avLarsWernerm.fi. Telepolitiken

Motion 1988/89:T813

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:T813

avLarsWernerm.fi.
Telepolitiken

Telekommunikationer och informationsbehandling hör till de mest expansiva
branscherna i industriländerna. En revolution har skett med elektronikens
hjälp och under 1980-talet har en rad nya teletjänster sett dagens ljus.

De transnationella bolagen har inte missat chansen att kasta sig över
marknaden. Upplösningen av det svenska monopolet har påskyndats av
dessa mäktiga företag. Följden har blivit att flertalet medborgare har
drabbats som telekunder genom höjda taxor och försämrad service.

Erfarenheter från andra länder

Maktkampen på USA:s telemarknad förskräcker. Den fria konkurrensen
har lett till försämringar av service och betydligt tuffare lokaltaxor. Läget för
de yrkesverksamma har också förändrats drastiskt. En representant för det
amerikanska teleförbundet säger:

Allt som avreglerats i det här landet under 1980-talet har varit en katastrof för
fackföreningsrörelsen.

I USA hävdade propagandan att konkurrens skulle gynna kunderna. En stor
kampanj drogs igång mot telemonopolet. Resultatet blev att den sociala
hänsynen har minskat och servicen har försämrats i samma takt.

Det påstås att förändringen i Sverige och andra länder är framtvingad av
den tekniska utvecklingen. Vpk och fackföreningsrörelsen ser det på ett
annat sätt: den beskrivna utvecklingen är inte ödesbunden utan styrd av
mycket medvetna kapitalstarka koncerner. Politiska beslut avgör om vi i
Sverige skall fortsätta på den inslagna vägen. Den tekniska utvecklingen kan
styras och behöver inte med nödvändighet anpassas till de nyliberala
krafterna i USA eller inom EG.

- Vpk kräver att Sveriges telekommunikationer utvecklas utan bindningar
till olika EG-diktat.

Inriktningen i Sverige

Inom två mandatperioder har regeringen inte bara accepterat de nyliberala
steg som togs av den borgerliga regeringen. I praktiken genomdrivs nu
ideerna - de få återstående monopolskyddade delarna inom televerket håller
på att plockas bort. Det uttalade målet om att underlätta konkurrens
kombineras med krav på att televerket skall ha huvudansvaret för godtagbara
nät och kommunikationer i riket. Verkligheten visar att den ekvationen
inte går ihop.

Den svenska regeringen följer med stor ambition vissa signaler från EG.
Enligt dokumentet Green Paper (grönboken) räknar EG med att kommunikationerna
kommer att växa från 2 till 7 % av BNP under 1990-talet. Dessa
förhoppningar har skapat en mängd forskningsprojekt med inriktning på nya
vinstgivande nischer inom informationsteknologins områden. EG:s grönbok
har mötts av både fackligt och politiskt motstånd i olika länder främst därför
att privata och makthungriga telebolag arbetar för att slå sönder samtliga
statliga monopol. Protesterna från facket har inte påverkat den socialdemokratiska
regeringen i Sverige - tvärtom har den anammat alla signaler om
avreglering och upplösning av televerkets monopol.

Den ansvarige handläggaren för telefrågor som rör kommunikationsdepartementets
harmonisering med EG ställde nyligen upp för en intervju i
tidningen Statsanställd. Där skryter han med att Sverige redan accepterats
som EG-land på telekommunikationsområdet. Även om amerikanska
telebolag spelar huvudrollen i den nyliberala forceringen på området så är
det alltså EG-kommissionen som på byråkratisk nivå spelar första fiolen.

Är konkurrens på teleområdet bra för samhället?

Den högre effektivitet som statsmakten avser att pressa fram på teletjänstområdet
betyder att man med teknikens hjälp kommer att centralisera olika
verksamheter. Nästa steg riskerar att bli en satsning för att lyfta över
verksamheter till isolerat arbete i hemmen. Vissa krafter arbetar i sådan
riktning.

Valfrihet för konsumenterna innebär i praktiken att de som har råd kan
teckna serviceavtal och därmed få bra service. Ett exempel är klassindelningen
av telefonabonnenter, där vissa får snabb service efter felanmälan medan
andra tvingas vänta tills utrymmet medger att de uppmärksammas. Allt fler
funktioner finansieras på detta sätt. Det är flertalet vanliga hushållsabonnenter
som genom påtvingade avgifter av olika slag medverkat till televerkets
uppbyggnad. Nu får deras behov stå tillbaka för att ge telekunder med högre
status företräde.

Enligt den fastlagda telepolitiken (refererade under p. 3.2) skall telesystemet
utformas så att det ger god tillgänglighet och service för grundläggande
telekommunikationer. Detta anges t.o.m. vara televerkets primära mål och
bas för verksamheten. Servicemålen ser bra ut i ord, medan servicen utarmas
i praktiken. De nya avancerade teknologisatsningar som televerket är
involverade i har inget samband med grundläggande funktioner som gynnar
abonnenter i allmänhet. Nätet byggs ut för att uppfylla krav på överföring av
datatrafik. Det är de olika företagens behov som styr inriktningen.

- Vpk kräver att den nuvarande nyliberala inriktningen avbryts och ersätts
med en politik som i praktiken leder till god tillgänglighet och service för
grundläggande telekommunikationer.

Satsningar på ny teknik

Regeringen omnämner i propositionens bil. 8 att ny teknik införs fortlöpande.
Men den nya tekniken är inte svensk utan härstammar från Japan,
Frankrike, Italien, England och Norge. Televerkets produkter kan inte

Mot.

T813

tillverkas i dag utan ett mycket stort inslag av importerade komponenter. Mot. 1988/89

Embargopolitiken, som gäller högteknologisk utrustning, är också en T813

mycket stor hämsko för Sverige och televerket.

Transnationella bolagsjättar som tillverkar transmissionsutrustning gör
stora affärer. De kan t.ex. tvinga kunderna, bl.a. televerket, att köpa olika
fabrikat. Senare uppstår de stora problemen med reservdelshållning. Redan
nu har televerket problem med att köpa komponenter, vilka behövs för att
reparera trasiga kretskort. Det är ingen överdrift att påstå att Sveriges
telekommunikationer hänger på en skör tråd.

Televerket satsar stort på informationsteknologi. Det sker inte minst i
samarbete med svensk och västeuropeisk bilindustri. Ett projekt kallas
Prometheus och är ett led i de omfattande FoU-satsningar som regeringens
IT-delegation administrerar. Idéerna lanserades ursprungligen av de största
bilfabrikanterna i Västeuropa och i Sverige samarbetar televerket bl.a. med
Volvo och olika högskolor.

Prometheus-projektet går ut på att hela det västeuropeiska landsvägsnätet
skall samordnas. Detta skall ske med hjälp av avancerad elektronik satellitövervakning
och datorer i varje bil, som enligt planerna skall kunna
kommunicera med varandra. Representanter för bilindustrin, vägintressenter
(inklusive det statliga Vägverket), televerket och kommunikationsdepartementet
hoppas att få fram intelligenta fordon på intelligenta vägar.

Ökat eller minskat beroende av de transnationella bolagen?

I Sverige har industridepartementet det största ansvaret för den forskning
och utveckling som bl.a. går under beteckningen IT 4.1 ett särskilt program
med sikte på industriell utveckling ingår många olika projekt, förutom
Prometheus. Samtliga skall genomföras i samverkan med Sveriges största
transnationella bolag. Försvarsdepartementet, FMV, FFV och Bofors deltar
liksom Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) och televerket.

De mest engagerade finansiärerna i Sverige är televerket och Teli, som
enligt planerna investerar 255 miljoner kronor i FoU (forskning och
utveckling) kring olika projekt inom IT 4-programmet. Internationellt
FoU-samarbete med företag, institutioner och högskolor från EG-länder och
inom EUREKA ingår dessutom som en del i både regeringens och
televerkets teknologiplaner.

I längden är det ohållbart att Sverige är i händerna på USA och de
transnationella telejättarna. Men vpk delar inte industridepartementets
uppfattning att ovan nämnda FoU-satsningar som televerket för närvarande
gör leder till minskat beroende av omvärlden. Tvärtom tror vi att bindningarna
till de nyliberala krafterna inom EG kommer att förvärra Sveriges redan
sårbara situation.

- Med hänvisning till televerkets utlandsberoende när det gäller komponenter
till bl.a. högteknologisk utrustning föreslår vpk en svensk FoUsatsning
på detta område.

- Vpk kräver att televerkets engagemang i bilindustrins Prometheusprojekt
avbryts, samt att investeringar i stället görs på industriella
komponentprojekt enligt ovan.

Taxehöjningarna

Det är lätt att genomskåda att den nya teknik som televerket satsar på inte
gynnar de vanliga teleabonnenterna. Enligt uppgift har televerket under de
senaste sju åren, utöver ovan nämnda, även satsat 800 miljoner kronor på
kabel-TV med den uttalade ambitionen att kunna erbjuda ett bredbandsnät.
När också kabel-TV-monopolet bröts sönder riskerar ambitionerna att gå
samma väg.

- Vi upprepar därför vårt krav om att televerket för riksdagen skall lämna
en fullständig redovisning av samtliga satsningar på kabel-TV. Till dess
att riksdagen har behandlat denna redovisning begär vi att ett moratorium
införs för televerkets kabel-TV-utbyggnad.

De olika taxehöjningarna drabbar flertalet abonnenter, dvs. de som mest
ringer lokala samtal. Men samma abonnenter får också stå för kostnaderna
för förfinad teknik, som hittills enbart gynnat företagen.

Som en ytterlighet kan nämnas televerkets senaste avgiftshöjningar på
nummerupplysning. De som drabbas hårdast är människor som av olika
anledningar inte kan använda telefonkataloger.

- Vpk kräver att regeringen avstyrker televerkets förslag till taxehöjningar
för vanliga abonnenter samt att investeringar som görs med inriktning på
företagen skall belasta företagen genom avgifter.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
telekommunikationerna i Sverige bör utvecklas oberoende av förhållandena
inom EG,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
nuvarande telepolitiken bör ersättas av en inriktning mot god
tillgänglighet och service för grundläggande telekommunikationer,

[att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till en satsning
på forskning och utveckling av högteknologi på
telekommunikationsområdet,1 ]

3. att riksdagen uttalar att televerkets engagemang i det s.k.
Prometheus-projektet avbryts,

4. att riksdagen hos regeringen hemställer om en fullständig
redovisning av televerkets satsning på kabel-TV-området,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
televerkets förslag till taxehöjningar för vanliga abonnenter bör
avstyrkas,

6. att riksdagen uttalar att de av televerkets investeringar som görs
med inriktning på företagen skall belasta företagen genom avgifter.

Mot.

T813

Stockholm den 24 januari 1989
Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk)

Margö Ingvardsson (vpk)
Jan Strömdahl (vpk)

Bo Hammar (vpk)

Jan Jennehag (vpk)

Lars-Ove Hagberg (vpk)
Viola Claesson (vpk)
Berith Eriksson (vpk)
Hans Petersson (vpk)

Mot. 1988/89

T813

1 1988/89:N314

6