Livsmedel och jordbruk

Motion 1986/87:Jo241 Alf Svensson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87: Jo241

Alf Svensson (c)

Livsmedel och jordbruk

Bättre livsmedel, minskad giftanvändning i jordbruket

Ett ekologiskt riktigt jordbruk kräver att kemikaliseringen stoppas. Gifterna
rubbar naturens egen balans och kan ha konsekvenser som vi inte kan
överblicka. Dess inverkan på livsmedelskvaliteten skapar oro bland konsumenterna.
Konstgödning bidrar bl. a. till massförsurning och övergödning av
vattendrag. Mycket talar för att den påverkar livemedelskvaliteten negativt.

Det nuvarande jordbruket är helt beroende av konstgödsel och kemiska
bekämpningsmedel. En sådan omläggning måste därför ta åtskilliga år i
anspråk. Det är viktigt att den genomförs på ett sätt som inte skadar näringen
och som kan mötas med förtroende av lantbrukarna. I denna motion presenteras
ett förslag till väg ut ur kemikalie jordbruket. Situationen med övergödningen
av Östersjön och Kattegatt innebär att en del åtgärder måste vidats
omedelbart.

Målsättning för kds livsmedelspolitik

1. Biologiskt fullvärdiga giftfria livsmedel

2. Miljövänlig energi- och råvarusnål produktion

3. Djurvänlig animalieproduktion i mindre enheter

4. Ingen krympning av växtodlingen, långsiktig minskning av fläsk-, kött-,
ägg- och mjölkproduktionen

5. Hög sysselsättning, meningsfullt arbete, god arbetsmiljö

6. All åkermark skall i princip utnyttjas för jordbruksproduktion

7. Minskad sårbarhet i jordbruket och decentraliserad, resurssnål förädling

8. Ökat boende på landsbygden, men nybyggnation på åker skall endast få
utföras i nödfall och då på minimal yta

9. Familjejordbruk med stärkt samband brukande-boende-ägande
10. Ekonomi som stärker initiativkraft och framtidstro

Långsiktig och målmedveten jordbrukspolitik

Ett väl fungerande jordbruk som täcker livsmedelsbehovet är en nationell
tillgång som är grundläggande för välstånd och trygghet. Vi har skyldighet att
förvalta den oersättliga resurs som den odlade jorden utgör så att dess
avkastningsförmåga inte försämras. Brukningsmetoder som tär på begrän

sade råvaruresurser och sorn medför risker för hälsa och miljö måste ersättas
med biologisk-ekologisk odling. Man bör dock beakta att detta tar tid,
eftersom praktiskt taget inga resurser satsats på att utveckla ett sådant
jordbruk under de senaste tre årtiondena. En del effekter av prisregleringen
som är till nackdel för den biologiskt-ekologiska odlingen kan tillrättaläggas
omedelbart.

Fostran till ansvarig förvaltning

För att komma till rätta med den rovdrift och förgiftning som hotar vår jord
krävs en vilja hos oss människor att bli ansvariga förvaltare. Grunden för
detta läggs genom fostran till respekt för det mycket komplicerade men fint
avvägda biologiska-ekologiska system som vi lever i och fostran till omtanke
om alla människor i både nuet och framtiden. Kristen etik med omsorg om
medmänniskor och förvaltaransvar är den bästa grunden för denna fostran.

Från gruppegoism och kortsiktighet till samarbete
och helhetssyn

Kds vill i samarbete med övriga partier och i samråd med företrädare för alla
berörda införa lämpliga styrmedel för att de i motionen angivna jordbrukspolitiska
målsättningarna skall uppnås.

Biologisk-ekologiskt inriktad forskning

Den samhällsstödda jordbruksforskningen bör uppmuntras till att utveckla
råvarusnål biologisk-ekologisk odling. Den påbörjade kontakten och rådslaget
med redan etablerade biologisk-ekologiska odlare på Sveriges lantbruksuniversitet
för prioritering av forskningsuppgifter bör fortsätta. Den forskning
som därvid bör prioriteras är utveckling av lämpliga alternativ till
WC-systemet så att kretsloppet växt-föda-avfall-växtnäring-växt osv. slutes
samt så att ingen inblandning med främmande ämnen såsom tungmetaller
sker. Hushållningssällskapens och lantbruksskolornas jordbruk samt lantbruksnämndernas
försöksverksamhet skall utnyttjas för att utveckla lokalt
anpassad odlingsteknik. Grundforskningen skall vara fri. Forsknings- och
försöksverksamheten bör få väsentligt utökat ekonomiskt stöd.

Utbildning med helhetssyn

Det är viktigt att tillvarata allt tänkbart kunnande som finns i det konventionella
jordbruket. I utbildningen måste kontinuerligt nya rön inom den biologisk-ekologiskt
inriktade forsknings- och försöksverksamheten förmedlas.
Utbildningen skall inte ensidigt vara inriktad på optimal ekonomi för det
enskilda företaget utan måste kompletteras med vad olika åtgärder innebär i
fråga om nationell och global förbrukning av råvaror. Hälso-, miljö-, sysselsättnings-,
boende- och beredskapseffekter måste starkare uppmärksammas.
Alla som genomgått lantbruksutbildning skall om möjligt känna motivation
för att utveckla resurssnål biologisk odling.

Mot. 1986/87

Jo241

8

Lantbruksrådgivningen

Rådgivarnas huvuduppgift skall vara att hjälpa lantbrukarna med att uppnå
bästa möjliga överensstämmelse med samhällets målsättning: bra produktionsresultat
och god ekonomi. Lantbruksnämndernas och hushållningssällskapens
rådgivning bör utökas och utgöra en motvikt till den kommersiella
rådgivningen. Den bör i huvudsak vara kostnadsfri. Största möjliga rättvisa
vid fördelning av rådgivningsresurserna skall eftersträvas så att inte endast ett
fåtal lantbrukare utnyttjar hela rådgivningskapaciteten.

Minskad användning av bekämpningsmedel och konstgödsel
i jordbruket

Regeringen har vid flera tillfällen förklarat att användningen av bekämpningsmedel
i jordbruket bör halveras på fem år. Enligt vår uppfattning kan
inte denna målsättning nås med nu framtaget handlingsprogram utan att
detta kompletteras med ekonomiska styrmedel.

I nuläget är bekämpningsmedlen belagda med två slags avgifter, dels en
miljöavgift som går in i statskassan, dels en avgift som går till jordbrukets
regleringskassor.

Miljöavgiften är kvantitetsbaserad och utgår per kg bekämpningsmedel
under det att avgiften till regleringskassan är mera kvalitetsbaserad, dvs. den
har siktat in sig på att det skall kosta lika mycket per ha när gifter av olika
koncentration används.

Avgifterna på bekämpningsmedel bör omvandlas till en avgift och utgå
efter de principer som gäller för avgiften till regleringskassorna.

Denna avgift bör sedan höjas med förslagsvis 10 procentenheter per år.
Oavsett i vilket led avgiften tas ut bör avgiften baseras på priset i förbrukningsledet.

De medel som inflyter på detta sätt skall gå tillbaka i sin helhet till
jordbruket enligt förslag som preciseras längre fram i motionen.

Avkastningen inom jordbruket har ökat snabbt under 1900-talet. Den
ökade avkastningen beror på flera faktorer, bättre brukningsmetoder, användningen
av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Växtförädlingen
har också utvecklat sorter med högre avkastning.

De största förändringarna har skett efter andra världskriget. En hög mekanisering
och specialisering har ägt rum. Den och den ökade användningen av
konstgödsel och bekämpningsmedel har underlättat övergången till kreaturslösa
jordbruk. På dessa jordbruk har vallodlingen mer eller mindre upphört.
Animalieproduktionen har koncentrerats till färre men större enheter. Mekaniseringen
och de kemiska bekämpningsmedlen mot skadedjur och ogräs har
möjliggjort att jordbruket inte behöver tillämpa de olika växtföljder som
tidigare krävdes för ogräsbekämpning och för att förebygga angreppen av
skadedjur. Allt detta sammantaget har bidragit till dagens överskottsproblem.

Många människor anser att livsmedlens kvalitet försämrats genom den
höga användningen av konstgödning och kemiska bekämpningsmedel. Klart

Mot. 1986/87

Jo241

9

är att kemikaliejordbruket har negativa effekter på hälsa, miljö, sysselsättning,
beredskap, boende och förbrukning av begränsade råvaruresurser.

När det gäller miljön har den ökade tillförseln av växtnäringsämnen till
jordbruksmarken också medfört en ökad urlakning av växtnäringsämnen till
vattendragen. Detsamma gäller för grundvattnet. För höga halter av nitrat
kan medföra att vattnet blir otjänligt som dricksvatten. Särskilt gäller dettta
för spädbarn. Sannolikt är detta ett underskattat problem för glesbygdsboendet
i områden med lättare jordar.

Urlakningen av kväve och fosfor bidrar till övergödningen av vattendrag
och sjöar. Förhållandena i Laholmsbukten och Skälderviken visar att även
havet påverkas. Det finns ett samband mellan höga gödselgivor och urlakningens
omfattning. Urlakningen varierar också med olika slag av grödor.
Ensidig stråsädsodling medför betydligt större urlakning än ett jordbruk med
vallodling i växtföljden.

Ett ytterligare exempel på de problem som övergödningen skapar är
förstörelsen av Östersjön. Kvävebelastningen bedömes här vara ungefär fyra
gånger större än vid sekelskiftet. Även fosforn har ökat. Här har ökningen
varit mest markant under 1970-talet. Ökningen av näringsämnena har medfört
ökade algblomningar. Andelen giftiga algarter har också ökat. Vid nedbrytningen
av döda alger har syrebrist uppkommit över mycket stora ytor. På
grund av syrebristen saknas bottendjur på ca 100000 kvadratkilometer av
Östersjöns botten. Farhågor finns att djupvattnet i torskens och rödspättans
lekområden kan drabbas av syrebrist.

Källorna till den ökade näringstillförseln är flera. Många anser att näringsläckaget
från jordbruksmarken är en av huvudorsakerna. En minskad tillförsel
av kväve skulle resultera i minskat läckage från åkermarken.

Användningen av kemiska bekämpningsmedel har sidoeffekter. Det sker
en anrikning i näringskedjan, man kan spåra rester i livsmedel. Även om
medlen är selektiva sker en utslagning av andra organismer än de som medlet
satts in mot. Dessa organismer behövs i det ekologiska kretsloppet.

Bekämpningsmedel som används i livsmedelsproduktionen läcker ut i våra
vatten.

Överskottet på främst spannmål som måste avsättas på världsmarknaden
till låga priser har blivit en belastning på både statskassan och jordbruksnäringen.
Olika förslag diskuteras för att minska överskottet. Den gemensamma
nämnaren för dessa är att större eller mindre arealer åkermark tas ur
livsmedelsproduktionen.

Kds anser att hänsynen till miljön kräver att vi i stället behåller åkermarken
för jordbruksändamål. En avveckling av kemikaliejordbruket skulle minska
överskottsproduktionen samtidigt som belastningen på våra sjöar och vattendrag
minskar.

Det under 1986 beslutade trädesbidraget minskar visserligen spannmålsarealen.
Det minskar däremot inte växtnäringsläckaget till vattendragen.
Tvärtom ökar framför allt kväveläckaget på grund av att det kväve som
utmineraliseras under året inte kan tas upp av någon gröda. Samtidigt finns
det risk för att en ökad tillförsel av växtnäringsämnen på brukad areal bibehåller
eller t. o. m. ökar överskottet. Därigenom kvarstår eller i värsta fall

Mot. 1986/87

Jo241

10

okar läckaget även från den areal som utnyttjas för produktion. Då dessutom
trädan ger skördehöjande effekt på efterföljande gröda leder den temporära
trädan till höjd skörd året efter trädan. Trädesbidraget motverkar därigenom
sitt syfte. Överskottsproblemen förvärras med påföljande krav om att ännu
mer jordbruksmark skall tas ur livsmedelsproduktionen.

Ekonomiska styrmedel skulle successivt öka intresset för ett jordbruk som
är mera inriktat på hushållning med naturresurser och därmed också skonsammare
mot miljön. Kds förslag att nuvarande avgifter på kemiska bekämpningsmedel
ersätts med ett annat avgiftssystem där avgifterna höjs årligen
enligt en på förhand fastställd skala är ett sådant ekonomiskt styrmedel.

De två avgifterna på konstgödsel, miljöavgiften och avgiften till jordbrukets
regleringskassor, skulle också kunna omvandlas till en enhetlig avgift
som också höjs enligt en på förhand beslutad skala så att jordbruket får
långsiktiga ekonomiska signaler att rätta sig efter. Här bör avgiften förslagsvis
höjas med 5 procentenheter i förbrukningsledet.

Även om avgiften tas ut på priset i förbrukningsledet bör den såväl här som
för bekämpningsmedlen erläggas av tillverkaren eller importören. Jordbruksnämnden
bör bli uppbördsmyndighet. Inkomna avgifter skall helt återföras
till jordbruket i form av arealbidrag och som medel till jordbrukets
regleringskassor för täckande av exportkostnader samt medel till utökad
jordbruksforskning och försöksverksamhet.

Arealbidrag bör utgå med ett lika stort belopp för varje ha odlad mark över
hela Sverige. Det bör förstärkas med ytterligare medel.

Arealbidraget bör vidare kunna tillföras medel som återfinns på annat håll i
budgeten och de medel som under år 1987 kommer att utbetalas för trädan. I
en särskild motion lämnas förslag om bidrag till jordbruket för hag- och
ängsmarker.

En något annorlunda utformning av prissättningssystemet skulle mycket
snabbt kunna reducera användningen av konstgödsel-kväve i jordbruket med
20-30% och ändå medge en förbättrad ekonomisk situation för jordbrukaren.
Utredningen om användningen av kemiska medel i jord- och skogsbruket
(SOU 1983:10) anger att en minskning av kvävegivorna med 20-30% i
allmänhet inte skulle kosta mer än några tiotal kronor per ha och år. Sambandet
skörd - kvävegivor är kanske något mera komplicerat än vad följande
exempel kan ange. Ett läroboksexempel kan ändå något belysa de ekonomiska
effekterna. I ett läge är den optimala avkastningen av spannmålsskörden
med nuvarande priser 4310 kg spannmål vid en kvävetillförsel på 90 kg
per ha. Minskar man kvävegivan med 33% till 60 kg blir skörden 4030 kg.
Skillnaden i totalintäkt för lantbrukaren rör sig om ca 140 kr. Samtidigt ligger
exportförlusten på ca 280 kr. för merskörden. Ett totalgrepp på ekonomin
skulle i detta exempel kunna ge lantbrukaren mera pengar i handen vid en
minskad giva kväve samtidigt som belastningen på miljön minskar.

I miljökänsliga områden där det är önskvärt med en snabbare neddragning
av växtnäringsämnen, främst kväve, kanske till 50% av nuvarande kvävetillförsel,
är det nödvändigt med riktade stöd för att klara omställningskostnaderna.
Dessa kostnader måste samhället, inte minst med tanke på den tidigare
förda jordbrukspolitiken, ta på sig.

Mot. 1986/87

Jo241

11

Redan nu finns det vissa odlare som ägnar sig åt alternativ odling. Med
alternativ odling avses här resursbevarande odlingssystem där produktionen i
huvudsak baseras på platsgivna resurser och där biologiska och ekologiska
hänsyn ligger till grund för odlarnas åtgärd. Gemensamt för dessa odlare är
att de inte använder konstgödsel och syntetiska bekämpningsmedel. Dessa
odlare har inte någon del i det överskott som uppkommit till följd av höga
givor konstgödsel till åkermarken. Det finns därför inget skäl att dessa
alternativodlare skall betala avgifter som i dag används för att täcka de
exportkostnader som uppstår genom att man med kemiska bekämpningsmedel
och konstgödsel pressar fram stora överskott. Förmalningsavgiften är en
sådan avgift. Den utgör för närvarande 90 öre/kg brödspannmål som mals.
Kvarnarna betalar in avgiften och tar sedan ut kostnaden genom höjda priser
på mjöl och flingor. Kds föreslår att denna förmalningsavgift omedelbart
avvecklas för brödspannmål som odlas utan kemiska bekämpningsmedel och
konstgödsel-kväve.

Jordbrukarna skall garanteras samma ekonomiska utbyte
som jämförbara grupper i Sverige

Effekterna av de livsmedelspolitiska åtgärderna skall kontinuerligt följas.
Genom regelbundna förhandlingar mellan företrädare för regering, jordbrukare
och konsumenter skall jordbrukarna kompenseras om deras penningmässiga
ekonomi försämras på grund av styrningseffekterna. I övrigt bör
jordbruket få full kompensation enligt tidigare regler genom i huvudsak
bundna överläggningar. - Större prisstyming mellan olika produktionsgrenar
skall vid behov tillämpas för att nå önskad produktionsbalans.

Biologisk-ekologisk odling - vinst för alla

Det råder inget tvivel om att utveckling och övergång till biologisk-ekologisk
odling bör ge stora fördelar. Positiva effekter på hälsa, miljö, förbrukning av
råvaror, sysselsättning, minskat tätortsboende och beredskap kan förväntas.
De som ägnar sig åt biologisk-ekologisk odling vill producera hälsobefrämjande
livsmedel, bevara jordens fruktbarhet, skapa en sådan miljö som
tillfredsställer husdjurens naturliga beteenden och inneboende behov. Hushålla
med naturresurser, förhindra miljöförstöring! Den alternativa odlingen
kännetecknas av en naturuppfattning där naturen betraktas som en helhet
vilken har sitt egenvärde. Människan är beroende av naturen och har ett
moraliskt ansvar att anpassa sina odlingsåtgärder så att kulturlandskapet kan
ingå som en positiv del i den omgivande naturen. En allsidig och varierande
växtföljd med inslag av baljväxter utgör en viktig del i den alternativa odlingen.
Markens produktivitet upprätthålls i huvudsak med organiskt material,
symbiotisk kvävefixering och mikrobiell mineralmobilisering utgör väsentliga
inslag. Gröngödsling i renbestånd eller samodling tillämpas. Om
marken saknar något näringsämne i växttillgänglig form tillföres detta i
svårlöslig och så naturlig form som möjligt. Konstgödselkväve användes inte.
Odlingssystemet i sig själv motverkar sjukdomar, skadedjur och ogräs. I

Mot. 1986/87

Jo241

12

förebyggande syfte användes motståndskraftiga sorter, anpassad växtföljd
och andra odlingstekniska åtgärder. Som direkta åtgärder användes mekaniska,
fysikaliska och biologiska metoder. Syntetiska, ej naturligt förekommande,
bekämpningsmedel används icke. Jordbearbetningssystemet utformas
så att det blir skonsamt för markens struktur och organismer. Där
djurhållning förekommer eftersträvas balans i förhållande till odlingsarealen.

Genom att den alternativa odlingen satsar på lokal resursanvändning med
minimal insats av produktionsmedel utifrån, såsom konstgödsel och bekämpningsmedel,
är odlingssystemet miljövänligt, energibesparande och mindre
sårbart.

Oförändrade mellanledskostnader

Då bondens andel av konsumentpriset är liten blir de vid omläggningen
erforderliga prishöjningarna relativt små för konsumenten. Då dessutom
kostnaderna för export av livsmedelsöverskott försvinner reduceras den erforderliga
prishöjningen avsevärt. Pris- och kartellnämnden skall övervaka
prissättningen i mellanleden så att den nödvändiga producentprishöjningen
inte åtföljs av sedvanlig procentuellt prispåslag i konsumentledet. Kostnaden
för förädling, distribution och försäljning av ekologiskt odlade produkter är
vid samma kvantitet obetydligt högre än för konventionellt odlade produkter.

Upplysning för motivation

En genomgripande folkupplysning som förklarar varför maten blir dyrare och
om förväntade andrahandsvinster bör motivera både konsumenter och producenter
till omställningen. Upplysningskampanjen bör påbörjas så snart
beslut om övergång till biologisk-ekologisk odling tagits.

Ökat importskydd

Genom stora kemikalieinsatser kan livsmedel odlas till lågt pris. För att
kunna skydda oss mot import av sådana livsmedel krävs att inga restmängder
av bekämpningsmedel eller deras nedbrytningsprodukter skall tillåtas i livsmedel.
Ett effektivare kontrollsystem måste utvecklas. Alla livsmedel som
framställs i Sverige skall saluföras ursprungsmärkta. Önskvärt vore också att
”deklarera” livsmedel. På förpackningarna skulle då anges om de under
odlingen utsatts för kemiska tillsatser.

Ökad beredskap

Överskottsproduktion i fredstid ökar möjligheterna att klara missväxtår eller
spärrade gränser. Man bör beakta att ett stort antal djur, som kan slaktas,
utgör en stor livsmedelsreserv. I förväg genomförd övergång till biologiskekologisk
odling innebär att behovet av importerade produktionsmedel såsom
olja, konstgödsel, bekämpningsmedel och proteinfoder minskar mycket
väsentligt. Sådana odlingssytem klarar därför avspärrning mycket bättre.

Mot. 1986/87

Jo241

13

Solidaritet

Produktionsöverskott på spannmål skall solidariskt bäras av alla och bör i de
flesta fall ses som bidrag till den globala livsmedelsförsörjningen. Kostnaden
för detta skall i princip, med undantag för vad den föreslagna tredjedelen av
bekämpningsmedels- och konstgödselavgifterna ger, finansieras med statsmedel.
Balans mellan behovet av olika livsmedel och produktionen förutsätts
bli uppnådd genom överenskommelse om åtgärder vid jordbruksförhandlingarna.

Hjälp till de svältande

U-ländernas livsmedelsbehov måste i första hand tillgodoses genom egen
livsmedelsproduktion. Den bör i största möjliga utsträckning baseras på
lokala resurser och utveckling av för området i fråga lämplig biologiskekologisk
odlingsteknik. Åtgärder för att stoppa skövlingen av skog måste
vidtas. Likaså måste skogsplantering understödjas. En stor del av Sveriges
u-hjälp bör ges till utveckling av anpassad livsmedels- och skogsodlingsteknik.

Inom överskådlig tid är behovet av direkta livsmedelssändningar till många
u-länder mycket stort. Katastrofberedskap behövs alltid. Vårt välbärgade
folk har moralisk skyldighet att i stor utsträckning bidra till den globala
livsmedelsförsörjningen. Kravet på stor produktionsvolym får dock aldrig
överordnas kravet på hög biologisk kvalitet och miljövänlig ekologisk odling.

Odling av växter för direkt mänsklig konsumtion ger i jämförelse med
omvägen genom djur mångfaldigt mer näring per arealenhet. Även små
förskjutningar mot mer vegetabilier och mindre animalier i vår kost ger därför
relativt stort utslag i form av överskott. Då även folkhälsoskäl talar för en
sådan förskjutning bör detta beaktas vid utarbetandet av styrmedel för produktion
och konsumtion.

Livsmedelssubventionerna

Livsmedelssubventionerna infördes med verkan fr. o. m. den 1 januari 1973
och ökade sedan i rask takt under en tid då svenska folkets köpkraft var större
än någonsin tidigare. Så sent som i maj 1980 beslöts om ytterligare höjning. I
slutet av samma år beslutade man att successivt minska dem. Med undantag
för mjölksubventionerna har de sedan avskaffats.

Subventionerna togs alltså bort då konsumenternas köpkraft var låg och
ekonomin i lantbruket dålig.

Praktiskt taget bara mjölkprodukter, kött och fläsk har subventionerats.
Därmed har vår överkonsumtion av fett och protein ytterligare stimulerats.
Den ensidiga subventioneringen av animalier har motverkat önskvärda kostförändringar
i riktning mot mer vegetabilier. Många jordbrukare har i sin
planering utgått från den prisnivå som uppnåtts med hjälp av subventioner.
Det har medfört att många jordbrukare gjort omfattande lånefinansierade
investeringar i framför allt mjölkproduktion. Tas subventionerna bort innebär
det risk för ekonomisk katastrof för många jordbrukare.

Mot. 1986/87

Jo241

14

Behåll mjölksubventionerna

Kor och andra grovfoderätande husdjur lever till stor del av bete och vallfoder.
Därigenom utnyttjas hagmarkerna och landskapet hålls öppet. I odlingen
utgör vallen en nära nog oersättlig omväxlingsgröda.

För närvarande finns knappast några alternativ till mjölkproduktion för de
flesta gårdar i norra Sverige och i andra områden av vårt land där bara ett
fåtal grödor kan odlas.

Mjölkprodukter kan utnyttjas utan tillredning, och de har också många
näringsmässiga fördelar såsom bra proteinsammansättning och innehåll av
många värdefulla vitaminer och mineraler. Mjölksubventionerna bör bibehållas,
då dessa är ett viktigt stöd till låginkomst- och barnfamiljer. Andra
vägar att stödja jordbruket och låginkomsttagarfamiljerna bör dock utredas
så att livsmedelssubventionerna på sikt kan avvecklas helt. Regeringens
förslag om att nu minska livsmedelssubventionerna med 500 milj. kr. utan att
några andra vägar anvisats för att stödja jordbruket och barnfamiljerna
avvisas.

Kost och hälsa

Människor har alltid insett att det finns ett samband mellan kost och hälsa.
Ett ökat antal belägg för detta har presenterats under senare år. Exempelvis
anser den s. k. cancerkommittén i ett betänkande (SOU 1984:67) att kostfaktorer
är orsak till ca 30% av cancersjukdomarna. Närmast liggande orsaksgrupp
är tobak 15%. - Luftföroreningarna orsakar enligt samma utredning
bara 1% av cancerfallen. Kostfaktorer är således huvudorsak. Livsmedelskommitténs
expertgrupp skriver (SOU 1984:86) i fråga om kost och hälsa
bl. a. följande: ”Obalansen mellan å ena sidan behov av energi och näringsämnen
och å andra sidan konsumtion utgör grunden för olika besvär och
sjukdomar som enligt expertgruppen dominerar sjukdomspanoramat i dagens
samhälle.” Expertgruppen hävdar att konsumtion av fett, raffinerat
socker och salt måste minska samt att konsumtion av kostfibrer och andelen
stärkelse bör öka. Kostförändringen bör enligt experterna ske genom ökad
konsumtion av fiberrika spannmålsprodukter, potatis, grönsaker, frukt och
bär samt minskning av kött-, fläsk- och äggkonsumtion.

Kds hävdar att producenter, förädlare och handel måste beakta detta,
ökade samhällsresurser för konsumentinformation måste till för att önskvärda
kostförändringar skall uppnås. Skolans möjligheter till att förändra
kostvanorna i önskavärd riktning måste i ännu högre grad uppmärksammas.
Undervisning i kostkunskap bör ske från förskolenivå upp till gymnasiet.
Läkarutbildningen bör i väsentligt ökad omfattning även innefatta kostkunskap
och kostterapi. Livsmedelstillsatserna måste testas bättre. Syntetiska
färg- och smakämnen måste förbjudas.

Mot. 1986/87

Jo241

Höjd införselavgift på högvärdiga proteinfoder

Import av proteinfoder bör kraftigt begränsas, framför allt då det gäller för

15

mänsklig konsumtion lämplig protein. Införselavgifterna bör höjas ytterligare.
Vid förhandlingar med våra handelspartner bör krav ställas på att
Sveriges import av fiskmjöl begränsas genom att även detta får beläggas med
införselavgift.

Ökat stöd för inhemsk proteinodling

Ökade resurser bör ges till forskning avseende samspelet mellan olika växter,
odlings- och skördeteknik å ena sidan samt utfordringsförsök och användbarhet
för direkt mänsklig konsumtion å andra sidan. Rådgivning om odlingsoch
skördeteknik bör också ges ökade resurser. Införandet av arealbidrag för
odling av proteingrödor bör övervägas.

Styrning mot mindre enheter

Under perioden 1951-1983 har antalet brukningsenheter minskat från
282000 till 114000. Denna minskning har i många fall ryckt undan basen för
boendet på landsbygden. Kds vill införa styrmedel som stoppar upp utvecklingen
mot alltför stora jordbruksenheter och vill därför ha en ny inriktning
för jordförvärvspolitiken.

En ny jordförvärvspolitik skall verka för mindre brukningsenheter och
biologisk-ekologisk odling. De mindre brukningsenheternas större möjligheter
att klara en sådan odling skall beaktas vid tillämpningen av jordförvärvslagen
och när statliga lånegarantier skall lämnas.

Vid försäljning av stora jordbruksfastigheter skall lantbruksnämnderna
alltid undersöka om delning av fastigheten lämpligen kan ske. Därvid skall
särskilt beaktas värdet för ökad sysselsättning och ökat boende på landsbygden.
Vid bedömning av utvecklingsbarhet skall hänsyn tas till om lämplig
kombination med annat arbete på eller utanför gården kan ske. Föreligger
starka skäl för delning skall förvärvstillstånd endast ges om fastigheten delas.

Den biologiska-ekologiska odlingens större möjligheter att klara livsmedelsförsörjningen
om landets gränser blir spärrade vid krig eller ekonomiska
konflikter skall beaktas.

Familjeföretag skall vara bas i svenskt jordbruk men deltidsjordbruk skall
kunna accepteras som fullvärdig och bestående driftsform.

Regional produktionsbalans

Resursslöseriet och miljöbelastningen med regional obalans måste åtgärdas.

Exempel: Från Mälardalsregionen transporteras stora mängder foderspannmål
till Skåne och Halland. Därifrån fraktas sedan stora mängder fläsk
tillbaka till Stockholm. Den stora djurtätheten i Skåne och Halland har
utpekats som orsak till övergödningen av Laholmsbukten.

Genom restriktivare producentprisutveckling på jordbruksprodukter i områden
med hög djurtäthet och generösare prisutveckling där djurtätheten är
låg kan regional balans uppnås.

Fler djur bör hållas i sysselsättningssvaga områden och på små gårdar där

Mot. 1986/87

Jo241

16

alternativ till djurproduktion saknas.

Lantbruksstyrelsen skall med utgångspunkt i ovanstående intentioner
utarbeta klara tillämpningsregler så att byråkratiskt krångel undviks.

Utvidgat ”Norrlandsstöd”

I samstämmighet med övriga partier säger kds i princip ja till direkt statligt
prisstöd för animalieproduktion i norra Sverige. Man bör också överväga att
göra även andra sysselsättningssvaga områden i Sverige med sämre jordar till
stödområde. Det statliga prisstödets storlek bör i princip motsvara den för
området i fråga större produktionskostnaden.

Bevarande av åkermarker för livsmedelsproduktion

Skärpta regler och restriktiv tillämpning mot byggnation eller andra åtgärder
som omöjliggör livsmedelsproduktion skall gälla för all mark som är lämplig
för livsmedelsproduktion. Prispolitiken bör utformas så att åkern i första
hand utnyttjas till livsmedelsproduktion i erforderlig omfattning.

Gröngödslingsgröda, energigröda eller annan gröda för erforderligt alternativt
ändamål bör givetvis också odlas under förutsättning att dessa grödor
utgör odlingsmässigt lämplig omväxling och förfrukt till livsmedelsgrödor.

Energiodling

Energigrödor som ger lämplig omväxling i odling för livsmedelsproduktionen
bör utvecklas. Därvid skall särskilt eftersträvas att växten bör vara självförsörjande
på kväve och ha god motståndskraft mot sjukdomar och skadedjur.

Försöken med oljeväxter som råvara till dieselbränsle bör påskyndas därför
att dieselmotorn för närvarande är drivkälla i de fordon som måste fungera
även vid avspärrning. Försöken bör även innefatta åtgärder för att effektivt
minska avgasernas negativa hälso- och miljöeffekter.

Direkt förbränning i fastbränsleanläggningar, etanol- och metanolframställning
bör prövas och utvärderas.

Satsning bör göras på att utveckla allbränslemotorer såsom ångdrivna
motorer och Sterlingmotorn. Lyckas detta arbete bör allbränslemotorer
kunna bli lämpliga ersättare till dieselmotorn.

Storskalig etanolproduktion på brödsäd

Mycket talar för att Sverige bör avvakta med en storskalig satsning på etanolproduktion
baserad på brödspannmål. Energiutbytet är dåligt i relation till
energiinsatsen i etanolproduktionen.

Däremot finns behov av omväxlingsgrödor i livsmedelsproduktionen som
kan användas för etanolframställning.

Det är dessutom ett moraliskt dilemma att i tider med omfattande hungerkatastrofer
runt om i vår värld använda brödsäd för energiproduktion.

Den försöksverksamhet som för närvarande pågår i Lidköping bör fortgå
och ökade resurser satsas på forskning.

Mot. 1986/87

Jo241

17

Minskning av onödig och krånglig byråkrati

Största möjliga frihet skall eftersträvas i jordbruksproduktionen, dock med
undantag för de styrmedel som erfordras för att nå de i programmet angivna
målsättningarna. Under dessa förutsättningar kan ett produktions-, förädlings-
och försäljningssystem utvecklas som kännetecknas av mångfald. Konkurrensen
mellan privata, kooperativa och samhällsägda företag skall i princip
vara helt fri. De regler som är nödvändiga skall utformas så att de blir
enkla och så att godtycklig uttolkning undviks.

Hemställan

Mot bakgrund av det som ovan anförts hemställer jag

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avvecklingsplan för
kemiska bekämpningsmedel i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om jordbruksforskningen och lantbruksrådgivningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om jordbruksförhandlingarna och jordbrukarnas
ekonomisk jämställdhet,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag på en prissättning på
konstgödsel och spannmål samt arealbidrag till jordbruket så att kväveanvändningen
i jordbruket kan minskas med 30% utan att det
ekonomiska utbytet för normaljordbrukaren minskar,

5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till
importrestriktioner för livsmedel med restmängder av bekämpningsmedel
eller deras nedbrytningsprodukter,

6. att riksdagen beslutar att öka anslaget för prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område med 250 milj. kr. till 3157670000 kr. för
budgetåret 1987/88.

Stockholm den 21 januari 1987

Alf Svensson (c)

Mot. 1986/87

Jo241

18