Ett femårigt reinvesteringsprogram för skolan, m.m.

Motion 1988/89:Ub213 av Lars Werner m.fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Ub213

av Lars Werner m.fl. (vpk)

Ett femårigt reinvesteringsprogram för skolan, m.m.

Inledning

Barnen och ungdomarna är allas vår framtid. De som är unga idag matas med
information om de gigantiska uppgifter som väntar dem i vuxen ålder. Den
snabbt växande gruppen av äldre skall tas om hand av ett krympande antal
yngre människor. Miljöförstöringens konsekvenser, som ännu är oöverblickbara,
kommer att ställa enorma krav på den kommande generationen.

En kvalitativt bra utbildning för alla är nödvändig för att vårt land i
framtiden skall klara de uppgifter vi står inför. Skolan är också ett viktigt
fördelningspolitiskt instrument. Genom att satsa stora resurser på dagens
barn och ungdomar, genom att sträva efter att ge alla en så bra uppväxt och
god utbildning som möjligt, kan man möjliggöra större jämlikhet och ökad
demokrati i morgondagens samhälle.

Om man tvärtom minskar satsningarna på skolan och utbildningen, låter
skollokaler förfalla och försämrar lärarnas möjligheter att göra ett bra jobb,
så drabbas de elever som redan har det sämsta utgångsläget hårdast. Det är
elever med svårigheter i skolan och elever ur arbetarklassen som i första hand
far illa när skolan försämras.

Vpk har tidigare år föreslagit ett reinvesteringsprogram för skolan. Vi
menar att det nu är nödvändigt att lägga fast en plan för att restaurera skolan
inom områden som lokaler, skolmåltider, utrustning, skolbibliotek och
övriga läromedel. Vi har inte tidigare fått gehör för våra föreslagna ökade
satsningar. Eftersom smärtgränsen nu är nådd i allt fler kommuner befarar vi
att uteblivna satsningar på skolan kan få stora konsekvenser för skolans
verksamhet och för den uppväxande generationens utbildning. Därför
aktualiserar vi återigen vårt krav om ett femårigt reinvesteringsprogram för
ungdomsskolan.

Läromedel m.m.

För att ge elever och lärare rimliga förutsättningar och för att kunna
upprätthålla en god utbildningskvalitet i skolan måste de ha tillgång till bra
läromedel.

Regeringen har i propositionen 1988/89:4 Skolans utveckling och styrning
uppmärksammat de stora problem det medför när eleverna tvingas att
återanvända gamla läroböcker år efter år. Problem med trasiga böcker,
felaktiga uppgifter, bristande aktualitet i ämneskunskaper och pedagogik,

svårigheter att tråna god studieteknik m.m., allt detta har uppmärksammats
av regeringen. Vpk välkomnar den förändring i skolförordningen, gällande
gåvoläromedel, som regeringen föreslagit. Men vi tycker att det är självklart
att denna insikt i problemen och denna föreslagna skärpning av skolförordningen
följs av att statliga medel satsas för att uppnå den behövliga
kvalitetshöjningen av läroböckerna.

Vpk har i flera tidigare motioner gett uttryck för vår syn på läromedel. Vi
menar att skolan bör använda ett vidgat läromedelsbegrepp där tidningar,
böcker, studiebesök, laboratorieutrustning, inbjudna gäster i skolan, TV,
radio, bibliotek, intervjuer och bilder ryms. Det är viktigt att den nödvändiga
förstärkningen av medel till läroboksinköp inte sker på bekostnad av andra
läromedel. Det skulle leda till en olycklig begränsning av de medel som bör
stå till elevernas förfogande i deras kunskapssökande.

Skolbiblioteken

Skolbiblioteken har en stor uppgift att fylla. De skall främja elevernas läslust,
fungera som läromedelssamling i elevernas kunskapssökande, vara en
integrerad del av undervisningen, ta ett ansvar för kulturen i skolan osv.

Vpk menar att skolbiblioteken bör ses som en integrerad del i skolans hela
arbete. Skolans pedagogiska mål blir därmed även skolbibliotekens. Skolbibliotekens
mediabestånd och arbetsform måste vara anpassade till undervisningens
krav. Det gör att skolbiblioteken inte utan konsekvenser kan
ersättas med folkbiblioteken.

Idag är elevernas tillgång till skolbibliotek liksom skolbibliotekens standard
starkt varierande. Det finns idag oacceptabelt stora skillnader mellan
olika kommuner. Vi vill speciellt uppmärksamma behovet av att skolbiblioteken
tillhandahåller litteratur på de invandrarspråk som talas på skolan.

Vpk anser att staten skall anslå pengar till en upprustning av skolbiblioteken
samt att riktlinjer för skolbibliotekens personal, lokalstorlek, mediebestånd
och öppethållande skall skrivas in i skolförordningen.

AV-lvjälpmedel och maskiner

De besparingar som har drabbat skolan har inneburit att trasiga OHapparater,
diaprojektorer, bandspelare m.m. inte alltid har kunnat lagas.
Trasiga eller obefintliga AV-hjälpmedel leder till en sämre undervisning för
eleverna och en besvärligare arbetssituation för lärarna. Värdefull lärartid
går åt för att jaga skolan runt efter en fungerande diaprojektor och sedan
frakta den från ett klassrum till ett annat osv.

När det gäller maskiner i t ex verkstads- och slöjdsalar har de minskade
anslagen lett till att undervisningen idag på flera håll bedrivs på föråldrade
maskinparker. Slitna och mer eller mindre trasiga maskiner utgör ett
allvarligt arbetsmiljöproblem i skolorna. Statsmakternas spariver går ut både
över undervisningens kvalitet och elevernas hälsa.

Åtgärder

För att åtgärda den akuta situationen på läromedelssidan och dessutom
möjliggöra för eleverna att få vissa läroböcker som gåvoläroböcker föreslår

Mot. 1988/89

Ub213

8

vpk ett reinvesteringsprogram som skall löpa på fem år. Till detta vill vi ur Mot. 1

statskassan årligen anslå 100 miljoner kr att betalas ut som 50%-iga Ub213

statsbidrag för inköp av läromdel, dvs läroböcker, AV-hjälpmedel, maskiner,
biblioteksböcker osv.

Lokaler

Under 1988 har yrkesinspektionen gjort en första genomgripande kartläggning
av skolorna i Stockholms län. Den visade att ingen arbetsmiljö är så usel
som skolans. T.o.m fängelserna framstod som rena lyxarbetsplatserna i
jämförelse med den miljö som elever, lärare och skolpersonal dagligen
tvingas vistas i.

Det finns inget som tyder på att arbetsmiljön i huvudstadens skolor skulle
skilja sig på något avgörande sätt från skolor i övriga landet.

Många och allvarliga brister

Enligt yrkesinspektionen är det allvarligaste problemet den dåliga ventilationen.
Dålig luft i kombination med dålig städning, fukt och mögel, som också
är ett vanligt problem i skolorna, innebär att många elever riskerar att få
livslånga allergier. Allergiutredningen har särskilt pekat på skolornas dåliga
miljö som misstänkt orsak till att vart tredje barn idag uppvisar någon form av
överkänslighet.

En annan allvarlig brist är avsaknaden av ordentliga personalutrymmen.

Även eleverna saknar vettiga uppehållsrum. Bullret i skolorna är ett stort
problem. Elever, men främst lärare, skadas av de höga bullernivåerna. Detta
anser yrkesinspektionen vara anmärkningsvärt eftersom bullerstörningar
både är relativt enkelt och billigt att rätta till med t ex ljudplattor.

Men också andra anmärkningar finns, t ex så fann yrkesinspektionen att ett
flertal kemiinstitutioner var så hälsovådliga att vidare undervisning i
lokalerna förbjöds. Man fann även ruttnande fönster, totalt nedslitna
trappor, urusel belysning, hala nedslitna golv, omodernt utrustade skolkök,
maskiner som saknade lagstadgade skydd osv. Yrkesinspektionen bedömer
att en omedelbar upprustning av skolorna är akut och nödvändig.

Vpk kan inte se att det skulle finnas någon som helst anledning att ställa
lägre krav på elevernas, eller för den delen lärarnas eller skolpersonalens,
arbetsmiljö än på andra arbetstagares. Problemen måste lösas.

Åtgärder

Vpk föreslår att staten skall anslå 400 miljoner kr årligen för renovering och
om- och tillbyggnad av skollokaler. Pengarna skall utbetalas till kommunerna
i form av 50-procentiga statsbidrag under en femårsperiod. De skall
användas till förbättringar av såväl direkta undervisningslokaler som ventialtionsanläggningar,
skolmatsalar, bibliotek, om- eller tillbyggnad av tillagningskök,
uppehållsrum osv i syfte att radikalt förbättra arbetsmiljön i
skolorna.

Skolmaten

För att kunna växa, vara aktiv, hänga med och lära sig på lektionerna
behöver eleverna näringsriktig och varm mat i skolbespisningen. Undersökningar
visar att svenska barns matvanor är alarmerande dåliga. Många barn
äter ingen annan lagad mat under dagen än den som serveras i skolan. Den
förändrade familjestrukturen och den höga andelen kvinnor i förvärvsarbete
har gjort att familjerna måste kunna lita på att barnen får bra, näringsriktig
och aptitlig mat i skolan.

Tyvärr är standarden på skolmaten ofta mycket låg. Skolmåltiderna har i
åtskilliga kommuner fått känna av kraftiga besparingar. Det har lett till att
maten blivit sämre och ofta inte uppfyller den tredjedel av dagens näringsbehov
som eleverna på hemkunskapslektionerna får lära sig att den bör
innehålla.

En del kommuner, t ex Lund, har gått så långt att de har infört matavgifter
för gymnasieeleverna.

Förutom otillräckliga resurser till inköp av råvaror finns det även andra
orsaker som bidrar till att försämra matkvaliteten, t ex centraliseringen av
tillagningen. Många problem har uppstått då avståndet mellan producent och
konsument har ökat. Centralköksmodellen innebär problem i distributionsledet.
Att först kyla eller frysa maten för att sedan värma upp den i ett
mottagningskök blir dyrt. Det andra alternativet, att distribuera maten varm,
medför andra problem och nackdelar. Förutom försämrat näringsinnehåll så
riskerar matens smak, utseende och konsistens att försämras.

Nedskärningar av personal och otillräckliga eller icke ändamålsenliga
skolmatsalar har på flera håll lett till att matrasterna sträckts ut över dagen.
Det kan vara så att första kullen elever äter redan kl 10.00 medan de sista äter
först kl 13.30. Förutom problem med varmhållningen så leder detta till
hungriga och trötta elever. Oregelbundna mattider kan tillsammans med den
dokumenterade stressen och provhetsen i skolan leda till försämrad hälsa
bland eleverna, bl a i form av magkatarr och återkommande huvudvärk.

En avsevärd förbättring av skolmåltiderna är enligt vpk angelägen och vi
vill återigen föra fram vårt förslag om att skolmåltiderna skall ses som en
nödvändig resurs i skolan och därför regleras i skollagen.

Vi vill även i sammanhanget poängtera att alternativt odlade livsmedel har
en högre kvalitet än andra. Genom att i skolorna servera mat som tillagats av
sådana råvaror befrämjar samhället den nödvändiga utvecklingen av ett
jordbruk i ekologisk balans.

Åtgärder

Vpk föreslår att det i skollagens 4 kap. 15§ och 5 kap. 14§ skall skrivas in att
eleverna utan kostnad skall ha tillgång till skolmåltider motsvarande minst en
tredjedel av det dagliga näringsbehovet.

Mot. 1988/89

Ub213

10

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs:

1. att riksdagen beslutar om riktlinjer för skolbiblioteken i enlighet
med vad som i motionen anförts,

2. att riksdagen beslutar om ett femårigt reinvesteringsprogram för
ungdomsskolan, i enlighet med vad som i motionen anförts,

3. att riksdagen för budgetåret 1989/90 som särskilt anslag beslutar
anslå 500 miljoner kr till ett särskilt reinvesteringsprogram för
ungdomsskolan,

4. att riksdagen beslutar ändra skollagen avseende skolmåltider i
enlighet med vad som i motionen anförts.

Stockholm i januari 1989
Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk)
Lars-Ove Hagberg (vpk)
Margo Ingvardsson (vpk)
Ylva Johansson (vpk)

Berith Eriksson (vpk)
Bo Hammar (vpk)
Hans Petersson (vpk)
Björn Samuelson (vpk)

Mot. 1988/89

Ub213

11