Kashmir

Bakgrund

Nr Storbritannien lmnade sin koloni p den indiska
subkontinenten delades denna i tv lnder, Indien och
Pakistan. Vid delningen av brittiska Indien frdes de flesta
omrden med muslimsk befolkningsmajoritet till Pakistan
och de med hinduisk till Indien. Ngra undantag gjordes.

Furstendmet Kashmir, dr maharadjan, som var hindu, sjlv skulle avgra
nationstillhrighet, blev ett av undantagen. Frst undvek maharadjan av
Jammu och Kashmir att ta stllning fr Kashmirs anslutning till ngondera
av staterna Indien eller Pakistan. Nr en muslimsk revolt utbrt vnde sig
maharadjan till Indien och bad om militr hjlp. Drefter anslts Kashmir till
Indien. Detta accepterades aldrig av folket i Kashmir, och fljden blev att
Indien och Pakistan kom i strid med varandra om kontrollen ver Jammu och
Kashmir omedelbart efter sjlvstndigheten.

Fredlig lsning - FN:s roll

Nr den indiska armn hejdades i sin framfart vnde sig
Indien till FN, och konflikten hnvisades till skerhetsrdet.
Skerhetsrdet freslog redan 1948 vid sin behandling av
Kashmirfrgan, att omrdets slutliga tillhrighet skulle
avgras genom folkomrstning, en uppfattning som ven
Sverige har. Detta frordar ven den pakistanska regeringen,
medan Indien anser att anslutningen r giltig ven utan en
folkomrstning. Med hnvisning till Simla-avtalet 1992
hvdar Indien att Kashmirfrgan mste lsas bilateralt mellan
Indien och Pakistan.

Alla anstrngningar att f parterna att acceptera att frgan prvas rttsligt, t
ex genom inhmtande av rdgivande yttranden frn Internationella dom-
stolen i Haag, har hittills varit fruktlsa. Frgan har inte behandlats i FN p
senare r.

Kashmirfrgan har i stort sett befunnit sig i ett ddlge i nrmare 50 r.
Samtal har till och frn frekommit mellan Pakistan och Indien utan att
ngon lsning p konflikten har kunnat sknjas. En ny omgng samtal
pbrjades under 1996 och har fortsatt under 1997 men har nnu inte lett till
ngra konkreta tgrder.  Sverige mste vara pdrivande bde i
internationella fora och i bilaterala kontakter med Indien och Pakistan, s att
Kashmirfrgan kan f en fredlig lsning. Det r ocks viktigt att
kashmirierna fr deltaga i samtalen, eftersom det r deras framtid och deras
omrde konflikten gller. Vilka kashmirier som ska kunna  representera de ca
12 miljonerna kashmirierna i samtalen kan frslagsvis utses genom val. Det
r viktigt att kashmirierna tillts resa fritt inom Kashmir men ocks att de
tillts resa utomlands fr att kunna ha kontakt med varandra. Sverige br
agera fr detta. Flera kashmirier fr idag inte tillgng till passhandlingar.

FN-vervakning har frekommit i omrdet sedan 1949 i form av militr
observatrsgrupp. Detta ligger i linje med fredsfrebyggande insatser som
Sverige alltid frordat, aktivt understtt och medverkat i inom ramen fr FN
och andra internationella fora. Observatrsgruppen har dock stora svrig-
heter att agera utifrn sitt FN-uppdrag. P indiska sidan tillts inte FN-
personalen att vervaka line-of-control-linjen. De hindras frn att underska
brott mot eldupphravtalet i omrdet. P pakistanska sidan finns liknande
svrigheter genom att FN inte tillter personalen att komma alltfr nra line-
of-control i syfte att bl a skydda dem mot beskjutning.

P senare tid har beskjutning vid line-of-control-linjen skett nstan
dagligen. Fljden har blivit att tskilliga mnniskor skadats och ddats. Vi
menar att line-of-control-linjen helt br vervakas av FN-trupp fr att
eldupphravtalet ska kunna fljas. Drfr br Sverige agera fr att line-of-
control-omrdet demilitariseras och erstts med strre FN-trupp som kan
upprtthlla eldupphravtalet.

Mot bakgrund av att beskjutning sker s gott som dagligen i Kashmir-
omrdet samtidigt som befolkningen frtrycks, s br ingen vapenexport, ej
heller fljdleveranser till Indien och Pakistan tilltas frn svensk sida.

Oroligheter och brott mot mnskliga rttigheter

Allvarliga brott mot mnskliga rttigheter sker s gott som
dagligen i Kashmir p indiskt administrerat omrde.
Uppskattningar visar att mellan 10 och 20 personer dagligen
dr p gr a misshandel och tortyr, ddsfall i hkten och
summariska avrttningar. Drtill kommer ett stort antal mord
och frsvinnanden, som srskilt drabbar
mnniskorttsaktivister, studenter och motstndare till den
indiska regimen. Den kashmirska befolkningen utstts ocks
fr att deras odlingar frstrs, hus raseras och familjer
trakasseras i strsta allmnhet. Den indiska skerhetspolisen
och de paramilitra styrkor som benmns runagates utfr de
flesta krnkningarna. Den indiska armn tillsammans med
skerhetsstyrkorna uppgr fortfarande till mellan 500 000
och
600 000 personer. Sverige mste agera fr minskad militr
nrvaro i omrdet. Indien mste pbrja tillbakadragandet av
sin arm och sina skerhetsstyrkor.

ven gerillan och motstndsrrelsen mot den indiska ockupationen str fr
verfall och mord. Gerillan som ocks bestr av personer frn andra lnder
har emellertid p senare tid ndrat taktik. Frn att tidigare r ha trakasserat
och utsatt lokalbefolkningen fr olika slags vergrepp koncentrerar man sig
nu p vergrepp p arm, skerhetsstyrkor och polis. Detta har lett till att
lokalbefolkningens sympati fr gerillan har kat p sistone.

Sverige br i  bilaterala kontakter med Indien och Pakistan uppmana
parterna till samtal och i lmpliga fora och i kontakterna fortstta att krva
respekt fr mnskliga rttigheter i omrdet. Indien har meddelat att en
kommission fr mnskliga rttigheter ska underska vilka brott mot
mnskliga rttigheter som begtts i omrdet och stlla ansvariga infr rtta.
Dock kommer detta inte att glla brott som begtts av de indiska sker-
hetsstyrkorna. Vi menar att detta r oacceptabelt. Sverige br i bilaterala
samtal med Indien framfra att alla brott mot mnskliga rttigheter mste
underskas av kommissionen. Dessutom mste FN:s specielle rapportr fr
mnskliga rttigheter f tilltrde till omrdet liksom oberoende organisa-
tioner som t ex Amnesty. De mste f mjlighet att resa fritt i landet, beska
fngslade, underska frsvinnanden m m.

Bistnd

Bakgrunden till oron och missnjet i Kashmir utgrs inte
bara av brotten mot de mnskliga rttigheterna i omrdet
eller de religisa frhllandena utan ocks av de ekonomiska,
sociala och politiska. Lngsam ekonomisk utveckling,
fattigdom och arbetslshet r faktorer som anses ha bidragit
till en grogrund fr missnje som finns i Kashmir.

Kashmirierna behver kontakt med omvrlden. De knner sig bortglmda
av vrldssamfundet, knner sig isolerade frn omvrlden och lever i stor
fattigdom. Srskilt besvrligt har alla de familjer som drabbats av
konflikterna genom att ngon i familjen blivit ddad. Vrst r det fr nkor
med barn som har svrt att frsrja sig och familjen.

Ett stort bistndsprojekt har genomfrts i omrdet, nmligen URI-
projektet. Det har nyligen avslutats och verlmnats till indiska myndigheter
att administreras. Detta kraftprojekt uppskattas av hela befolkningen. Genom
att projektet kunnat genomfras med stor miljhnsyn i arbetet nskar nu
svl befolkningen som indiska myndigheter en fortsttning p projektet,
eftersom det fortfarande rder brist p elektricitet. Vi vill drfr tillstyrka
en
fortsatt utbyggnad av kraftbygget under frutsttning att lika omfattande
miljhnsyn tas i fortsttningen.

Det svenska bistndet till Indien r ganska omfattande, men frutom URI-
projektet har knappast ngot av det svenska bistndet ntt Kashmir. Vi menar
att en del av detta bistnd br omfrdelas s att det kommer det kashmirska
folket till del. Srskilt viktigt r det att barn och nkor fr del av ett
sdant
bistnd.

Hemstllan

Hemstllan

Med hnvisning till det anfrda hemstlls

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att Sverige mste vara pdrivande bde i internationella fora och i
bilaterala kontakter med Indien och Pakistan, s att Kashmirfrgan kan f en
fredlig lsning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om kashmiriernas deltagande i samtalen som skall avgra deras
framtid och omrdestillhrighet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att Sverige br agera fr att kashmirierna tillts resa fritt inom
Kashmir men ocks att de tillts resa utomlands,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att Sverige br agera fr att line-of-control-omrdet
demilitariseras och erstts med en strre FN-trupp som kan upprtthlla
eldupphravtalet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att ingen vapenexport, ej heller fljdleveranser, till Indien och
Pakistan skall tilltas frn svensk sida,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att Sverige mste agera fr att den militra nrvaron minskar i
Kashmir p indiska sidan,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att Sverige i bilaterala samtal mste framfra att alla brott mot
mnskliga rttigheter skall underskas av kommissionen, samt att FN:s
specielle rapportr fr mnskliga rttigheter fr tilltrde till omrdet liksom
oberoende organisationer som t.ex. Amnesty,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om en fortsatt utbyggnad av URI-kraftbygget under frutsttning att
lika omfattande miljhnsyn tas i fortsttningen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att en del av bistndet till Indien br omfrdelas s att det
kommer det kashmirska folket till del.

Stockholm den 6 oktober 1997

Ingbritt Irhammar (c)

Margareta Andersson (c)

Gr