Företagsklimatet

Motion 1998/99:A215 av Anne-Katrine Dunker och Patrik Norinder (m)

Det råder, i Gävleborgs län liksom i många andra län, brist på företag och
företagare. Betingelserna för att starta och utveckla företag är i dag inte
tillräckligt intressanta. Att bli egen företagare måste bli ett naturligt
alternativ. I Gävleborgs län, liksom i flera av Norrlandslänen, har
företagsklimatet försämrats från 1995-1997, enligt Strukturrapport 1998.
Gävleborg, liksom Sverige i sin helhet, behöver ett företagsklimat som
stimulerar företagande.

Gävleborgs län delar med de flesta andra län problemet med att en stor
grupp av de arbetslösa saknar eller har låg utbildning, vilket försvårar
inträdet på arbetsmarknaden. Det finns i dag för få jobb med lägre utbild-
ningskrav. Industrisektorn minskar kraftigt i länet samtidigt som indrag-
ningar och centraliseringar också på senare år drabbat länet hårt.

Vi föreslår ett åttapunktsprogram för att förbättra företagens villkor och
därmed skapa tillväxt och ökad sysselsättning:

? Arbetsrätten förenklas
?
Regelverket runt företagandet är omfattande. Ett av problemen med ett
allför omfattande regelverk är att företagen har svårt att överblicka gällande
regelverk. I dagens kunskapsföretag är styrkeförhållandet mellan arbets-
tagare och arbetsgivare helt annorlunda än vad den arbetsrättsliga lagstift-
ningen utgår från. Kompetens istället för turordning vid arbetsbrist.

? Skatter och avgifter som drabbar företagen och deras ägare sänks
?
Skattetrycket i Sverige är det högsta i världen. Arbetskraften är den hårdast
beskattade produktionsfaktorn vilket gör att det alltid finns ett kraftigt
incita-
ment för att rationalisera bort en anställd. Skattesystemet måste främja
ekonomisk tillväxt och effektivitet. Inom framförallt den privata tjänste-
sektorn har en omfattande svart sektor utvecklats. Ett sätt att minska den är
att sänka skatterna.

? Rutinerna vid företagsstart förenklas
?
Enkla och stabila regler är en förutsättning för ett dynamiskt företagande.
Förenkla regler som rör nyetablering av företag t.ex. genom att alla som vill
starta företag skall ha rätt att få F-skattsedel och att en anmälan till myndig-
heterna borde räcka.

? Möjligheter till avknoppning av kommunal- och landstingskommunal
verksamhet tillvaratas.
?
Hälften av tjänstesektorns sysselsättning finns i offentlig sektor. Attity-
derna till tjänstsektorn måste ändras. Företagens konkurrenskraft påverkas i
hög grad av i vilken miljö företagen tvingas agera. Det handlar om lika vill-
kor för alla och ett företagsklimat som ger långsiktig överlevnad. Kon-
kurrensutsättning skapar inte bara fler företag, det skapar också en bra grund
för att utveckla nya serviceidéer.

? Fåmansbolagsreglerna avskaffas
?
Slopa alla särregler för ägare till småföretag. I Norge och Finland har dessa
diskriminerande regler tagits bort

? Gör det lönsammare att kommersialisera uppfinningar
?
Vi är dåliga på att ta hand om nya uppfinningar och innovationer i Sverige.
Handläggningstiderna är långa och förorsakar extra kostnader. Nya arbets-
metoder kan i många fall minska handläggningstiderna. Lyckade upp-
finningar blir sällan så lönsamma att de kan bära förlusterna av de miss-
lyckade uppfinningarna. För att innovationen inte skall stupa innan den fått
en rimlig chans att nå marknaden måste nya möjligheter ses över.

? Momssatserna ses över
?
Hög moms medför lägre konsumtion vilket påverkar många företags lön-
samhet och i förlängningen möjligheten till nyanställningar. Hög moms på
restauranger, men låg moms på vanlig mat är ett exempel där man diskrimi-
nerar jobbtillväxt.

? Starta-eget-bidragen görs om till starta-eget-lån
?
Konkurrens bör ske på lika villkor. Bidrag kan snedvrida konkurrensen.

Det råder i dag bred enighet om vikten av att gynna småföretagande. Men
för ökad sysselsättning och tillväxt i Gävleborgs län måste flera förändringar
komma till stånd för företagare och företagande som gör det möjligt att leva
och växa av egen kraft.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsrätten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skatter och avgifter,1

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förenklade rutiner,1

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avknoppning inom offentliga sektorn,2

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförst om fåmansbolagsreglerna,1

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppfinningar,2

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om momssatserna,1

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om starta-eget-bidragen.

Stockholm den 26 oktober 1998

Anne-Katrine Dunker (m)

Patrik Norinder (m)

1 Yrkandena 2, 3, 5 och 7 hänvisade till SkU.

2 Yrkandena 4 och 6 hänvisade till NU.