Arbetsmarknad m.m.

Motion 1998/99:A275 av Birger Schlaug m.fl. (mp)

Inledning

Problemen på arbetsmarknaden kan knappast lösas bara med
ökad ekonomisk tillväxt. Framtidens arbetsmarknad ser inte
ut som den vi varit vana vid. Det behövs många typer av
åtgärder för att nå det nya sysselsättningsmålet att minst 80
procent av befolkningen skall vara sysselsatta år 2004.

Miljöpartiet anser att en arbetstidsförkortning till 35 timmar per vecka är
en viktig åtgärd både för att förbättra livskvaliteten och för att minska
arbets-
lösheten. Det bör ske genom en kombination av lagstiftning och kollektiv-
avtal. Enligt budgetöverenskommelsen mellan regeringen, Miljöpartiet och
Vänsterpartiet skall en gemensam arbetsgrupp bildas för att lämna förslag till
arbetstidsfrågans fortsatta hantering.

Åtgärder behövs för att stärka framför allt de små och medelstora före-
tagens konkurrensmöjligheter, bland annat vad gäller riskkapitalförsörning
och skatteregler.

En ekologisk omställning till ett kretsloppssamhälle är nödvändig för att
Sverige på sikt skall kunna bevara och förstärka sin internationella kon-
kurrenskraft. Sverige måste ta täten i denna omställning. Endast härigenom
kan de framtida arbetena tryggas. En skatteväxling med höjda skatter på
energi- och naturresursförbrukning och lägre skatter på arbete måste genom-
föras.

Välfärdens kärna, tjänsteutbudet i kommuner och landsting, har en stor
betydelse för sysselsättningen.

Arbetsmarknadspolitiken måste förnyas. En total omorganisation av
arbetsmarknadspolitiken på lokal nivå behövs med sammanslagning av
arbetsförmedling, försäkringskassan och delar av kommunernas socialtjänst.

De olika ersättningssystemen vid arbetslöshet, ohälsa och utbildning måste
samordnas och delvis slås ihop för att undvika den nuvarande splittringen.
Kvalifikationskraven för att få A-kassa måste mildras. Ersättningsnivån i A-
kassan bör höjas till 85% för låginkomsttagare och finansieras genom
successivt lägre procentuell ersättning vid högre inkomster, s.k. brutet tak.
En bortre parentes i A-kassan är acceptabel endast om det klart framgår vad
som skall komma därefter. Vi föreslår att efter A-kasseperiodens utgång skall
ersättning utgå som ett grundskydd, lika för alla, på en nivå som ungefär
motsvarar grundskyddet i förtidspensioneringen, inkl bostadstillägg.

Vissa reformer behövs i arbetsrätten. Bland annat bör undantag från
turordningsregler medges för 2 personer i företag med högst 10 anställda.

Arbetsmarknadspolitiken

Arbetsmarknadspolitiken är ett komplement till den
allmänna ekonomiska politiken, näringspolitiken och
utbildningspolitiken. Arbetsmarknadspolitikens uppgift kan
sägas vara att fungera som ett slags "olja i maskineriet" på
arbetsmarknaden. Avsikten är att tillse att arbetsgivarnas
behov av arbetskraft med rätt kompetens och utbildning
tillgodoses. De arbetssökande får stöd i form av
kompetensutveckling, m.m. som de behöver för att så snabbt
som möjligt åter komma in i ett marknadsbetalt arbete.
Arbetsmarknadspolitikens instrument är bland annat
arbetsförmedling och arbetsmarknadspolitiska insatser av
olika slag.

Det säger sig självt att arbetsmarknadspolitikens uppgift blir utom-
ordentligt svår när över 10 procent av arbetskraften är utan ordinarie arbete,
ännu fler om även de dolt arbetslösa räknas in. I det här läget är det viktigt
att
det finns en genomtänkt strategi för arbetsmarknadspolitiken dels på kort och
medellång sikt, dels på lång sikt.

... på lång sikt

I ett läge där arbetsmarknaden åter är i balans kommer
arbetsmarknadspolitikens främsta uppgifter att gälla de
personer som av olika skäl är svårplacerade på den ordinarie
arbetsmarknaden. Även detta kommer dock att vara en stor
och svår uppgift. Framtidens arbetsmarknad kommer att på
många sätt skilja sig från det vi varit vana vid. Kompetens
och utbildning blir allt viktigare samtidigt som många
arbeten som tidigare kunde utföras av personer med låg
utbildning, andra arbetshandikapp, hälso- eller sociala
problem försvinner. Det finns därför en stor risk att gruppen
utanförstående blir väsentligt högre än vi tidigare varit vana
vid. Många av dem som slagits ut under den nuvarande
massarbetslösheten kan få det mycket svårt att komma igen.

För dessa grupper måste flera olika strategier användas. Den främsta
strategin måste givetvis vara att så långt möjligt hjälpa individen att över-
vinna sitt arbetshandikapp. Här kommer utbildning, kompetensutveckling
och olika slag av rehabiliterande insatser in. Framför allt för yngre arbetslösa
måste detta vara huvudalternativet, utom i det fåtal fall när arbetshandikappet
är så stort och permanent att det bedöms utsiktslöst att personen någonsin
skall kunna få ett marknadsbetalt arbete på den ordinarie arbetsmarknaden.
För dessa personer kommer ett mer permanent samhällsstöd att behövas.

Även för många äldre arbetslösa kommer utsikterna att komma tillbaka till
den ordinarie arbetsmarknaden att vara mycket små, även om stora åtgärder
för kompetensutveckling och rehabilitering sätts in. Det kan många gånger
vara inhumant att mer eller mindre tvinga på en individ sådana åtgärder om
utsikten till att få arbete ändå är mycket liten.

I de fall där chanserna till ett ordinarie arbete är mycket liten, men där
individen ändå har kvar en betydande arbetsförmåga, måste i stället andra
lösningar sökas. Sämst är fortsatt passiv sysslolöshet som ger individen en
känsla av att inte vara behövd. För dessa grupper av människor skulle nya
former av lokala, samhällsstödda arbetsmarknader kunna vara en lösning, där
var och en kan få göra insatser efter sin förmåga samtidigt som mycket
samhällsnyttigt arbete blir utfört.

... och på kort

På kort och kanske medellång sikt, så länge den nuvarande
massarbetslösheten består, är arbetsmarknadspolitikens
uppgift än svårare. Nu handlar det inte bara om människor
som av olika skäl är svårplacerade på den ordinarie
arbetsmarknaden utan också om en stor mängd fullt
arbetsföra och välutbildade personer som inte kan få jobb.
Detta är ett stort samhällsekonomiskt slöseri. För dessa
grupper måste inriktningen i ökad utsträckning vara att ta
tillvara deras arbetsförmåga för samhällsnyttiga insatser
hellre än passiv sysslolöshet. Det måste dock göras på ett
sådant sätt att individen inte låses in i dessa insatser.
Insatserna måste också vara så utformade att de medger ett
aktivt jobbsökande och kompetensutveckling i syfte att
snarast komma tillbaka på den ordinarie arbetsmarknaden.

Utgiftsområde 13 -
Ekonomisk trygghet vid
arbetslöshet

A 1. Bidrag till
arbetslöshetsersättning

Följande förslag till förändringar i arbetslöshetsförsäkringen
medför ekonomiska konsekvenser under detta anslag.

Ersättning med brutet tak

Ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen bör från och med år
2000 vara 85 procent för inkomster upp till 4,2 basbelopp
och för inkomstdelar därutöver 40 procent. I samband med
förändringen höjs också grundbeloppet i försäkringen till
246 kr/dag.

Höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen

Ett enhetligt tak bör införas i sjuk-, föräldra- och
arbetslöshetsförsäkringarna från och med 2000. Taket bör
motsvara en inkomstnivå på 6,5 basbelopp, vilket med vårt
förslag till ersättningsnivåer enligt ovan betyder ett tak på
619 kr/dag år i 1998 års nivå. För arbetslöshetsförsäkringens
del innebär detta ett höjt tak, eftersom det nuvarande
ersättningstaket, 580 kr/dag, uppnås redan vid inkomster på
ca 5,3 basbelopp.

Kortare kvalificeringstid

Det är viktigt att de allmänna försäkringarna blir så
heltäckande som möjligt och att färre utestängs genom de
kvalificeringsregler som ställs upp för olika försäkringar. Vi
anser att kvalifikationstiden för A-kassa bör sänkas till fyra
månaders arbete.

Totalt

Totalt ökar utgiftsbehovet på anslaget A 1. Bidrag till
arbetslöshetsersättning med 1.230 miljoner kronor år 2000
och 1330 mkr år 2001.

Budgettabell 1

Vi föreslår följande fördelning av anslag inom utgiftsområde
13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.

Förslag till anslag 1999 och beräkningar 2000 och 2001, milj. kr

13
Ekonomisk trygghet vid
Regeringen

Miljöpartiet

arbetslöshet
Förslag
Beräknat

Avvikelse från regeringen

1999
2000
2001
1999
2000
2001

Totalt utgiftsområdet

33789
26484
24063
0
1230
1330

Anslag

A1
Bidrag till arbetslöshetsersättning
32796
25607
23145

1230
1330
A2
Bidrag till lönegarantiersättning
993
877
918

Utgiftsområde 14
Arbetsmarknad och
arbetsliv

A 3. Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade

Anslaget bör tillföras ytterligare 200 miljoner kronor årligen
från och med år 2000 bland annat för att möjliggöra
bibehållande av platsantal hos allmännyttiga organisationer.

B 4. Rådet för arbetslivsforskning

Rådet för arbetslivsforskning bör tillföras ytterligare 50
miljoner kronor årligen från och med år 2000. Miljöpartiet
vill ha en ökad forskning med betoning på arbetsmiljö, inte
som nu i första hand arbetsorganisation. Förslaget motiveras
närmare i särskilda motioner.

Budgettabell 2

Vi föreslår följande fördelning av anslag inom utgiftsområde
14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Förslag till anslag 1999 och beräkningar 2000 och 2001, milj. kr

14
Arbetsmarknad och arbetsliv
Regeringen

Miljöpartiet

Förslag
Beräknat

Avvikelse från regeringen

1999
2000
2001
1999
2000
2001

Totalt utgiftsområdet

48274
48881
47407
0
250
250

Anslag

A1
Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader

4190

3614

3657

A2
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
21961
23184
21616

A3
Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade

6655

6714,6

6770,8

200

200
A4
Europeiska socialfonden m.m.
1840
1755
1640

A5
Institutet för arbetsmarknads-
politisk utvärdering

14

14

14

A6
Vissa kostnader för införandet av
en allmän och sammanhållen
arbetslöshetsförsäkring

61

66

67

B1
Arbetarskyddsverket
376
383
388

B2
Arbetslivsinstitutet
146
142
144

B3
Forskning, utveckling och
utbildning m.m.

296

331

337

B4
Rådet för arbetslivsforskning
26
27
27

50
50
B5
Finansiering av forskning och ut-
veckling inom arbetslivsområdet

217

221

225

B6
Bidrag till Samhall AB
4262
4262
4262

B7
AmuGruppen AB
7
4
1

B8
Arbetsdomstolen
16
16
17

B9
Statens
förlikningsmannaexpedition

2

2

2

B10
Statens nämnd för arbetstagares
uppfinningar

0

0

0

B11
Bidrag till Stiftelsen Utbildning
Nordkalotten

3

3

3

B12
Internationella avgifter
24
24
24

Förslag till anslag 1999 och beräkningar 2000 och 2001, milj. kr

14
Arbetsmarknad och arbetsliv
Regeringen

Miljöpartiet

Förslag
Beräknat

Avvikelse från regeringen

1999
2000
2001
1999
2000
2001
B13
Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av
sexuell läggning

1

1

1

C1
Jämställdhetsombudsmannen
16
16
17

C2
Särskilda jämställdhetsåtgärder
14
14
14

C3
Bidrag till
kvinnoorganisationernas centrala
verksamhet

3

3

3

D1
Stabsuppgifter vid
Arbetsgivarverket

3

3

3

D2

Statliga tjänstepensioner m.m.

Statliga tjänstepensioner m.m.
8140
8080
8172

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag på utgiftsområde Ekonomisk
trygghet vid arbetslöshet för budgetåren 2000 och 2001 (budgettabell 1),

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag på utgiftsområde Arbetsmarknad
och arbetsliv för budgetåren 2000 och 2001 (budgettabell 2).

Stockholm den 27 oktober 1998

Birger Schlaug (mp)

Marianne Samuelsson (mp)

Barbro Johansson (mp)