avAndersNilssonm.fi. En ökad cykeltrafik

Motion 1988/89:T351

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:T351

avAndersNilssonm.fi.
En ökad cykeltrafik

Cykelintresset har ökat under en lång följd av år. Det kan konstateras på
flera sätt.

Ett ökat antal människor använder cykeln för resor till och från arbetet.
Det har främjats av samhällsinsatser för att anlägga fler cykelleder i och i
anslutning till tätorterna.

Cykeln är ett utmärkt redskap för motion. De stora deltagarsiffrorna i
motionslopp av varierande längd är ett exempel på detta. Ett annat område
där cykeln i ökad utsträckning används är för rekreation och turism. Denna
utveckling har stimulerats av att ett stort antal leder erbjuds på olika håll i
landet. Flera frivilliga organisationer har medverkat härtill. Ett exempel är
Sverigeleden, som skapats av Svenska cykelsällskapet.

Denna utveckling är glädjande av många skäl. Det är bra ur folkhälsosynpunkt,
av miljöskäl och med hänsyn till de sociala synpunkter på turism- och
rekreation som riksdagen vid flera tillfällen poängterat.

I årets budgetproposition anvisas 20 miljoner för statliga bidrag till
byggande av cykelleder. Dessa medel fördelas mellan länen och ges efter
beslut av länsstyrelsen i respektive län som 50-procentiga bidrag. Vi anser att
varje län fritt bör få fördela det anslag som gäller för respektive län och själva
avgöra hur stora procentsatser som skall gälla för planerade cykelleder. Flera
kommuner, företrädesvis de mindre kommunerna, tvingas tyvärr att avstå
från att öppna cykelleder på grund av ekonomiska skäl. Många gånger kan
det vara byggandet av cykelleder som är av länsintresse. Andra kommuner
mottar bidraget för leder som är så angelägna att de sannolikt skulle komma
till stånd även utan bidrag eller med en betydligt lägre bidragsprocent.
Bedömningen av storleken av bidraget bör med fördel kunna göras av
länsstyrelsen.

En förändring av bidragsreglerna som vi här skisserat står även i samklang
med strävandena att flytta beslut från centrala organ till regionala och lokala
myndigheter.

Det behövs en bättre skyltning av cykelleder. Skyltning och vägvisning är i
huvudsak anpassad för bilister. Det gäller i synnerhet genomfarter i större
tätortsområden. För turisten på cykel kan det ofta vara svårt att finna den
bästa genomfarten i en större ort. Den skyltning som finns ger oftast
vägledning till centrum och till olika bostadsområden.

Möjligheterna att medföra cykel på de kollektiva transportmedlen är
otillräckliga. Under högsäsong vill SJ ha två dygn på sig att frakta cykeln. På
vissa express- och långfärdsbussar får resenären inte ta med cykel till skillnad

från annan fritidsutrustning, exempelvis en golfbag eller skidor. Möjligheter- Mot. 1988/89

na att medföra cykel på lokaltrafik är också begränsade, även om försök görs T351
på vissa orter.

För utvecklingen av rekreation och turism per cykel är det synnerligen
angeläget att det blir lättare och enklare att ta med cykeln på den kollektiva
trafiken. Det är exempelvis orimligt att cykelturisten som vill förflytta sig
med tåg något eller några tiotal mil för att därifrån fortsätta cykelturen skall
behöva vänta upp till två dygn på detta.

De problem och åtgärder som vi beskrivit ovan kan sannolikt lösas inom
ramen för befintlig verksamhet och utan extra anslag. Vad som erfordas är
förståelse för cyklistens behov och önskemål, och god vilja.

Vi anser också att det är synnerligen betydelsefullt att ansvariga offentliga
organ samarbetar med de frivilliga organisationer som arbetar för bättre
förutsättningar för cykelåkande. De har hittills gjort mycket stora insatser,
inte minst genom att ta initiativ till alla cykelleder som i dag finns i vårt land.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förbättrade förutsättningar för ökad cykeltrafik.

Stockholm den 25 januari 1989
Anders Nilsson (s)

Jan Fransson (s) Birgitta Johansson (s)

Kjell Nordström (s)

7