Ändrade bestämmelser om räkenskapsår i bokföringslagen

Motion 1985/86:L239 Lars Ernestam och Ingela Mårtensson (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86 :L239

Lars Ernestam och Ingela Mårtensson (fp)
Ändrade bestämmelser om räkenskapsår i bokföringslagen

Mot.

1985/86

L239-248

En ny bokföringslag trädde i kraft den 1 januari 1977. Denna innebar bl. a. en
skärpning i förhållande till tidigare rätt beträffande räkenskapsperioderna
och medger ej andra räkenskapsår än de som sammanfaller med kalenderår
eller perioderna den 1 maj-den 30 april, den 1 juli-den 30 juni samt den 1
september-den 31 augusti. Dock ger lagen riksskatteverket möjlighet att
medge annan räkenskapsperiod om synnerliga skäl föreligger.

Inom spannmålshandeln i Sverige användes tidigare i stor utsträckning
räkenskapsår som slutade den 31 oktober. Riksdagen har avslagit tidigare
motion - 1978/79:859 - om ändring i bokföringslagen så att brutet räkenskapsår
även medgavs omfatta tiden den 1 november-den 31 oktober.
Riksskatteverket har avslagit ett flertal individuella ansökningar om dispens i
berört hänseende.

Handeln med den svenska spannmålsskörden tillgår vanligen så att
regleringsorganet Svensk Spannmålshandel inom ramen för jordbruksavtalet
fastställer s. k. inlösenpriser på spannmålen. Vägledande vid prissättningen
är bl. a. det förväntade skördeutfallet, världsmarknadspriserna och
storleken på de regleringsmedel Svensk Spannmålshandel har till sitt
förfogande.

Dessa regleringsmedel byggs delvis upp av såväl förmalningsavgifter som
landets kvarnar inlevererar efter redovisning till statens jordbruksnämnd på
den förmalda mängden spannmål som budgetmedel. Regleringsmedlen
lånefinansieras även. Spannmålspriserna som gäller vid inlösen fastställs att
gälla i stegrad skala fr. o. m. augusti och når högsta pris den 1 april som utgör
inlösendag. Vid denna tidpunkt sker hembud till Svensk Spannmålshandel
från kooperativa och privata företag som önskar avhända sig lagerhållna
partier. Det är då Svensk Spannmålshandels skyldighet att lösa in dessa
partier med det för den 1 april gällande s. k. inlösenpriset.

För de svenska företag som handlar med spannmål föll det sig naturligt att
upprätta bokslut vid en tidpunkt på hösten då skörden var bärgad.
Spannmålshandeln är mycket kapitalkrävande och företagen behöver stora
bankkrediter. Eftersom soliditeten i jämförelse med andra branscher är låg
och det föreligger påtagliga risker för förluster genom kvalitetsskador på
spannmålspartier har bankerna för sin kreditgivning fordrat att låntagande
företag haft en hög lagerreserv.

Svensk Spannmålshandel har intresse av att kunna exportera betydande
kvantiteter av spannmålsöverskottet under månaderna november och de

1 Riksdagen 1985186.3 sami. Nr L239-248

cember då isförhållanden inte stör sjöfarten och då världsmarknadspriserna i Mot. 1985/86

regel är högre än under följande månader. L239

Med hänsyn till spannmålsföretagens behov av lager vid bokföringsårets
utgång - vilket ökat med anledning av att möjligheten att bygga upp
lagerreserv under 1980-talet sänkts från 60 % av lagrets storlek till 50 % - så
har Svensk Spannmålshandel numera inte möjlighet att få loss de kvantiteter
man önskar för export under november och december månader.

Med den fördelning av kostnaderna för spannmålsöverskottet som regeringen
och näringen träffat avtal om kan man konstatera att en stelbent
byråkrati åsamkar såväl landet som lantbruket förluster.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställer vi

att riksdagen beslutar att 12 § bokföringslagen ändras antingen så
att brutet räkenskapsår även medges omfatta tiden den 1 novemberden
31 oktober eller så att riksskatteverket ges möjlighet att medge
annan räkenskapsperiod när särskilda - i stället för synnerliga - skäl
föreligger.

Stockholm den 24 januari 1986

Lars Ernestam (fp) Ingela Mårtensson (fp)

2