avUllaTillanderm.fi. Förbindelserna över Öresund

Motion 1988/89:T906

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89:T906

avUllaTillanderm.fi.
Förbindelserna över Öresund

Centerpartiet underkänner av främst miljömässiga skäl en bro som ett
acceptabelt förslag, men det betyder inte att vi säger nej till en fast
förbindelse över sundet. Det finns enligt vår uppfattning utmärkta alternativ.
Förutom en satsning på moderna färjor bör en satsning ske på en borrad
järnvägstunnel.

Det är hänsynen till miljön i Öresundsområdet som hela tiden varit det
tyngst vägande argumentet för vår del och det har fått ökad tyngd, dels
genom att miljöproblemen under årens lopp har förvärrats, dels genom att
medvetenheten om hur grundläggande de ekologiska sammanhangen är har
ökat bland människor i allmänhet liksom kunskapen om hur stora försyndelserna
har blivit och hur mycket som måste återställas. Därför är frågan om en
Öresundsbro inte bara en fråga för experter - den engagerar stora grupper av
befolkningen.

Tveksamheten till ett brobygge understryks av det förhållandet att
Öresundsdelegationen har fått tilläggsdirektiv om att utreda förutsättningarna
för en borrad järnvägstunnel mellan Malmö och Köpenhamn, vilket vi
alltså vid flera tillfällen har föreslagit.

Många av remissinstanserna underkände de miljöanalyser som låg till
grund för Öresundsdelegationernas förslag om en kombinerad förbindelse.
Därmed avses alltså en väg- och järnvägsförbindelse mellan Malmö och
Köpenhamn.

Det gjorde SMHI som har föreslagit enbart en järnvägsförbindelse eller
fortsatt färjetrafik och som främst fäster uppmärksamheten på luftföroreningarna.
En annan remissinstans, Miljövårdscentrum vid Tekniska högskolan
i Stockholm, anser att det är olämpligt att bygga en bro förvägtrafik. Man
är rädd för att det skall skada miljön ytterligare.

När det gäller godstransporter till kontinenten har särskilt åkeribranschen
understrukit att de fungerar utmärkt väl nu. Man har ingen som helst
förståelse för att tungt lastade lastbilar skall behöva gå igenom Danmark, när
det går alldeles utmärkt att via färjor komma direkt till kontinenten.

Fiskerinämnden i Malmöhus län har sagt nej till en bro, och TCO-distriktet
anser att en järnvägsförbindelse bör prioriteras. Broverkets föregångare,
statens planverk, ansåg i sitt remissvar att det bara finns en lösning som kan
accepteras, en lösning som inte innebär någon ytterligare miljöbelastning. I
planverkets svar är man tveksam till byggande av bropelare av betong i
oskyddade havsområden med risk för kraftig påverkan av drivis, därtill i en
saltmättad omgivning. Planverket ansåg att en borrad järnvägstunnel

KöpenhamnMalmö är av särskilt stort intresse men bara under förutsättning
att den inte kombineras med en landsvägsbro.

Naturvårdsenheten vid länsstyrelsen i Malmöhus län slog fast följande:
Att lägga en broförbindelse för biltrafik i Köpenhamn-Malmö-läget leder
som tidigare redovisats till sådana miljökonsekvenser att projektet strider
mot grundläggande värderingar i natur- och miljövårdslagstiftningen och
därmed också mot de grundläggande principerna för hela samhällsplaneringen
. En extra tyngd får yttrandet mot bakgrund av den aktuella utredning där
man kräver omedelbar handling för att rädda miljön.

Naturvårdsverket underströk i sitt remissvar trafikpolitikens betydelse för
livsmiljön, och man sa: Mot bakgrund av den allvarliga miljösituationen och
med tanke på den allmänna debatten borde en miljömässig beskrivning av
enbart en fast järnvägsförbindelse göras innan man slutligt väljer förbindelseutformning.

Efter hand har det vuxit fram ett nät av färjelinjer som har tillkommit
under ett marknadsmässigt efterfrågetryck och som därför är väl utbyggt och
anpassat för att möta behoven, åtminstone vad beträffar godstrafiken. Det
mesta av detta skulle allvarligt hotas om en bro byggdes. En bro skulle
dessutom innebära att man la alla ägg i en korg, och inte minst från
beredskapssynpunkt skulle det vara ett stort misstag att förlita sig på bara en
förbindelselänk med Europa. Skulle den länken brista har vi ingenting kvar.

Den svenska Öresundsdelegationen har fått tilläggsdirektiv att studera
förutsättningarna för en borrad tunnel för järnvägstrafik mellan Malmö och
Köpenhamn. Detta skall vara klart till början av år 1989.

En bro mellan Malmö och Köpenhamn är en investering på minst 10
miljarder kronor. Det finns beräkningar som pekar på betydligt högre
kostnader. För att få bygget att gå ihop måste trafiken både fösas och lockas
till bron. Vägverket har kalkylerat med en trafik på mellan 12 000 och 15 000
fordon per dygn genom Skåne om bron blir av och det är en ökning med
omkring 8 000 fordon per dygn jämfört med i dag. Redan nu faller minst
84 000 ton kväve ned över Skåne varje år, varav åtminstone hälften kommer
från biltrafiken .Varje ökning för de biologiska systemen i Skåne allt närmare
ett totalt sammanbrott.

En ökad satsning på kollektivtrafik är således nödvändig, särskilt av
miljöskäl. En tunnel för järnvägstrafik är härvidlag den bästa lösningen vad
gäller direktförbindelse mellan Sverige och Danmark.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om färjeförbindelser i Öresund,

Mot.

T906

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i Mot. 1988/89
motionen anförts om en järnvägstunnel mellan Malmö och Köpen- T906
hamn.

Stockholm den 19 januari 1989
Ulla Tillander (c)

Bertil Fiskesjö (c)

Håkan Hansson (c)

4