföra svåra ekonomiska påfrestningar för företag i t.ex. fjälltrakterna och
på övriga landsbygden.
Vi avvisade även momsbeläggningen av energiområdet (mot
1989/90:Sk24). Införandet av moms på energi är en uppenbar eftergift för
folkpartiet från regeringens sida. De propåer om moms på energi som tidigare
framförts har avvisats av socialdemokraterna. I t ex proposition
1983/84:28 om energibeskattningen anför föredraganden omfattande argument
mot införande av moms. I propositionen understryks svårigheterna att
kombinera moms med punktskatter, de minskade möjligheterna att styra
energianvändningen inom industrin, problem för skatteadministrationen
m.m. Föredraganden konstaterar också att ”övergången till mervärdeskatt
på energi skulle allvarligast drabba låginkomsttagare som företrädesvis bor
i hyreshus”.
I proposition 1989/90:50 argumenteras i det närmaste på ett helt motsatt
sätt och kraven på likformighet i skattesystemet fick helt bestämma förslagens
utformning. De invändningar föredraganden reste 1983 gällde uppenbarligen
inte 1989.
Enligt vår uppfattning innebär moms på energi att möjligheterna att uppfylla
fastlagda energi- och miljöpolitiska mål kraftigt försvåras bl.a. genom
att utrymmet för miljöavgifter och en offensiv miljöpolitik minskar.
Moms på energi leder bl a till att kostnader som idag bärs av konsumenterna
i utlandet vältras över på de svenska konsumenterna. Den drabbar
framför allt boendet, som dessutom genom ökningen av andra pålagor får
bära en stor del av skatteomläggningen. Ökade boendekostnader medför behov
av ökade bostadssubventioner, vilket ökar transfereringarna i ekonomin.
Energimoms medför även att konkurrenskraften för biobränslen kraftigt
försämras, eftersom någon skatt idag inte utgår vid användningen av dessa
bränslen. Detta innebär att de positiva möjligheter för landsbygdsutveckling,
jordbruksnäring och miljöpolitik, som en utveckling av dessa bränslen
skulle kunna medverka till, inte kan tas tillvara.
Sammantaget kan konstateras att skatte- och avgiftsuttaget på energi istället
måste bygga på miljöanpassad punktbeskattning kombinerat med miljöavgifter
och en koldioxidskatt som gynnar effektiviseringar och inhemsk
förnybar miljövänlig energi. Belastningen på olika energislag måste därefter
anpassas efter vilka möjliga alternativ som står till buds. Detta innebar bl.a.
att någon ökad skattebelastning på bensin inte borde ske utöver vad ett införande
av en generell koldioxidskatt motiverade. Vi har något utförligare
utvecklat riktlinjerna för energibeskattning i vår partimotion på energiområdet
(mot 1989/90:N446).
Enligt vår mening är således det val av finansieringsform som socialdemokraterna
och folkpartiet enats om, i de överläggningar som föregick prop
1989/90:50 och den föreliggande propositionen, inte acceptabel ur vare sig
fördelningspolitisk eller energi- och miljöpolitisk synvinkel.
I föreliggande motion presenteras ett alternativ till utformningen av de indirekta
skatterna som med syftet att ge dessa både en mer fördelningspolitiskt
rättvisande profil och en inriktning anpassad efter vad fastlagda energioch
miljömål kräver.
Mot. 1989/90
Skl 13
7
Centerns förslag
Utgångspunkter
Mervärdeskatten (från början oms) var ursprungligen en utpräglad varuskatt.
Skatteplikten har därefter utvidgats till delar av tjänsteområdet. Riktpunkten
för det nu genomförda utredningsarbetet och propositionens förslag
har varit att momsen skall vara mer generell. Det innebär att den i princip
skall omfatta både varor och tjänster och utgå med enhetlig skattesats.
Momsen har då ansetts få neutrala verkningar ur konkurrenssynpunkt på
marknaden.
Detta betraktelsesätt tar inte hänsyn till att exempelvis arbetsgivaravgifterna
belastar tjänster hårdare än varuproduktionen. Enligt vår mening underskattar
majoriteten bakom de föreliggande förslagen kraftigt den risk för
urholkning av konkurrenskraften och utslagning av företag och verksamheter,
som propositionen kommer att leda till inom sektorer som turism, kollektivtrafik
och byggande.
Enligt vår uppfattning måste, såsom ovan framgått av bl.a. såväl fördelningspolitiska
som energi- och miljöskäl, betydande förändringar ske i förhållande
till regeringens förslag. En breddad momsbas i enlighet med regeringens
förslag medför att det totala uttaget av moms och punktskatter ökar
i en omfattning som är oantagbart ur fördelningspolitisk synpunkt.
Enligt centerpartiets uppfattning måste den indirekta beskattningen av
”nödvändighetsvaror” som basmat och boende vara låg. Centerns förslag på
bostadsområdet medför också en mer återhållsam beskattning än det förslag
som företrädare för regeringen och folkpartiet enats om avseende finansieringen
av skattereformen.
Vi anser vidare att beslutet om att mervärdesbeskattelägga energiområdet
måste rivas upp och en miljöanpassad energibeskattning införas i syfte att
främja effektivare energianvändning och utnyttjande av inhemsk förnybar
energi. Vi återkommer nedan till den konkreta utformningen av skatte- och
avgiftsuttaget på energiområdet.
En förändrad finansiering av skattereformen enligt vårt förslag är nödvändig
för att inte den ökade skattebelastningen av normala inkomsttagare skall
bli så stor att omfattande bidragsökningar till stora grupper av inkomsttagare
blir följden. Ett lägre skatteuttag i dessa delar ger ett minskat behov av transfereringar
och ett lägre skattetryck, som i sin tur medför att inflationstrycket
i ekonomin minskar och ger en bättre fördelningspolitisk profil av skatteomläggningen.
Dessa frågor utvecklas närmare i vår partimotion om inkomstbeskattningen
och i en särskild motion i anledning av prop 1989/90:144 om
räntebidragen m.m. för 1991.
Beskattningens omfattning
Propositionens förslag innebär att skatteplikt införs för i princip all yrkesmässig
omsättning av varor och tjänster. Undantag från skatteplikten skall
anges uttryckligen i mervärdeskattelagen.
Från centerpartiets sida kan vi acceptera att en sådan generell skatteplikt
för varor och tjänster införs.
Mot. 1989/90
Skll3
8
Vi förordar dock, av bl.a. fördelningspolitiska skäl, att betydande inskränkningar
i skatteuttag och skatteplikt sker. Målsättningen måste vara att
belasta nödvändig konsumtion, såsom mat och boende, i betydligt lägre omfattning
än vad regeringen och folkpartiet föreslår. Beslutet om införande av
energimoms måste rivas upp eftersom det står i strid med fastlagda energioch
miljömål.
Vi anser således att undantag från skatteplikten helt eller delvis, utöver
propositionens förslag, måste medges på livsmedels-, fastighets-, konjmunikations-,
sjukvårds- och energiområdena. Våra förslag till förändringar presenteras
nedan under respektive avsnitt.
Beskattningsvärde och beskattningsnivåer
Mervärdeskatt tas idag ut med 19 % av beskattningsvärdet. Beskattningsvärdet
utgörs av vederlaget eller saluvärdet inkl. skatt, vilket innebär att även
mervärdeskatten ingår i beskattningsvärdet. Denna metod för beräkning av
mervärdeskatten härstammar från de beräkningsgrunder som tillämpades
för den allmänna omsättningsskatten.
Föredraganden anför att internationellt tillämpas en annan beräkningsmetod,
vilken innebär att beskattningsvärdet utgörs av vederlaget exklusive
mervärdeskatten.
I propositionen föreslås mot denna bakgrund att mervärdeskatten skall
beräknas på vederlaget inklusive andra skatter än mervärdeskatt. Skattesatsen
blir då med oförändrad beskattningsnivå 23,46 %.
Propositionens förslag innebär vidare att en enhetlig mervärdeskatt om
23,46 % införs. Motivet anges av föredraganden vara att det ur administrativ
synpunkt är bäst om endast en skattesats tillämpas.
Från centerpartiets sida kan vi acceptera den ändrade beräkningsgrunden
för mervärdeskatten. Enligt vår mening är det motiverat för att begränsa de
sociala negativa effekterna att ha en lägre skatt på mat och boende. Några
bärande skäl mot en sådan differentiering anför inte föredraganden. På livsmedelsområdet
finns t.ex. inom EG skilda skattesatser och de harmoniseringssträvanden,
som i andra sammanhang förespråkas, borde även vara giltiga
på detta område och en lägre mervärdebeskattning på detta område
kunna medges.
Vi anser således att differentieringen inom mervärdebeskattningen bör bibehållas
och möjlighet till reducering av skatt helt eller delvis finnas kvar.
I likhet med vad som gäller för närvarande på vissa områden bör, vid sidan
av möjligheten att helt undanta ett område från skatteplikt, en reducering
av mervärdeskatten till 60 % av saluvärde inklusive andra skatter än moms
(beskattningsvärdet) kunna ske. Vårt förslag innebär att nuvarande skatteuttag
således kan vara 0,12,87 eller 23,46 % och förslaget till mervärdeskattelag
ändras i enlighet härmed.
Livsmedelsområdet
Enligt vår mening måste beskattningen avseende nödvändighetsvaror på
livsmedelsområdet som basmat och vatten ha en låg beskattning. Regeringen
vill behålla den höga matskatten samtidigt som punktbeskattningen
Mot. 1989/90
Skll3
9
på t ex choklad och läsk föreslås slopad, dvs. för områden där det är angeläget
att undvika konsumtionsstimulans.
Centerpartiet har tidigare föreslagit att mervärdeskatten på basmat sänks
till 12,87 % som ett led att hålla en låg beskattning på nödvändig konsumtion.
En sänkt matmoms innebär att inflationstrycket minskar. En different^
råd moms är dessutom det normala förhållandet i EG-länderna. En i Sverige
genomförd differentiering av mervärdeskatten är också i linje med de harmoniseringssträvanden
som pågår inom EG.
Sänkt matmoms har vidare klart positiva effekter ur fördelningssynpunkt.
Några tekniska och administrativa skäl kan heller inte längre anföras och
handeln har dessutom klargjort att en differentiering av momssatserna går
att hantera.
Vi föreslår mot denna bakgrund och i anledning av proposition
1989/90:111 att ett principbeslut fattas om att mervärdeskatten på basmat
skall sänkas till 12,87 %. Ett detaljförslag bör därefter utarbetas med sikte
på att sänkningen skall kunna genomföras den 1 januari 1991. Sänkningen
av momsen på basmat kan beräknas medföra en minskad intäkt för staten i
storleksordningen 4 miljarder.
Under förutsättning att vårt förslag om sänkt moms på basmat vinner riksdagens
gehör kan vi acceptera att nuvarande livsmedelssubventioner tas
bort. I annat fall bör livsmedelssubventionerna finnas kvar i nuvarande omfattning.
- Serverings- och hotelltjänster
I konsekvens med våra ställningstaganden på livsmedelsområdet och våra
tidigare förslag vad avser serverings- och hotelltjänster bör mervärdeskatt
på sådana tjänster utgå med 12,87 %, vilket bl.a., såsom ovan framhållits,
är av stor betydelse för turistnäringen.
- Uttagsbeskattning av serveringstjänster
I propositionen föreslås att uttagsbeskattningen för serveringstjänster också
utvidgas till att omfatta subventionerad kost som tillhandahålls i annat än
serveringsrörelse. Vi anser att denna uttagsbeskattning bör ske enligt samma
grunder som serveringstjänster i övrigt och således utgå med 12,87 %.
Fastighetsområdet
De principiella utgångspunkter som redovisats innebär att betydande förändringar
måste ske i propositionens förslag på fastighetsområdet.
- Slopade reduceringsregler
Nu gällande bestämmelser innebär att beskattningsvärdet för tjänster avseende
byggnads- och anläggningsentreprenad eller annan tjänst som avser
fastighet reduceras till 60 % av vederlaget. För vissa andra tjänster, bl.a.
markarbeten och byggkonsulttjänster, utgår moms med 20 %, den s.k. anläggningsmomsen
om 3,95 %.
Propositionens förslag om slopade reduceringsregler och införande av full
byggmoms kan inte accepteras. Enligt vår mening bör tillhandahållande av
produkter och tjänster i samband med boende och byggnadsverksamhet beläggas
med skatteplikt motsvarande 60 % av beskattningsvärdet.
Mot. 1989/90
Skll3
10
Vårt förslag innebär att mervärdeskatt utgår med 12,87 % för samtliga
tjänster med anknytning till byggande och boende.
Det innebär att även i fortsättningen tjänster avseende byggnads- och anläggningsentreprenad
eller annan tjänst som avser fastighet beskattas på
samma sätt som hittills. För de tjänster, där moms utgått med 3,95 %, föreslås
ett höjt skatteuttag till 12,87 %, d.v.s. möjligheten till reducering av
momsen till 20 % av beskattningsvärdet för vissa anläggningsarbeten m.m.
slopas.
Vårt förslag innebär vidare att moms i fortsättningen bör utgå med 12,87
% för tillhandahållande av vatten och avloppsrening samt sophämtning, och
riksdagens beslut om införande av full moms på dessa tjänster rivas upp. Vi
kan vidare acceptera att skatteplikt införs för samtliga tjänster avseende fastighetsskötsel
respektive en uttagsbeskattning av vissa fastighetsarbeten i
egen regi i enlighet med propositionens förslag, men att skatteuttaget begränsas
till 12,87 %. Uthyrning av fastighet bör även i fortsättningen undantas
från skatteplikt i likhet med vad som föreslås i propositionen.
Regeringens förslag om höjd byggmoms och den utvidgade skatteplikten
när det gäller olika fastighetstjänster skulle, tillsammans med de förändringar
som föreslås i fastighetsskatteuttaget i proposition 1989/90:110, förväntas
medföra väsentligt höjda bygg- och boendekostnader. Kalkyler pekar
på kostnadshöjningar för boendet på upp till 20% i nyproduktionen. Med
vårt förslag sänks kostnadsökningen inom byggsektorn i betydande grad vilket,
tillsammans med nedan föreslagna förändringar i energibeskattningen,
medför att ökningen av boendekostnaderna för enskilda hushåll blir avsevärt
lägre i jämförelse med regeringens och folkpartiets förslag. Detta innebär att
såväl behovet av att kompensera utsatta grupper med bidrag som belastningen
på statsbudgeten av stödet inom ramen för bostadsfinansieringssystemet
minskar.
Vi utvecklar dessa frågor närmare i vår partimotion om inkomstbeskattningen
samt i en särskild motion i anledning av prop 1989/90:144 om räntebidrag
och bostadsfrågor för år 1991 m.m., där bl.a. redovisats att våra förslag
sammantaget innebär en lägre hyra för en normal lägenhet på 125 - 375
kr. per månad.
Kommunikationer
Propositionens förslag i dessa hänseenden innebär bl.a. att tjänster avseende
personbefordran inom landet momsbeläggs.
Enligt vår mening innebär detta förslag att den kollektiva trafiken får kraftigt
försämrade konkurrensförhållanden gentemot privatbilismen. Med hänsyn
till att moms på energi enligt vårt förslag ej bör utgå och bensin enbart
belastas med punktskatt och koldioxidskatt, bör även persontransporter
med kollektiva färdmedel undantas från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen.
Vår bedömning är dessutom att den kostnadsökning som en momsbeläggning
innebär, oavsett bensinkostnader m.m., skulle medföra att resandefrekvensen
för kollektivtrafiken med tåg och buss kraftigt kommer att minska
med betydande risker för att kommuner och landsting tvingas bidra med
skattemedel för att täcka ett allt större underskott i kollektivtrafiken.
Mot. 1989/90
Sk 113
11
Det är således tveksamt om den intäktsökning som regeringen bedömer
att momsbeläggningen av tjänster för personbefordran skall ge staten är realistisk.
Förslaget tvingar sannolikt fram betydande omföringar av skattemedel
och det kan med fog ifrågasättas om det i realiteten blir någon nettointäkt
överhuvudtaget.
Mot bakgrund av att regeringens och folkpartiets förslag i dessa hänseenden
strider mot såväl fastlagda energi- och miljömål som samhällets trafikpolitiska
målsättningar bör propositionens förslag avslås i denna del och personbefordran
med kollektiva transportmedel även i fortsättningen undantas
från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen.
Kultur och nöjen
Kommittén för indirekta skatter (KIS) föreslog med reservation från centerpartiets
representant i kommittén att all verksamhet på kultur- och nöjesområdet
inklusive idrott skall bli skattepliktig.
Propositionens förslag innebär dock att betydande delar av den kulturella
verksamheten undantas från skatteplikt enligt ML. Detta är tillfredsställande.
Skatteplikt föreslås dock i fortsättningen för bl.a. cirkusföreställningar,
danstillställningar och restaurangunderhållning samt för sport- och
idrottsevenemang.
Enligt vår uppfattning kommer den föreslagna utformningen av skatteplikten
enligt mervärdeskattelagen vad beträffar kultur och nöjen att innebära
betydande avgränsningsproblem beträffande vilka kulturella aktiviteter
som är skattepliktiga eller inte. T.ex. är operaföreställningar momsbefriade
medan konserter och cirkusföreställningar är skattepliktiga enligt mervärdeskattelagen.
Föredraganden framhåller vidare i propositionen vikten av att uppmärksamma
de effekter som den utvidgade skatteplikten kan få för idrottsrörelsen
och andra folkrörelser.
En utvidgad skatteplikt enligt mervärdeskattelagen kan få till följd att aktiviteterna
inom t.ex. idrottsföreningar kraftigt minskar bl.a. till följd av att
föreningarna tvingas ägna sig åt byråkratisk verksamhet istället för den verksamhet
de är bildade för. En sådan utveckling skulle med stor sannolikhet
medföra betydande nackdelar för samhället och väsentligt överstiga de eventuella
fördelar de begränsade merintäkter på detta område den utvidgade
skatteplikten medför för staten. Totalt beräknas propositionens förslag inbringa
ca 100 milj.kr.
Mot denna bakgrund kan den utvidgade skatteplikten för kultur och nöjen
inklusive idrott starkt ifrågasättas och vi föreslår att hela denna sektor skall
undantas från skatteplikt enligt ML samt att proposition 1989/90:111 avslås
i denna del.
Personliga tjänster
Propositionens förslag på detta område innebär att skatteplikt införs för alla
personliga tjänster utom sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning.
Vi förutsätter att folkbildande verksamhet, t ex studiecirklar, innefattas i
undantaget från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen.
Mot. 1989/90
Sk 113
12
Beträffande sjukvård och tandvård omfattar undantaget från skatteplikt
endast sådan vård som kan berättiga till sjukvårdsersättning enligt lagen om
allmän försäkring och vård som tillhandahålls av någon med särskild legitimation
att utöva yrke inom sjukvården.
Enligt vår uppfattning är det orimligt att den vård som lämnas i form av
alternativ medicinsk eller privat vård skall bli föremål för momsbeskattning.
Vi anser att tillhandahållande av tjänster från utövare av alternativmedicinsk
vård, vilka är medlemmar i en organisation med anslutningskrav som
garanterar utövarens kvalifikationer och kompetens, skall undantas från
skatteplikt och mervärdeskattelagen ändras i enlighet härmed.
Uthyrning av arbetskraft
Enligt propositionen skall uthyrning av arbetskraft omfattas av skatteplikten.
Vi delar denna uppfattning. Vi finner dock föredragandens argumentering
något märklig i sammanhanget. I propositionen konstateras nämligen
att skatteplikt alltid skall föreligga, oavsett om uthyrningen är tillåten eller
inte (proposition 1989/90:111 sid 112).
Enligt vår uppfattning bör otillåten verksamhet snarare åtföljas av sanktioner
i form av böter eller fängelse. Skattemyndigheternas uppgift i sammanhanget
borde snarare vara att anmäla otillåten verksamhet till åtal, om
man får kännedom om en sådan, än att beskatta den.
Vi ser från centerpartiets sida fram emot en redovisning av huruvida skatteplikt
för otillåten verksamhet bygger på socialistiska eller liberala principer
samt vilka övriga otillåtna verksamheter som regeringen avser att beskatta.
Vi föreslår att riksdagen hos regeringen hemställer om en sådan redovisning.
Offentlig verksamhet
Det är enligt vår mening väsentligt att breddningen av mervärdeskatten sker
på ett sådant sätt att verksamheter som både bedrivs i privat och offentlig
regi har likvärdiga konkurrensvillkor. Det är därför väsentligt att beskattningen
är konkurrensneutral.
Innebörden av propositionens skrivningar är emellertid mycket oklara och
de förslag som läggs under detta avsnitt behöver förtydligas. I vissa delar
torde förslagen också innebära en ökad ”rundgång” såsom det statsbidrag
som föreslås utgå till kommunerna för mervärdeskatt som indirekt belastar
kommunerna vid upphandling från näringsidkare som inte är skattskyldiga.
Förslagen skall också ställas i relation till vårt förslag om bibehållna reduceringsregler
för mervärdeskatten och de konsekvenser dessa får. Vi kan dock
dela de intentioner som föredraganden av allt att döma har. Det är dock väsentligt
att noga följa upp att kommuner och landsting får avsedd kompensation
för den utvidgade skatteplikten enligt mervärdeskattelagen. Vad som
här har anförts bör ges regeringen till känna.
Import beskattningen
Kommmittén för indirekta skatter (KIS) utredde bl.a. möjligheterna till ett
system där varuimport för vissa skattskyldiga inte skall beskattas. KIS ställde
Mot. 1989/90
Skl 13
13
sig i princip positiv till en sådan förändring, men ansåg att införandet borde
avvakta tills tulldatasystemet tagits i full drift samt vissa kontrollproblem
lösts m.m. Föredraganden delar kommitténs uppfattning att det inte är
lämpligt att ”nu” slopa införselbeskattningen av varor för vissa mervärdeskatteskyldiga.
Den nuvarande ordningen innebär att importören erlägger mervärdeskatt
till tullverket i samband med import av varor. Denna skatt utlöser direkt en
avdragsgill ingående mervärdeskatt hos importören. Det till tullen inbetalade
beloppet utlöser således automatiskt ett krav hos skattemyndigheten.
Vi anser att KIS lämnat tillräckligt underlag för att införselbeskattning
omgående slopas för hos skatteförvaltningen momsregistrerade skattskyldiga
som är registrerade som kreditimportörer hos tullverket.
En betydande samhällsekonomisk vinst kan åstadkommas genom en sådan
åtgärd. Tullverket kan använda en del av sin personal på ett betydligt
effektivare sätt och näringslivet skulle göra mycket stora administrativa vinster.
De ofta förekommande bekymren med tulltillägg skulle elimineras.
Detta bör ges regeringen till känna.
Punktskatter
Centern har tidigare föreslagit att alkohol- och tobaksskatten skall höjas
med 10 %. Riksdagen har sedermera beslutat om en höjning med 5 %. Vi
föreslår mot denna bakgrund en ytterligare höjning med 5 % av skattesatserna.
Detta ger en intäkt till statskassan med 0,5 miljarder kr.
I propositionen föreslås att den särskilda varuskatten för kemisk-tekniska
preparat, choklad och konfektyrer, dryckesskatten på läskedrycker och
bordsvatten, videoskatten, kassettskatten, stämpelskatten vid förvärv av
skepp slopas samt att den särskilda omsättningsskatten på vissa värdepapper
halveras.
Enligt vår mening kan inte någon av de varor för vilka skatten föreslås
slopas anses tillhöra nödvändig konsumtion som behöver premieras. Det är
enligt vår uppfattning angeläget att undvika en konsumtionsstimulans på
dessa områden. Därför bör den särskilda varuskatten, dryckesskatten, kassett-
och videoskatten. Stämpelskatten vid förvärv av skepp bör även bibehållas.
Propositionen bör således avslås i denna del. Beträffande skatten på
omsättning av vissa värdepapper har vi från centerpartiets sida i annat sammanhang
föreslagit att den helt skall avskaffas. En sådan åtgärd medför enligt
vår bedömning att en större del av värdepappershandel kommer att ske
inom landets gränser. Detta medför en mer effektiv kapitalmarknad och
minskat valutautflöde med minskat tryck på penningpolitiken som följd. En
ökad handel medför också att statens intäkter ökar netto. Vi bedömer att i
vart fall kommer inte någon belastning att uppstå på statsbudgeten genom
omsättningskattens avskaffande.
Regeringens bedömning är att halveringen av omsättningskatten på värdepapper
innebär ett intäktsbortfall på 800 milj.kr. Detta bortfall avses finansierat
med skärpningar av beskattningen av juridiska personer. Från centerpartiets
sida accepterar vi propositionens förslag i denna del, vilket med
Mot. 1989/90
Skll3
14
för att intäkten till staten genom dessa skärpningar ökar med 2,0 miljarder
eftersom omsättningsskattens slopande inte bedöms innebära något intäktsbortfall.
Energibeskattningen
Den grundläggande målsättningen för den av riksdagen beslutade energipolitiken
är ”En successiv utveckling mot ett energisystem i huvudsak baserat
på varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor med minsta möjliga
miljöpåverkan.”
En annan viktig målsättning är effektivare energianvändning och minskat
oljeberoende.
Från centerpartiets sida har vi senast redovisat vår syn på energipolitikens
inriktning i en partimotion till innevarande riksmöte (mot 1989/90:N446). I
motionen redovisade vi bl.a. även de riktlinjer som bör gälla för utformningen
av den framtida energibeskattningen. Vi framhöll bl.a. att en miljöanpassad
och framtidsinriktad energibeskattning innebär att miljövänlig
och förnybar energi gynnas på bekostnad av miljöförstörande importerade
energislag. Vidare att en överföring av skattebelastningen bör ske från arbetskraft
till energi och råvaror inom ramen för ett oförändrat skattetryck.
En sådan omläggning av skatteuttaget skapar incitament för hushållning
med våra naturresurser och stimulerar till ökande sysselsättning.
Detta innebär att vi förordar en konsekvent övergång till att skatter/avgifter
på el och värme tas ut i produktionsledet för att stimulera till effektivisering
och begränsning av utsläpp i produktion, distribution och konsumtionsled.
Huvuddragen i det skattesystem som vi föreslagit skall införas är följande:
- 1. Energi skall inte vara momsbelagd utan skatte- och avgiftsuttaget på
energi skall bygga på miljöanpassad punktbeskattning, kombinerat med
miljöavgifter och en koldioxidskatt på minst 25 öre/kg CO2 som gynnar
effektiviseringar och användningen av inhemsk förnybar miljövänlig
energi. Belastningen på olika energislag måste därefter anpassas efter
vilka möjliga alternativ som står till buds.
- 2. Nuvarande konsumtionsbeskattning av el slopas och ersätts av vattenkraftsskatt,
uranskatt och lika beskattning och avgifter på bränslen oavsett
om de används för värme eller elproduktion. Tekniskt bör skatten tas
ut i produktionsledet vad avser producerad el.
- 3. Avgifter införs på utsläpp av svavel och kväve i samband med förbränning.
- 4. Ingen reducering av punktbeskattningen på bensin. Därutöver läggs
koldioxidskatt på bensin.
- 5. Biobränslen, vindkraft, vågkraft och solenergi skall vara skattefria.
- 6. Den koldioxidavgift, vilken uttas i samband med elproduktion, återbetalas
till producenterna, men med lika belopp per kWh till all el som har
producerats med bränsle, med undantag för kärnkraftsproducerad el.
- 7. Den energiintensiva industrins nedsättning av energiskatt och koldioxidavgift
utformas så att den ökar lönsamheten vid effektivare ener- •
gianvändning.
Mot. 1989/90
Skll3
15
Vi återkommer nu till dessa frågor i delar som aktualiseras av prop
1989/90:111. Vi vill dock understryka att reformeringen av energibeskattningen
i sin helhet borde ha skett i samband med att energipolitiken i övrigt
behandlas.
Vi vill även inledningsvis understryka att hotet mot miljön blir allt mer
påtagligt. Det finns därför starka skäl att optimalt utnyttja ekonomiska styrmedel
för att skydda och förbättra vår miljö.
Optimal effekt av dessa styrmedel kan inte nås utan att varje led i produktionen
och konsumtionen ges ekonomiska motiv att begränsa den negativa
miljöpåverkan som aktuell verksamhet kan ha.
Det är bl.a. av denna anledning vi föreslår en konsekvent övergång till
skatter/avgifter i produktionsledet för att stimulera till effektivisering och
begränsning av utsläpp i produktion, distribution och konsumtionsled.
Vi vill även i detta sammanhang hänvisa till de förslag vi lägger i anledning
av prop 1989/90:141 om vissa ekonomiska styrmedel för miljöpolitiken
m.m., där miljöavgifter på kväveoxidutsläpp m.m. behandlas.
Avskaffande av mervärdeskatten på energi
I enlighet med vad som ovan anförts bör riksdagens beslut om införande av
mervärdeskatt på energi rivas upp och energiområdet undantas från skatteplikt
enligt mervärdeskattelagen från den 1 januari 1991. Därest detta förslag
inte vinner riksdagens gehör bör dock i enlighet med våra tidigare förslag
biobränslen undantas och någon skattskyldighet enligt ML för fjärrvärme
ej införas den 1 januari 1991.
Koldioxidskatt på vissa bränslen m.m.
I propositionen föreslås att en koldioxidskatt införs på kol, fotogen, olja,
naturgas, gasol och bensin. Någon koldioxidskatt skall inte tas ut på biobränslen,
avfall, torv samt metanol och etanol.
Koldioxidskatten föreslås motsvara 25 öre per kg utsläppt koldioxid, vilket
motsvarar en skatt på oljeprodukter på 720 kr./m3, kol 620 kr./ton, naturgas
535 kr./l 000 kubikmeter, gasol som används för drift av motorfordon med
40 öre/l, för gasol som används för annat ändamål än drift av motorfordon
750 kr./ton samt för bensin med 58 öre/l.
Vidare föreslås att den särskilda skatten för oljeprodukter, kol och bensin
slopas och omvandlas till allmän energiskatt resp bensinskatt. Den allmänna
energiskatten på kol, fotogen, olja, naturgas och gasol reduceras med 50 %.
Bensinskatten föreslås utgå med 2,40 kr./l för blyfri bensin respektive 2,64
kr./l för blyad bensin exklusive moms och koldioxidskatt.
Vi ansluter oss till propositionens förslag vad avser nivån på koldioxidskatten
- 25 öre/kg samt halveringen av energiskatten på bränslen exklusive
bensin.
Skatten på bensin bör, exklusive de 58 öre/l som koldioxidskatten motsvarar,
utgå vid en oreducerad punktbeskattning med en skatteskillnad på 30
öre/l och utgå med 2,64 kr./l för blyfri bensin respektive 2,94 kr./l. Den totala
skattebelastningen för bensin med vårt förslag blir då 3,22 kr./l för blyfri bensin
resp. 3,52 kr./l. Koldioxidskatt bör därutöver utgå på motoralkoholer ba
Mot. 1989/90
Skll3
16
serade på fossila bränslen men ej på motoralkoholer producerade på biobränslen.
I propositionen föreslås vidare att en kodioxidskatt tas ut på inrikes flygtrafik
som motsvarar 79 öre per kg förbrukat flygbränsle eller 63 öre/l.
Flygbränsle belastas inte såsom andra fossila bränslen med någon punktskatt
i form av allmän energiskatt. Vi anser att även på flygbränslen bör finnas
en punktskatt på motsvarande sätt som för t ex bensin. Vi föreslår därför
att en sådan tas ut med motsvarande 34 öre/kg förbrukat flygbränsle utöver
koldioxidskatten.
Elbeskattningen
Enligt vår mening bör skatten på el tas ut i produktionsledet enligt samma
principer som nu gäller för den särskilda vattenkraftsskatt som tas ut resp.
de 0,2 öre/kWh som tas ut på kärnkraftsproducerad el.
Vi föreslår att en elproduktionsskatt på 13 öre/kWh införs, samtidigt som
elskatten i användarledet avskaffas. Den totala skattebelastningen för hushåll
blir då 2 - 5 öre/kWh lägre jämfört med nuvarande elbeskattning inklusive
moms.
Skattefrihet för avkopplingsbar el skall inte medges.
Skattefrihet för el producerad av biobränslen, vind, sol etc. medges. Detta
innebär att dessa energislag får en kraftigt stärkt konkurrenskraft. Med vår
utformning av elproduktionsbeskattning behövs inte något särskilt stödsystem
för biobränslebaserad elproduktion m.m. enligt MIA:s förslag. Detta
bör ges regeringen till känna.
Propositionens förslag innebär vidare att elproduktionen inte heller skall
belastas med koldioxidskatt. Ej heller skall spillvärme vid kondenskraftproduktion
beskattas.
Vi anser att en lika beskattning av bränslen måste ske oavsett om de utnyttjas
för produktion av el eller värme. En av de största bristerna i nuvarande
energiskattesystem är att energiskatten får dras av när bränslen används
för elproduktion. KIS förslag om införande av s.k. spillvärmebeskattning
var därför ett steg i rätt riktning och det är beklagligt att föredraganden
följer MIA och föreslår att nuvarande avdragsregler bibehålls. Vi anser att
en koldioxidavgift skall tas ut när fossila bränslen används för elproduktion
enligt det förslag som centerns representant i MIA lagt. Detta bör ges regeringen
till känna.
Svavelskatt
I propositionen föreslås att skatt skall erläggas på svavel i kolbränsle, torvbränsle
och olja med 30 kr per kg svavel resp. 27 kr./m3 olja för varje tiondels
viktprocent svavel i oljan. Vi ansluter oss till detta förslag.
Nedsättningsregler för den energiintensiva industrin
I propositionen föreslås att koldioxidskatten på andra bränslen än bensin
skall ingå i underlaget för industrins nedsättning av skatt på energi. Vi kan
acceptera att koldioxidskatten får ingå i underlaget för beräkningen av nedsättningen.
Vi föreslår dock ändring av gällande regler enligt följande:
Mot. 1989/90
Skl 13
17
Nuvarande regler innebär att en generell nedsättning av energiskatterna
till en viss procent av produktionsvärdet medges. Vi föreslår i stället att en
annan modell införs som innebär att den energiintensiva industrin betalar en
viss procent av de skatter/avgifter som beräknas ingå i energipriserna, den
s.k. växthusmodellen. Procenttalet fastställs branschvis. Reduceringen av
skatte/avgiftsbetalningen sker genom återbetalning grundad på redovisad
energiförbrukning. För återbetalningsrätt sätts ett tak som beräknas motsvara
90 % av för branschen normal energiförbrukning. För den energianvändning
som ligger över 90 % av normalförbrukning betalar industrin skatter/avgifter
fullt ut.
Fördelen med detta system är att hög energianvändning per producerad
enhet får en extra skattebelastning och lönsamheten i att investera i effektivare
energianvändning ökar drastiskt i jämförelse med dagens system. Nuvarande
system innebär att den använda kWh-n i allmänhet är helt skattefri,
dvs. energin blir billigare ju mer industrin använder och detta är enligt vår
mening orimligt.
Det krävs självklart att konkreta regler och praktiska schabloner utarbetas
för att systemet skall fungera smidigt och med rimlig rättvisa. Vi föreslår att
riksdagen fattar ett principbeslut om införande av nedsättningsregler för den
energiintensiva industrin med utgångspunkt från de riktlinjer som vi redovisat
ovan samt begär att regeringen snarast återkommer med förslag till närmare
utformning av dessa regler. Målsättningen bör var att systemet skall
kunna tillämpas från 1 januari 1991.
Neutralisering av produktionsskatter vid export och import av el
Samkörningen av det nordiska elproduktionssystemet är viktig för att optimalt
utnyttja tillgängliga resurser. För att denna samköming inte skall störas
av de produktionsskatter vi föreslår krävs att ett generellt skatteavdrag får
göras med 13 öre/kWh vid export av el, samt att motsvarande påslag görs vid
import av el. Detta innebär att produktionsskatten behandlas på samma sätt
som moms vid export och import.
Konstitutionella frågor och övriga beskattningsfrågor
Övriga förslag som läggs i propositionen föranleder nu ingen erinran från vår
sida. Vi vill dock, med hänsyn till den genomgripande karaktär som förslagen
på skatteområdet har och den knappa tid som stått till förfogande, reservera
oss för att det i det fortsatta beredningsarbetet kan framkomma uppgifter,
t.ex. vid uppvaktningar och hearings under utskottsbehandlingen, som
medför att det kan finnas anledning till ytterligare förändringar i propositionens
förslag.
De nedsättningar i konsumtionsbeskattningen av el som av bl a regionalpolitiska
skäl medgivits i vissa Norrlandskommuner bör i motsvarande omfattning
medges vid beskattningen i produktionsled på så sätt att producenten
medges mosvarande restitution för att kunna hålla motsvarande lägre
elpris gentemot hushållen i dessa kommuner.
Mot. 1989/90
Skl 13
18
Finansiella effekter
Våra förslag till förändringar i mervärdebeskattningen innebär att belastningen
på nödvändig konsumtion av mat och boende minskar med ca 10 miljarder
kr.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den principiella inriktningen och omfattningen av
den indirekta beskattningen,
2. att riksdagen beslutar med avslag på proposition 1989/90:111 i
denna del att mervärdeskattelagen ändras i enlighet med vad som anförts
i motionen om beskattningsvärde och beskattningsnivåer,
3. a) att riksdagen beslutar att mervärdeskatt skall uttas med 60 %
av beskattningsvärdet på basmat från den 1 januari 1991 i enlighet
med vad som anförts i motionen,
3. b) att riksdagen vid avslag på yrkande 3 a beslutar att livsmedelssubventionerna
skall finnas kvar i nuvarande omfattning i enlighet
med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar att mervärdeskatt med 60 % av beskattningsvärdet
skall utgå för serverings- och hotelltjänster i enlighet med
vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:111 i denna del
beslutar att uttagningsbeskattning på serveringstjänster skall utgå
med 12,87 %,
6. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:111 i denna del
beslutar att samtliga tjänster för byggande och boende utgår med
60 % av beskattningsvärdet i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:111 i denna del
beslutar att tjänster avseende personbefordran inom landet undantas
från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen i enlighet med vad som
anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar att kultur och nöjen skall undantas från
skatteplikt enligt mervärdeskattelagen i enlighet med vad som anförts
i motionen,
9. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:111 i denna del
beslutar att tjänster som tillhandahålls av utövare av viss alternativmedicin
och privat vård undantas från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen
i enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skatteplikt för otillåten uthyrning av arbetskraft,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förtydligande av effekter och regler vid mervärdebeskattning
av offentlig verksamhet,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om slopad införselbeskattning för vissa mervärdeskatteskyldiga
i enlighet med vad som anförts i motionen,
Mot. 1989/90
Sk 113
19
13. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:111 i denna del
beslutar att särskild varuskatt, dryckesskatt, videoskatt, kassettskatt
samt stämpelskatt vid förvärv av fartyg skall utgå i enlighet med vad
som anförts i motionen,
14. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:111 i denna del
beslutar att omsättningsskatt på handel med värdepapper ej skall utgå
i enlighet med vad som anförts i motionen,
15. att riksdagen beslutar att energiområdet skall undantas från
skatteplikt enligt mervärdeskattelagen från den 1 januari 1991 i enlighet
med vad som anförts i motionen,
16. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90: lili denna del
beslutar om införande av elproduktionsbeskattning och avskaffande
av elbeskattningen i konsumtionsled i enlighet med vad som anförts i
motionen innebärande:
a) att skatt utgår med 13 öre/kWh för vattenkrafts- och kärnkraftsproducerad
el i produktionsled,
b) att skattefrihet för avkopplingsbar el ej medges,
c) att för el producerad med biobränslen, vind, sol medges skattefrihet,
d) att lika beskattning av bränslen införs oavsett om de utnyttjas för
el eller värmeproduktion i enlighet med vad som anförts i motionen,
17. att riksdagen beslutar att koldioxidskatt skall utgå på motoralkoholer
baserade på fossila bränslen,
18. a) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att koldioxidavgift
skall utgå för bränslen som utnyttjas för elproduktion i
enlighet med vad som anförts i motionen,
18. b) att riksdagen vid avslag på yrkande 18. a beslutar att biobränslen
och fjärrvärme skall undantas från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen
i enlighet med vad som anförts i motionen,
19. att riksdagen beslutar att en energiskatt om 34 öre/kg förbrukat
flygbränsle införs i enlighet med vad som anförts i motionen,
20. att riksdagen beslutar att skatt på bensin skall utgå med 2,64
kr./l för oblyad bensin resp. med 2,94 kr./l exkl. koldioxidskatt i enlighet
med vad som anförts i motionen,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om produktionsbidrag för biobränslen,
22. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till nedsättningsregler
för den elintensiva industrin i enlighet med vad som anförts
i motionen,
23. att riksdagen beslutar att skatteavdrag för produktionsskatter
medges vid export och import av el i enlighet med vad som anförts i
motionen,
24. att riksdagen beslutar att restitution medges producenterna för
elskatt motsvarande nuvarande nedsättningar av elskatten för hushåll
som medgivits i vissa Norrlandskommuner i enlighet med vad som anförts
i motionen,
25. att riksdagen beslutar höja alkohol- och tobaksskatten motsva
Mot. 1989/90
Skll3
20
rande en prishöjning med 5 % i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 2 maj 1990
Olof Johansson (c)
Karl Erik Olsson (c)
Bertil Fiskesjö (c)
Gunnar Björk (c)
Pär Granstedt (c)
Karin Israelsson (c)
Per-Ola Eriksson (c)
Görel Thurdin (c)
Karin Söder (c)
Gunilla André (c)
Börje Hörnlund (c)
Agne Hansson (c)
Larz Johansson (c)
Mot. 1989/90
Sk 113
21
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
gotab 96612, Stockholm 1990