Till innehåll på sidan

Alkoholförebyggande åtgärder och kamratstöd på arbetsplatser

Motion 1988/89:So272 av Anders Castberger (fp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Socialutskottet

Händelser

Inlämning
1989-01-25
Bordläggning
1989-02-01
Hänvisning
1989-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

För närvarande måste du klicka på rubriken avsändare under motionen för att se vilka som står bakom motionen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89: So272

av Anders Castberger (fp)

Alkoholförebyggande åtgärder och kamratstöd på
arbetsplatser

Mot.
1988/89
So272 —280

Alkoholproblemet är vårt lands största ekonomiska och sociala problem
och leder till omfattande mänskligt lidande och en omfattande social
utslagning. Uppgifter bekräftar också att alkohol är den utlösande faktorn
vid för tidig död (25% av dem som dör före 50 års ålder) och vid våldshandlingar
(80% av alla gärningsmän som begår våldsbrott).

Det är väsentligt att utnyttja alla tänkbara vägar att dels informera om
alkoholens risker, dels aktivt hjälpa dem som har problem. Insatserna för
att nå ut till ungdomen med det alkoholförebyggande budskapet klarades
genom skolan på 1970-talet

Genom arbetsplatsen

Idag har vi en trend som ger möjlighet att nå ut till arbetsplatser med
särskild chefsutbildning, och med stöd av arbetsmiljölagstiftningen till alla
med bred information om alkoholens risker och genom facket med bra
kamratstödjande arbete.

Arbetsmarknadens parter har ett omfattande statsbidrag för att möta
alkoholproblem på arbetsplatsen. Det är ett viktigt ansvar som regeringen
ger dessa grupper. Mycket idag är bra, men bidragsreglerna utestänger
andra — t. ex. nykterhetsrörelsen — om man vill arbeta med förebyggande
arbete via arbetsplatserna.

Nu stärker regeringen de fackliga parterna ytterligare genom att flytta ett
anslag till allmänt förebyggande medel till den pott som i första hand LO
och TCO disponerar.

Sedan tio år tillbaka ger staten särskilt bidrag till arbetsmarknadens
parter för deras arbete inom denna sektor. 1988 har fördelats 3 708000 kr.
genom socialstyrelsen. 14% går genom arbetsgivarorganisationerna (SAF,
Kommun- och Landstingsförbundet 518000 kr.) och resterande 86% genom
arbetstagarorganisationer enligt nedanstående fördelning som bygger
på medlemstalens storlek:

LO (2 279 885 medlemmar) 1958 000: —

TCO (1 134472 medlemmar) 974000: —

SACO/SR ( 300089 medlemmar) 258000: —

Detta är en bra satsning. Tyvärr innehåller systemet en svårighet för
övriga organisationer att bedriva informations-, kamratstöds- och vårdarbete
med inriktning på arbetsplatser.

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr So272- 280

Bl. a. den samlade nykterhetsrörelsen — SNR (Sveriges Nykterhetsorganisationers
Representantskap) — har under perioden från 1956 bedrivit
arbete på detta område. Under 1960- och 1970-talen i samverkan med LO
och TCO.

För 1989/90 kommer detta bidrag — delvis genom omdisponering — att
ökas till 4408000 kr.

Missbruksvårdens resurser

I finansplanen anges bidraget till missbruksvården i alla dess former utgöra
860 milj.kr. Pengar som till stor del går genom kommunerna. Ett nytt
bidragssystem för missbruks- och ungdomsvård skall inforas fr. o. m. 1990.
Förhandlingar om detta pågår. Regeringen bör få i uppdrag att i dessa
förhandlingar särskilt framhålla vikten av att Kommun- och Landstingsförbunden
avsätter dem tilldelade medel till såväl centrala, regionala som
lokala satsningar på av frivilliga organisationer förda projekt.

Det finns idag också enskilda ekonomiska satsningar i alkoholvården.
Ett antal privata intressenter har, som med gott resultat praktiserats främst
i USA, etablerat rehabiliteringsprogram i Sverige.

Förebyggande arbetet

Nykterhetsrörelsen och andra folkrörelser är tillsammans med kommuner
och landsting hänvisade till att söka medel till det drogförebyggande och
kamratstödjande arbetet genom de medel som anslagits till socialstyrelsen
för drogförebyggande verksamhet.

Senast fördelade socialstyrelsen till detta ändamål ca 6,9 milj.kr. Ansökningar
om medel motsvarande 71 milj.kr. förelåg. Många av de projekt
som avslogs var bra och väl förberedda. Intresset att vidta åtgärder och
medverka i projekt är mycket stort, vilket torde framgå av efterfrågan på
medel.

Vidare har socialstyrelsen vissa medel för utvecklingsprojekt och uppföljning.
Sammantaget för 1988/89 810600 kr.

I budgetpropositionen föreslås dessa medel minska med 210000 kr. och
överföras till arbetsmarknadens parter.

Framåtsyftande inriktning

Intresset för det förebyggande arbetet - primär prevention - och för ett
arbete som syftar till tidig upptäckt och tidiga insatser - sekundär prevention
— ökar snabbt.

De medel som ställs till förfogande av samhället är i hög grad disponerade
för det tunga vårdarbetet bland socialt och medicinskt utslagna —
tertiär prevention. Ett i och för sig viktigt och ur humanitära utgångspunkter
välmotiverat arbete, men som på sikt inte leder till någon förändring av
den rådande situationen.

Modern vetenskap och hävdvunnen erfarenhet bekräftar i stället att det
är det förebyggande arbetet - primär prevention - som måste förstärkas

Mot. 1988/89

So272

2

tillsammans med de tidiga insatserna. Mycket talar för att båda dessa
insatser kan och bör ske via arbetsplatserna.

Vill man nå effekt när det gäller alkoholproblem i samhället krävs
mångdfald. Nykterhetsrörelsen kan mycket om det förebyggande arbetet.
De fackliga organisationerna är proffs på kamratstöd. Tillsammans bör
detta kunna leda till utveckling av metoder för att tidigt upptäcka och
hjälpa människor med begynnande problem. Den nuvarande bidragskonstruktionen
och fördelningen av medel byggt på detta motverkar sådana
mål.

De medel som står till förfogande måste av dessa skäl omdisponeras för
förebyggande insatser.

Insatser på arbetsplatserna begränsas med föreslaget system till de insatser
som arbetsmarknadens parter kan göra. Kommuner, landsting och
folkrörelser — främst nykterhetsrörelsen — skulle om bestämmelserna såg
annorlunda ut också kunna medverka på arbetsplatserna.

Det mest uppmärksammade projektet med inriktning på arbetsmarknaden
under senare år - ALKOHOL SOM HINDER PÅ ARBETSPLATSEN
— har genomförts av nykterhetsrörelsen, men med medel som egentligen
avsett allmänt förebyggande arbete.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de
medel som ställs till förfogande för insatser på arbetsplatsen uttryckligen
också skall stå till förfogande för insatser av andra organisationer
än de som finns företrädda som fackliga organisationer på
arbetsplatsen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att av de
medel som idag disponeras för missbruksvård minst 30% skall
avdelas för att avses utnyttjas av kommuner, landsting och folkrörelser
för tidig upptäckt och tidiga insatser (primär prevention),

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förhandlingsuppdrag gällande kommun- och
landstingsförbundens satsningar på av frivilliga organisationer förda
projekt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det
allmänt drogförebyggande arbete som sker genom folkrörelser och
kommuner och till vilket socialstyrelsen fördelar medel, genom
omdisponering skall förstärkas.

Stockholm den 25 januari 1989

Anders Cas t berger (fp)

Mot. 1988/89

So272

3

Yrkanden (8)

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de medel som ställs till förfogande för insatser på arbetsplatsen uttryckligen också skall stå till förfogande för insatser av andra organisationer än de som finns företrädda som fackliga organisationer på arbetsplatsen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de medel som ställs till förfogande för insatser på arbetsplatsen uttryckligen också skall stå till förfogande för insatser av andra organisationer än de som finns företrädda som fackliga organisationer på arbetsplatsen
    Behandlas i
  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att av de medel som i dag disponeras för missbruksvård minst 30 % skall avdelas för att avses utnyttjas av kommuner, landsting och folkrörelser för tidig upptäckt och tidiga insatser (primär prevention)
    Behandlas i
  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att av de medel som i dag disponeras för missbruksvård minst 30 % skall avdelas för att avses utnyttjas av kommuner, landsting och folkrörelser för tidig upptäckt och tidiga insatser (primär prevention)
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förhandlingsuppdrag gällande kommun- och landstingsförbundens satsningar på av frivilliga organisationer förda projekt
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förhandlingsuppdrag gällande kommun- och landstingsförbundens satsningar på av frivilliga organisationer förda projekt
    Behandlas i
  7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det allmänt drogförebyggande arbete som sker genom folkrörelser och kommuner och till vilket socialstyrelsen fördelar medel, genom omdisponering skall förstärkas.
    Behandlas i
  8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det allmänt drogförebyggande arbete som sker genom folkrörelser och kommuner och till vilket socialstyrelsen fördelar medel, genom omdisponering skall förstärkas.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

För närvarande måste du klicka på rubriken avsändare under motionen för att se vilka som står bakom motionen.