Arbetsmarknad m.m.

Motion 1998/99:A276 av Mikael Odenberg m.fl. (m)

Inledning

I motion 1998/99:Sk310 redovisar Moderata samlingspartiet
sin politik för företagande, arbete och utveckling. För att
skapa förutsättningar för ökad sysselsättning måste stora
förändringar äga rum på många områden. Skattesänkningar
på lönearbete, företagande och tjänster riktade mot hushållen
bör snarast genomföras. Det är också nödvändigt att minska
det omfattande regelverket på arbetsmarknaden i syfte att
göra det lättare att anställa.

Arbetsmarknaden behöver bli mer flexibel. Den arbetsrättsliga lagstift-
ningen behöver moderniseras och förenklas. Det gäller att ge största möjliga
utrymme för nya anställningar och att samtidigt stärka den enskildes egen
ställning på arbetsmarknaden.

Ekonomisk trygghet vid
arbetslöshet

Allmän försäkring

Vi föreslår att en allmän arbetslöshetsförsäkring införs från
och med den 1 januari 1999. Den skall omfatta alla,
stimulera den enskilde att aktivt söka arbete och underlätta
en sundare lönebildning. Den bör också inkludera det
motsvarande stöd som utgår vid vissa
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Till en följd av detta överför vi de medel under utgiftsområde 14, anslag
A2, som är att hänföra till direkta transfereringar till enskilda till utgifts-
område 13. Vi reserverar också medel för de övergångsregler vi föreslagit,
eftersom förändringarna av arbetslöshetsförsäkringen måste genomföras
parallellt med våra övriga åtgärder och i takt med att arbetslösheten pressas
tillbaka.

Vi räknar med att en allmän arbetslöshetsförsäkring kommer att belasta
statsbudgeten med drygt 400 miljoner kronor 1999 utöver regeringens för-
slag.

Arbetslöshetsförsäkringen som
omställningsförsäkring

Arbetslöshetsförsäkringen skall vara en
omställningsförsäkring. Av detta skäl förordar vi införande
av en s.k. bortre parentes i försäkringen. Denna bör införas i
takt med att antalet arbetstillfällen ökar. Det grundläggande
försäkringsskyddet kan och bör kompletteras med
tilläggsskydd genom avtal. Vi bedömer att detta skulle
avlasta statsbudgeten med 1 700 miljoner kronor netto för år
2000. Någon budgeteffekt för 1999 uppstår inte.
Kvalifikationskraven för ersättning från försäkringen bör
förändras till 12 månader i enlighet med de förslag som vi
tidigare har framfört.

Ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen höjdes i september 1997 till
80 procent. Denna åtgärd försvårar en nödvändig anpassning av lönebild-
ningen. Vi förordar i stället en ersättningsnivå på 75 procent i kombination
med sänkta skatter. En avindexering av försäkringen bör också göras så att
det är inkomsten vid försäkringstidpunkten uppräknad med basbeloppsför-
ändringen som bestämmer ersättningen, inte löneökningstakten inom berört
avtalsområde.

Vad avser dagpenningen anser vi liksom tidigare att den lägsta nivån skall
vara 210 kronor. Denna nivå skall gälla såväl kontantstöd som aktivitetsstöd.
Förändringen bör genomföras den 1 januari 1999.

Vi förordar att ett efterskydd införs för dem som utförsäkras. Skyddet skall
fungera under en övergångsperiod och vara längre för den äldre arbets-
kraften.

År 2001 beräknas förändringarna sammantaget innebära en budgetförstärk-
ning om drygt 7 miljarder kronor.

Försäkringspremier

Närmare 97 procent av arbetslöshetsförsäkringens kostnader
finansieras i dag av skattemedel och obligatoriska
arbetsgivaravgifter. Sambandet mellan inbetalda avgifter och
utbetalningar är därmed i det närmaste obefintligt. För att
tydliggöra kopplingen bör finansieringen till en större del ske
genom premier från den enskilde. De högre premierna skall
balanseras av samtidiga skattesänkningar. För 1999, inom
ramen för dagens försäkring, förordar vi att den så kallade
finansieringsavgiften höjs. Den ökade kostnaden för den
enskilde bör kunna kompenseras genom motsvarande lägre
fackliga avgifter. På det aktuella kontot medför detta en
inkomstökning motsvarande 2,4 miljarder kronor för
budgetåret 1999. Från år 2000 räknar vi med att ca. 10
miljarder kronor kan inflyta i premier från
försäkringstagarna i den allmänna arbetslöshetsförsäkringen.

Arbetsmarknad och
arbetsliv

Arbetsmarknadspolitik

Vi förordar en omfattande reformering av
arbetsmarknadspolitiken. Riktlinjerna redovisas i motion
1998/99:Sk310. Övergången till den sammansättning av de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som vi förordar bör
genomföras gradvis under de kommande tre åren.

All arbetsmarknadspolitik måste utformas på ett sådant sätt att förvärvs-
arbete för den enskilde blir både möjligt och attraktivt. Arbetsmarknadspoli-
tiken har en omställningsinriktad uppgift. Den kan inte svara för ett perma-
nent stöd. Arbetsmarknadspolitiken bör ha fyra huvudelement, nämligen
ersättning vid arbetslöshet, stöd till unga arbetslösa, utbildningsinsatser samt
speciella insatser för äldre.

Dessa fyra huvuduppgifter måste arbetsmarknadspolitiken klara med
effektivitet och kvalitet. De bör utföras åtskilt från den förmedlingsverk-
samhet som utgör arbetsförmedlingens uppgift.

De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna kan aldrig ersätta sådana arbets-
tillfällen som skapas i en sund ekonomi. Genom de skattesänkningar och
avregleringar vi föreslår underlättas tillkomsten av riktiga jobb i företagen.

Vi föreslår, som tidigare påpekats, att direkta transfereringar till enskilda i
form av aktivitetsstöd förs över till utgiftsområde 13.

Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader

Från anslaget A1, Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader, bekostas den offentliga
arbetsförmedlingsverksamheten, vilken skall utgöra
arbetsmarknadspolitikens främsta inslag. Till följd av de
reformer vi förordar av de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna minskar utgiftsbehovet med 50 miljoner kronor
budgetåret 1999.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Vi förordar att anslaget A2, Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder, för budgetåret 1999 fastställs till 4 421 miljoner
kronor. Utöver de nettobesparingar som redovisas under
anslaget frigörs medel i takt med att åtgärdsvolymen
förändras. Dessa kan vid behov successivt överföras till
anslaget A1, Ersättning vid arbetslöshet, under utgiftsområde
13.

Ett modernt lärlingsprogram

Vi föreslår att ett brett, modernt lärlingsprogram för
arbetslösa unga introduceras. Systemet skall i sin helhet
riktas mot företagen - där de nya jobben måste skapas - och
erbjuda den enskilde såväl arbete som utbildning.
Lärlingssystemet bör vara öppet för ungdomar mellan 20 och
25 år. Vi bedömer att systemet kommer att belasta budgeten
med 250 000 000 kronor årligen. Lärlingsprogrammet
ersätter regeringens förslag om kommunsysselsättning för
unga.

Insatser för äldre arbetslösa

Liksom för många unga utgör lönestrukturen ett problem för
åtskilliga äldre. Trots en mer varierad lönebildning och
övriga åtgärder för en mer dynamisk arbetsmarknad som vi
föreslår kan insatser riktade mot äldre behövas. Vi föreslår
att ett system övervägs där företagen erbjuds en återbäring
på arbetsgivaravgifterna med förslagsvis 50 procent för vissa
äldre. Villkoren bör vara att personen i fråga är över 55 år
och att denne varit arbetslös i minst nio månader. Vi räknar
med att denna åtgärd, fullt genomförd år 2001, kan komma
att belasta statsbudgeten med en miljard kronor.

En fokuserad
arbetsmarknadsutbildning

Redan 1999 bör förändringen av
arbetsmarknadsutbildningen inledas i enlighet med de
riktlinjer som anges i motion 1998/99:Sk310. Vi bedömer att
detta medför en besparing med 1 500 miljoner kronor 1999.

Offentliga tillfälliga arbeten

Regeringen har föreslagit att offentliga tillfälliga arbeten
(OTA) skall förlängas. Vi har tidigare motsatt oss inrättandet
av denna åtgärd och vidhåller denna uppfattning. Äldre kan
enligt vår uppfattning göra en produktiv insats på en öppen
arbetsmarknad förutsatt att legala och andra villkor görs mer
flexibla. Vi räknar med en besparing med 630 miljoner
kronor 1999.

Arbetslivsfrågor

Arbetarskyddsverket, Arbetslivsinstitutet, Rådet för
arbetslivsforskning och Forskning och utveckling inom
arbetslivsområdet är myndigheter för forskning om
arbetslivet.

Vi har tidigare förordat andra nivåer på de här aktuella anslagen. Vi vid-
håller dessa förslag. Sammanlagt 610 miljoner kronor bör sparas under
anslagsposterna B1-B5 från och med 1999.

Något bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten bör ej utgå fr.o.m.
1999.

Arbetsdomstolen

Tvister om förhållanden som berör arbetsmarknaden
hanteras i dag huvudsakligen av Arbetsdomstolen. Vi är för
vår del principiella motståndare till specialdomstolar och
partssammansatta domstolar. Med den inriktning på en ny
modern arbetsrätt som vi tidigare angivit får de allmänna
domstolarna bättre möjligheter att hantera
arbetsmarknadsrelaterade tvister. Vi förordar därför att dessa
övertar Arbetsdomstolens funktioner fr.o.m. den 1 januari år
2001.

Jämställdhetsfrågor

Jämställdhetsombudsmannen

Från anslaget C1, Jämställdhetsombudsmannen, betalas
kostnader för JämO med kansli och för
Jämställdhetsnämnden. Från och med år 1997 höjdes
anslaget till myndigheten med 5 miljoner kronor,
motsvarande 50 procent. Vi anser att anslaget bör ligga
närmare en nivå som motsvarar 1996 års anslag och förordar
att anslaget C1, Jämställdhetsombudsmannen, fastställs till
10 039 000 kronor för 1999. I motion 1998/99:K336
förordas en samordning av JämO med andra
ombudsmannainstitut.

Budgeteffekter

I det föregående har budgeteffekterna av vårt förslag
redovisats område för område. I sammanfattning ser våra
förslag till utgiftsramar ut på följande sätt:

Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet
Våra förslag till utgiftsramar (tusental kronor)

1999
2000
2001

42 300 578
27 992 842
24 077 628
Bidrag till arbetslöshetsersättning
41 307 578
37 115 842
33 159 628
Högre egenfinansiering
0
-10 000 000
-10 000 000
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Våra förslag till utgiftsramar (tusental kronor)

1999
2000
2001

30 006 018
29 641 113
29 373 414
A1
Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader

4 139 814

3 538 964

3 581 960
A2
Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder
4 421 144
4 702 214
4 342 003
A6
Vissa kostnader för
införandet av en allmän och
sammanhållen
arbetslöshetsförsäkring

0

0

0
B
Arbetsmiljö
4 766 800
4 807 300
4 822 700
B11
Bidrag till Stiftelsen
Utbildning Nordkalotten

0

0

0
C

Jämställdhet mellan kvinnor

Jämställdhet mellan kvinnor
och män
29 400
29 600
29 900
Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en allmän
arbetslöshetsförsäkring i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändringar i arbetsmarknadspolitiken,

3. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1999 under utgiftsområde
Arbetsmarknad och arbetsliv fastställa anslag A 1 Bidrag till
arbetslöshetsersättning till 41 307 578 000 kr i enlighet med vad som anförts
i motionen,

4. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1999 under utgiftsområde
Arbetsmarknad och arbetsliv fastställa anslag A 1 Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader till 4 139 814 000 kr i enlighet med vad som anförts i
motionen,

5. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1999 under utgiftsområde
Arbetsmarknad och arbetsliv fastställa anslag A 2 Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder till 4 421 144 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen beslutar att anslag A 6 Vissa kostnader för införandet av en
allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring, under utgiftsområde
Arbetsmarknad och arbetsliv utgår i enlighet med vad som anförts i
motionen,

7. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1999 under utgiftsområde
Arbetsmarknad och arbetsliv fastställa anslag B 1 Arbetarskyddsverket till
185 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1999 under utgiftsområde
Arbetsmarknad och arbetsliv fastställa anslag B 2 Arbetslivsinstitutet till
90 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1999 under utgiftsområde
Arbetsmarknad och arbetsliv fastställa anslag B 3 Forskning, utveckling och
utbildning m.m. till 15 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1999 under utgiftsområde
Arbetsmarknad och arbetsliv fastställa anslag B 4 Rådet för
arbetsmiljöforskning till 19 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i
motionen,

11. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1999 under utgiftsområde
Arbetsmarknad och arbetsliv fastställa anslag B 5 Finansiering av forskning
och utveckling inom arbetslivsområdet till 142 000 000 kr i enlighet med vad
som anförts i motionen,

12. att riksdagen beslutar att anslag B11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning
Nordkalotten under utgiftsområde Arbetsmarknad och arbetsliv utgår i
enlighet med vad som anförts i motionen,

13. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 under utgiftsområde
Arbetsmarknad och arbetsliv fastställa anslag C Jämställdhet mellan kvinnor
och män till 29 400 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,

14. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om fortsatt giltighet av
lagen (1996:870) om offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa.

Stockholm den 27 oktober 1998

Mikael Odenberg (m)

Kent Olsson (m)

Patrik Norinder (m)

Christel Anderberg (m)

Henrik Westman (m)

Ewa Thalén Finné (m)

Anna Åkerhielm (m)

Rolf Gunnarsson (m)