Ett samlat program för skolledarutbildning

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:618

Rune Rydén m. fl. (m, fp, c, vpk)
Ett samlat program för skolledarutbildning
(prop. 1985/86:173)

I proposition 1985/86:173 föreslås ett samlat program för skolledarutbildning
samt statliga insatser i detta utbildningsprogram.

Den nya skolledarutbildningen föreslås omfatta fyra steg: rekryteringsutbildning,
introduktionsutbildning, fördjupningsutbildning och kontinuerlig
fortbildning.

De olika delarna i skolledarutbildningen skall ha ett gemensamt mål.
Staten bör ha ett visst ansvar för utbildningen som helhet samt ett särskilt
ansvar för fördjupningsutbildningen och delar av den kontinuerliga fortbildningen.
I övrigt bör kommunerna ha huvudansvaret med stöd av den statliga
skoladministrationen.

Förslagen i propositionen innebär en omdisponering av de nuvarande
kostnaderna för skolledarutbildning, bl. a. genom att det statliga bidraget till
kommunerna för arbetsavlastande åtgärder för skolledarna föreslås upphöra.
I stället föreslås ett statligt bidrag till kommunerna för olika insatser i det
totala utbildningsprogrammet samt resurser till SÖ och länsskolnämderna
för utbildningsinsatser för skolledare.

Den nya ordningen för skolledarutbildning föreslås gälla fr. o. m. budgetåret
1987/88.

Enligt propositionen skall skolledarna få god kunskap om de regler och
system, såväl statliga som kommunala, som styr verksamheten. Konkretiseringsgraden
beträffande utbildningens innehåll i denna del är emellertid
enligt vår mening alldeles för låg.

Vi anser att man av skolledaren bör kräva kunskap om de system som styr
alla andra föreskrifter i vårt samhälle. I propositionen borde detta ha
exemplifierats med åtminstone regeringsformen, särskilt kap. 2 om grundläggande
fri- och rättigheter, tryckfrihetsförordningens bestämmelser om
meddelarfrihet, rätt till anonymitet och rätten att ta del av allmänna
handlingar, liksom med ett så grundläggande lagverk för service som den nya
förvaltningslagen, samt med sekretesslagen. Vetskapen om de nu nämnda
lagarna är väsentlig för att en skolledare skall känna erforderlig trygghet i sitt
handlande under det dagliga arbetet. Skolförfattningsutredningen har berört
denna fråga i SOU 1986:11, s. 15, tredje stycket.

Dessa juridiska avsnitt bör med nödvändighet ingå i den s. k. indtroduktionsutbildningen.
Behovet av en sådan författningsutbildning framgår med
all önskvärd tydlighet av ett JO-beslut den 24 september 1982:

Under handläggning av ärendet angående avstängning och avskedande av
har ett flertal högre tjänstemän och även förtroendevalda tagit

befattning med eller åtminstone fått kännedom om saken. Till denna krets Mot. 1985/86:618
hör, förutom vederbörande rektor, chefen för skolförvaltningens administrativa
avdelning, skoldirektören och två biträdande skoldirektörer. Likväl
synes inte någon ha reagerat mot de författningsstridiga besluten. Denna
uteblivna reaktion tyder på en betänklig okunnighet om de i detta sammanhang
relevanta författningarna. Jag har också i andra sammanhang uppmärksammat
att skolledare och tjänstemän vid skolförvaltningar många gånger
har bristfälliga kunskaper om framför allt de administrativa författningsbestämmelser
som gäller för skolväsendet. Jag vill fästa skoöverstyrelsens
uppmäksamhet på detta förhållande och översänder därför en kopia av detta
beslut till skolöverstyrelsen för kännedom.

Hemställan

Med anledning av det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökade kunskaper hos skolledare beträffande
vissa grundläggande lagar som rör samspelet mellan samhället och
medborgarna, inkl. eleverna.

Stockholm den 22 maj 1986
Rune Rydén (m)

Martin Olsson (c) Börje Stensson (fp)

Oswald Söderqvist (vpk)

4