Finansiering av väginvesteringar på Europaväg 66 i Kalmar län

Motion 1988/89:T324 av Bertil Danielsson och Ewy Möller (båda m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:T324

av Bertil Danielsson och Ewy Möller (båda m)

Finansiering av väginvesteringar på Europaväg 66
i Kalmar län

Anslagen till väginvesteringar i Kalmar län minskar. De vägbyggen som
enligt tidigare planer redan skulle vara gjorda kommer med nuvarande
anslagsnivå inte till utförande på många år än.

Vägtrafiken i Sverige ökar år från år, och därmed statens inkomster från
väg- och drivmedelsskatter. Genom att väganslagen inte ökar på motsvarande
sätt uppstår det en ökande klyfta mellan influtna skattemedel och
väganslag.

Denna utveckling är olycklig, eftersom betydelsen av goda kommunikationer
ökar allt mer. Snabba, säkra och billiga person- och godstransporter
är avgörande för näringslivets och många regioners utveckling.

Det finns ett samband mellan en regions utveckling och dess transportsystem.
Expansiva regioner har ofta goda förbindelser och hög standard på
de olika transportmedlen. Omvänt kan konstateras att svaga regioner ofta
har dåliga förbindelser och låg standard på vägar och järnväg.

Ett av dessa sistnämnda områden är sydöstra Sverige. Kalmar län saknar
nord-sydgående järnväg, och tågresenärer från exempelvis Kalmar till
Stockholm måste först resa västerut till södra stambanan i Alvesta en
sträcka på 130 km innan färden norrut kan anträdas. Restiderna är långa.

Den viktigaste vägen genom sydöstra Sverige och Kalmar län är E 66.
Dess standard är på långa sträckor god, men har samtidigt flera undermåliga
vägavsnitt. En upprustning av E 66 framstår därför som mycket angelägen.

En rad positiva effekter uppnås om E 66 snarast rustas upp i Kalmar län.
På vissa avsnitt är vägbredden inte större än nio meter, vilket är klart otillräckligt.
Upprustad bör den inte på något avsnitt få mindre bredd än 13
meter, och tillåta en hastighet på 90 km/t.

Får E 66 denna standard ökar trafiksäkerheten, restiderna minskar, drivmedelsåtgången
sjunker och miljön förbättras. Trafikekonomiskt är det en
mycket god affär att snarast få väginvesteringarna på E 66 gjorda.

Utsikterna att över statsbudgeten få dessa investeringar utförda inom
rimlig tid synes utsiktslösa. Andra finansieringsmodeller måste därför prövas.

En möjlighet vore att ge Vägverket i uppdrag att låta privata företag efter
anbudsförfarande åtaga sig att utföra aktuell väginvestering. Prövning skall
ske av Vägverket, som också fastställer arbetsplaner och tidsscheman. Finansieringen
svarar företaget för.

Efter arbetenas avslutande övertar Vägverket drift och underhåll av re- Mot. 1988/89

spektive vägavsnitt. 1 ett särskilt avtal skall fastställas på vilket sätt staten T324

skall avbetala de gjorda investeringarna. Särskild vägavgift skall inte tas ut i
normalfallet.

Den här föreslagna skissen kan givetvis utformas på olika sätt beroende
på parternas olika bedömningar, men huvudlinjen att låta pröva privat
kapital till väginvesteringar får inte överges.

Fördelarna är flera, varvid särskilt kan nämnas några.

1. De positiva effekterna av en väginvestering kommer näringslivet och
regionen snabbare till godo.

2. De trafikekonomiska vinsterna tas till vara tidigare.

3. Statens budget belastas inte initialt.

4. Nya arbetstillfällen skapas i en stagnerad region.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tidigareläggning av väginvesteringar på E 66 i Kalmar
län genom privat finansieringsmodell.

Stockholm den 20 januari 1989

Bertil Danielsson (m) Ewy Möller (m)

15