Kostnadsberäkningarna vid större vägbyggen m. m. 1988/89

Motion 1988/89:T308 av Lena Öhrsvik (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

av Lena Öhrsvik (s)

Mot.

Kostnadsberäkningarna vid större vägbyggen m. m. 1988/89

T308-315

Under senare år har energiåtgången för olika verksamheter kommit att
analyseras noga dels på grund av en ökad medvetenhet om sambandet energi
och miljö, dels på grund av att importandelen är stor.

Vid stora investeringar t.ex. vägbyggen har därför kravet på jämförande
kostnadsberäkningar mellan olika beläggningar fått förnyad aktualitet.

Ute i Europa är intresset mycket stort för markbetong som beläggning
bl.a. med hänsyn till att energiförbrukningen reduceras, inhemsk råvara
används samt till att betong har lägre underhållskostnader än asfalt.

I England har man t.ex. ett upphandlingssystem för större vägar som gör
att jämförande konstruktioner skall göras vid byggnation. I Frankrike är
jämförande beräkning obligatorisk om vägen är längre än 10 km. I Belgien
skall 50 % av nybyggda vägar förses med betongbeläggning, främst beroende
på ökad kvalitet och på att inhemskt material används.

På många håll bygger man sedan länge med betong och användandet ökar
t.ex. i Norge.

I Sverige byggdes en del betongvägar tidigare, men i takt med att asfalten
sjönk i pris försvann kunnande och utrustning för betongbyggnation.

Intresset har nu åter ökat. Vägverket har i en utredning i januari 1986
konstaterat att betongbeläggning utförd efter moderna principer klarat sig
mycket bra, att anläggnings- och underhållskostnader sett över en 30årsperiod
är lika eller något lägre än för asfaltsbeläggning, samt att
investeringskostnader blir högre för betong.

Det är väl det sistnämnda som verkat återhållande på intresset eftersom
det i ett pressat ekonomiskt läge givetvis är svårt att motivera högre
investeringskostnader även om man bevisligen får lägre kostnad för underhåll
längre fram.

Det vöre värdefullt om man vid större vägbyggen regelmässigt gör
jämförande kostnadsberäkningar på lång sikt där hänsyn också kan tas till
energiåtgång och importbehov. Alternativen behöver inte enbart bestå av
asfalt och betong utan olika former av blandat användande kan också vara av
intresse. Samhället bör därutöver stimulera till inhemsk kunskaps- och
teknikuppbyggnad beträffande cementanvändning inom vägbyggnation.

Vi behöver t.ex. utveckla ny teknik när det gäller användning av betong vid
upprustning av nuvarande vägnät. Ökad forskning bör uppmuntras.

Utöver hänsyn till energiåtgång och importbehov kan även miljö- och
trafiksäkerhetsaspekter anläggas vid val av vägmaterial. På betongväg frigörs
exempelvis endast kalk vid slitage. Det kan jämföras med oljeprodukter på 1

1 Riksdagen 1988/89.3sami. Nr T308-315

asfaltsväg. Betongvägen är ljusare vilket kan ha ett värde ur trafiksäkerhets- Mot. 1988/89
synpunkt. T308

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om jämförande kostnadsberäkningar vid större
vägbyggen samt om utvecklandet av ny teknik vid upprustning av
nuvarande vägnät.

Stockholm den 17 januari 1989

Lena Öhrsvik (s)

2