Åteljakt på björn

Motion 2013/14:MJ487 av Gunnar Sandberg m.fl. (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åteljakt på björn.

Motivering

Björnstammen i Sverige är idag rekordstor. Stammen beräknas till över 3 300 djur och är livskraftig med en gynnsam bevarandestatus. Naturvårdsverket har delegerat rätten till beslut om licensjakt på björn i de sex nordligaste länen till länsstyrelserna och utöver det har verket beviljat licensjakt på två björnar i Värmland.

Björnjakten har rönt stort intresse bland jägarna. Lämpliga hundar har arbetats fram och nya raser har introducerats. Samtidigt finns det en stor grupp jägare som inte har tillgång till lämplig hund men som på egen hand önskar jaga björn. Åteljakt är för sådana jägare en mycket lämplig jaktform, där skott kan avlossas under väl kontrollerade förhållanden mot ostörda björnar.

Åteljakten stoppades för några år sedan med motiveringen att den riskerade att tillvänja björnar vid människor. Samtidigt har dock åtlar för andra ändamål, som fotografering och björnskådning, varit tillåtna. Det är en inkonsekvens som är svår att förklara.

Försök med åteljakt har genomförts under tre år i Västerbotten, Dalarna och Norrbotten och fortsätter i år i Västerbotten. Försöket är förknippat med en lång rad villkor som jägarna måste uppfylla om de vill bedriva åteljakt. Villkoren finns för att undvika negativa effekter och för att kunna utvärdera åteljakten efteråt.

Intresset har varit stort och ett stort antal åtlar har anlagts. Länsstyrelsen i Västerbotten beskriver försöket som lyckat, även om få björnar har skjutits i direkt anslutning till åtel. Det kan ha flera förklaringar, bland annat att björnarna besökte åtlar mest under nattetid.

Förutom att åteljakt innebär att man i lugn och ro kan avlossa skott mot stillastående björn innebär åteljakt även att man i förväg kan skaffa sig en uppfattning om vilka björnar som finns i området och då undvika att jaga i närheten av åtlar som endast besöks av hona med unge eller ungar.

Naturvårdsverket gav 2010 bidrag till Skandinaviska björnprojektet för att studera åtlingens effekter på björn ur vetenskaplig synvinkel. För att belysa frågan ur jaktlig och administrativ synvinkel har Naturvårdsverket under samma period gett länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens och Dalarnas län möjlighet att tillåta åteljakt. Länsstyrelserna skulle senast den 30 april 2011 redovisa erfarenheter från försöksverksamheten med åteljakt efter björn.

Därefter har åteljakt fortsatt 2011, 2012 och nu 2013. Även om Naturvårdsverket inte har utvärderat försöket, visar resultat hittills att verksamheten kunnat bedrivas utan att några av de tidigare befarade problemen uppstått.

Åteljakt efter björn praktiseras i många länder, även inom EU, utan några kända negativa konsekvenser. Däremot anses den i många länder vara en av de bästa jaktmetoderna. Mot bakgrund av ovan anförda bör åteljakt tillåtas i alla län som har licensjakt på björn.

Stockholm den 3 oktober 2013
Gunnar Sandberg (S)
Isak From (S)	Marie Nordén (S)