Stuts-Utskottets Memorial N:o 77 (Memorial 1870:Su77 su)

Stuts-Utskottets Memorial N:o 77.

N: o 11.

Ank. till Riksd. Kansli den 3 Maj 1870, kl. 6 e. ra.

Memorial, med beräkningar öfver statsreglering en för dr 1871
samt förslag i fråga om fyllande af Riksgälds-kontorets
behof.

(R. A.)

Sedan större delen af de frågor, hvilka kunna inverka på statsregleringen
för år 1871, numera blifvit afgjorda, så att approximativa beräkningar
såväl öfver berörda statsreglering, som öfver Riksgälds-kontorets
behof intill sistnämnda års slut kunnat göras, har Stats-Utskottet ansett
sig böra till Riksdagen öfverlemna dessa beräkningar samt, på grund af
desamma, framställa sina åsigter om lämpligaste sättet att anskaffa de för
behofvens fyllande erforderliga medel.

Vidkommande först statsregleringen för år 1871, så har Utskottet
låtit upprätta det förslag dertill, som innefattas i Bilagan lutt. A., i hvilken
de ordinarie inkomsterna beräknats i öfverensstämmelse med Utskottets
åt Riksdagen gillade Utlåtande N:o 7, samt de extra ordinarie upptagits
till det belopp, hvartill de i Kongl Maj:ts Proposition angående Statsverkets
tillstånd och behof blifvit beräknade, endast med den ändring att
bränvinstillverkningsafgiften förslagsvis uppförts till samma belopp, som
för de tvänne sednaste riksdagarne eller" till 9,800,000 Riksdaler. Enligt
berörda bilaga skulle statsregleringen för år 1871 utfalla ungefärligen
sålunda:

Bill. till Riksd. Prof. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 37 Höft.

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

Inkomster.

Ordinarie.............................................

Extra ordinarie:

Tullmedel ..............................

Postmedel..............................

Stämpelpappersmedel.........

Bränvinstillverkningsafgift

Runt R:dr 1 5,330,000:

14,000,000

2,200,000

1.350.000

9.800.000

— 27,350,000:

tillhopa R:mt R:dr 42,680,000:

Utgifter.

Ordinarie, anvisade att utgå från Statskontoret........................ 39,030,900:

Extra ordinarie, dito dito ........................ 5,1/6,100:

hvartill kommer beloppet af beslutade statsbidrag till allmänna
arbeten, att utgå från Riksgälds-kontoret .................. 315,000

tillhopa R:mt R:dr 44,522,000
Då härifrån afdrages det beräknade inkomstbeloppet 42,680,000
skulle alltså i och för 1871 års statsreglering erfordras en

statsfyllnadssumma af ....................................................... 1,842,000: —

att af Riksgälds-kontoret utbetalas,

deraf för bestridande af de på Statskontoret

anvisade utgifterna..................................... 1,527,000:

samt för de på Riksgälds-kontoret anvisade

statsbidrag till allmänna arbeten............... 315,000: —

R:mt R:dr 1,842,000: —

Beträffande derefter Riksgälds-kontorets behof intill slutet af år 1871,
har Stats-Utskottet, med ledning af en utaf Fullmäktige i nämnda kontor
till Utskottet den 16 sistlidne April afleinnad förslagsberäkning öfver
kontorets inkomster och utgifter från och med nämnda dag till 1871 års
slut, uppgjort Bil. Ditt. B, hvaraf inhemtas, att Riksgälds-kontorets utgifter
under år 1870, med ^beräkning af de till utgående under innevarande
år dels redan anvisade, dels på Riksdagens pröfning beroende anslagssummor,
skulle komma att uppgå till ett sammanlagdt belopp af R:mt 12,082,656:85.
hvaremot inkomsterna under samma tid endast skulle komma

att utgöra ................................................................................... 6,382,656: 85.

så att bristen för år 1870 skulle blifva

För år 1871 hafva Riksgälds-kontorets

........ Runt 5,700,000:

Transport 5,700,000:

Ståts-Utskottets Memorial N:o 77.

Transport

utgifter upptagits till ett sammanlagdt belopp

af . ......................................... Runt 11,678,122:67.

men inkomsterna till blott ”___________6,2/8,122: 67.

hvadan bristen för år 1871 beräknats till ...............................

Kör hela tiden till 1871 års slut skulle alltså för

Riksgälds-kontoret uppkomma eu brist af................... Rnnt

Om nu antoges att bevillningen för år 1871 bestäm- >''
des till lika belopp, som vid sistlidne riksdag eller......

erfordrades att genom upplåning anskaffa...................... »

deraf för 1870 års utgifter................................. 5,700,000

och för år 1871....................................................... 2,800,000

5,700,000:

5,400.000:

11,100,000:

2,600.000:

8,500,000:

Runt R:dr 8,500,000:

Härvid torde böra erinras att, med inberäkning af hvad som redan
under innevarande år blifvit utbetaldt för amortering af Riksgälds-kontorets
skuld, sammanräknade beloppet af kapitalafbetalningarne å kontorets obligationsskuld
för åren 1870 och 1871, enligt hvad Bilagan Litt C utvisar,
kommer att uppgå till omkring 6,300,000 R:dr; deribland ingår afbetalning
å 1867 års tillfälliga lån med ............................................. Runt 3,870,000:

Utskottet, som, lika med hvad Kongl. Maj:t uti den nådiga Propositionen
rörande Statsverkets tillstånd och behof behagat yttra, anser att
hvad som erfordras till fortsättning af Statens jernvägsbyggnader bör genom
upplåning anskaffas, delar jemväl Kongl. Maj:ts åsigt om lämpligheten
deraf, att tillgång genom ny upplåning beredes för inlösning af
hvad som under åren i870 och 1871 förfaller utaf 1867 års lån.
Enär de vid innevarande riksdag för jernvägarne anvisade anslag uppgå

till ett sammanräknadt belopp af .................................. R:mt 4,760,000.

samt de intill 1871 års slut förfallande andelarne af

1867 års lån utgöra ..................................................... » 3,870,000:

skulle alltså upplåningen, enligt ofvanberörda åsigter, kunna

omfatta ett belopp af................................................... Runt 8,630,000:-

eller något mera än den summa, som nu behöfver upplånas, och hvilken

Utskottet beräknat till .......................... Rnnt 8,500,000: —

Enär kapitalafbetalningen å Statens skuld under åren 1870 och 1871,
- - • 6,300,000: —

såsom ofvan är nämndt, uppgår till omkring
deraf amorteringen för de fonderade lånen utgör 2,166,000: -samt för jernvägsbyggnaderna vid innevarande riksdag blifvit
anvisade................................................................................

R:mt R:dr

men den föreslagna upplåningen endast uppgår till

4,760,000

11,060,000

8,500,000

visar sig alltså, att till afbetalning å statsskulden under dessa
begge år komme att af befintliga tillgångar användas R:mt

2,560,000:

S-tats^-Utshottets Memorial N:o 77.

Då Utskottet nu går att undersöka huru denna lånesumma på lämpligaste
sätt må anskaffas, får Utskottet först erinra, att Kong], Maj:t uti
sin till innevarande Riksdag afgifna nådiga Proposition (N:o 8), angående
anslag till Statens jernvägsbyggnader, i nåder tillkännagifvit, det Kong!
Maj:t ansåge lämpligast, att de för berörda byggnader erforderliga medel
anskaffades genom ett större inhemskt amorteringslån, i enlighet med hvad
Chefen för Finansdepartementet, uti eu vid samma Proposition (sid. 10 — 14)
bilagd promemoria, närmare utvecklat.

Uti denna promemoria har bemälde Herr Departementschef hufvudsakligen
anfört, att då Chefen för Civildepartementet nu uppgjort plan
för Statens jernvägsbyggnader under eu tidrymd af flera år, vore det i
sin ordning att, i sammanhang dermed, taga’ i öfvervägande frågan huru
medel till dessa arbeten må kunna på lämpligaste sätt beredas. Redan
från början af jernvägsbyggnadernas företagande inom vårt land hade den
åsigt blifvit af begge statsmakterna uttalad, att dessa kostsamma företag,
hvaraf gagnet tillfaller den kommande tiden lika mycket som den närvarande,
icke borde utföras med direkta skattebidrag, utan medelst dertill
upplånade medel. För de arbeten, som skola utföras under den tid, för
hvilken nu församlade Riksdag har att uppgöra statsregleringen, ansåg
Herr Departementschefen visserligen att, i afseende på en sådan upplåning,
enahanda utväg skulle kunna anlitas, som den hvilken under sednaste
riksdagar blifvit begagnad, eller upptagande af ett tillfälligt lån, stäldt
att återbetalas på bestämda, icke särdeles aflägsna förfallotider. En sådan
åtgärd vore dock förenad med åtskilliga olägenheter. Det vore nemligen
för vår kredit i längden skadligt, att riksdag efter riksdag besluta upptagande
af nya temporära lån, hvilka vid tiderna för deras återbetalning, om
dessa inträffade under det Statsverkets inkomster icke lemnade något öfverskott
utöfver andra nödiga utgifter, antingen påkallade en ny beskattning
eller också föranledde till upptagande af nya lån till de gamlas betalande.
I förra fallet komme afbetalning^! af dessa tillfälliga lån, hvilka
hittills varit afsedda hufvudsakligen till jernvägsbyggnader, att alltför tungt
drabba den närvarande tiden; i det sednare åter befriade man denna från
en del af den afbetalning, som rätteligen bort den åligga, och vältade hela
tyngden af amorteringen på efterkommande. För att undvika dessa olägenheter
funnes, enligt Herr Departementschefens åsigt, ingen annan utväg,
än att, såvidt sådant på någorlunda förmånliga vilkor kunde ske, upptaga
eu fonderadt lån; och då nu ett förslag till jernvägsbyggnadernas
fortsättning under eu längre tid blifvit framlagdt, syntes också rätta tidpunkten
vara inne att beträda denna väg och dervid "tillika tillse, huruvida
icke ett så beskaffadt lån skulle kunna inom landet erhållas. För sin del

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

hyste Herr Departementschefen en sådan förhoppning och stödde denna
på redan här vunnen erfarenhet- Sveriges allmänna hypotheksbank hade
nemligen, enligt hvad allmänt vore kändt, upptagit ett amorteringslån emot
obligationer i Svenskt mynt. Till en början hade väl dessa obligationer
icke någon stor afsättning, men begärligheten att åtkomma desamma hade
för hvarje år visat sig vara i stigande, så att, då år 1864 dylika obligationer
sålts för endast 172,900 R:dr, samma försäljning uppgått:

år 1865
» 1866
•» 1867
» 1868
» 1869

till

:R:mt 1,708,400 Ridt''
» 1,781,400

» 4,318,900

7,154,200 »

» 12,703,300 »

och dessa försäljningar af obligationer hade egt rum samtidigt dermed att
Riksgälds-kontoret äfven inom landet upptagit två temporära lån å tillsammans
10 millioner Riksdaler. Det förefölle sålunda mer än antagligt, att,
om Svenska staten beslöt upptagande af ett inhemskt amorteringslån till
icke alltför stort belopp, någon svårighet att få dess obligationer försålda
icke skulle förefinnas; och om tillika denna försäljning ordnades så, att
den årligen endast omfattade det belopp, som, enligt förenämnda plan, erfordrades
för fortsättningen af Statens jernvägsbyggnader, äfvensom för afbetalning
af no befintliga, utaf Riksgälds-kontoret upptagna, temporära lån,
skulle denna försäljning icke i någon väsendtlig mån från näringarne rycka
de medel, som för dem eljest varit att påräkna. På grund häraf, och då
genom en sådan åtgärd man tillika skulle tillmötesgå en ofta uttalad önskan
om ett inhemskt fonderadt statslån, tvekade Herr Departementschefen
icke att tillstyrka upptagande af ett sådant lån.

För fullbordande af de jernvägsbyggnader, som innefattas i Chefens
för Civildepartementet öfvanberörda plan erfordrades ett belopp af sam manlagdt.

................29r82f),000 R:dr,

nemligen för nordvestra stambanan jemte tillökning i dess

materiel.......... 3,010,000 R:dr

samt för de östra ochjuorra stambanorna 26,819,000 »

Ett fonderadt lån borde i främsta rummet afse att till samtliga
dessa arbeten bereda tillgång; men vid bestämmande af lånets storlek borde
tillika tagas i betraktande, att intill år 1877, då, enligt samma plan, dessa
jernvägsbyggnader först blefve fulländade, förfölle till betalning icke allenast
hela beloppet af 1867 års lån, 6,000,000 R:dr, utan ock af 1869 års
lån en summa af 2,000,000 R:dr Det syntes vara allt skäl att uti det
föreslagna, fonderade lånet inbegripa såväl 1867 års lån, som ock berörde
2,000,000 R:dr, hvarigenom amorteringen af dessa tillfälliga lån kunde

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

ordnas på det för landet minst tryckande sätt. Den summa, som Staten
för de angifna ändamålen behöfde, uppginge sålunda till ett sammanlagdt
belopp af 37,829,000 R:dr; och under sådana förhållanden syntes lånesummans
nominela storlek lämpligen kunna bestämmas till 40,000,000 R:dr. Hela detta
belopp borde dock icke på en gång upptagas, utan skulle af obligationerna
afyttras endast hvad som erfordrades för fortsättning af Statens jernvägsbyggnader,
enligt den uppgjorda planen, äfvensom för afbetalning af de
tillfälliga lånen; och, för att i möjligaste måtto förekomma, att icke dessa
medel användas till andra, än dermed afsedda ändamål, vore det af yttersta
vigt, att bestämdt uttalades att detta lån upptagits endast för fortsättning
och afsilande af ofvanberörda stambanor, äfvensom till afbetalning
af 1867 och 1869 årens temporära lån.

Hvad lånets räntefot beträffade, syntes den böra bestämmas till 5
procent Det hade icke undgått Herr Departementschefens uppmärksamhet,
att denna räntefot kunde, för ett så beskaffadt amorteringslån, som det
ifrågavarande, ställa sig hög- Men då de båda sednast afslutade utländska

5 procent, då icke allenast Hypotheksbankens Svenska
af dels 50, dels 45 år, utan ock åtäro
förskrifna med enahanda ränta, vore
igasatte upptagande
räntefot.

statslånen löpte med
obligationer med en
skilliga andra Svenska

det icke klokt att nu, då Staten för första gängen ltr
af ett inhemskt amorteringslån, bestämma någon lägre

amorteringstid
obligationer

hor att slutligen närmare åskådliggöra hvilka belopp för de angifna
ändamålen årligen erfordrades och derigenom erhålla en öfversigt rörande
den årligen behöfliga upplåningen för tiden intill 1877 års utgång, hade
Herr Departementschefen i afseende på det obligationsbelopp, som hvarje
borde utsläppas, uppställt följande beräkning:

år	1870	för	jernvägsbyggnaderna .........	R:dr 1,600,000: —
		för	amortering af 1867 års lån	» 1,920,000: —R;dr3,520,000: —
))	1871	för	jernvägsbyggnaderna .........	R:dr 4,000,000: —
		för	amortering af 1867 års lån	» 1,950,000: - »	5,950,000: —
))	1872	för	jernvägsbyggnaderna .........	R:dr 4,000,000: —
		för	amortering af 1867 års lån	» 2,130,000:— »	6,130,000: —
))	1873	för	jernvägsbyggnaderna .........	.................................. »	4,000,000: —
»	1874	för	jernvägsbyggnaderna .........	.................................. ))	4,000,000: —
»	1875	för	jernvägsbyggnaderna .........	................................... »	4,000,000: —
»	1876	för	jernvägsbyggnaderna .........	R:dr 4,000,000: —
		för	amortering af 1869 års lån	» 1,000,000: — ,,	5,000,000: —
»	1877	för jernvägsbyggnaderna ......	R:dr 4,000,000: —
		för	amortering af 1869 års lån	» 1,000,000: — »	5,000,000: —
				Summa R:dr	37,600,000: —

Ståts-Utskottets Memorial N:o 77.

med tillägg hvarje gång af hvad som ansåges erforderligt för att af obligationernas
nominalbelopp kunna påräkna den behöfliga summan.

I korthet sammanfattad vore sålunda Herr Departementschefens mening,
att lämpligaste sättet, att nu bereda erforderliga medel, vore att, för
fortsättning och afsilande af de nordvestra, östra och norra stambanorna,
äfvensom för afbetalning af 1867 års temporära lån å 6,000,000 R:dr samt
den andel, eller 2,000,000 R:dr, som inom 1877 års utgång förfaller af
1869 års enahanda lån, uppdraga åt Fullmäktige i Riksgälds-kontoret
att, emot fonderade statsobligationer å ett sammanräknadt belopp, motsvarande
40,000,000 R:dr, utställda i svenskt mynt samt löpande med 5 procents
ränta, som halfårsvis förfaller, upptaga ett lån, att återbetalas genom
årlig amortering under loppet af högst 40 år: att af dessa obligationer finge
intill slutet af år 1871, till det pris Fullmäktige egde bestämma, föryttras
ett nominelt belopp af högst 10,000,000 R:dr; och att återstående
obligationsbeloppet skulle reserveras till framtida disposition af Riksdagen
för ofvanuppgifna ändamål.

I sammanhang med hvad sålunda blifvit af Herr Chefen för Kongl.
Finansdepartementet föreslaget, har Utskottet till behandling förehaft eu af
Herr A. O. Wallenberg inom Första Kammaren väckt och till Utskottet
remitterad motion (N:o 34), deri hufvudsakligen blifvit anfördt,

att för den, som uti sin verksamhet begagnade upplånadt penningekapital,
förefunnes en naturlig sträfvan att få lånevilkoren så fördelaktiga, som
möjligt;

att detta åter berodde på sättet; och att den som lyckades på det
mest planmessiga sätt tillvägagå, gjorde ett fördelaktigt bruk af sin kredit,
hvilket såväl Staten, som den enskilde borde iakttaga;

men att Svenska staten deremot icke hade vid sina upplåningar planmessigt
förfarit,enär, ehurumanpådet sorgfälligastesätt fullgjort ingångna förbindelser,
försök dock icke blifvit gjordt att efter någon gifven plan ordna upplåningen för
Statens räkning, hvarpå motionären såsom exempel åberopat en vid motionen
bifogad tabell öfver Svenska statens obligationsskuld, utvisande, att
de deri upptagna nio olika amorteringslånen till myntslag, räntefot och
återbetalningsvilkor vexlade på ett sätt, att det fordrades de svåraste beräkningar
för att anställa jemförelse mellan de olika obligationernas relativa
värden vid en gifven tid. Motionären har vidare erinrat, att, om Sverige
kunde hoppas blifva qvitt sin statsskuld, och, utan vidare upplåning,
utföra större arbeten för allmän räkning, så vore lånesättet temligen likgiltigt
och kunde gerna få bero af långifvarens tycke och smak för tillfället.
Men som man icke borde göra sig några illusioner i detta afseende,
så borde tiden ej vidare förspillas, utan att något beslut fattades, som bi -

Stats- Utskottets Memorial N:o 77.

droge att ordna statskrediten på ett fördelaktigt sätt. En stats upplåning
borde, enligt motionärens åsigt, hufvudsakligen vara grundad på en perpetuel
ränta, det ville säga att långifvaren köper af Staten en förbindelse, som
berättigar långifvaren att för all framtid eller intilldess Staten återköpt förbindelsen,
uppbära i Statens kassa en viss årlig ränta, som halfårsvis utbetalas.
Med afseende på våra förhållanden Tiar motionären ansett fyra
procent vara den siffra, till hvilken Svenska statsräntan lämpligen borde
bestämmas. Den gåfve två procent hvarje halfår och den bidroge icke att
uppjaga räntefoten. Det vore icke sannolikt, att den uti ett land, der, till
följd af en fortgående utveckling, penningekapital är eftersökt, komme att
uppgå til! pari. Den perpetuela räntan medförde många och stora fördelar,
såsom att vid upplåningen inga konstiga beräkningar erfordrades, utan
en hvar kunde tydligen se, huru hög effektiv ränta Staten komme att betala
för det upplånta penningekapitalet, hvarjemte den stora fördelen vunnes,
att de successivt upptagna smärre lånebeloppen sammanflöte under en prisnotering
och således icke framkomme i penningemarknaden under ständigt
nya former. Ju flera personer, som innehade ett och samma slags värdepapper,
desto högre pris betingade detta papper, derigenom att detsamma
vore mera allmänt kändt Fördelen af dylika papper för kassor, kapitaloch
lifförsäkringsanstalter och flera inrättningar samt milda stiftelser af
den natur att de icke ämna förbruka kapitalet, blott räntan, vore alldeles
uppenbar och obestridlig.

Liksom 1861 och 1868 års lån amorteras genom inköp, på samma
sätt kunde Statens perpetuela ränteförbindelser minskas genom inköp; och
motionären har ansett att något minimibelopp borde af Riksdagen bestämmas
att för sådant ändamål årligen användas. Den amortering af
statsskulden, som nu påginge, vore alltför stark, i betraktande deraf att
de jernvägsbyggnader, som för allmän räkning blifvit utförda och skola
utföras, ej ännu kunnat lemna förväntad afkastning.

Med afseende på det myntdag, uti hvilket den perpetuela räntan
borde bestämmas, bär motionären funnit detta böra blifva guldmynt, dels
emedan detta mynt ofelbart blefve framtidens värdemätare, dels ock emedan
för närvarande endast delar af statsskulden, de tillfälliga lånen
alldeles oberäknade, lyda å guld. Våra handelsförhållanden vore sådana,
att vår export till mer än TV delar betalas i guldvaluta, och enär det alltid
blefve förenadt med kostnader att för guld köpa silfver, så vore det
fördelaktigt, att så småningom minska Statens förbindelser i silfvermynt.
Den perpetuela räntan, sedan länge tillämpad i England och Frankrike,
hade utsigt att jemväl blifva antagen i Preussen. Det vore således hvar -

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

ken något oförsökt experiment eller något finansielt system, som blifvit
öfvergifvet.

Pa grund af hvad sålunda blifvit anfördt har motionären föreslagit,
att Riksdagen matte bemyndiga Riksgälds-kontoret att försälja så
. tätens obligationei 9 som tillerkände innehafvaren rätt, att hos

Kontoret hvar sjette månad uppbära två Caroliner, präglade enligt Kongl.
Förordningen af den 31 Juli 1868;

att det må tillkomma Riksgälds-kontoret att, enligt denna grund,
bestämma större och mindre obligations-valörer, dock alltid med iakttagande,
att minst en Carolin hvar sjette månad utbetalas å hvarje obligation;

att Riksgälds-kontoret må göra dessa obligationers kuponer betalbara
i Pal is, B russel och, genom afstämpling enligt bruklig evalvering, jemväl
i London; samt

att till återköp, som årligen borde verkställas, måtte anslås en
summa, motsvarande en femtedels procent af det belopp, som för försäljning
af dessa obligationer influtit, Riksdagen obetaget att, när omständigheterna
så medgifva, öka denna siffra.

Ehuru innevarande Riksdag i afseende på jernvägsbyggnadernas fortsättande
under de närmast kommande åren icke fastställt någon viss
plan, som bestämmer huru mycket under hvarje år bör för dessa byggnader
användas, utan endast beslutat att, dels för fullbordandet af nordvest!
a stambanan, dels för fortsättande af arbetena a norra och östra stambanorna,
anvisa vissa bestämda belopp att utgå intill 1871 års slut, anser
dock Utskottet det ej mindre i Herr Chefens för Finans-departementet ofvanberörda
framställning, än ock i Herr Wallenbergs motion omförmälda behöfva
att efter viss, på förhand uppgjord plan ordna upplåningen för Statens räkning
påkalla Riksdagens synnerliga uppmärksamhet. Det kan, såsom Herr
Chefen för F inans-departementet i sin ofvannämnda framställning erinrat, icke
vara gagneligt för Statens kredit, att, utan en sådan i afseende på lånesättet
pa förhand uppgjord plan, riksdag efter riksdag, inom eller utom landet, vare
sig i Svenskt eller utlänskt mynt, upptaga lån på korta återbetalningstider,
eller att med utländska låneöfvertagare afsluta amorteringslån, ställda på
lång återbetalning. Tiden synes deremot nu vara inne att, åtminstone då
lånebehofvet icke är trängande, Staten sjelf genom Riksgälds-kontoret
omedelbart låter ombesörja upplåningen samt för sådant ändamål
haller allmänheten tillhanda sina obligationer till det belopp, som RiksBih.
till liiksd. Prot. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 37 Häft. 2

Stats-Utsicottets Memorial N:o 77.

dagen för hvarje år bestämmer. Men, på det så må kunna ske, erfordras
naturligtvis att lånesättet är på förhand bestämdt.

Enligt Utskottets förmenande kan en sådan upplåning verkställas på
flera olika sätt. Förutom det af Herr Chefen för Finans-departementet
nu framställda förslag, eller att upplägga ett större amorteringslån,
hvartill obligationerna under loppet af 8 år skulle successive föryttras,
samt motionärens förenämnda förslag att införa perpetuel räntor, torde
Utskottet här böra erinra om det, till följd af 1867 och 1869 års
Riksdagars beslut, med fördel begagnade sätt att anskaffa lån mot Riksgälds-kontorets
obligationer, ställda på viss återbetalningstid, hvilken för
det sistlidet år upptagna lånet bestämdes till 7, 8, 9 och 10 år från obligationernas
utgifning.

Innan likväl Utskottet ingår i utredning af frågan, om hvilket
eller hvilka bland dessa lånesätt må anses för Svenska staten förmånligast,
torde Utskottet först böra i korthet redogöra för de olika lånemethoder,
hvilka Svenska staten från och med år 1854 intill närvarande tid begagnat,
samt de fördelar och olägenheter, som med den ena eller andra af
dessa methoder synas varit förenade.

Redan vid 1853 och 1854 årens riksdag, då Rikets Ständer beviljade
de första anslagen af tillhopa 5 millioner R:dr Banko för påbörjande
af vestra och södra, stambanorna, förklarade Rikets Ständer, att de, lika
med Kongl. Maj:t, ansågo att »de för jernvägars anläggning på allmän bekostnad
eller genom Statens medverkan, utöfver härtill disponibla tillgångar
erforderliga medel böra beredas medelst upplåning mot fonderade statsobligationer.
» De beslut, som afsågo verkställigheten häraf, igenfinnas uti
§§ 201—209 af det för Riksgälds-kontoret den 4 December 1854 utfärdade
reglemente, hvilket i detta ämne hufvudsakligen innehåller:

att de erforderliga medlen skulle genom upplåning, för Statens räkning,
anskaffas enligt det i berörda §§ omförmälda »inhemska fondsystem»>,
eller mot »fonderade, inom riket utgifna, räntebärande obligationer, lydande
å Svenskt mynt och utfärdade, på Rikets Ständers vägnar, af deras Riksgälds-kontor»; att

obligationerna skulle ställas på innehafvaren, men vara å dennes
sida icke uppsägbar a., hvaremot Riksgälds-kontoret skulle ega att dem uppsäga
till inlösen efter sex månaders förlopp, dock att Kontorets styrelse
egde att för de obligationer, som såldes utan kapitalrabatt, under högst 10
år afstå från uppsägningsrättens begagnande;

att räntan å obligationerna skulle förskrifvas till högst 4 procent om
året, och halfårsvis erläggas;

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

att Fullmäktige i Riksgälds-kontoret egde bestämma, om och hvilken
kapitalrabatt för obligationerna Unge beviljas;

att obligationernas valörer borde utsättas både i Riksmynt och Silfverspecie; att

till ränteliqvider och kapitalets amortering skulle anvisas och till
en särskild liqvidations- och amortisseinentsfond ingå ett visst årligt anslag,
motsvarande 5 procent å upplåningsbeloppet, så att minst en halt procent
å den förskrifna lånesumman skulle kunna årligen användas till lånets
återbetalning; samt

att lånets amortering alltid borde ske genom obligationernas uppköp,
då deras allmänt gångbara pris understeg pari, men i motsatt tall borde
amorteringen verkställas genom obligationernas uppsägning medelst kungörelse
i rikets officiela tidning.

I enlighet med dessa grunder utfärdades under den 30 Juni 1855
två slags obligationer, hvilka höllos allmänheten tillhanda, nemligen det ena
slaget förskrifna med 4 procents ränta, hvilka obligationer såldes al pari,
och det andra med 3| procents ränta, för hvilka priset bestämdes till 87J
procent af norninela beloppet, hvarigenom sålunda innehafvarne åt dessa
sednare obligationer likaledes erhöllo fyra procent å det af dem erlagda
inköpsbeloppet.

Dessa obligationer lyckades dock icke tillvinna sig någon synnerlig
begärlighet från allmänhetens sida, enär hela det intill 1857 års slut försålda
beloppet uppgick till endast 281,900 R:dr R:mt, hvarefter all försäljning
upphörde. Det för närvarande utelöpande beloppet utgör endast
210,900 R:dr Runt, deraf 176,500 R:dr mot 4 procents och 34,400 mot
3J procents ränta.

Sedan derefter såväl 1858 som 1860 års utländska jernvägslån blifvit
afslutade gjordes vid sistnämnde års riksdag ännu ett försök till »införan»det
af ett ändamålsenlig! ordnadt och fortsatt inrikes statslånesystem,»
hvarmed åsyftades att »ej ellenast erforderlig tillgång skulle kunna beredas
»för att småningom förvandla den för Statens jernvägsbyggnader tillkomna
»utländska statsskuld till inhemsk, utan äfven medel kunna anskaffas för
»utförande af sådana större och mera omfattande produktiva arbetsföretag,
»för hvilkas tillvägabringande öfverskotten å Statsverkets årliga inkomster icke
»vore tillräckliga». Jemlikt 228 § i det för Riksgälds-kontoret den 29 Oktober
1860 utfärdade reglemente hade Rikets Ständer »till medels erhållande
för nu uppgifna ändamål, genom införande och framgent fortfarande
»tillämpning af ett inhemskt statslånesystem”, beslutat att genom upplåning
för Statens räkning mot fonderade, inom riket utgifna, räntebärande obligationer,
lydande å Svenskt mynt och utfärdade, på Rikets Ständers väg -

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

nar, af deras Riksgälds-kontor, skulle för berörda ändamål anskaffas eu
summa, som dock under åren 1861 till och med 1863 icke finge uppgå
till högre belopp än 3 millioner R:dr. Obligationerna härför borde ställas
på innehafvare!!, utan att å dennes sida vara uppsägbar, hvaremot Riksgälds-kontoret
skulle ega att, genom kungörelse i rikets officiela tidning,
uppsäga dem till inlösen efter 6 månaders förlopp, hvilken uppsägningsrätt
dock icke finge af Fullmäktige begagnas förrän efter tio års förlopp från
utgifningsdagen. Räntefoten fastställdes till 4| procent, att halfå rsvis utbetalas,
och finge hullmäktige bestämma kapitalrabatten, under förbehåll att
»kostnaden för lånet derigenom icke blefve större än för 1860 års jern»vägslån».
I öfrigt meddelades nödiga föreskrifter om obligationernas valörer,
annuitetens ingående till en särskild liqvidations- och amorteringsfond
in. in.

På grund af detta bemyndigande afslutades år 1861 med Stockholms
Enskilda Bank samt Herrar Carnegie et C:ie och C. G. Cervin ett lån å
3,000,000 R:dr Runt, mot 41 procents obligationer, att återbetalas genom
en annuitet af 5] procent eller 82,500 R:dr hvarje hälft år under loppet af
38-1 år. Kapitalrabatten bestämdes till 7 procent, förutom en provision af
2 procent, till följd hvaraf den effektiva räntan för detta lån, som skall
återbetalas genom obligationernas uppköp, då de understiga pari, eller i
motsatt fall genom utlottning, utgör, ifall obligationerna måste al pari inlösas,
5, i lits procent af det erhållna beloppet.

Genom dessa försök att införa ett ordnadt inhemskt statslånesystem
kunde dock icke erhållas erforderliga medel för utförande af Statens jernvägsbyggnader
i den omfattning, hvari dessa arbeten från och med år 1857
till och med år 1866 bedrefvos Det blef derföre nödigt att genom upptagande
af lån i utlandet anskaffa de härtill nödiga kapitalerna. Utskottet
anser sig böra här i korthet erinra om de beslut, som legat till grund för den
utländska skuldsättningen, samt om de lånesätt, som dervid blifvit begagnade
och de lånevilkor, som för Svenska staten härvid blifvit betingade.

Vid 1856-—1858 årens riksdag beslöto Rikets Ständer att uppdraga
åt Fullmäktige i Riksgälds-kontoret att, till bestridande af de vid samma
riksdag beviljade anslagen för Statens jernvägsbyggnader intill 1860 års
slut, inom eller utom riket upptaga ett lån af högst 20 millioner R:dr Runt,
hvilket lån sedermera i början af ar 1858 afslöts med bankirhuset Raphael
Er]anger i Frankfurt am Mani jemte 3:ne lyska bankanstalter mot 4| procents
obligationer å ett sammanräknadt belopp af 8,190,500 T haler Preussisk
Courant, att liqvideras under loppet af 40 år eller till den 2 Januari
1892, medelst inbetalning hvarje hälft år af 221,1661 Thlr, utgörande något
mer än 5,41 procent af nominela obligationsbeloppet. Den för detta lån

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

beviljade kapitalrabatt uppgick till 9,2794 procent, och den effektiva ränta,
som för det erhållna kapitalet erlägges, utgör 5,2700 procent om året.

Vid 1860 års riksdag beslöts upptagandet af ett nytt utländskt lån
till belopp motsvarande 25,000,000 R:dr R:mt, hvilket lån afslöts med bankirerna
R. von Erlanger och Gebriider Bethmann samt Nordtyska banken.
Lånesumman bestämdes till 10,000,000 Thlr Pr. Court., hvarför under den
1 Maj 1860 utfärdades dels 41 procents obligationer å tillhopa 8,000,000
Thlr, att betalas under 38j år, medelst erläggande af 51 procent om året
eller 220,000 Thlr hvarje hälft år, dels premieobligationer å tillhopa

2.400.000 Thlr, hvilka inom samma tid blifva slutbetalda genom en annuitet
af 110,000 Thlr eller 55,000 Thlr hvarje hälft år- Kapitalrabatten för den
del af detta lån, som motsvaras af 41 procents obligationer (således icke
premielånet) utgjorde 6 procent, och den effektiva räntan för denna del af
lånet 5,0022 procent af det erhållna lånebeloppet.

Vid 1862 och 1863 årens riksdag uppdrogo Rikets Ständer åt Fullmäktige
i Riksgälds-kontoret att, genom upplåning mot fonderade, å innehafvarens
sida ouppsägbara obligationer, anskaffa en summa af högst

35.000000 Rall- Runt. På grund af detta uppdrag afslutade Fullmäktige dels
under år 1864 med bankirhuset J. IT Schröder et C:ie kontrakt om ett
lån å 2 millioner £ Sterling, hvarför skulle utfärdas 4| procents obligationer
å tillhopa 2,223,000 £ Sterling, hvaraf dock endast hdel, eller obligationer
å 555,700 fl sedermera blefvo af bemälda bankirhus öfvertagna,
dels år 1866 med bankirhusen von Erlanger et Söhne, Gebruder Bethmann
och H. J. Merck samt Nordtyska banken om ett lån å 9,000,000 Thlr,
derför utfärdades 5 procents obligationer å tillhopa 9,932,300 Thlr Pr. Crt.

För det förra af dessa, eller 1864 års lån erlägges årligen under 54
år 51 procent af den utaf låneöfvertagarne inbetalda lånesumman, 500,000
£ med 13,750 £ hvarje hälft år, hvilket belopp dock ökas eller minskas
i den mån, som utlottningen träffar antingen obligationer, tillhörande den
till låneöfvertagarne utlemnade låneandelen, eller sådana obligationer, som
ännu finnas qvar i Riksgälds-kontoret. Kapitalrabatten å detta lån har
utgjort, efter 2:ne olika beräkningar, antingen 10,1898 procent eller 9,8790
procent, och den effektiva räntan, enligt den förra beräkningen, 5,3190 procent
och, enligt den sednare, 5,3487 procent.

För 1866 års lån erlägges årligen under 65 år 5f procent af den inbetalda
lånesumman med 258,750 Thlr hvarje hälft år. Kapitalrabatten
utgör 9,3865 procent och den effektiva räntan 5,5902 procent å det erhållna
beloppet.

Vid 1868 års riksdag erhöllo Fullmäktige i Riksgälds-kontoret ånyo
uppdrag att för jernvägsbyggnaderna. upplåna nödiga medel. Genom denna

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

upplåning mot obligationer, som företrädesvis borde vara fonderade, skulle
anskaffas en summa af högst 18 millioner R:dr Runt. 1 öfverensstämmelse med
detta uppdrag afslutade Fullmäktige den 10 Juli samma år med bankirhuset
R. Raphael & Sons i London kontrakt om ett lån, för hvilket skulle
utfärdas 5 procents obligationer å 1,150,000 £ Sterling, att återbetalas med
5| procent å det nominela beloppet, eller 30,1871 £ Sterling hvarje hälft
år under loppet af 621 år. Kapitalrabatten å detta lån har utgjort 14,1723
procent och den effektiva räntan, ifall obligationerna måste al pari inlösas,
5,9612 procent å det erhållna kapitalet.

Af de i utländskt mynt utfärdade obligationerna skola de, som tillhöra
1858, 1860 och 1864 års lån och livilka löpa med 41 procents ränta
äfvensom de, livilka äro utfärdade för 1866 års lån och som äro förskrifna
med 5 procents ränta, återbetalas efter utlottning, i enlighet med å obligationerna
tryckt plan. 1868 års lån skall deremot, i likhet med 1861
års, lån, amorteras genom årliga uppköp, så länge priset understiger pari,
men eljest efter utlottning.

Sammanställer man nu resultaten af dessa på olika tider verkställda
upplåningar, så befinnes det, att lånevilkoren för de i utländskt mynt upptagna
lånen, med undantag af 1860 års lån, varit för hvarje nytt lån alltmera
betungande för låntagaren. Af det förestående inhemtas nemligen:

att för 1858, 1860 och 1864 års lån obligationerna kunnat förskrifvas
med 4| procents årlig ränta, då deremot för 1866 och 1868 års lån
obligationerna måst förskrifvas med 5 procent;

att, då 1858 års lån blir betaldt på 40 år och 1860 års lån på 381
år, åtgår deremot för 1864 års lån 54 år, för 1866 års lån 65 år och för
1868 års lån 621 år; samt

att den effektiva ränta Staten måste utbetala på det verkligen erhållna
lånebeloppet utgör

för 1858 års lån 5,2700 (eller något mera än 51 procent),

för 1860 års lån 5,0022 (eller något mera än 5 procent),

för 1864 års lån 5,3190 eller 5,3487 (eller något mera än 51 procent),

för 1866 års lån 5,5902 (eller nära 5,6 procent),

och för 1868 års lån 5,9612 (eller nära 6 procent).

Deremot har det visat sig att de båda lån, Indika Riksgälds-kontoret
dels 1867 dels 1869 till aldra största delen inom landet upptagit mot obligationer
ställda i Svenskt Riksmynt att återbetalas på bestämda tider, varit
för Staten vida billigare än 1868 års lån, synnerligast då i betraktande
tages att liqviden af obligationerna, så väl till kapital som ränta, icke för
Kontoret medför några särskilda kostnader och icke heller det äfventyr,
som i följd af olika myntkurser är förenadt med de i utländskt mynt upptagna
lånen. 1867 års lån, för hvilket under den 30 Juni samma år utfar -

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

dades till innehafvare!! ställda 5 procents obligationer å ett sammanlagdt
belopp af 6,000,000 R:dr, var till hela sitt belopp fulltecknadt före utgången
af September månad samma år. Utaf dessa obligationer förfalla till
betalning:

Obligationerna af lista Serien den 30 December 1870 med R:mt 1,920,000:

» 2:dra » » 1871 » 1,950,000:

» 3:dje » » 1872 » 2,130,000:

Kapitalrabatten bestämdes för obligationerna af

Serien 1 till .......................................... 2i procent.

af Serien 2 till................................. 3 »

och af Serien 3 till............................ 33 »

hvarigenom medelräntan för hela lånet kommer att motsvara 5,7586 eller
ungefär 5? procent.

Men ännu förmånligare för Staten är 1869 års lån, för hvilket obligationer,
förskrifna med 5 procents ränta, äro utfärdade den 30 sistlidne
September å ett sammanräknadt nominelt belopp af 4,000,000 R:dr R:mt,
indelade i 4 Serier, deraf

lista Seriens obligationer förfalla den 30 September 1876 med Runt 1,000,000:
2:dra Seriens » *> 1877 » 1,000,000:

3:dje Seriens » » 1878 » 1,000,000:

4:de Seriens » » 1879 » 1,000,000:

Runt 4,000,000:

Kapitalrabatten bestämdes för obligationerna

af lista Serien till............................... 2 procent.

af 2:dra Serien till................................. 2£ >>

af 3:dje Serien till ............................ 21 »

af 4:de Serien till ................................ 2! »

i följd hvaraf medelräntan fördetta lån uppgår eller till 5,3560 omkring 51 proc.

Förutom dessa lån har Riksgälds-kontoret åren 1854 och 1863 inom
landet upptagit tvänne särskilda, numera till fullo betalda lån, det förra
å 1,500,000 R:dr till bestridande af kostnaderna för upprätthållande af rikets
neutralitet, det sednare å 3,000,000 R:dr, båda lånen mot 5 procents
obligationer utan kapitalrabatt, hvarvid dock bör erinras, att för det sednare
erlades en provision af 2j procent. Detta lån var stäldt att återbetalas
med 1,500,000 R:dr den 30 December 1866,
med 1,000,000 » » 1867

och med 500,000 » » 1868.

Utskottet bör slutligen meddela, att Riksgälds-kontoret år 1865 upptog
ett tillfälligt lån å 8,100,000 Mark Hamburger Banko, mot obligationer
af den 14 Januari samma år, förskrifna med 6 procents ränta, hvilka obli -

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

gationer till betalning förföllo med en fjerdedel eller 2,025,000 Mark Hamburger
Banko den 15 Juli 1866, den 15 Januari och den 15 Juli 1867
samt den 15 Januari 1868.

Då Utskottet nu öfvergår till sjelfva undersökningen om det lånesätt,
som under nuvarande förhållanden må vara för Svenska staten förmånligast,
torde knappt behöfva erinras, att upptagandet af statslån icke
i och för sig utgör ändamål, utan blott medlet att anskaffa de för Statens
behof erforderliga penningar och att följaktligen, såsom allmän regel, svårligen
torde kunna förnekas riktigheten af den sats, hvarmed Herr Wallenberg
inledt sin ofvan omförmälda motion, eller att Staten, lika väl som den
enskilde, bör, då dess verksamhet erfordrar upplåning af penningar, sträfva
derhän att få lånevilkoren så fördelaktiga, som möjligt, samt för sådant
ändamål jemväl bör på ett planmessigt sätt tillvägagä. Staten torde dock
härvid icke kunna helt och hållet förbise, huruvida det under olika förhållanden
kan för landet vara förmånligare att, utan afseende å mer
eller mindre billiga lånevilkor, upplåna de erforderliga penningarne inom
eller utom landet. Innan Staten med sin öfvervägande kredit uppträder
såsom lånesökande på den inhemska penningemarknaden, torde nemligen
noga böra tillses, att icke så dryga lånevilkor beviljas, att kapitalisten finner
alltför stor lockelse att heldre låna Staten sina penningar, än att förlägga
landets naturliga näringar. Det torde derföre kunna ifrågasättas, om
icke eu räntefot kunde bestämmas, hvarutöfver Staten icke bör gå vid
sådan upplåning, som hufvudsakligen afser uppsamlande af inhemska
kapitaler. Ser man tillbaka på förhållandena före 1857 års penningekris,
finner man, att från lång tid tillbaka 5 procent utgjort den ränta,
hvartill kapital mot god säkerhet vanligen kunnat erhållas. Om Staten
inom landet upplånar penningar mot vilkor, som lemna långifvaren mer
än 5 procent å det försträckta kapitalet, kan alltså antagas, att Staten
medverkar till räntans höjande utöfver den gräns, som åtminstone jordbrukaren
vid sina låneaffärer under vanliga förhållanden icke borde allt
för mycket öfverskrida.

Om denna åsigt är riktig, torde anledning icke saknas att ifrågasätta
huruvida rätta tiden nu må vara inne att, på sätt Herr Chefen för Finansdepartementet
föreslagit, på 40 års amortering upptaga ett fonderadt statslån
å 40 millioner Riksdaler, mot obligationer, förskrifna med fem procents
ränta. Det kan nemligen betvifla^, att obligationer, tillhörande ett
lån, som skall årligen amorteras, under närvarande förhållanden kunna med

hopp

Ståts-Utskottets Memorial N:o 77.

hopp om framgång utbjudas utan en så stor kapitalrabatt, att den effektiva
ränta, som för ett sådant lån skall under 40 års tid utgå, komme att
uppgå till vida mera än fem procent. Till följd häraf anser Utskottet det vara
lämpligast att för närvarande fortsätta med utgifvandet af obligationer ställda
på viss betalningstid, på sätt vid upptagandet af 1867 och 1869 års lån
egt rum. Obligationerna för båda dessa lån hafva varit inom landet särdeles
begärliga och det är onekligt att i synnerhet det sednare lånet upptagits
på vilkor, som för Svenska Staten varit ganska förmånliga. Det synes
ock, som skulle den för detta lån utsatta betalningstid af tio år icke
varit för långt utsträckt, enär, efter hvad Utskottet erfarit, de tioåriga obligationerna
blefvo först slutsålda.

En särskild anledning att icke nu upptaga ett amorteringslån förefinnes
äfven i den omständigheten, att, då frågan om anläggande af privata
jernbanor ännu är beroende på pröfning, och det således är ovisst om och
till hvad belopp dylika anläggningar komma att med statsmedel på ett
eller annat sätt understödjas, det följaktligen för närvarande icke låter sig
göra att för den närmaste framtiden bestämma lånebehofvet.

Ehuru Utskottet således anser att den upplåning, som vid innevarande
riksdag beslutas, bör inskränkas till 8,500,000 R:dr och verkställas
mot obligationer ställda på bestämd återbetalningstid, har Utskottet dock
icke kunnat förbise vigten deraf att söka befrämja uppkomsten af ett lånesystem
grundadt på perpetuel räntor 1 sådant afseende har det af Herr
Wallenberg framställda förslag synts Utskottet vara förtjent af synnerlig
uppmärksamhet. De skäl motionären anfört för bifall till sitt förslag torde
ock lemna tillräckligt stöd för Utskottets åsigt att försök nu bör göras att
upptaga lån mot ouppsägbara obligationer, förskrifna i guld samt löpande
med 4 procents ränta, som bör halfårsvis betalas.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt, får Utskottet hemställa,
att Riksdagen måtte fatta följande beslut:

l:o.

Riksdagen uppdrager åt Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, att,
till bestridande af de vid innevarande riksdag beviljade anslag
till Statens jernvägsbyggnader, äfvensom för att bereda tillgång
till inlösande af den del utaf Riksgälds-kontorets år 1867 utfärdade
obligationer, som under innevarande och nästkommande år
till betalning förfaller, upplåna ett belopp, motsvarande Åtta millioner
Femhundratusen Riksdaler, mot obligationer lydande å
Svenskt mynt, ställda till innehafvaren att återbetalas å bestämda
Bih. till Riksd. Prof. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 37 Häft. 3

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

tider, hvilka uti obligationerna böra angifvas, ej kortare än fem
år och ej längre än tio år från obligationernas utgifningsdag; och
må Fullmäktige bestämma obligationernas räntefot och valörer
samt bevilja den kapitalrabatt, som af omständigheterna möjligen
påkallas.

2:o.

A) Derest Fullmäktige finna det vara med Riksgälds-kontorets fördel
öfverensstämmande, må den i förststående punkt omförmälda
upplåning, vare sig till hela sitt belopp eller någon del deraf,
verkställas mot ouppsägbara obligationer, lydande å Francs i guld
samt löpande med 4 procents årlig ränta, som halfårsvis till betalning
förfaller; och bör i obligationerna utsättas att 10 Francs
motsvara en Carolin, utmyntad i enlighet med Kongl. Förordningen
den 31 Juli 1868.

B) Fullmäktige må bestämma obligationernas försäljningspris
och valörer, under iakttagande att halfårsräntan skall uppgå till
jemnt en eller flera Caroliner; och ega Fullmäktige i öfrigt vid
denna upplåning tillvägagå på det sätt, de finna lämpligast och
med det allmännas fördel mest öfverensstämmande.

C) Så länge Sveriges myntfot är grundad på silfver, må obligationsinnehafvare,
som det önskar, i Riksgälds-kontoret uppbära
den förskrifna räntan i silfver eller Riksmynt efter en beräkning
af 7 Riksdaler 20 öre för hvarje Carolin.

D) De i denna punkt omförmälda obligationer må icke i rörelsen
utsläppas, så framt de icke kunna föryttras till sådant pris, att
den effektiva ränta, Riksgälds-kontoret för de upplånta penningarne
kommer att erlägga, icke öfverstiger den effektiva räntan
för de i lista punkten omförmälda obligationer. Om de ouppsägbara
obligationerna blifva för Svenska Staten lika billiga, som
de i första punkten omnämnda obligationer, skall försäljningen af
de sistnämnda inskränkas till det belopp, som icke mot de förra
kan erhållas.

E) Obligationerna jemte dertill hörande räntekuponer böra göras
betalbara i Paris, Briissel och genom afstämpling, enligt bruklig
evalvering till £ Stg, äfven i London.

F) De medel, hvilka Riksdagen framdeles kan komma att anvisa
för inköp af större eller mindre belopp utaf de ouppsägbara obligationerna,
skola härtill användas i den mån Fullmäktige finna
sådant inköp öfverensstämma med Riksgälds-kontorets fördel; och

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

skola dessa medel, såväl som de derför inköpta obligationerna, i
Riksgälds-kontorets räkenskaper särskilt bokföras.

3:o.

De beslut och stadgande!!, som af Riksdagen meddelas, rörande
ifrågavarande upplåning, i enlighet med ofvanstående tvänne punkter,
skola underställas Kong! Majrts nådiga fastställelse, med
underdånig anhållan att Kongl. Maj:ts täcktes å lånen meddela
sin garanti.

Stockholm den 3 Maj 1870.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Frrson Posse.

Reservationer:

af Friherre F. A. Funck: »Då jag ingalunda kan godkänna StatsUtskottets
förslag att nu åter upptaga ett tillfälligt lån, utan vidblifver
den åsigt, som förra Riksdagens Statsutskott och Första Kammare gillade,
att tiden nu vore inne för uppläggande af ett inhemskt amorteringslån,
får jag såsom min enskilda mening framlägga Riksgälds-afdelningens förslag,
som hufvudsakligen öfverensstämmer med Kongl. Maj:ts nådiga
Proposition och är så lydande:

A) Riksdagen uppdrager åt Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, att,
till bestridande af de vid innevarande riksdag beviljade anslag
till Statens jernvägsbyggnader, äfvensom för att bereda tillgång
dels till bekostande af norra och östra stambanornas fullbordande,
dels ock för inlösande af 1867 och 1869 årens för jernvägsbyggnaderna
upptagna lån, mot fonderade statsobligationer i Svenskt
mynt å ett sammanräknadt nominelt belopp af högst Fyratio
millioner Riksdaler, samt löpande med 4i procents ränta, som
halfårsvis förfaller, upptaga ett lån att återbetalas genom årlig

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

amortering under loppet af omkring 40 år; egande Fullmäktige
att icke allenast bestämma obligationernas valörer och försäljningspris,
utan äfven i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på det sätt,
de finna lämpligast och med det allmännas fördel mest öfverensstämmande.

B) Af de i nästföregående moment omförmälda obligationer må
under åren 1870 och 1871 i rörelsen icke utsläppas obligationer
till större nominelt belopp, än högst Tio millioner Riksdaler
Riksmynt, så framt icke nästkommande Riksdag annorlunda beslutar.

C) I afseende på föryttrandet af återstående obligationsbelÖppet
ega kommande Riksdagar att för hvarje gång bestämma det belopp,
som för året må i rörelsen utsläppas.

D) Penningar, som genom ifrågavarande upplåning inflyta, må
icke användas för andra, än de uti momentet A omförmälda
ändamål.

E) Till ränteliqvider och kapitalskuldens amortering anvisas ett
årligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras
för sagde liqviders och amorterings verkställande; börande detta
anslag, till dess hela skulden blifvit i stadgad ordning betald,
årligen utaf Riksgälds-kontorets medel afsättas, hvarvid dock iakttages
att anslaget icke må öfverstiga hvad som motsvarar ränteoch
amorteringsbeloppet för de försålda obligationerna.

F) De uti nästföregående moment omförmälda rånte- och amorteringsanslag
skola ingå till en säskildt redovisad liqvidationsoch
amortissementsfond, hvars behållning skall för det med dessa
medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas och användas, så att
ränteliqviderna vid derför bestämda terminer varda ovilkorligen fullgjorda
och skuldens betalning i föreskrifven ordning verkställd;
och skola de till liqvidations- oeh amortissementsfonden influtna
medel, så vidt ske kan och denna fond åliggande liqvider medgifva,
städse på säkert och ändamålsenligt sätt göras fruktbärande.»

Häruti hafva instämt Herrar F. W. Leijonancker, Ii. MontqorneryCeder/iielm,
C. F. Wcern, Friherre C. Beck-Friis, G. af Klint, Fr. Brusewitz,
C. E. Casparsson och C. A. V. Kallstenius af

Friherre F. von Essen: »I förestående reservation instämmer undertecknad
med den förändring att uti mom. A) orden: ''''äfvensom för att
bereda tillgång dels till bekostande af norra och östra stambanornas full—
bördande» utbytas mot dessa: äfvensom för att bereda tillgång dels för
blifvande anslag till jernväg sbyggnader, dels etc.»

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

af Herr A. 0. Wallenberg: »Må det först tillåtas mig erinra att ej
alltför st rt afseende torde böra fästas vid betänkandets motivering, enär
Riksgälds- afdelningens förslag dertill blifvit genom diverse beslut dels
stympadt, dels lappadt. I afseende på sjelfva saken så skulle det leda
till enkelhet och reda, om man först beslutade det belopp, som skall mot
obligationer, ställda till innehafvare^ upplånas; och sedermera i afseende
på de olika lånesätten, som kunna ifrågakomma att begagnas. Då meningarne
ej synas vara delade i afseende på det belopp, som nu skall
upplånas, tillåter jag mig vördsamt föreslå det Riksdagen behagade besluta:

l:o.

Riksdagen bemyndigar Fullmäktige i Riksgälds-kontoret att, till
bestridande af de vid innevarande riksdag beviljade anslag till
Statens jernvägsbyggnader, äfvensom för att bereda tillgång till
inlösande af den del utaf Riksgälds-kontorets år 1867 utfärdade
obligationer, som under innevarande och nästkommande år till
betalning förfaller, upplåna mot obligationer, ställda till innehafvaren,
ett belopp motsvarande 8,500,000 R:dr R:mt.

I afseende på lånesätten så torde Riksdagen, sedan några principer
blifvit uttalade, böra öfverlemna till Fullmäktige att efter omständigheterna
anlita det ena eller andra eller flera lånesätt på en gång, allt som
Fullmäktige finna med Statens fördel öfverensstämmande. Då Fullmäktige
tillförene erhållit obegränsad fullmakt, är det omöjligt skönja någon fara
uti att, sedan ökad erfarenhet vunnits, äfven nu förläna dem en vidsträckt
fullmakt. Här kan icke ifrågakomma att för det hela eller delvis begagna
något annat än de trenne inom Utskottet diskuterade upplåningssätten.
Hvilketdera eller hvilka, som böra af Fullmäktige begagnas, beror på bedömandet
af huruvida man önskar snart eller längre fram afbörda statsskulden.
Otvifvelaktigt är tidpunkten för slutlig återbetalning långt aflägsen och derföre
torde ouppsägbara obligationer bereda största trygghet och minsta
tunga för Statens finanser. Valet af lånesätt måste dessutom rätta sig
efter penningemarknaden. År densamma beqväm, så böra långa obligationer
afyttras. Skulle den deremot befinnas knapp, så hjelper man sig fram
med tillfälligt lån, under förhoppning att, innan förfallotiden inträffar, kunna
placera långa obligationer. Det kan hända att vi gå en gynsam penningkonjunktur
till mötes och derföre vore det illa om Fullmäktige saknade
tillräcklig frihet att för Statens räkning begagna ett gynsamt tillfälle till
upplåning. Vid 1862—1863 årens riksdag öfverlade man så länge om det
belopp, som skulle upplånas, att en gynsam konjunktur gick förlorad. Redan
vid 1853 och 1854 års riksdag gillades principen af ouppsägbara obligationer,
men sjelfva beslutet innefattade undantagsbestämmelser, somhin -

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

drade principens fidla tillämpning. Med verkställigheten fördröjdes derjemte
så, att den ojemförligt bästa penningkonjunktur, som i mannaminne
förekommit, hann förändra sig. Ouppsägbara obligationer medföra en lindring
i annuiteterna och man vinner genom dem ett fondsystem, uti hvilket
alla äldre lån så småningom kunna uppgå. Befinnes det möta svårigheter
att erhålla tillräckligt belopp mot ouppsägbara obligationer, så bör något
af de andra lånesätten begagnas. Då jag nu förordar intagandet af amorteringslånet
uti det bemyndigande Fullmäktige böra erhålla, anser jag mig pligtig
tillkännagifva att det tillfälliga lånet uti betänkandet genom mitt förvållande
på en röst erhållit företräde. En felaktig uppfattning af utgången
af en föregående votering föranledde misstaget, hvilket härmed rättas. Slutligen
torde jag få tillägga att det icke kan vara någon fara lemna Fullmäktige
vidsträckta bemyndigande!! i afseende på lånesättet, då i hvarje fall
Riksdagen sjelf begränsar det belopp, som får upplånas. Utskottets förslag
i 2:o Litt. D. bör utgå, enär ett annat beslut innefattar att Fullmäktige
skola iakttaga Statens fördel, hvilken kan bero af annat än 2:draeller
3:dje decimalen i beräkningar öfver den effektiva räntan.

På grund af hvad nu blifvit anfördt får jag vördsamt föreslå det
Riksdagen behagade besluta:

2:o.

Fullmäktige ega att vid nu förestående upplåning begagna det
eller de bland nedanupptagna lånesätt, som Fullmäktige finna
med Statens fördel öfverensstämmande.

3:o A)

Genom upplåning, motsvarande hela beloppet eller någon del
deraf, mot ouppsägbara obligationer, lydande å Caroliner eller å
Francs i guld, samt löpande med fyra procent årlig ränta, som
halfårsvis till betalning förfaller; och bör i obligationerna utsättas
att tio Francs motsvara en Carolin, utmyntad i enlighet med
med Kongl. Förordningen af den 31 Juli 1868.

B) (Lika med Utskottets förslag uti 2:o, Litt- B.)

C) (Lika med Utskottets förslag uti 2:o, Litt. C-)

D) (Lika med Utskottets förslag uti 2:o, Litt. E.)

E) (Lika med Utskottets förslag uti 2:o, Litt. F.)

4:o.

Det i Friherre FancJcs reservation förekommande lånesätt.

Stats-Utshottets Memorial N:o 77.

5:o.

T hufvudsaklig öfverensstämmelse med Utskottets förslag i 3:dje
punkten.

6:o.

Genom upplåning, motsvarande hela beloppet eller någon del
deraf, mot obligationer, lydande å svenskt mynt att återbetalas å
bestämda tider, hvilka uti obligationerna böra angifvas, ej kortare
än 5 år och ej längre än 10 år från obligationernas utgifningsdag;
och må Fullmäktige bestämma obligationernas räntefot och
valörer samt bevilja den kapitalrabatt, som af omständigheterna
möjligen påkallas.»

af Herr L. Norden felt emot den i Memorialet begagnade motivering
och emot den inskränkning i lånetiden till tio år, som förekommer i l:a
punkten af Utskottets förslag.

af Herr M. Ahlgren mot den i Memorialet förekommande motivering
af Utskottets förslag.

Herr Carl Ifvarsson har begärt få antecknadt att han icke deltagit
i behandlingen af detta ärende.

Stats- Utskottets Memorial N:o 77.

Bil Förslag

till Statsre -

Inkomster.

Ordinarie, i enlighet med Stats-Utskottets Inkomst-betänkande (N:o 7)

Extra ordinarie:

Tullmedel..............................

Postmedel..............................

Stämpelpappersmedel..........

Bränvinstillverkningsafgift.

14,000,000

2,200,000

1.350.000

9.800.000

Sgr

Riksmynt.

15,330,000

27.350.000

42.680.000

Statsfyllnadssumma, att utgå från Riksgälds-kontoret ..........................

deraf för bestridande af de på Statskontoret anvisade
utgifter.............................................................. 1,527,000: —

samt att direkte från Riksgälds-kontoret utbetalas
.................................................................... 315,000: —

Summa 1,842,000: --

Summa R:mt R:dr

1,842,000

44,522,000

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

Jk..

glering för år 1871.

Utgifter.

Anvisade att utgå från Statskontoret:

Ordinarie:

Under	Första H	ufvudtiteln.....................	1,417,000	—
))	Andra		2,530,000	—
))	Tredje	»	607,000	—
))	Fjerde	))	9,676,400	—
»	F emte	»	4,213,200	—
))	Sjette	»	7,610,400	—
»	Sjunde Åttonde	))	6,578,900 4,871,800
))	))	_
»	Nionde	»	1,526,200
Extra ordinarie:
Under	Andra Hufvudtiteln ....................	40,000	—
»	Fjerde	»)	849,600	—•
	Sjette	u (deraf jernvägsbyggnads-
		anslag 3,160,000) . .	3,454,700	—
JO	Sjunde Hufvudtiteln....................	118,100	—
»	Åttonde	»	286,200	—
»	Nionde	))	427,500	—

_39,030,900:

Anvisade att utgå från Riksgälds-kontoret:

Under Sjette Hufvudtiteln, anslag ................................... 265,000:

lån

50,000: —

Summa R:mt R:dr

Bih. till Riksd. Frot. 1870. 4 Sami. 1 Afä. 87 Häft.

Riksmynt.

44,207,000 —

315,000 —

44,522,OOo|—
4

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

Förslagsräkning öfver Riksgälds-kontorets inkomster

	Från den 15 April 1870 till årets slut.	Under År 1871.	Summa Riksmynt.
Behållning å Riksgälds-kontorets räkning N:o 1 i Riks-	1,208,306
banken den 15 April 1870 .........	37	—	—	1,208,306	37
Inkomster.
Återbetalning af tillsvidare förräntade medel ....	602,800		—	—	602,800	—
Kapital- och räntebetalningar å till vissa bestämda före-	1,289,286		1,193,456
mål anvisade lån.............		—	2,482,742	—
Allmän bevillning för år 1869 .........	715,712	25	—	—	715,712	25
dito dito för år 1870 .........		—	2,600,000	—	2,600,000	—
Kort- och tidnings-stämpelafgifter, observations- och skat-
terätts- samt ekeskogsmedel.........	106,200	—	150,000	—•	256,200	—
Bidrag af manufaktur-diskontens vinstmedel ....	2 1,000	—	—	--	21,000	—
1 Äldre depositionsmedel............	—■—	—	1,200	—	1,200	—
Skogsplanteringskassans samt Christianstads Flygsands-
plauteringsfonds behållningar.........	125,000	—	- —	—	125,000	—
Godtgörelse för eu del af den till understöd efter 1868
års missväxt utbetalda summa, 340,000 R:dr	---	—	65,466	67	65,466	67
Återstående godtgörelse för den till ytterligare understöd
efter 1868 års missväxt anvisade summa af 500,000
R:dr..................	450,000	—	■--	TT-	450,000	—
Återstående ersättning för Statskontoret meddeladt för-
skott till bestridande af dess utgifter......	200,000	—	—	—	200,000	—
Utaf Riksbankens behållna vinst för åren 1868 och 1869	1,504,352	23	1,500,000	—	3,004,352	23
Behållning på reservationsanslaget under Riks-statens
Femte Idufvudtitel till sjövapnets öfningar . . . .	—	—	200,000	—	200,000	—
Behållning å anslaget under samma hufvudtitel; »Influtne
medel till uppköp af spannmål»........	—	—	468,000	—	468,000	—
Beräknad tillgång vid 1870 års slut å anslaget till ge-
menskapens vid sjöförsvaret natura-vtoderhåll . . .	----	—	100,000	—	100,000	—
Återbetalning å anslaget till beväringsmanskapets be-
j klädnad .................	160,000	—	---	—	160,000	—
Sgr 1 Brist vid slutet af år 1870 .......... j » för år 1871 •............. Summa	6,382,656 5,700,000	85 . -	6,278,122 5,400,000	67	12,660,779 5.700.000 5.400.000	52
I 12,082,656	85	1 1,678,122	67	23,760,779	52

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

33-

och utgifter från den 15 April 1870 till 1871 års slut,

Utgifter,

Årliga anslaget till H. M. Konungen.......

Anslag till ränta och amortering af de fonderade statslånen
.................

Ränta å 1867 års statslån..........

Kapitalafbetalning å dito...........

Ränta å 1869 års statslån...........

Ränta å Statsverkets skuld till Riksbanken .

Kapitalafbetalning å dito...........

Ränta å gamla 5-procentslånet, å Konung Carl XIII:s
hemgiftskapital, å Södertelje kanals reparationsfond
samt å skulden till Stockholms Borgerskaps Enkhus
och till liebbeska Fideikommiss-innehafvaren . . .

Återbetalning af en del utaf Göta kanals reparationsfond

Ränta å nämnda fond............

Ränta till Riksbanken å lyftade kreditivmedel . . .

Återstod af 1870 års statsfyllnadssumma.....

Vid föregående riksdagar på Riksgälds-kontoret anvisade

statsutgifter...............

Riksdags- och revisionskostnader........

Omkostnader vid kort- och tidningsstämplingen, aflöningar,
observationsarfvoden m. fl. förvaltningsutgifter .
Af Kongl. Maj:t beräknad statsbrist för år 1868, som

bör af Riksgälds-kontoret godtgöras.......

Vid innevarande riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade
utgifter:

För väganläggning mellan Åsele ochAVil helmina

kyrkoby.....R:dr 5,000: —

» fortsättning af arbetena å Nordvestra
stambanan...... » 1,600,000: —

» godtgörande af åtskilliga utaf
Kongl. Statskontoret bestridda

förskotter........» 98,282: 37.

» väganläggningar och vägförbättringar, hamn- och

brobyggnader samt sjösänkningar m. m......

Statsfyllnadssumma till Kongl. Statskontoret för år 1871
Ränta för ny upplåning år 1870, 5,700,000 R:dr
» » » » » 1871, 2,800,000 » . .

Summa

Från den 15 April 1870 till årets sint.	Under år 1871.	Summa Biksmynt.
300,000	_	300,000	—	600,000	—
4,462,571	67	5,778,071	67	10,240,643	34
300,000	—	204,000	—	504,000	—
1,920,000	—	1,950,000	—	3,870,000	—
100,000	—	200,000	—	300,000	--
79,200	—	73,920	—	153,120	—
132,000	—	132,000	''	264,000
14,164	25	21,039	25	35,203	50
—	.-	100,000	—	100,000	-
‘7,044	45	2,044	45	9,088	90
22,045	56	—	—	22,045	56
734,700	*	■----	—	734,700	—
958,204	53	155,618	—	1,113,822	53
152,000	—	425,000	—	577,000	—
97,300	—	141,000	—	238,300	—-
900,000				900,000
1,703,282	37			1,703,282	37
		315,000	_	315,000	—
—	—	1,527,000	—	1,527,000	—
200,144	2	280,000	—	480,144	2
—	—	73,429	30	73,429	30
12,082,656	85	11,678,122	67	23,760,779	52

Stats- Utskottets Memorial N:o 77.

Bil. C.

Uppgift å amortering och ränta under åren 1870 och 1871 för de af Riksgäldskontoret
mot obligationer upplånta medel.

	År 1870.	År 1871.
Fonderade lån:	Amortering.	Ränta.	Summa R:mt.	Amortering.	Ränta.		i Summa R:mt.
1855 års lån .... 1858 » » .... 1860 » » .... 1861 » » . . . . 1864 » » .... 1866 » » .... 1868 » a ....	) 5,000 344.000 476.000 42,700 *)72,980 68,800 54,000	—	8,655,— 822,66667 990,000 — 122,300 — 422,020 — 1,311,200 — 1,032,750''—	13,655 1,166,666 1.466.000 165.000 495.000 1.380.000 1,086,750	67	) 5,000 359,466 490,933 44.600 *)72,980 72,266 57.600	67 33 67	8,655 807,200 975,066 120,400 422,020 1,307,733 1,029,150	67 33	13,655 1,166,666 1.466.000 165.000 495.000 1.380.000 1,086,750	67
S:r	1,063,480		4,709,591	67	5,773,071	67	1,102,846	67	4,670,225	_	5,773,071	67
Icke fonderade lån:
Obligationer för Statsver-kets skuld till Riks-banken .........	132,000 1,920,000		79,200 300.000 200.000		211,200 2,220,000 200,000		132,000 1,950,000		73,920 204.000 200.000		205,920 2,154,000 200,000
Dito utfärdade år 1867 Dito » år 1869	—	_		—	—	—
S:r	2,052,000	—	579,200	—	2,631,200		2,082,000	—	477,920		2,559,920	—
Summa Runt	3,115,480		5,288,791	67	8,404,271	67	3,184,846	67	5,148,145		8,332,99167

Amortering år 1870 ...........R:mt 3,115,480: —

» » 1871......... . » 3,184,846: 67.

Summa R:mt 6,300,326: 67.

*) Amorteringen beroende på uppköp.

**) Amorteringsbeloppet ökas eller minskas i den mån utlottningen träffar de utelöpande, eller de i Riksgäldskontoret
qvarvarande, osålda obligationerna.

Stats-Utskottets Memorial N:o 77.

Bil. B.

Summarisk uppgift på de för Statens samt enskilda jernvägsbyggnader från
ock med år 1847 till närvarande tid beviljade anslag och lån samt å beloppet
af derför upplånta eller af andra tillgångar använda medel.

I( c v i I j h (i e anslag:

för Statens jernvägsbyggnader:

				Mil.	R:mt.
Westra stambanan . . .					35,871,889:
Södra » ...	. .	. .	,,,,,,	35,6.	24,615,632:
Linien Halsberg—Örebro . .				2,3.	1,762,479:
Östra stambanan (Katrinehol	n—Norrköping]		4,5.	4,030,000:
Sammanbindningsbanan genom	Stockhol	in och	stationshus vid
Klara (inberäknadt 300,000	R:dr anvisade	å Handels- och
Sjöfartsfonden) . . . .				0,3.	4,170,000:
Norra stambanan (Stockholm-	-Upsala)			6,2.	4,672,000:
Nordvestra stambanan,
hvaraf är färdigbygdt:
linien Arvika—Norska	gränsen	3,8.	3,870,000: —
» Laxå—Carlstad	. . .	9,4. 1	0,964,000: -	1 3,2.	14,834,000:

0,3.

5,860,000: —
262,288 : 54.
2,000,000: —

och under byggnad:

Iinieti Ca flätad—Arvika...........

till undersökningskostnader ............

för tillökning af materielen å de färdiga banorna ....

tillhopa I I 1,1. 98,078,288: 54,

hvartill kommer:

för fortsättning af norra och östra stambanorna, vid innevarande riksdag
beviljade ...............

Summa för Statens jernvägar R:mt
för enskilda jernvägsanläggningar:

låneunderstöd till belopp af ..... 15,975,000. —

hvaraf äro återbetalda ......... 1,645,652: 45.

samt anslag..................

2,000,000: -100,078,288: åt

14,3 2 9,3 4 7: 55.
272,500: —

Summa utgifter för jernvägsanläggningarne R:mt 1 14,680,136: 09.

För de fonderade statslånen hafva influtit följande belopp
för 1855 års lån (4 och 3} % ränta) nominelt Runt 281,90(

» 1858 »>
» 1860 »
» »
» 1861 »
» 1864 ».

» 1866 n

» 1868 ..

(41 % » )

premieobligationer
(4j % ränta)

(4* % » )

(5 % >'' )

(5 % » )

Thlr 8,190,500
» 8,000,000
» 2,000,000
Runt 3,000,000
£ 555,700

Thlr 9,932,300
£ 1,150,000

Runt

267,688: 94.
19.703,472: (50.

25.6 1 5,0 7 4 : 70.

2,760,650: —
8,7 9 0,8 3 6: 55.

23.6 7 7,6 8 9 : 29.
17,959,234: 59.

Transport Runt

Bih. till Biksd. Prot. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 37 Höft.

98,7 7 4,6 4 6 : 07.

Ståts-Utskottets Memorial N:o 71.

Transport R:mt 98,7 7 4,6 4 6 : 07.

Om härtill läggas: /

för 1867 års lån (förfallet 1870, 1871 och 1872) R:mt 6,000,000: — 5,850,248: 85.

», 1869 års lån (förfallet 1876-1879) ■ • » 4,000,000: - 3,892,200: 60.

visar sig den genom upplåning erhållna summan uppgå till . Runt 1 08,5''17,096: 18.
Af trafikinkomsten har dels till Riksgälds-kontoret dels till Statskontoret blifvit

levereradt:

till Riksgälds-kontoret:

för åren till och med 1865

» år 1866 .......

» » 1867 . .....

« » 1868 ......

samt till Statskontoret för år 1869 .

Runt 700,000: —

» 712,120: 11.

,, 1,068,58 i: 62.

» 725,262: 80.

Runt 3,205,964: 53.

» 2,443,837: 31. 5,649,804: 84.

Den återstående skulden för de fonderade statslånen motsvarade

vid 1869	års slut
nemligen	för 1855	års	lån			.	Runt	210,900:	—
	» 1858	»	»				»	18,714,933:	33.
	» 1860	»	0				i)	22,939,200:	—
	« 1861	»	»				»	2,718,700:	—
	>; 1864	»				4	))	9,556,820:	—
	» 1866		»				))	26,242,933	34.
	» 1868	»	»				))	20,647,800:	—
							Runt	101,031,286	67.
A	nnuiteterna härför	utgöra				. .	. R:
nemligen	för 1855	års	lån					—
»	1858 »	»	som	slutbetales d.	t	1898 »	1,166,666	67.
»	1860 »		»	»	d.	1 r	1898 »»	1,466,000	—
))	1861 »	»	»	»	d.	0 D	1899 »	165,000	—
	1864 »>		»	))	d.	5 ?	1918 »	489,500	—
»	1866 »	»		))	d.	2 1	1931 »	1,380,000	—
))	1868 »	»		))	d.	4	1931 »	1,086,750	—
							Runt 5,767,571	67.

101,031,2 8 6 : 67.

Runt 5,767,571: 67.

Stockholm, G. W. Blomqvist® Boktryckeri, 1870.