Statsutskottets memorial Nr 38 (Memorial 1917:Su38 su)

Statsutskottets memorial Nr 38.

Nr 38.

Ankom till riksdagens kansli den 23 mars 1917 kl. 3 e. m.

Memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i vissa frågor
rörande anslag under riksstatens åttonde huvudtitel.

(2;a avd.)

Statsutskottet, som erhållit del av kamrarnas beslut i anledning
av utskottets utlåtande nr 8 angående regleringen av utgifterna under
riksstatens åttonde huvudtitel, får här nedan framställa de förslag,
vartill samma beslut befunnits föranleda.

l:o).

I punkten 10 under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen
hade Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till arvodesökning åt bibliotekarien
vid stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping anvisa på extra
stat för år 1918 ett förslagsanslag, högst 2,000 kronor, att utgå enligt
de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva.

Utskottet hade i sitt ovanberörda utlåtande, under punkten 10, hemställt,
att riksdagen måtte för arvodesökning åt bibliotekaiåen vid stiftsoch
läroverksbiblioteket i Linköping anvisa på extra stat för år 1918 ett
förslagsanslag, högst 1,500 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva.

I en vid punkten fogad reservation hade herr C. J. G. Sivartz m. fl.
hemställt, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
måtte till arvodesökning åt bibliotekarien vid stifts- och läro Bilianq

till riksdagens protokoll 1917. 6 saml. 29 käft. (Nr 38). 1

Statsutskottets memorial Nr 38.

verksbiblioteket i Linköping anvisa på extra stat för år 1918 ett förslagsanslag,
högst 2,000 kronor, att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva.

Första kammaren har antagit det förslag, som innefattas i den
vid punkten avgivna reservationen, varemot andra kammaren bifallit
vad utskottet hemställt.

För denna frågas avgörande medelst gemensam omröstning får
utskottet föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som i likhet med första kammaren vill, att riksdagen till
arvodesökning åt bibliotekarien vid stifts- och läroverksbiblioteket i
Linköping anvisar på extra stat för år 1918 ett förslagsanslag, högst
2,000 kronor, att utgå enligt de närmare bestämmelser Kungl. Maj:t
kan finna gott föreskriva, röstar

Ja j

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej,-har riksdagen i likhet med andra kammaren för arvodesökning
åt bibliotekarien vid stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping
anvisat på extra stat för år 1918 ett förslagsanslag, högst 1,500 kronor
att utgå enligt de närmare bestämmelser Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva.»

2:o).

I punkten 50 under åttonde huvudtiteln hade Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att anvisa på extra stat för år 1918 ett förslagsanslag, högst
2,000 kronor, till anordnande vid konsthögskolan av utsträckt undervisning
i dekorativ konst.

Utskottet hade i sitt ovanberörda utlåtande, under punkten 48, hemställt,
att Kungl. Maj:ts framställning icke måtte av riksdagen bifallas.

1 en vid punkten fogad reservation hade herr C.J.G. Svartz m. fl.

Statsutskottets memorial Nr 38.

hemställt-, att. riksdagen måtte anvisa på extra stat för år 1918 ott förslagsanslag,
högst 2,000 kronor, till anordnande vid konsthögskolan av
utsträckt undervisning i dekorativ konst.

Första kammaren har med avslag å utskottets hemställan antagit
det förslag, som innefattas i den av herr Swartz m. ti. vid punkten
avgivna reservationen, varemot andra kammaren bifallit utskottets framställning.

För denna frågas avgörande medelst gemensam omröstning får utskottet
föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som i likhet med första kammaren vill, att riksdagen till
anordnande vid konsthögskolan av utsträckt undervisning i dekorativ
konst anvisar på extra stat för år 1918 ett förslagsanslag, högst 2,000
kronor, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har riksdagen i likhet med andra kammaren avslagit
Kungl. Maj:ts förevarande framställning.»

3:o).

1 punkten 63 under åttonde huvudtiteln hade Kungl. Maj:t toreslagit
riksdagen att, med uteslutande ur utgiftsstaten för universitetet i
Uppsala av den under avdelningen A) Avlöningar m. m., a) Professorer
m. fl., filosofiska fakulteten, humanistiska sektionen, uppförda professuren
i estetik samt litteratur- och konsthistoria, därsammastädes uppföra
dels eu professur i litteraturhistoria med poetik och dels eu professur
i konsthistoria med konstteori, av vilka den ena skulle efter Kungl.
Maj:ts bestämmande övertagas av nuvarande professorn i estetik samt
litteratur- och konsthistoria, båda de nya professurerna med enahanda
avlöningsförmåner, som tillkomme universitetsprofessorer i allmänhet,
och med skyldighet för tjänsternas innehavare att vara underkastade
de för dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren och
bestämmelserna, ävensom att för ändamålet höja det ordinarie an -

Statsutskottets memorial Nr 38.

slaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten, med ett belopp av

7.500 kronor.

Utskottet hade i sitt ovanberörda utlåtande, under punkten 60, hemställt,
att riksdagen måtte, med uteslutande ur utgiftsstaten för universitetet
i Uppsala av den under avdelningen A) Avlöningar m. in., a)
Professorer m. fl., filosofiska fakulteten, humanistiska sektionen, uppförda
professuren i estetik samt litteratur- och konsthistoria, därsammastädes
uppföra dels eu professur i litteraturhistoria med poetik och
dels eu professur i konsthistoria med konstteori, av vilka den ena
skulle efter -Kungl. Maj:ts bestämmande övertagas av nuvarande professorn
i estetik samt litteratur- och konsthistoria, båda de nya professurerna
med enahanda avlöningsförmåner, som tillkomme universitetsprofessorer
i allmänhet, och med skjddighet för tjänsternas innehavare
att vara underkastade de för dessa förmåners åtnjutande fastställda
villkoren och bestämmelserna,

ävensom för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet
i Uppsala, universitetsstaten, med ett belopp av 7,500 kronor.

I en vid punkten fogad reservation hade herr C. G. Ekman m. fl.
hemställt, att riksdagen med avslag å Kungl. Maj:ts förevarande framställning
måtte till arvode åt en lärare vid universitetet i Uppsala med
åliggande att biträda professorn i estetik samt litteratur- och konsthistoria
vid uppehållande av undervisnings- och examinationsskyldigheten
i hans ämnen enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj:t
meddelades, anvisa på extra stat för år 1918 ett förslagsanslag, högst

4.500 kronor.

Första kammaren har bifallit vad utskottet hemställt, varemot
andra kammaren bifallit den vid punkten fogade reservationen.

För denna frågas avgörande medelst gemensam omröstning får utskottet
föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som i likhet med första kammaren vill, att riksdagen med
uteslutande ur utgiftsstaten för universitetet i Uppsala av den under
avdelningen A) Avlöningar m. m., a) Professorer m. fl., filosofiska fakulteten,
humanistiska sektionen, uppförda professuren i estetik samt
litteratur- och konsthistoria, därsammastädes uppför dels en professur
i litteraturhistoria med poetik och dels eu professur i konsthistoria med
konstteori, av vilka den ena skall efter Kungl. Maj:t,s bestämmande
övertagas av nuvarande professorn i estetik samt litteratur- och konst -

Statsutskottets memorial Nr 38.

historia, båda de nya professurerna med enahanda avlöningsförmåner,
som tillkomma universitetsprofessorer i allmänhet, och med skyldighet
för tjänsternas innehavare att vara underkastade de för dessa förmåners
åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna,

ävensom för ändamålet höjer det ordinarie anslaget till universitetet
i Uppsala, universitetsstateu, med ett belopp av 7,500 kronor, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har riksdagen i likhet med andra kammaren med avslag
å Kuugl. Maj:ts förevarande framställning till arvode åt en lärare
vid universitetet i Uppsala med åliggande att- biträda professorn i estetik
samt litteratur- och konsthistoria vid uppehållande av undervisningsoch
examinationsskyldigheten i hans ämnen enligt de närmare bestämmelser,
som av Kungl. Maj:t meddelas, anvisat på extra stat för år 1918
ett förslagsanslag högst 4,500 kronor.»

4:o).

I punkten 94 under åttonde huvudtiteln hade Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen''*att till arvode åt en lärare vid universitetet i Lund med
åliggande att biträda professorn i estetik samt litteratur- och konsthistoria
vid uppehållande av undervisnings och examinationsskyldigheten
i hans] ämnen enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl.
Maj:t meddelades, anvisa på extra stat för år 1918 ett förslagsanslag,
högst 4,500 kronor.

Vidare hade i två lika lydande motioner, väckta den ena inom
första kammaren av herr H. Gavalli och den andra inom andra kammaren
av herr M. Sommelius, hemställts, att riksdagen måtte besluta
sådan ändring i Kungl. Maj:ts proposition i åttonde huvudtiteln, punkt
94, att, med uteslutande ur utgiftsstaten för universitetet i Lund av
den under avdelningen A) Avlöningar m. m., a) Professorer m. fl., filosofiska
fakulteten," humanistiska sektionen, uppförda professuren i estetik
samt litteratur- och konsthistoria, därsammastädes uppfördes dels
en professur i litteraturhistoria med poetik och dels eu professur i

Statsutskottets memorial Nr 36.

konsthistoria med konstteori, av vilka den ena skulle efter Kungl. Majt:s
bestämmande övertagas av nuvarande professorn i estetik samt litteraturoch
konsthistoria, båda de nya professurerna med enahanda avlöningsförmåner,
som tillkomme universitetsprofessorer i allmänhet, och med
skyldighet för tjänsternas innehavare att vara underkastade de för dessa
förmåners åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna, ävensom
att för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet i Lund,
uuiversitetsstaten, med ett belopp av 7,500 kronor.

Utskottet hade i punkten JO av sitt förenämnda utlåtande hemställt,
att riksdagen måtte med avslag å Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning
och med bifall till ovanberörda motioner, med uteslutande ur
utgiftsstaten för universitetet i Lund av den under avdelningen A) Avlöningar
m. in-, a) Professorer in. fl., filosofiska fakulteten, humanistiska
sektionen, uppförda professuren i estetik samt litteratur- och konsthistoria,
därsammastädes uppföra dels eu professur i litteraturhistoria med
poetik och dels en professur i konsthistoria med konstteori, av vilka
den ena skall efter Kungl. Maj:ts bestämmande övertagas av nuvarande
professorn i estetik samt litteratur- och konsthistoria, båda de nya professurerna
med enahanda avlöningsförmåner, som tillkomma universitetsprofessorer
i allmänhet, och med skyldighet för tjänsternas innehavare
att vara underkastade de för dessa förmåners åtnjutande fastställda
villkoren och bestämmelserna,

ävensom för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet
i Lund, universitetsstaten, med ett belopp av 7,500 kronor.

I en vid punkten fogad reservation hade herr C. G. Ekman, in. fl.
hemställt, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning
och med avslag å ovanberörda motioner, måtte till arvode åt
eu lärare vid universitetet i Lund med åliggande att biträda professorn
i estetik samt litteratur- och konsthistoria vid uppehållande av undervisnings-
och examinationsskyldigheten i hans ämnen enligt de närmare
bestämmelser, som av Kungl. Maj:t komme att meddelas, anvisa på
extra stat för år 1918 ett förslagsanslag, högst 4,500 kronor.

Första kammaren har bifallit vad utskottet hemställt, varemot andra
kammaren bifallit den vid punkten fogade reservationen.

För denna frågas avgörande medelst gemensam omröstning får utskottet
föreslå följande voteringsproposition:

Siatmlskollels memorial Nr 3$.

»Den 8oin i likhet med forsta kammaren vill, att riksdagen, med
avslag å Knngl. Maj:ts ifrågavarande framställning och med bifall till
ovanberörda motioner, med uteslutande ur utgiftsstaten för universitetet
i Lund av den under avdelningen A) Avlöningar in. m., a) Professorer
in. fl., filosofiska fakulteten, humanistiska sektionen, uppförda professuren
i estetik samt litteratur- och konsthistoria, därsammastades uppför
dels eu professur i litteraturhistoria med poetik och dels en professur
i konsthistoria med konstteori, av vilka den ena skall efter Kungl.
Maj:t.s bestämmande övertagas av nuvarande professorn i estetik samt
litteratur- och konsthistoria, båda de nya professurerna med enahanda
avlöningsförmåner, som tillkomma universitetsprofessorer i allmänhet,
och med skyldighet för tjänsternas innehavare att vara underkastade
de för dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna,

ävensom för ändamålet höjer det ordinarie anslaget till universitetet
i Lund, universitetsstaten, med ett belopp av 7,500 kronor, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har riksdagen i likhet med andra kammaren beslutit,
att med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning och med avslag
å ovanberörda motioner till arvode åt en lärare vid universitetet i
Lund med åliggande att biträda professorn i estetik samt litteratur- och
konsthistoria vid uppehållande av undervisnings- och examinationsskyldigheten
i hans ämnen enligt de närmare bestämmelser som av Kungl.
Maj:t meddelas, anvisat på extra stat för år 1918 ett förslagsanslag,
högst 4,500 kronor.»

5:o).

I eu inom första kammaren av herr H. Fahlén väckt motion hade
hemställts, att riksdagen måtte dels medgiva, att eu statssamskola må
upprättas i Sollefteå stad, under villkor att staden ej blott tillhandahåller
erforderliga undervisningslokaler och bostad eller hyresersättniug
åt rektor, utan även till statsverket årligen inbetalar ett belopp, mot -

Statsutskottets memorial Nr 38.

svarande en fjärdedel av den vid saraskolan anställda lärarpersonalens
begynnelselöner, dock att under övergångstiden endast skall inbetalas
ett belopp, motsvarande 400 kronor för termin för var je vid''läroverket
inrättad samskoleklass, till dess alla klasserna blivit inrättade, varefter
från och med påföljande kalenderår full avgift skall erläggas; mot vilket
åtagande staden äger rätt att av lärjungarna i samskolan upptaga
terminsavgifter, dock ej till högre belopp eller under strängare villkor
för befrielse än som stadgas rörande de avgifter, som av realskolornas
lärjungar erläggas till statsverket; dels föreskriva, att första och andra
klasserna i samskolan skola upprättas med ingången av läsåret 1918—
1919 samt att vid början av varje följande läsår skall upprättas ytterligare
eu klass, i ordning nedifrån räknat, intill dess samskolan blivit
färdigbildad; dels ock för inrättandet vid samskolan från och med den
1 juli 1918 av en rektorstjänst, och en första lärarinnebefattning från
och med 1918 höja reservationsanslaget till de allmänna läroverken med
erforderligt belopp.

Utskottet hade i sitt ovanberörda utlåtande, under punkten 136, hemställt,
att förevarande motion icke måtte av riksdagen bifallas.

I en vid utlåtandet fogad reservation hade herr C. J. G. Swartz
m. fl. hemställt om bifall till i berörda motion gjorda framställning.

Första kammaren har, med avslag å utskottets hemställan, antagit
det förslag, som innefattas i den vid punkten avgivna reservationen, varemot
andra kammaren bifallit vad utskottet hemställt.

För denna frågas avgörande medelst gemensam omröstning får utskottet
föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som i likhet med första kammaren vill, att riksdagen

dels medgiver, att en statssamskola må upprättas i Sollefteå stad,
under villkor att staden ej blott tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler
och bostad eller hyresersättning åt rektor utan även till
statsverket årligen inbetalar ett belopp, motsvarande en fjärdedel av
den vid samskolan anställda lärarpersonalens begynnelselöner, dock att
under övergångstiden endast skall inbetalas ett belopp, motsvarande
400 kronor för termin för varje vid läroverket inrättad samskoleklass,
till dess alla klasserna blivit inrättade, varefter från och med påföljande
kalenderår full avgift skall erläggas; mot vilket åtagande staden äger
rätt att av lärjungarna i samskolan upptaga terminsavgifter, dock ej

Statsutskottets memorial Nr 38.

till högre belopp eller under strängare villkor för befrielse än som stadgas
rörande de avgifter, som av realskolornas lärjungar erläggas till
statsverket;

dels föreskriver, att första och andra klasserna vid statssamskolan
skola upprättas med ingången av läsåret 1918—1919 samt att vid början
av varje följande läsår skall upprättas ytterligare en klass, i ordning
nedifrån räknat, intill dess samskolan blivit färdigbildad;

dels ock för inrättandet vid samskolan från och med den 1 juli 1918
av en rektorstjänst och en första lärarinnebefattning från och med 1918
höjer reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 7,000 kronor,
röstar

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har riksdagen i likhet med andra kammaren beslutat
icke bifalla förevarande motion».

6:o).

I tre särskilda inom andra kammaren av herr E. A. Nilson i Örebro
väckta motioner hade hemställts, att riksdagen måtte besluta att i och
för indragning av militärövningarna vid de allmänna läroverken från
och med år 1918 minska reservationsanslaget under åttonde huvudtiteln
till de allmänna läroverken med 58,000 kronor, att i och för indragning
av militärövningarna vid folkskoleseminarierna från och med år 1918
minska reservationsanslaget under åttonde huvudtiteln till folkskoleseminarierna
med 8,500 kronor, samt att i och för indragning av militärövningarna
vid de tekniska läroverken från och med år 1918 minska
det ordinarie anslaget till den tekniska undervisningen med 5,000 kronor.

Utskottet hade i sitt ovanberörda utlåtande hemställt,
i punkt 141, att riksdagen måtte i och för indragning av skjututbildningsövningarna
vid de allmänna läroverken från och med år 1918
minska reservationsanslaget till dessa läroverk med 53,000 kronor,

i punkt 163, att riksdagen måtte i och för indragning av skjututBihang
till riksdagens protokoll 1917. 6 samt. 29 käft■ (Nr 38.) 2

Statsutskottets memorial Nr 38.

bilduingsövningarna vid folkskoleseminarierna från och med år 1918 minska
reservationsanslaget till folkskoleseminarierna med 8,500 kronor samt

i punkt 227, att riksdagen måtte i och för indragning av skjututbildningsövningarna
vid de tekniska läroverken från och med år 1918
minska det ordinarie anslaget till de! tekniska läroverken med 5,000
kronor.

I vid berörda punkter fogade reservationer hade herr C. J. G.
Swartz m. fl. hemställt,

vid punkt 141 a) att det framställda förslaget om minskning i reservationsanslaget
till de allmänna läroverken i och för indragning av
skjututbildningsövningarna vid de allmänna läroverken ej måtte av riksdagen
bifallas, samt

b) att riksdagen måtte i skrivelse till Kung!. Maj:t anhålla, att
Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning, huruvida de nu vid de
allmänna läroverken, folkskoleseminarierna och de tekniska elementarskolorna
föreskrivna skjututbildningsövningarna måtte kunna avskaffas,
samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kunde föranleda,

vid punkt 163, att det framställda förslaget om minskning i reservationsanslaget
till folkskoleseminarierna i och för indragning av skjututbildningsövningarna
vid folkskoleseminarierna ej måtte av riksdagen
bifallas,

vid punkt 227, att det framställda förslaget om minskning i det ordinarie
anslaget till de tekniska läroverken i och för indragning av
skjututbildningsövningarna vid de tekniska läroverken ej måtte av riksdagen
bifallas.

Första kammaren har, med avslag å vad utskottet hemställt, antagit
de förslag, som innefattas i de vid dessa punkter avgivna reservationerna,
varemot andra kammaren bifallit vad utskottet hemställt.

Kamrarnas beslut skilja sig alltså härutinnan, att dels första kammaren
icke bifallit utskottets förslag att i och för indragning av skjututbildningsövningarna
vid de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna
och de tekniska läroverken vidtaga vissa minskningar i de till dessa
undervisningsanstalter utgående ordinarie anslagen, under det att andra
kammaren beslutat dessa anslagsminskningar, dels ock första kammaren
beslutat skrivelse i ämnet till Kungl. Maj:t. Då någon sammanjämkning
beträffande sistnämnda beslut icke torde kunna äga rum, lärer
frågan om skrivelse hava förfallit. För avgörandet av anslagsfrågorna

Statsutskottets memorial Nr 38.

medelst gemensam omröstning får utskottet föreslå följande voteringsproposition: »Den,

som i likhet med första kammaren vill, att riksdagen icke
bifaller de i ovanberörda motioner framställda förslagen om minskning
i reservationsanslaget till de allmänna läroverken i och för indragning
av skjututbildningsövningarna vid dessa läroverk, i reservationsanslaget till
folkskoleseminarierna i och för indragning av skjututbildningsövningarna
vid nämnda seminarier samt i det ordinarie anslaget till de tekniska
läroverken i och för indragning av skjututbildningsövningarna
vid berörda läroverk, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har riksdagen i likhet med andra kammaren beslutat
att i och för indragning av skjututbildningsövningarna vid de allmänna
läroverken från och med år 1918 minska reservationsanslaget till dessa
läroverk med 53,000 kronor, vid folkskoleseminarierna från och med år
1918 minska reservationsanslaget till folkskoleseminarierna med 8,500
kronor samt vid de tekniska läroverken från och med år 1918 minska
det ordinarie anslaget till de tekniska läroverken med 5,000 kronor.»

Stockholm den 23 mars 1917.

På statsutskottets vägnar:

AXEL EKMAN.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzélius, 0. M. Strömberg, H. H. K.
Ericson, H. F. Lamm, G. M. H. Ekelund, J. Nilsson, O. Berggult, A. C. Lindblad,
I. E. G. Svensson, K. A. Malmborg, N. O. Bruce och J. S. Almer samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, K. V. Bydén i Malmö, J. B. Eriksson
i Grängesberg, G. Odqvist, E. A. Nilson i Örebro, A. Wiklund, J. Ström, A.
Anderson i Råstock, J. Erlansson, K. 0. Strid, G. B. J. Åkerman och J. A. Ingvarson.