Till innehåll på sidan

BID - Business Improvement Districts

Motion 2017/18:363 av Nina Lundström (L)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Civilutskottet

Händelser

Inlämnad
2017-09-28
Granskad
2017-09-28
Hänvisad
2017-10-13

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
DOCX

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Business Improvement Districts och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Det finns modeller att utveckla för att vända utvecklingen i utanförskapsområden, stärka varumärket i shoppingdistrikt eller utveckla turismen i en viss region. Stadsdelar som är präglade av otrygghet, bristfällig yttre miljö, klotter och allmän nedgångenhet kan lyftas. Modeller har utvecklats internationellt sett där samarbete sker i stadsdelar med alla berörda fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, kommunala bolag och företagarföreningar genom ett lokalt utvecklingspartnerskap. BID (Business Improvement District) är en framgångsrik och prövad partnerskapslösning för utveckling och förvaltning av stadsmiljöer. BID ger service som kommuner inte klarar av att ge och öppnar möjligheten för privata aktörer att tillsammans med det offentliga ta initiativ till tillväxt. Det handlar om samarbete mellan myndigheter, fastighetsägare och hyresgäster/boende för att åstadkomma en hållbar och kommersiellt lönsam utveckling av enskilda kvarter eller stadsdelar. Det saknas regelverk för BID i Sverige och detta bör utredas. BID-samverkan finns i bland annat USA, Kanada och Storbritannien men har olika utformning.

Det kan vara en kombination mellan ekonomisk förening och samfällighet där alla ska bidra till att det berörda området utvecklas i positiv riktning. Verksamheten i ett BID finansieras genom avgifter.

BID har sitt ursprung i Kanada och introducerades där på 1970-talet för att bidra till att lösa problem där förorterna växte medan innerstäderna förslummades. För att ge en struktur för stödet till att organisera affärsverksamheterna bildades lokala BID i olika områden. I Kanada har kommunens beslutande församling sista ordet när det gäller budget och avgifter till ett lokalt BID. Modellen med BID kom till USA på 1980-talet, där man behövde hitta nya finansieringsmodeller för offentliga varor och service. I New York anses BID-samverkan vara en starkt bidragande faktor till den positiva förändring som staden genomgått de senaste 20 åren. I dag finns många exempel i New York, och Manhattan är indelat i olika geografiska områden med egen profil. BID-samverkan handlar både om att lyfta ett utsatt område och om att utveckla exklusiva stadsdelar med dyra modebutiker.

Även i Sverige finns det erfarenheter av liknande samarbeten där fastighetsägare eller andra aktörer går ihop för att lyfta ett område. Fördelen med att skapa ett juridiskt ramverk för BID-samverkan är att modellen då lättare kan komma till praktisk användning. Med tydliga regler kan samarbetet snabbare komma i gång och ansvarsfördelningen i ett BID blir tydligare. En fråga utöver juridiska ramverk är hur finansiering kan ske inom det område som berörs.

 

 

<

Yrkanden (1)

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Business Improvement Districts och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Civilutskottet
    Betänkande 2017/18:CU16
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Behandlas i betänkande (2)

Avsändare (1)

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.