Kvalitetskravet på livsmedel

Motion 1986/87:Jo509 Kerstin Gellerman m. fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87:Jo509

Kerstin Gellerman m. fl. (fp)
Kvalitetskravet på livsmedel

Vad händer egentligen med våra livsmedel? Hur påverkar den moderna
djurhållningen deras kvalitet? Grisfabriker, djurstallar och hönsfarmer där
djuren lever under helt andra betingelser än i det gamla bondesamhället
ifrågasätts i dag i långt större utsträckning än tidigare.

Den debatt som förts så intensivt på senare tid har säkert gett en hel del
kunskap till människorna och öppnat deras ögon för hur delar av det svenska
jordbruket bedrivs. Risken för övertoner får dock inte skymma den oro som
väckts och den risk för ett minskat förtroende för näringens utövare.
Människor har en uppfattning om hur djur skall ha det - verkligheten har
visat att det är annorlunda.

3,5 miljoner människor bor i bara tre storstadsregioner. De flesta kommer
inte i kontakt med ett levande lantbruk. De inhandlar maten i stora
livsmedelskedjor. De vill ha bra mat till så lågt pris som möjligt. De vill ha
färskmat. De befarar att tillsatser används för att påverka hållbarhet till ett
visst datum och frågar sig oroligt, hur påverkar detta mig?

Rapporter från forskare kan också få människor att ifrågasätta matkvalitet.
En dag kvicksilver i fisk - sluta med gädda - en annan dag cancerogena
ämnen när vi steker eller grillar. Fler drabbas av allergier och astma, till en
del får livsmedel med okända konserveringsmedel skulden.

Vi har tillgång till färska grönsaker året runt. Frystekniken ger varor av bra
kvalitet var vi än bor. Livsmedelskontrollen bevakar att tillåtna ämnen inte
används antingen det gäller det inhemskt producerade eller det importerade.
Det är viktigt att förtroende finns för den kontoll som utövas och att
kontrollen av bekämpningsmedel i alla grönsaker är strikt.

Sambandet mellan livsmedelskvaliteten och den moderna djurhållningen
ställs alltmer under debatt. Den höga sjukdomsfrekvensen hos kalvar, grisar
och fjäderfä har lett till en kraftig ökning av användningen av antibiotika,
särskilt i stora besättningar.

Kritiken mot generell inblandning av antibiotika i fodret leder till ändring i
lagen med förbud fr. o. m. den 1 januari 1986.

Det är bra. Fortfarande används stora kvantiteter antibiotika och kan
också av djurägarna blandas in i fodret för att ges åt alla i en besättning.
Självklart vilar det ett stort ansvar på bönderna själva så att denna möjlighet
inte missbrukas. En ökad användning av antibiotika är tecken på missförhållanden
som inte skall medicineras bort. Det är förändringar i djurmiljön som
behövs.

Det finns klara indikationer på att miljön orsakar onödigt lidande hos

djuren. Som exempel kan nämnas det stora antalet juverinflammationer,
problem med klövlidanden. Båda exemplen är lidanden orsakade av miljön.
Kalvar och ungdjur från egen besättning uppvisar som regel låg sjuklighet. I
modern intensiv köttdjursuppfödning baserad på inköp av ungdjur från olika
håll kan sjukligheten överskrida 75 %.

Det finns ett stort behov av utbildning för att öka kunskapen om de
betingelser som djuren bör leva under. Redan 1976 väckte Biologsamfundet
hos Nordiska rådet ett förslag om en utredning hur modern etologi kan
påverka djurhållningen. Etologi är läran om hur djuren fungerar i sin
naturliga miljö. Sedan 1983 finns en grundkurs om etologi i utbildningen för
agronomer och veterinärer. I ungdomsskolan bör ingå flera besök på vanliga
jordbruk och på djurfabriker. Om detta kombineras med rejäl undervisning
skapas förhoppningsvis en opinion bland unga människor för driftformer
som är bättre anpassade till djurens verkliga behov och levnadskrav.

Djurskyddslagen är nu föremål för översyn. Den behöver ses över av
många skäl. I lagen fastslås att ny teknik inom djurhållningen skall förprövas
ur djurskyddssynpunkt. Enligt vad som framkom vid veterinärmötet hösten
1985 har skall i praktiken bytts ut mot bör. De lägre kraven är en farlig
utveckling för djurhållningen.

Om allvarlig vanvård av djur föreligger är djurskyddslagen i vissa
hänseenden bristfällig. Genom skenöverlåtelse av äganderätt till djur kan
vanvård fortgå och djuret utsättas för fortsatt lidande. Lagen ger ej stöd för
att effektuera förbudsbeslut mot annan än den som står som ägare. Om man i
sådana fall inte kan få någon ändring undergrävs respekten för fattade beslut
och för lagstiftningen. Lagstiftningen måste ses över så att man kan ingripa
mot den som vid handhavandet av djur allvarligt vanvårdar dessa utan att stå
som ägare till djuren.

Samhället måste reagera så att djurägare och konsumenter icke får den
uppfattningen att den som behandlar djuren mindre väl och löser problem
med mediciner erhåller bättre ekonomi genom djurhållning.

Slakterier, mejerier och livdjurförmedlingar bör skärpa kraven på levererade
djur och produkter. Bönderna måste få klara signaler att en god
djurhälsa och därmed god livsmedelskvalitet premieras genom att prisavdrag
genomförs på produkter som har någon form av anmärkning. Konsumenter
måste genom märkning i butiken klart och tydligt få veta vilka livsmedel som
kommer från helt friska djur och från djur som haft någon anmärkning vid
slakt. Beträffande ägg kan motsvarande information innehålla uppgift på i
vilket uppfödningssystem hönsen hållits.

Det är viktigt att intensifiera forskningen för att undvika skador på djur
som påverkar köttets kvalitet. Det är angeläget att kvaliteten blir direkt
avgörande för ersättningen till producenterna. Så måste det även bli för
mjölken. Om priset baseras på celltal kan den uppfödare premieras som har
färre juverinflammationer.

Konsumenterna upplever att maten blivit sämre under de senaste tio åren.
En undersökning som SIFO gjorde för socialstyrelsens räkning i maj 1985
visade att färskhet värderades högst när det gäller livsmedel. Men även
näringsvärde och råvaruinnehåll kom högt på listan. Det är paradoxalt att vi
sluptpar bort bra kött utomlands till ett lågt pris samtidigt som vi producerar

Mot. 1986/87
Jo509

4

korv med undermåligt innehåll. Överskottskött reas i djupfryst skick trots att
konsumenten vill ha färsk vara.

Gemensamt har det under de senaste årtiondena planerats för en ökad
produktion med mer tanke på kvantitet än på kvalitet. Våren 1986 fattade
riksdagen beslut om att avsätta medel till forskning för att förbättra
livsmedelskvaliteten och minska användningen av kemikalier. Vi behöver
t. ex. nya kunskaper om hur vi genom växtförädling kan få bort olämpliga
produkter i maten. I dag domineras debatten av tillsatserna av främmande
ämnen i våra livsmedel, medan frågan om nya ämnen som bildas vid grillning
och stekning ännu inte fått samma framträdande roll. Det kan bli morgondagens
ödesdebatt. Vi behöver också få veta hur vi skall definiera mörhet och
saftighet i kött för att kunna kvalitetsbestämma råvaror.

Till bilden hör att kunskapen om våra livsmedel är dålig. Åtta av tio
30-åringar vet inte hur man tillagar högrev. Unga hushåll köper nästan aldrig
stekar - därför att de inte kan tillaga sås. En stor del av deras potatiskonsumtion
utgörs av mos tillverkat av pulver och av olika slags chips. Kraven på
bättre livsmedel skulle skärpas om konsumenterna ägde större kunskaper.
Därför är det angeläget att vi slår vakt om hemkunskapsundervisningen i
skolan.

Matens väg från producent till konsument är lång. Detta har några
djuruppfödare funnit och etablerat en s.k. gårdsbutik. Där de finns är
tillströmningen av kunder god. De stora kedjorna möter detta behov med
fler manuella kött-ostdiskar men fortfarande har många konsumenter inget
fritt val mellan storbutik och den lilla närbutiken. Hinder som stränga krav
vid etableringstillstånd får inte omöjliggöra uppkomsten av nya s. k.
köttbodar/gårdsbutiker.

Hemställan

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om antibiotika i djurfoder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behov av översyn av djurskyddslagen beträffande
ny teknik i djurhållningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behov av översyn av djurskyddslagen beträffande
ansvarig vid vanvård av djur,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av märkning och kvalitetskrav på
livsmedel,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av hemkunskapsundervisning i
grundskolan,1]

Mot. 1986/87
Jo509

5

5. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad som i Mot. 1986/87

motionen anförts om etablering av s. k. gårdsbutiker. Jo509

Stockholm den 21 januari 1987

Kerstin Gellerman (fp)

Lars Ernestam (fp)

Leif Olsson (fp)

Bengt Rosén (fp)

’1986/87: Ub232.