Lektorstjänster i grundskolan m.m.

Motion 1990/91:Ub809 av Britta Sundin m.fl. (s)

I riksdagsbeslutet om ''Ansvaret i skolan'' betonades
vikten av lärare med lektorsbehörighet i gymnasieskolan.
Där påtalas betydelsen av att kommunerna inrättar
lektorstjänster, anställer lektorer och på alla sätt stimulerar
till utbildning av lektorer.

Tanken med lektorstjänster är att bidra till en
förstärkning av den pedagogiska ämnesmässiga
utvecklingen av skolan och att de hos eleverna kan väcka
intresse för högskolestudier. Lektorstjänster innebär också
att alternativa karriärvägar kan tillskapas för lärare.
Lektorstjänster bör finnas inom alla utbildningslinjer inom
högskolan.

Likartade argument som gäller för gymnasieskolan är
tillämpliga också inom grundskolan. Grundskolan behöver
också väl meriterade, pedagogiskt skickliga lektorer, som
kan utgöra en förstärkning av den pedagogiska ledningen
och utveckla utvärderingsmodeller. De tankegångarna
uttrycktes klart i utredningen om den nya
grundskollärarutbildningen som låg till grund för riksdagens
beslut om en ny grundskollärarutbildning 1985.

Behovet av lektorstjänster med den inriktning som
skisserats ovan är ännu större i den skola som skall leva efter
de mål och riktlinjer som nu fastställts.

Riksdagen anger att det bör finnas ca 3 000 lektorer inom
gymnasieskolans 3--4-åriga linjer. Behovet av
lektorstjänster inom övriga gymnasieutbildningar, som
utgör mer än hälften av gymnasieskolans utbildningslinjer,
är lika stort. En likvärdig gymnasieskola kräver lektorer på
alla gymnasielinjer.

Lektorer med ansvar för utveckling och utvärdering
inom grundskolan kommer att väsentligt öka den
pedagogiska kvaliteten.

Tillsammans betyder detta en ökning av antalet
lektorstjänster på ca 5 000. I dag examineras ca 1 000
lektorer (motsv) per år. Bara en bråkdel av dessa går till
skolan. Mot den bakgrunden behövs en förstärkning och
utökning av utbildningen till lärare med lektorskompetens.

Eftersom så få av dem som disputerat vid universiteten
ägnar sig åt läraryrket måste en ny utbildningsmodell för
blivande lektorer prövas. En modell som riktar sig till lärare
med grundutbildning till grundskole- eller gymnasielärare,
och som i förening med deltidslärartjänster kan kombinera
vidareutbildning till lektorer. Utbildningen bör med fördel
kunna bedrivas i en modifierad distansmodell.

En sådan uppläggning och inriktning av
lektorsutbildning kan med fördel bedrivas vid
lärarutbildningar utanför de stora universitetsorterna.

I Härnösand finns statens skola för vuxna som i dag
bedriver framgångsrik distansutbildning och regeringen har
i budgetpropositionen aviserat satsningar kring skolan. Vår
förhoppning är att ett institut för distansundervisning
förläggs till Härnösand.

Av regionalpolitiska skäl behöver en satsning på
Härnösand ske. Härnösand har lång tradition som
utbildningsort. Ytterligare satsning på lärarutbildning
skulle i positiv riktning påverka det goda studieklimat som
finns vid högskolan i Sundsvall-Härnösand.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av lektorstjänster i
grundskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lektorstjänster på alla
gymnasielinjer,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nya modeller för
lektorsutbildning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om försöksverksamhet med
lektorsutbildning vid några nya och medelstora högskolor
och att sådan försöksverksamhet förläggs till högskolan i
Sundsvall/Härnösand,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det institut för
distansundervisning som lokaliseras till Härnösand i
samarbete med högskolan på orten bör få bedriva
försöksverksamhet med lektorsutbildning.

Stockholm den 23 januari 1991

Britta Sundin (s)

Bo Holmberg (s)

Rune Jonsson (s)

Sven Lundberg (s)

Bo Forslund (s)

Martin Segerstedt (s)