Barns umgängesrätt vid skilsmässa

Motion till riksdagen
1988/89:L411

av Kaj Larsson m. fl. (s)

Barns umgängesrätt vid skilsmässa

Vid skilsmässor och separationer där barn finns med i bilden, är det ofta
dessa som blir utsatta och far illa. De barn som av vårdnadshavaren på olika
sätt hindras att träffa den andre föräldern saknar fortfarande samhällets
reella stöd, trots alla utredningar på detta område.

För ett år sedan motionerade vi i samma ärende. Trots utskottets positiva
syn och hänvisning till utredningar, är problemen kvar och några nya lösningar
har inte presenterats.

Alla sakkunniga och myndigheter är delvis överens om problemen och
hur de skall lösas. Men i praktisk handling händer inte något. Positiva
försöksverksamheter blir inte permanentade beroende på att kommunerna
saknar resurser eller utbildad personal. Vi har den bestämda uppfattningen
att det inte är resurser eller utbildning som saknas utan viljan och insikten
om hur stora sociala och därmed ekonomiska vinster här finns att frigöra
om dessa barn ges samhällets stöd, för att förhindra utslagning och ett liv
utan livskvalitet.

Vi anser att obligatoriska samarbetssamtal om barnen skall åläggas föräldrar
som inte är överens om barnens framtid. Dessa samtal skall föras
innan rätten fattar ett interimistiskt beslut i ärendet. Det interimistiska beslutet
skall endast avse barnens bostad och inte vårdnaden. Detta för att
föräldrarna inte framöver skall samtala om barnens framtid i låsta positioner.

Det är av stor betydelse att tidsåtgången för vårdnadsutredningen nedbringas.
Vi anser att utredningarna skall vara slutförda inom tre månader.
Vid utredarnas bedömning om vilken förälder som är lämplig för barnet
som vårdnadshavare skall också stor vikt fästas vid den förälder som bäst
vill samarbeta under utredningen.

Barnets umgänge med båda föräldrarna har mycket stor betydelse. Det är
därför oacceptabelt, som sker i många fall, när vårdnadshavare genom
olika åtgärder saboterar och omöjliggör för barnet att få träffa den andre
föräldern. Den förälder som saboterar rättens beslut skall fråntas vårdnaden,
om detta inte är oförenligt med barnets bästa.

Det finns också förälder som inte vill träffa sina barn. I en besvikelse tror
man sig straffa den andra parten genom att inte vilja träffa barnen. Vissa
orkar inte med sorgen att lämna tillbaka barnen varannan söndag och att
inte få ha vardagskontakt med barnen. Det är ett stort socialt behov både för
barn och den förälder som barnen ej bor hos att de tillförsäkras en vardagskontakt
och inte som i dag en umgängesrätt som begränsas till att omfatta

varannan helg-kontakt. Här bör barnets ålder och därmed olika behov till- Mot. 1988/89
godoses. L411

Barn tar ofta på sig skulden för att föräldrarna bråkar, då de känner att
bråket gäller barnet. Det förekommer att barn går i själ vmordstankar. Eftersom
man lär i den skola man går, så kommer barnet då det blir vuxet att
handla i samma mönster som föräldrarna gjort i sin konflikt. I tvister kring
barnen, som är av juridisk karaktär, bör barnet ha ett juridiskt ombud, som
tillser barnets intresse, och framför allt ser till att barnet inte utsätts för
psykisk press i domstolen.

I en del fall är skäl till uteblivet umgänge det geografiska avståndet. För
barnet blir det långa och tröttande resor och umgängesförälderns bristande
ekonomi kan också orsaka att umgänget uteblir. Visserligen finns i dag
möjlighet att få socialhjälp till detta eller nedsättning av underhållsbidraget.
Detta är otillräckligt och orättvist. I stället borde här staten genom
försäkringskassan bidra med visst antal resor och övernattningsmöjligheter
på barnets hemort. Utöver detta bör förälder som själv står för resor beredas
avdrag i deklarationen för detta. Reglerna för dubbel bosättning skall kunna
användas vid dessa avdrag i deklarationen. Eventuellt kan en lägre gräns
sättas där avdragsmöjlighet eller bidrag till resor inte medges.

Det förekommer att föräldrar inte vill träffa sina barn därför att det
kostar pengar att ha barnen hos sig. Dessa föräldrar belastar vårdnadshavaren
ekonomiskt genom sitt egoistiska handlande. De föräldrar som av skilda
anledningar inte vill ha umgänge med sina barn bör betala ett högre
underhållsbidrag för att kompensera vårdnadshavaren för dessa merutgifter.

Striden om vem som skall ha vårdnaden om barnet är det största hotet
mot att kunna samarbeta kring barnet i framtiden. Ytterligare en stor bidragande
orsak till framtida konflikter är underhållsbidraget, som i dag utdöms
efter krångliga regler, där båda parter känner sig otillfredsställda.

Underhållsbidragets storlek skall som i dag inte utdömas av domstol, utan
det skall vara en självklarhet att man skall betala underhåll till barnet,
precis som det är självklart att betala inkomstskatt till samhället. Underhållsbidraget
bör fastställas av försäkringskassan och vara baserat på inkomst
och det antal barn det föreligger försörjningsplikt för.

Underhållsbidraget fastställs för varje inkomstår. Om någon av parterna
inte är nöjd med försäkringskassans beslut, bör detta kunna prövas av särskild
försäkringsnämnd. Försäkringsnämndens beslut skall kunna överklagas
hos domstol.

De i dag allt vanligare rättsprocesserna om uteblivet umgänge ställer
barnen i centrum för föräldrarnas olösta konflikt. Under de år processerna
pågår har den ena föräldern oftast ingen kontakt med barnet. Oftast pågår
samtidigt processen i flera olika rättsinstanser. Här borde processen endast
föras i länsrätten och under tiden processen pågår skall rätten ha beslutat
om interimistiskt umgänge för att underlätta framtida umgänge.

Sekretesskydd i gällande lag får genom kopplingen till vårdnadsinnehav
till följd att den från vårdnaden skilde föräldern drabbas av orättfärdiga
rättsförhållanden. I sekretessammanhang bör båda föräldrarna vara jämställda.
Även icke vårdnadshavande förälder måste ha möjlighet att enga- 10

gera sig i sina barns liv på detta område. Vid barns sjukhusvistelse, skolgång Mot. 1988/89

och utbildning är informationen till umgängesföräldern starkt begränsad L411

eller delvis omöjliggjord. De negativa effekter som ett sådant sekretesskydd
medför innebär en allvarlig försvagning av barnets sociala nätverk.

Huvudsyftet med denna motion är att det i framtiden skall vara ett gemensamt
föräldraansvar efter skilsmässa eller separation samt att stärka de
barns rätt som i dag har umgängesrättsförälder eller ingen kontakt alls med
den ena föräldern, dessutom att förhindra att barnen blir ett slagträ i föräldrarnas
konflikt.

Dessa krav ställer föräldrar, personer som arbetar med skilsmässor samt
intresseföreningar såsom ”De underhållskyldigas förening”. Vi har tidigare
framfört kraven och synpunkterna i en motion.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av lagstiftning som innebär att förälder
skall åläggas att hos socialförvaltningen diskutera vårdnadsfrågan
innan den avgörs,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av lagstiftning som innebär att vårdnadsutredningar
skall vara avslutade inom tre månader,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av skärpta regler för att tillförsäkra en
förälder med umgängesrätt möjligheten att faktiskt utöva umgänget
och att lagtexten förtydligas så att rätten även under pågående process
skall besluta om fortsatt umgänge och att den som saboterar
umgänget blir fråntagen vårdnadsrätten om detta inte är i strid med
barnets bästa,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lagstiftning som innebär att barn i vårdnadstvister
får ett eget juridiskt ombud,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ekonomiskt stöd för resekostnader i vissa umgängessituationer.

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lagstiftning som innebär att i tvistiga fall skyldigheten
att betala underhållsbidrag alltjämt skall bestämmas av
domstol men att fastställandet av bidragsbeloppets storlek skall ankomma
på försäkringskassan,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

11

motionen anförts om att den umgängesberättigade föräldern järn- Mot. 1988/89

ställs med den vårdnadsberättigade gällande barnets sekretess. L411

Stockholm den 25 januari 1989
Kaj Larsson (s)

Ulla-Britt Åbark (s)

Åke Selberg (s)

12