Statsutskottets memorial Nr 158 (Memorial 1913:Su158 su)

Statsutskottets memorial Nr 158.

Nr 158.

Ankom till Riksdagens kansli den 30 maj 1913 kl. 11.30 f. in.

Memorial angående statsreglering en för år 1914.

(4:de Avd.)

I. Statsverkets inkomster.

I den till Riksdagen den 14 januari 1913 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t, med åberopande
av de beslut, om vilka bilagt statsrådsprotokoll över finansärenden
för samma dag lämnade närmare upplysning, och under de i
samma protokoll angivna förutsättningar, föreslagit, att statsverkets inkomster
för år 1914 måtte upptagas sålunda:

Kronor

Å. Egentliga statsinkomster.

1. Skatter:

1. Mantalspenningar ................................................... 850,000: -

2. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning............ 38,000,000: —

b. Bevillning av fast egendom samt av inkomst, bevillning 1,450,000: —

Transport 40,300,000: — |

Bihang till Riksdagens ''protokoll 1913. 6 samt. 89 käft. (Nr 158.)

Statsutskottets memorial Nr 158.

			Kronor.
	Transport 40,300,000: —
	c. Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättig-
	heter, bevillning ............................................	300,000: —
	d. Stämpelmedel, bevillning (därav beräknad arvsskatt
	7,000,000 kronor) .............................................	17,250,000: —
3.	Tullar och acciser: a. Tullmedel, bevillning ... .....................................	64,300,000: —
	b. Brännvinstillvcrkningsskatt, bevillning ..................	21,300,000: —
	c. Sockerskatt, bevillning .......................................	20,000,000: —
	d. Punschskatt, bevillning......................................	1,800,000: —
	e. Maltskatt, bevillning ..........................................	4,700,000: —
4.	Lastpenningar.........................................................	700,000: —	170,650,000	—
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1.	Fyr- och båkmedel ...................................................	2,000,000: —
2.	Lotspenningar .........................................................	1,200,000: —
3.	Bidrag till försäkringsinspektionen..............................	53,000: —
4.	Bidrag till bankinspektionen.....................................	47,000: —
5.	Inkomst av myntning och justering ...........................	915,000: —
6.	Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter ......	544,200: —
7.	Kontrollstämpelmedel ................................................	95,000: —
8.	Terminsavgifter från läroverken ...............................	500,000: —		1
9.	Avgifter för granskning av biografbilder.....................	26,000: —
10.	Diverse inkomster ..................................................	1,500,000: —	6,880,200
'' 1	Summa egentliga statsinkomster 177,530,200 kronor.
	B. Inkomster av statens produktiva fonder.
I. Statens affärsverksamhet:
1. \|	Statens järnvägar:
!	inkomster .......................................... 91,300,000: — driftkostnad ........................................ 70,800,000: — överskott ...............................................................	20,500,000: —
2.	Postverket:
	inkomster, bevillning ........................... 27,308,000: — driftkostnad ....................................... 24,308,000: — överskott ...............................................................	3,000,000: —

Transport 23,500,000: — | 177,530,200

Statsutskottets memorial Nr 158.

					Kronor
			Transport	23,500,000: —	177,530,200	—
3. Telegrafverket •
inkomster.....................		17,500,000: —
driftkostnad.................. överskott ....................		12,200,000: —	5,300,000: —
4. Statens vatten fallsverk
a.	Trollhätte kanalverk:
	inkomster ...............	.. 456,000: —
	driftkostnad ............	.. 295,000: —
	överskott ...............		161,000: —
b.	Trollhätte kraftverk:
	inkomster ...............	.. 1,800,000: —
	driftkostnad ............ överskott ...............	... 725,000: —	1,075,000: —
c.	Trollhätte fastighetsförvaltning:
	inkomster ...............	53,000: —
	driftkostnad ............ överskott ...............	28,000: —	25,000: —
d.	Vattenfall o. fastigheter	inom Alvsborgs
	samt Göteborgs och Bohus län:
	inkomster ...............	61,000: —
	driftkostnad ............ överskott ...............	11,000: —	50,000: —
e.	Vattenfall och fastigheter, inköpta för
	elektrisk drift vid statens järnvägar:
	inkomster ..............	9,000: —
	driftkostnad ........... överskott ..............	6,000: —	3,000: —
f.	Södertälje kanalverk:
	inkomster ..............	80,000: —
	driftkostnader ........ överskott ..............	55,000: —	25,000: —
g-	Diverse vattenfall och fastigheter:
	inkomster ..............	25,000: —
	driftkostnader ........ överskott ..............	9,000: —	16,000: —
		Transport	1,355,000: —	28,800,000: —	\| 177,530,200	—

Statsutskottets memorial Nr 158.

			Kronor
Transport 1,355,000: —	28,800,000	_	177,530,200
Säger för vattenfallsverken:
inkomster.......................................... 2,484,000: —
driftkostnad....................................... 1,129,000: —
överskott...............................................................	1,355,000: —
5. Statens domäner:
inkomster.......................................... 15,700,000: —
driftkostnad ....................................... 6,457,000: —
överskott...............................................................	9,243,000	—	39,398,000	—
II. Statens aktier:
Utdelning i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag .......			1,850,000	—
III. Statens utlåningsfonder (överskott):
1. Nya odlingslånefonden................................................	400,000	—
2. Torvindustrilånefonden................................................	120,000: —
3. Rederilånefonden ......................................................	600,000	—
4. Egnahemslånefonden...................................................	1,280,000	—
5. Fiskerilånefonden ......................................................	80,000	—
6. Norrländska nyodlingsfonden.......................................	27,000	—
7. Jordförmedlingsfonden ................................................	40,000	—
8. Hantverkslånefonden ................................................	1,000	—
9. Järnvägslånefonden ...................................................	1,685,000	—
10. Allmänna byggnadslånefonden ....................................	o3,000
11. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby .........	20,000		4,286,000	—
IV. Arbetarförsäkringsf onden..............................................		...	1,450,000	—
Summa inkomster av produktiva fonder 46,984,000 kronor.
0. Andel i riksbankens vinst för år 1912...			7,058,000	—
D. 1 anspråk tagna kapitaltillgångar:
I. Av järnvägslånefonden ...................................................	.. 626,000:	—
II. Av allmänna byggnadslånefonden ....................................	.. 36,000:	—
III. Av reservationer å anslaget till allmänna läroverken .........	.. 300,000:	—■	962,000	—
E. Lånemedel.............................................			42,683,000	—

Summa kronor| 275,217,200

Statsutskottets memorial Nr 158.

Åberopade statsrådsprotokollet innehåller i detta avseende följande:

»Inkomstberäkningen har vid de senaste årens statsregleringar utmärkt
sig för mycken försiktighet. Man kan därvid knappast anses
hava fullföljt det syfte med 1911 års budgetreform som avsåg, att inkomsterna
borde beräknas så nära den sannolika verkligheten som
möjligt och alltså i varje fall närmare maximum än vad tillförene i
allmänhet varit fallet.

Att man under några år skulle behöva iakttaga en icke ringa
varsamhet i förevarande avseende, torde hava varit förutsett vid nämnda
reforms genomförande och sammanhängde med det ofördelaktiga statsekonomiska
läge, som följde på depressionsåren 1907 och 1908. Det
lärer emellertid också vid sagda tillfälle hava framstått såsom klart,
att man efter några år skulle bliva i tillfälle att göra beräkningarna
i enlighet med den omförmälda grundsatsen om inkomsternas upptagande
i riksstaten så nära den sannolika verkligheten som möjligt.

Inträdandet av de normala förhållandena för inkomstberäkningen,
sådana de nu angivits, är beroende av den tidpunkt, då den från och
med år 1912 inrättade statsverkets kassafond kan anses hava nått sin
normala storlek. Denna fond, vilken som bekant utgör en sammanslagning
av fonden för reserverade medel samt kassaförlagsfonden, är avsedd
att tagas i anspråk för fyllande av brister i statsregleringarna. Med
stöd av senare tiders erfarenhet har den s. k. riksstatskommittén i sitt
betänkande den 4 oktober 1910 anslagit den behållning, vartill fonden
under goda tider borde uppgå, till 40 å 50 miljoner kronor.

Det belopp, vartill fonden i närvarande stund uppgår, kan ej
med bestämdhet uppgivas.

Vid 1911 års utgång utgjorde emellertid kassaförlagsfondens behållning
15,000,000 kronor och fonden för reserverade medel uppgick
vid samma tidpunkt till i runt tal 18,750,000 kronor. Den samlade
kassafonden uppgick alltså vid 1912 års ingång till i runt tal 33,750,000
kronor.

Det torde knappast vara för djärvt att antaga, att fonden vid
sistnämnda års utgång kommer att uppgå till åtminstone 40,000,000
kronor. Det visar sig nämligen redan nu att å vissa inkomsttitlar
i 1912 års riksstat komma att uppstå avsevärda överskott. I sådant
hänseende är jag i tillfälle att meddela, att för nämnda år tullmedlen
visa ett överskott å omkring 4,000,000 kronor och att nettoinkomsten
av statens järnvägar uppgår till ett ungefärligen lika stort överskott.

Då kassafonden alltså nu har beräknats uppgå till eller åtminstone
starkt närma sig den storlek, densamma under goda tider ansetts

Statsutskottets memorial Nr 158.

böra äga, lärer den hänsyn, man vid de närmast föregående två statsregleringarna
vid inkomstberäkningen måst taga till behovet av fondens
konsolidering, icke numera göra sig gällande i samma grad som då.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden anser jag tidpunkten
vara inne för förverkligande av det önskemålet, att riksstatens inkomstsida
i mesta möjliga mån varder ett uttryck för vad i verkligheten
kommer att tillföras statsverket under de särskilda inkomsttitlarna,
och jag anser det vara så mycket mindre risk att redan nu förfara
på sådant sätt vid inkomstberäkningen, som tiderna fortfarande
kunna betecknas som goda.

Med den uppfattning, som jag sålunda utvecklat, har jag ansett
mig kunna, utan att behörig försiktighet varder åsidosatt, i åtskilliga
fall beräkna inkomsterna högre än statskontoret gjort.

De särskilda skäl, som utöver nu angivna allmänna grunder härvid
varit bestämmande för mig, skall jag tillåta mig att närmare beröra
i samband med behandlingen av de särskilda inkomsttitlarna, till
vilka jag nu ber att få övergå.

A. Egentliga statsinkomsterna.

Bland de inkomsttitlar, som uppföras under rubriken skatter i
riksstaten, hava i statskontorets förslag i fråga om 1914 års riksstat
endast tvenne nämligen bevillning för särskilda förmåner och rättigheter
samt brännvinstillverkningsskatten upptagits till samma belopp
som i riksstaten för år 1913. Beträffande somliga har statskontoret
föreslagit höjning, beträffande andra sänkning i förhållande till beloppen
i 1913 års riksstat.

Vad angår inkomsttiteln bevillning för särskilda förmåner och
rättigheter kunde visserligen med hänsyn till de belopp, med vilka inkomsterna
under densamma influtit, ifrågasättas någon förhöjning. Då
jag emellertid har för avsikt att föreslå framläggande av proposition
till innevarande års Riksdag om viss ändring i förordningen den 23
oktober 1908 angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter, och denna ändring åtminstone i någon mån kan verka
sänkande på ifrågavarande bevillning, har jag icke ansett mig böra
föreslå någon ändring i vad statskontoret härutinnan föreslagit, i följd
varav jag upptager förevarande inkomsttitel med samma belopp som i
1913 års riksstat.

Statsutskottets memorial Nr 158.

Jämväl brännvinstillverkning sskatten beräknar jag i anslutning till
statskontorets förslag till samma belopp som i 1913 års riksstat.

I olikhet mot statskontoret har jag i mitt förslag upptagit sockerskatten
till samma belopp, som fastställts i 1913 års riksstat. Den nedgång
i sockerkonsumtionen, som synes hava ägt rum under år 1912
och som föranlett statskontoret att föreslå sänkning av förevarande
inkomsttitel, är i sig själv icke så stor, att den behöver i någon nämnvärd
grad inverka på inkomstberäkningen. Man synes heller icke hava
anledning att betrakta nedgången i konsumtionen annat än som eu
tillfällighet. Jag har med avseende härå ansett i stort sett enahanda
skål till förevarande inkomsttitels upptagande till 20,000,000 kronor
föreligga som då 1913 års riksstat fastställdes.

Vad statskontoret anfört till stöd för sitt förslag om mantalspenningarnas
upptagande med förhöjt belopp föranleder icke någon min
erinran. Jag upptager alltså nämnda inkomsttitel till 850,000 kronor.

Inkomst- och förmögenhetsskatten har av statskontoret beräknats till

36,000,000 kronor. Häri anser jag en höjning med 2,000,000 kronor
kunna utan risk ifrågasättas.

Denna inkomsttitels avkastning är ju av beskaffenhet att automatiskt
stiga med landets ekonomiska utveckling och ökade välstånd.
Alldeles oavsett rådande högkonjunktur torde man således kunna
räkna med en stadigvarande höjning av densamma Men härtill kommer
ännu en faktor, som vid denna inkomsttitels bestämmande icke
bör lämnas obeaktad. Det är nämligen att antaga, att, i den mån
allmänhetens förtrogenhet med den nya inkomst- och förmögenhetsskattelagstiftningen
ökas, deklarationerna skola i vidgad utsträckning
bliva ett uttryck för skattedragarnas verkliga skatteplikt. Att
eu sådan utveckling i stort sett kommer att verka förhöjning i skatteoeloppen,
synes vara sannolikt. Naturligt är ock, att taxeringsmyndigheternas
ökade erfarenhet vid tillämpningen av den nya skattelagstiftningen
skall verka i samma riktning.

Statskontoret har vid beräkningen av förevarande inkomsttitel
för år 1914 utgått från det år 1912 uttaxerade beloppet med frånräknande
av en viss summa för avkortningar — något över 35,000,000
kronor — och därvid räknat med en förhöjning av icke fullt en miljon
kronor. Det sålunda för år 1914 beräknade beloppet av 36,000,000
kronor torde med säkerhet vara för lågt. Då skattesumman från år
1911 till år 1912 stigit med omkring 2V2 miljoner kronor, torde

Statsutskottets memorial Nr 158.

man icke träda försiktigheten för nära, om man beräknar inkomst- och
förmögenhetsskatten för år 1914 till 38,000,000 kronor.

Statskontorets förslag om upptagande av inkomsttiteln bevillning
av fast egendom samt av inkomst med ett till 1,450,000 kronor förhöjt
belopp kan jag biträda.

Den i tidigare riksstater upptagna inkomsttiteln stämpelmedel
uppdelades i 1912 års riksstat i tvenne nya titlar, arvsskatt och övriga
stämpelmedel. Enahanda inkomsttitlar förekomma i 1913 års riksstat.
Om anledningen till den gjorda uppdelningen har statskontoret i sin
förut åberopade skrivelse redogjort. Nu har statskontoret i skrivelse
den 25 januari 1912 framhållit, att, om icke den siffra, som i rikshuvudboken
angiver det belopp, varmed varje inkomsttitel influtit,
skall för arvsskatten få en helt annan karaktär — statistisk i stället
för räkenskapsmässig — än för alla övriga i rikshuvudboken upptagna
inkomsttitlar, arvsskattens uppförande i riksstaten såsom särskild inkomsttitel
oundgängligen måste hava till följd, att för dess uppbörd
särskilda stämplar anskaffas. Detta innebär emellertid, anför statskontoret
vidare, icke blott direkta kostnader för statsverket. Det medför
även ökat besvär för stämpelförsäljarna, d. v. s. i detta fall domarna,
vilka dessutom måste öka sitt lager av stämplar och till följd därav
även den borgen, de för detta lager ställa. För statskontorets stämpelexpedition
ökas givetvis arbetet, då ett nytt slag av stämplar med 36
olika valörer tillkommer. En ökning av personalen blir nödvändig,
och såväl till följd därav som för beredande av plats för ett större
lager stämplar måste, då utrymmet redan nu är ytterst knappt, stämpelexpeditionens
lokalfråga tagas i förnyat övervägande. Lösningen av
denna fråga försvåras därav, att inom den av statskontoret disponerade
våning icke finnes tillfälle till utvidgning.

De svårigheter, som äro förenade med arvsskattens upptagande
såsom särskild inkomsttitel i riksstaten, påpekades i statskontorets
underdåniga utlåtande den 13 november 1894 angående ifrågasatt
upptagande i riksstaten av arvsskatten såsom särskild inkomsttitel.
I enlighet med vad statskontoret i nämnda utlåtande föreslog fann
även Kungl. Maj:t Riksdagens då gjorda framställning i fråga om arvsskattens
upptagande såsom särskild inkomsttitel i riksstaten icke till
annan åtgärd föranleda än att vissa ändringar vidtogos med avseende
på den statistik, som utarbetas inom finansdepartementet. Måhända
skulle, framhåller statskontoret ytterligare, därest Kungl. Maj:t täckes

Statsutskottets memorial Nr 158.

finna, att de med nya stämplars anskaffande förenade svårigheterna
åtminstone icke blivit mindre sedan år 1894, även nu samma statistik
kunna anses lämna tillräcklig upplysning, sedan den undergått den
modifikation, som må krävas med hänsyn till den betydelse, som kan
komma att inläggas i begreppet och ordet arvsskatt.

För undvikande av de sålunda framhållna svårigheterna föreslår
statskontoret, att nu förevarande båda inkomsttitlar sammanföras i
riksstaten sålunda:

Stämpelmedel, bevillning (därav beräknad arvsskatt — — kronor)
■—■ — — — kronor.

Då det med uppdelningen av den tidigare inkomsttiteln stämpelmedel
avsedda syfte helt torde vinnas genom en sådan anordning, som
statskontoret föreslagit, förordar jag ämbetsverkets framställning i
denna del.

Yad beträffar arvsskattens redovisning i rikshuvudboken för åren
1912 och 1913, vilken redovisning under alla förhållanden icke synes
kunna bliva annat än huvudsakligen statistisk, skall jag tillåta mig att
i annat sammanhang framlägga förslag.

Då jag nu går att beräkna det belopp, varmed stämpelmedlen
böra upptagas i riksstaten, ber jag till en början få anmäla en Riksdagens
skrivelse av den 18 maj 1912, däri Riksdagen anhållit, att
Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande, huruvida stämpelskatten
för inrikes växlar kunde upphävas och ersättning för de genom densamma
inflytande medel beredas statsverket på sådant sätt, att växelstämpeln
även för den närmaste framtiden kunde beräknas icke bliva
behövlig för statsregleringen.

Över denna Riksdagens framställning har statskontoret den 10
oktober 1912 avgivit infordrat underdånigt utlåtande och därvid anfört
följande:

»Vid bedömande av frågan, huruvida den statsinkomst, som för närvarande
beredes genom stämpelavgiften för inrikes växlar, må kunna undvaras för statsregleringen,
är det främst av vikt att behålla i minnet det av erfarenheten i alla länder,
vårt ej mindre än andra, bekräftade förhållande, att i vår tid statsverksamheten
har en given tendens att utsträckas över allt mera vidgade områden. Att
icke nämna nya samhällsuppgifter av mindre räckvidd, öppnar sig för staten i en
efter allt att döma nära liggande framtid ett verksamhetsområde av synnerligen
vidsträckt omfattning uti de olika grenarna av den sociala försäkringen, såsom
ålderdoms- och invaliditetsförsäkring, en eventuellt omlagd olycksfalls- och sjukförsäkring
med flera arter av den s. k. arbetareförsäkringen. Vittgående reformer
påyrkas på nykterhetslagstiftningens område, vilka, genomförda, skulle i större
eller mindre grad minska statens inkomster av rusdrycksbeskattningen, eventuellt
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 89 käft. (Nr 158.) 2

Statsutskottets memorial Nr loS.

dela till deras fullständiga upphörande. De med allt större styrka framträdande
klagomålen över kommunernas, respektive väghållningsdistriktens överbelastning av
utgifter för folkundervisning, fattigvård och väghållning och ej minst över den stora
olikheten i de olika kommunernas och distriktens belastning i dessa hänseenden
torde, efter vad som kan förutses, förr eller senare komma att leda därtill, att
staten övertager större eller mindre del av dessa kostnader, en åtgärd, som visserligen
skulle huvudsakligen innebära en överflyttning av utgifter från kommunernas
budgeter till riksstaten, men dock skulle kräva disposition av statsinkomster för
ändamålet. Med tämlig visshet kan förutses, att i en närmare eller härmare framtid
krav med styrka skola komma att framställas på nedsättningen i livsmedelsbeskattningen,
vilka krav, i den mån desamma vinna gehör, givetvis skulle leda till
betydliga inkomstminskningar för staten.

Om man från sålunda angivna, redan nu på dagordningen stående eller i
framtiden skönjbara åtgärder, vilka, evad de innebära direkta statsutgifter
eller upphörande av vissa statsinkomster, sammanlagt komma att ställa efter
våra förhållanden ofantliga krav på statskassan, vänder blicken till frågan
om de utvägar, som äro att påräkna för att möta dessa krav, te sig förhållandena
på helt annat sätt. Då den ökning i avkastningen av statens redan
befintliga inkomstkällor, som man normalt kan beräkna, i det stora hela sett måste
komma att tagas i anspråk för den normala ökningen av statsutgifterna, är det en
självklar sak, att för statsverksamhetens utsträckning till nya områden och för tillgodoseendet
av övriga ovan antydda önskemål i det väsentliga måste beredas nya
tillgångar. Låter sig detta icke göra, kunna icke heller de nya kraven på staten,
huru grundade i tidsomständigheterna de än må vara, realiseras. Några i siffror
uttryckta beräkningar kunna icke lämpligen i detta sammanhang framläggas, men
även en blott ytlig betraktelse giver omedelbart vid handen, att synnerligen stora
svårigheter måste komma att möta, då det gäller att bereda de erforderliga nya
tillgångarna för staten. Med undantag för en förhöjd beskattning å tobak torde
icke mycket stå att för ändamålet vinna på den indirekta beskattningens område.
Bortser man från en i vissa länder förekommande utsträckning av progressionen i
skatteskalan till inkomster av en storlek, som icke eller blott sällan i vårt land äro
att finna, kan vår inkomst- och förmögenhetsbeskattning, vad skattesatsernas storlek
beträffar, fullt jämföras med den högsta i andra länder förekommande. Om ock en
höjning av denna beskattning naturligtvis kan tänkas, är det på grund av åtskilliga
här inverkande faktorer att befara, att en mera avsevärd sådan höjning icke skulle
medföra motsvarande ökning av skatteresultatet. På området för statens industriella
verksamhetsområde kan måhända, ehuru icke med någon större grad av visshet, en
framtida inkomstökning av någon betydenhet vara att motse, därvid emellertid, vad
angår den mest betydande bland statens industriella rörelsegrenar, eller järnvägstrafiken,
icke bör lämnas ur sikte, att inkomststegringen löper fara att i större eller
mindre mån neutraliseras av de starka intressen, som genom krav på taxenedsättningar
och anläggning av nya, ofta improduktiva järnvägslinjer verka i motsatt
riktning.

Vid jämförelse med de utvägar, som i andra länder anlitats till de allt mera
stegrade statsbehovens fyllande, faller, såsom ofta blivit erinrat, i ögonen, hurusom
den hos oss jämförelsevis föga anlitade stämpelskatten i andra länder spelar en
mycket betydande roll och i vissa länder rent av är den till storleken främsta av

Statsutskottets memorial Nr 158.

statens inkomstkällor. Med avseende på den i nutidens stater i det stora hela likartade
utvecklingsgången på det statsfinansiella området kan det, trots den utpräglade
motvilja mot denna skatteform, som hos oss ofta kommit till synes, icke förutsättas,
att vårt land skall kunna undgå att i en betydligt större utsträckning än för närvarande
anlita denna skattekälla. Av synnerlig vikt borde därför de skäl vara, som
skulle föranleda till avskaffandet av en hos oss redan befintlig stämpelavgift, vilken,
såsom förhållandet är med stämpelavgiften för inrikes växlar, förekommer i alla
andra länder utom Finland.

Under loppet av de senast förflutna aderton åren har stämpelavgift för inrikes
växlar hos oss två gånger införts och en gång avskaffats. Vid alla dessa
tillfällen hava skälen för och emot denna avgift utförligt avhandlats, varför statskontoret
anser sig sakna anledning att närmare inlåta sig på denna fråga. Statskontoret
vill allenast med avseende på de anmärkningar, som blivit framställda mot
växelstämpeln, i största allmänhet erinra, hurusom, då bland alla statsskatter allenast
inkomst- och förmögenhetsskatten utgöres eller åtminstone är avsedd att utgöras i
direkt förhållande till den skattskyldiges skatteförmåga, ingen svårighet möter att
i fråga * om alla övriga skatteformer påvisa mycket talrika fall, då skatten träffar
på håll, där ringa eller ingen skatteförmåga finnes. Sådana tillfällen böra genom
skattens anläggningssätt inskränkas till minsta möjliga antal, men helt uteslutas
kunna de aldrig, och dock måste skatteformer, som äro behäftade med dylika brister,
anlitas, om statens verksamhet skall kunna fortgå. Vore det nu så, att växlar
uteslutande eller huvudsakligen användes i fall, för vilka detta institut kommit till,
eller med andra ord om varje växel representerade en affär, skulle de mot växelstämpeln
anförda olägenheterna, enligt statskontorets mening, böra tillmätas mindre
betydelse, då affärsrörelsen i vårt land lika väl som i andra länder väl finge finna
sig till rätta med de olägenheter, som växelstämpeln onekligen i åtskilliga fall medför.
Nu är emellertid förhållandet, att i Sverige, efter vad allmänt är känt, växelformen
erhållit en användning, som sträcker sig långt utöver den, för vilken dessa papper
äro avsedda, och förekommer i fall, där för visso ingen skatteförmåga är till finnandes.
Detta må beklagas och bör föranleda till motarbetande i görligaste mån av ett dylikt,
i många avseenden osunt kreditbruk, men bör enligt statskontorets mening icke
föranleda därtill, att staten avstår från en inkomst, varav den är i behov.

Det är möjligt att, helst om övriga statsinkomster inflyta rikligt, stämpelavgiften
skulle i statsregleringen för ett eller annat av de närmaste åren kumia
undvaras. Intet syntes dock statskontoret vissare än, att växelstämpeln, om den
avskaffas, i en antagligen nära framtid därefter kommer att återinföras för att
framgent bibehållas. Olämpligheten av dylika växlingar har blivit av Riksdagen i
dess förevarande skrivelse framhållen, uti vilket uttalande statskontoret instämmer.»

Jag har ansett mig böra i sin helhet återgiva statskontorets
förevarande utlåtande, enär detsamma synes mig lämna en allsidig belysning
av frågan om möjligheten och lämpligheten av ifrågavarande
stämpelskatts avskaffande. Jag har därutöver endast att tillägga, att
växelstämpelskatten, som för närvarande lärer inbringa omkring

2,000,000 kronor om året, för uppgörande av 1914 års budget med

Statsutskottets memorial Nr 158.

dess stegrade anslagskrav är behövlig och att de förhandenvarande
utsikterna att ersätta denna skatt med annan statsinkomst äro ringa.

Med hänsyn härtill anser jag mig icke för närvarande kunna tillstyrka
åtgärder i det av Riksdagen angivna syfte.

Statskontorets beräkning av stämpelmedlen och den del av desamma,
som skulle belöpa sig på arvsskatten, föranleder icke annan
erinran från min sida, än att beräkningen måhända är något försiktigare,
än omständigheterna nödvändigt kräva.

Då statskontoret upptagit tullmedlen till 63,000,000 kronor, har
ämbetsverket utgått från det antagandet, att tulluppbörden för år 1912
skulle uppgå till inemot 65,000,000 kronor. Nu har den emellertid
enligt mig lämnade uppgifter från generaltullstyrelsen i verkligheten
utgjort 66,002,543 kronor 67 öre eller i runt tal 66,000,000 kronor.

Vid uppgörande av statsregleringarna för åren 1912 och 1913
hava tullmedlen upptagits till ungefärligen det belopp, till vilket tulluppbörden
i verkligheten uppgått respektive åren 1910 och 1911.
Nämnda två år uppgingo de debiterade tullmedlen till i runt tal
respektive 61,650,000 och 61,775,000 kronor. För såväl år 1912 som
år 1913 upptogos tullmedlen å riksstaten med ett belopp av 62,000,000.

Med samma beräkningsgrund, som vid sagda tillfällen kom till
tillämpning, skulle under i övrigt lika förutsättningar tull medlen kunna
beräknas för år 1914 till minst 66,000,000.

Då stegringen å inkomsttiteln i fråga emellertid under år 1912
varit osedvanligt stor, synes mig försiktigheten bjuda att räkna med
möjligheten, att tullmedlen icke skola bibehålla sig vid förevarande
höga belopp. En reduktion med 1,000,000 kronor torde vara påkallad
av nu berörda hänsyn.

Emellertid ifrågasätter jag en ytterligare minskning i detta belopp
av 65,000,000 kronor, som med nu angivna beräkning skulle bliva tullmedlens
slutsumma, i det jag upptager lastpenningarna, som hittills
ingått i tullmedlen, såsom en särskild inkomsttitel på riksstaten.

Lastpenningarna utgjorde under år 1911 705,975 kronor och torde
för år 1914 kunna lämpligen beräknas till 700,000 kronor.

Vid sådant förhållande upptar jag i mitt förslag tullmedlen till

64,300,000 kronor.

Denna nya inkomsttitel lastpenningar torde böra erhålla sin plats
å riksstaten efter inkomsttiteln stämpelmedlen.

Statsutskottets memorial Nr 158.

Statskontorets förslag rörande punschskatten föranleder icke någon
min erinran, vadan jag beräknar densamma för år 1914 till 1,800,000
kronor.

Statskontorets förslag om maltskattens upptagande till 4,700,000
kronor kan jag likaledes biträda.

Beträffande de under rubriken uppbörd i statens verksamhet upptagna
inkomsttitlarna bidrag till försäkringsinspektionen, bidrag till bankinspektionen,
inkomst av myntning och justering, kontrollstämpelmedel, terminsavgifter
från läroverken och diverse inkomster har jag icke att föreslå
någon förändring i de belopp, med vilka dessa titlar finnas upptagna
i 1913 års riksstat. Jag har härutinnan följt statskontorets förslag.

Jämväl fyr- och båkmedlen hava av statskontoret beräknats med
samma belopp som i nu gällande riksstat eller 1,800,000 kronor.

Den av chefen för sjöförsvarsdepartementet tillsatta s. k. lotsverkets
löneregleringskommission har emellertid enligt mig tillhandakommet
utdrag av kommissionens protokoll den 18 december 1912
beräknat förevarande inkomsttitel för år 1914 till 1,900,000 kronor
och därvid utgått från, bland annat, att ifrågavarande avgifter för år

1911 uppgått till belopp, överstigande nämnda summa.

Då fyr- och båkmedlen emellertid i verkligheten uppgått år

1912 till omkring 2,150,000 kronor, tvekar jag icke att beräkna denna
inkomsttitel för år 1914 till 2,000,000 kronor.

Omkostnaderna för lots- och fyrinrättningen bestridas nu av fyroch
h åkm ed el. Enligt vad chefen för sjöförsvarsdepartementet meddelat
mig, är det hans avsikt att föreslå ny lönereglering för lotsverket och därvid
uppförande av anslag å riksstaten för ändamålet utan den bestämmelsen,
att vissa medel skola för ändamålet användas. Fyr- och båkavgifterna
skulle under sådan förutsättning icke reserveras för lotsverkets
behov.

Nyssnämnda kommission har enligt berörda protokollsutdrag utgått
från att de s. k. lotspenningar^, vilka hittills behållits å den
plats, där uppbörden skett, såsom avlöning åt därstädes anställda lotsar
och icke upptagits såsom inkomst vare sig i riksstaten eller hos lotsstyrelsen,
skulle med undantag av viss mindre del, som fortfarande
skulle få behållas av lotsarna å platsen, ingå till lotsstyrelsen för att

14 Statsutskottets memorial Nr 158.

enligt av Riksdagen fastställd stat användas till avlönande av lotsverkets
personal.

Chefen för sjöförsvarsdepartementet har meddelat mig, att han
har för avsikt att föreslå proposition till innevarande års Riksdag
angående lönereglering för lotsverket, i vilken förutsättes, att den
väsentligare delen av lotspenningarna skall ingå som inkomst till
statsverket, utan att, på sätt kommissionen föreslagit, desamma uttryckligen
angivas skola användas för lotsvei’kets behov.

Den läggning av saken, som sålunda givits av chefen för sjöförsvarsdepartementet,
anser jag ändamålsenlig.

Jag har alltså utgått från att å riksstaten för år 1914 upptages
under beteckning lotspenningar en ny inkomsttitel, som bör erhålla sin
plats närmast efter fyr- och båkmedel.

Yad beträffar det belopp, till vilket den nya inkomsttiteln bör
upptagas, har omförmälda kommission beräknat densamma för år 1914
till 1,200,000 kronor. Kommissionen har härvid åberopat det sakförhållandet,
att lotspenningarna för år 1911 uppgått till 1,253.720
kronor samt i medeltal under åren 1907 —1911 utgjort 1,197,287 kronor
för år.

Med hänsyn till den starka utveckling, i vilken vår sjöfart är
stadd och som direkt inverkar på ifrågavarande inkomster, torde den
sålunda gjorda beräkningen kunna godtagas, ehuru intill 20 procent
av lotspenningarna äro beräknade att tillfalla lotspersonalen. Jag upptager
alltså den nya inkomsttiteln med 1,200,000 kronor.

Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifterna hava hittills
upptagits till samma belopp som anslaget på sjunde huvudtiteln till
upprätthållande av patent- och registreringsverkets verksamhet. Så är
ock avsikten att fortfarande hava saken ordnad.

Statskontoret har upptagit denna inkomsttitel till det av ämbetsverket
antagna beloppet för utgiftsanslaget för patent- och registreringsverket,
435,700 kronor.

Det är min avsikt att längre fram i dag föreslå, att i avbidan
på kommande proposition i ämnet för sistnämnda ämbetsverks behov
beräknas ett belopp av 544,200 kronor bland sjunde huvudtitelns
ordinarie anslag. Till detta belopp bör ock förevarande inkomsttitel
beräknas.

Den höjning av inkomsttiteln avgifter för granskning av biografbilder,
som statskontoret ifrågasatt, giver icke anledning till någon
erinran från min sida.

Statsutskottets memorial Nr 158.

Under förutsättning att de av mig nu förordade beräkningar
gillas, skulle de egentliga statsinkomsterna upptagas till 177,530,200
kronor.

B. Inkomster av statens produktiva fonder.

För statens järnvägar bar statskontoret i enlighet med järnvägsstyrelsens
yttrande för år 1914 beräknat bruttoinkomsten till 90,300,000
kronor, driftkostnaderna till 70,800,000 kronor och alltså överskottet
till 19,500,000.

Under år 1912 hava i verkligheten bruttoinkomsterna utgjort

83.000. 000 kronor, driftkostnaderna 62,500,000 kronor samt överskottet

20.500.000.

Under normala förhållanden måste man förutsätta en stegring av
denna inkomsttitels avkastning, och det finnes i varje fall under nu
angivna förutsättning icke någon anledning att för det år, inkomstberäkningen
avser, upptaga inkomsterna till lägre belopp än det,
vartill de under det med avseende å resultatet sist kända året i verkligheten
uppgått. Järnvägsstyrelsens och statskontorets beräkningar i förevarande
hänseende, vilka utgå från en väsentligt lägre inkomstsiffra för
år 1914 än den faktiska för år 1912, förutsätta i själva verket eu i
viss mån ogynnsam utveckling för järnvägen under närmaste åren.
Förhandenvarande förhållanden lära icke giva stöd för eu dylik förutsättning.
Med avseende härå och med hänvisning i övrigt till de allmänna
principer för inkomstberäkningen, som jag här ovan utvecklat,
anser jag mig kunna föreslå överskottet å statens järnvägar till det
belopp, vartill behållningen av desamma i runt tal uppgått år 1912
eller 20,500,000 kronor. Med de beräknade driftkostnaderna förutsätter
detta en bruttoinkomst av 91,300,000 kronor.

I det generalpoststyrelsens utlåtande, som legat till grund för
statskontorets förslag om det belopp, vartill inkomsterna av postverket
böra upptagas i 1914 års riksstat, finnes lämnat det meddelandet,
att den årliga ökningen av postverkets inkomster under femårsperioden
1907—1911 i medeltal utgjort 4.7 7 procent. Styrelsen anser emellertid
försiktigheten bjuda, att för åren 1913 och 1914 sätta ökningsprocenten
allenast till 4.5 för år.

På denna kalkyl är statskontorets på generalpoststyrelsens uttalande
grundade beräkning av inkomsten av postverket gjord.

Statsutskottets memorial Nr 158.

Det vill emellertid synas, som om någon särskild anledning att
tänka sig ökningsprocenten minskad under innevarande och nästkommande
år knappast skulle kunna påvisas. Den åberopade femårsperioden
innefattar i sig åtminstone ett par verkliga depressionsår, som måste antagas
hava verkat nedsättande på även inkomsterna av posten. Då inga
tecken tyda på, att man nu står inför mindre goda tider, synes ingalunda
vara anledning att räkna med minskning i ökningsprocenten.

Om man beräknar överskottet med 200,000 kronor mera än av
generalpoststyrelsen och statskontoret blivit gjort, synes icke finnas
anledning att befara för hög beräkning. Jag har med avseende å vad
jag anfört upptagit överskottet å postverket till 3,000,000 kronor.

Att, enligt vad chefen för civildepartementet meddelat mig, driftkostnaderna
för postverket komma att i förslag, som han senare i dag
ämnar framlägga, beräknas 8,000 kronor högre än av generalpoststyrelsen
blivit gjort, synes mig icke böra inverka på denna beräkning, då
en motsvarande ökning av bruttoinkomsten lärer kunna upptagas.
Härförutom böra bruttoinkomsterna med hänsyn till min nyss gjorda
beräkning upptagas med 200,000 kronor mera än i statskontorets förslag.

I enlighet med av telegrafstyrelsen gjorda beräkningar har statskontoret
föreslagit att telegrafverket skulle i 1914 års riksstat upptagas
sålunda:

Inkomster............................................. kronor 17,300,000:

Driftkostnad.......................................»___12,300,000:

Överskott kronor 5,000,000: —

Chefen för civildepartementet kommer, enligt vad han meddelat
mig, att föreslå, att driftkostnaderna bestämmas till 12,200,000 kronor.

De av statskontoret meddelade upplysningar särskilt om inkomsterna
av telefonrörelsen giva vid handen, att förenämnda beräkning
är gjord med synnerlig försiktighet. Med avseende såväl å den
stegringstendens, som sistnämnda inkomster utvisa, som ock å det av
mig nyss åberopade uttalandet om de allmänna principer för inkomstberäkningen,
som jag tillämpat, håller jag före, att inkomsterna av
telegrafverket kunna beräknas 200,000 krono!’ högre än i statskontorets
förslag blivit gjort.

Uti statsverkspropositionerna till Riksdagarna åren 1911 och 1912
finnas statens vattenfallsverk upptagna, vart för sig, varjämte riksstaten
upptager en sammanfattning av samtliga vattenfallsverken.

Statsutskottets memorial Nr 158.

Nu har vattenfallsstyrelsen i underdånig skrivelse den 30 november
1912 hemställt, att allenast sammandraget skulle intagas i 1913 års
statsverksproposition, varjämte vattenfallsstyrelsen gjort framställning
om förändrad ordning för uppförande av Trollliätte kanalverks bidrag
till handels- och sjöfartsfonden.

I förevarande ämnen har styrelsen anfört följande:

»Uti nådigt brev den 30 december 1911 har Kungl. Maj:t föreskrivit, bland
annat, att, sedan av Trollhätte kanalverks inkomster guldits verkets driftkostnader
och sedan jämväl av samma inkomster till statsverket årligen inlevererats 161,000
kronor, återstoden av kanalverkets årliga nettobehållning skall överlämnas till handels-
och sjöfartsfonden, intill dess Trollhätte kanals ombyggnad blivit färdig enligt
den av Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 21 januari 1910 fastställda planen,
efter vilken tidpunkt hela nettobehållningen skall ingå till statsverket. Handelsoch
sjöfartsfondens andel av Trollhätte kanalverks driftsöverskott kan således för
år 1914 beräknas till 184,000 kronor. Uti 1911 års statsverksproposition upptogos,
på förslag av dåvarande chefen för finansdepartementet, Trollhätte kanalverks
bruttoinkomster till ett belopp, som erhållits genom minskning av de ursprungligen
beräknade bruttoinkomsterna med kanalverkets bidrag till handels- och sjöfartsfonden.
Detta förfaringssätt, som på förslag av statskontoret tillämpades även i
1912 års statsverksproposition, är enligt vattenfallsstyrelsens uppfattning icke lämpligt,
enär det giver en felaktig bild av kanalverkets avkastning, utan får vattenfallsstyrelsen
på det livligaste tillstyrka, att i 1913 års statsverksproposition inkomster
och driftkostnader upptagas med de här ovan beräknade belopp oförändrade
samt bidraget till handels- och sjöfartsfonden särskilt angives.

Vidare synes det vattenfallsstyrelsen som om det icke vore behövligt att i
den tablå över statsverkets inkomster, som plägar förekomma i början av statsverkspropositionen,
intaga särskilda uppgifter beträffande de olika avdelningarna av
statens vattenfallsverk, utan torde det vara tillräckligt, att sådan specifikation, på
sätt förut ägt rum, intages i motsvarande, vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokoll.

På grund av det anförda får vattenfallsstyrelsen i underdånighet föreslå, att
inkomsterna från statens vattenfallsverk upptagas i 1913 års statsverksproposition

på nedan angivna sätt.
Statens vattenfallsverk.	Kronor.	Kronor.
Inkomster ................................................		2,668,000: —
driftkostnader ........................................	1,129,000: -
bidrag till handels- och sjöfartsfonden	184,000: -	1,313,000: —
överskott ..................................................		........................... 1,355,000: — *

Såsom framgår av statskontorets bifogade skrivelse har statskontoret
i anledning av vattenfallsstyrelsens förutnämnda framställning anfört:

»Då vattenfallsverkets olika avdelningar äro avsedda att utgöra särskilda
affärer och i rikshuvudboken motsvaras av var sin fond, jämnställd med övriga
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 89 höft. (Nr 158.) 3

Statsutskottets memorial Nr 158.

affärsfonder, lärer beräkning av varje avdelnings inkomster och utgifter icke böra
ur riksstaten uteslutas.

I fråga om det här ovan under »Trollhätte kanalverk» uppförda bidraget till
handels- och sjöfartsfonden erinrar statskontoret, att chefen för finansdepartementet
vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 13 januari 1911 av inkomstberäkningen
vid statsregleringen för år 1912 anförde, att enligt hans mening bruttoinkomsterna
av Trollhätte kanalverk borde minskas med det belopp, som det ålåge verket att
inbetala till handels- och sjöfartsfonden. Med i enlighet härmed minskade belopp
har även nämnda bruttoinkomst upptagits i riksstaterna för åren 1912 och 1913.
Gent emot vad vattenfallsstyrelsen nu i detta hänseende anfört vill statskontoret
framhålla, att detta förfaringssätt ger en fullt exakt bild av den av kanalverket
avsedda avkastningen. Till statsrådsprotokollet den 30 december 1910 (statsverkspropositionen
till 1911 års Riksdag, »riksstatens uppställning», sid. 120) har nämligen
dåvarande chefen för finansdepartementet anfört en beräkning såväl av det
i kanalverket nedlagda statskapitalet som av den avkastning, som därav bör för
statsverket påräknas. I full överensstämmelse med denna grundläggande beräkning
äro riksstaterna för 1912 och 1913 uppgjorda, och samma principer torde även
framgent böra tillämpas. På grund härav har statskontoret minskat den av vattenfallsstyrelsen
beräknade bruttoinkomsten av Trollhätte kanalverk, 640,000 kronor,
med 184,000 kronor till 456,000 kronor.

Då detta belopp införts i bifogade tabell, som i övrigt upptager de av vattenfallsstyrelsen
beräknade inkomster och driftkostnader, hava inkomsterna på det hela
för vattenfallsverket visat sig uppgå

till .................................................................................................... kronor 2,484,000: —

driftkostnaderna till........................................................................ » 1,129,000: —

och således överskottet till............................................................ kronor 1,355,000: —»

Då jag delar statskontorets uppfattning i såväl den ena som
den andra av de nu berörda frågorna, upptager mitt förslag särskild
beräkning för vart och ett av vattenfallsverken, varjämte sammanställningen
för samtliga vattenfallsverken är gjord i enlighet med statskontorets
framställning.

Statskontoret har i enlighet med domänstyrelsens beräkningar
upptagit statens domäner för år 1914 sålunda:

Av chefen för jordbruksdepartementet har jag inhämtat, att han
har för avsikt att framdeles denna dag göra framställning om proposition
till Riksdagen om anvisande av ett belopp av 6,457,000 kronor
till driftkostnad för statens domäner. Med hänsyn härtill och då för -

inkomster ...
driftkostnad
överskott ...

kronor 9,243,800: —

kronor 15,700,000: —•

6,456,200

Statsutskottets memorial Nr 158.

valtningen av statens domäner säkerligen utan olägenhet kan ordnas
så, att ungefärligen förenämnda avkastning kan erhållas för år 1914,
har jag i fråga om denna punkt gjort allenast den jämkning i statskontorets
förslag, som betingas av det något ändrade beloppet för
driftkostnaden, varmed man nu har att räkna.

Jag upptager alltså överskottet å statens domäner till 9,243,000
kronor.

Utdelningen å statens aktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag
har i statskontorets beräkningar upptagits till 1,850,000 kronor. Jag
finner ej anledning frångå statskontorets förslag i denna punkt.

I enlighet med statskontorets förslag har jag upptagit de på år
1914 belöpande räntorna å nedannämnda utlåningsfonder till följande
belopp, nämligen:

för	nya odlingslånefonden.............................................	kronor	400,000	—
y>	torvindust-rilånefonden.............................................	»	120,000	—
>	rederilånefon den.........................................................		600,000	—
	egnahemslånefonden ................................................		1,280,000	—
»	fiskerilånefonden ......................................................	»	80,000	—
»	norrländska nyodlingsfonden.................................		27,000	—
>	jordförmedlingsfonden .............................................	»	40,000	—
»	hantverkslånefonden ................................................	»	1,000	—
>	lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby	»	20,000	—

Räntorna å järnväg slånefonden och allmänna byggnadslånef''onden
har jag upptagit till de belopp, med vilka desamma beräknats av fullmäktige
i riksgäldskontoret i dess förenämnda skrivelse den 12 december
1912 eller 1,685,000 kronor å den förra fonden och 33,000 kronor
å den senare.

Räntorna å arbetarförsäkringsfonden beräknas av statskontoret till

1,450,000 kronor.

Jag har icke någon erinran att göra mot denna beräkning.

Vid bifall till de av mig sålunda förordade beräkningar skulle
inkomsterna av statens produktiva fonder upptagas till 46,984,000
kronor.

Statsutskottets memorial Nr 158.

C. Andel i riksbankens vinst.

Enligt vad jag inhämtat från fullmäktige i riksbanken kan
riksbankens vinst för år 1912 beräknas till 7,057,893 kronor, varjämte
finnas odisponerade vinstmedel från föregående år 815 kronor
28 öre, och hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes hos Riksdagen
göra framställning, att av riksbankens vinst för år 1912 måtte
för statsverkets behov anvisas ett belopp av 7,058,000 kronor, att från
riksbanken utbetalas å de tider under år 1914, som Riksdagen bestämmer.

D. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

I sin omförmälda skrivelse hava fullmäktige i riksgäldskontoret
meddelat, att under år 1914 beräknades inflyta i amorteringar å lån
från järnväg slånefonden 626,000 kronor samt å lån från allmänna byggnadslånefonden
36,000 kronor. Dessa belopp lära böra, i enlighet med
vad som ägde rum med motsvarande poster i 1913 års riksstat, uppföras
å riksstatens inkomstsida under rubriken »i anspråk tagna kapitaltillgångar».

I nämnda års riksstat var under berörda rubrik jämväl upptaget
ett belopp av 300,000 kronor från besparingarna ä reservationsanslaget
till de allmänna läroverken.

Dessa besparingar utgjorde vid 1910 års utgång omkring 900,000
kronor. Enligt mig från statskontoret lämnad uppgift belöpte sig reservationerna
å nämnda anslag vid utgången av år 1912 till i runt
tal 850,000 kronor. Efter samråd med chefen för ecklesiastikdepartementet
anser jag mig kunna ifrågasätta, att av berörda reservationer
tillföres statsregleringen såsom tillgång ett belopp av 300,000 kronor
under förevarande rubrik.

E. Lånemedel.

Yad lånebehovet angår, har jag med ledning av de uppgifter
därom, som jag erhållit av vederbörande departementschefer, beräknat
detsamma till 42,683,000 kronor.

Statsutskottets memorial Nr 158.

Vid förberedande behandling av statsregleringen för år 1914 hava
utgifterna för nämnda år befunnits uppgå till 275,217,200 kronor eller
samma belopp, till vilket jag i mina nu omförmälda beräkningar upptagit
inkomsterna för samma år. Några nya eller ökade skatter för
statsregleringens verkställande äro icke behövliga.»

Inunder
erinran om att Riksdagen, vad angår de uti Kungl. Maj:ts
förslag bland »egentliga statsinkomster» under rubriken skatter upptagna
inkomsttitlar, fattar beslut efter hemställan av bevillningsutskottet med
undantag för mantalspenningarna, beträffande vilka det tillkommer statsutskottet
att avgiva förslag, får utskottet, som ej har något att i fråga
om mantalspenningarna erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1914 bland
statsverkets egentliga inkomster under rubriken skatter
uppföra mantalspenningar med ett till 850,000 kronor
beräknat belopp.

2:6).

Beträffande Kungl. Maj:ts föreliggande förslag, i vad det avser uppbörd
i statens verksamhet har utskottet intet annat att erinra, än att,
då någon framställning om definitiv lönereglering för lotsverket ej blivit
för innevarande Riksdag framlagd, det belopp av 1,200,000 kronor, som
under titel lotspenningar under förutsättning av dylik reglering blivit
såsom uppbörd i statens verksamhet i Kungl. Maj:ts förslag upptaget,
följaktligen bör utgå.

Utskottet hemställer

att Riksdagen må såsom uppbörd i statens verksamhet
i riksstaten för år 1914 upptaga följande
inkomsttitlar:

Utskottet.

Skatter.

Uppbörd i
statens
verksamhet.

Statsutskottets memorial Nr 158.

Statens affärsverksamhet.

Fyr- och båkmedel......

Bidrag till försäkrings inspektionen.

..............

Bidrag till bankinspektionen.
.........................

Inkomst av myntning

och justering ............

Patent- och varumärkessamt
registrerings avgifter.

.......................

Kontrollstämpelmedel...
Terminsavgifter från

läroverken.................

Avgifter för granskning

av biografbilder ......

Diverse inkomster.........

kr. 2,000,000: —

» 53,000: —

» 47,000: —

x> 915,000: —

» 435,700: —

» 95,000: —

» 500,000: —

» 26,000: —

» 1,500,000:— 5,571,700:

Vid bifall till vad utskottet sålunda, utöver vad Riksdagen redan
beslutat, föreslagit, komma de egentliga statsinkomsterna att i riksstaten
uppföras med ett belopp av 175,221,700 kronor.

3:o).

Vad därefter vidkommer inkomst av statens produktiva fonder, i
vad dessa avse statens affärsverksamhet, vill utskottet till en början
erinra om att Riksdagen, dels beträffande statens järnvägar bifallit Kungl.
Maj:ts förslag, att till den i 19 § av lagen angående rätt till pension
för tjänstemän vid statens järnvägar den 4 juli 1910 omförmälda fond
må, utöver vad som enligt 20 § i samma lag med tillhörande övergångsbestämmelser
kan komma att till bestridande av pensioneringskostnader
utgå av trafikmedel, för år 1914 av sådana medel överföras ett belopp av

500,000 kronor, dels vad beträffar postverkets inkomster bifallit Kungl.
Maj:ts förslag att bestämma dessa till 27,308,000 kronor och överskottet
mellan berörda inkomster och driftkostnader till 3,000,000 kronor, dels
beträffande telegrafverket bestämt verkets anslag för driftkostnader för
år 1914 till 12,200,000 kronor, dels ock slutligen vad beträffar driftkostnaderna
för statens domäner, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag,
bestämt dessa till 6,457,000 kronor.

Vad vidare beträffar inkomsterna av statens järnvägar, vilka in -

Statsutskottets memorial Nr 158.

komster av Kungl. Maj:t beräknats till 91,300,000 kronor, har utskottet
velat erinra om att den ökade malmbrytningen i Kirunavara och Gellivare
malmfält kommer att medföra ökade inkomster för de staten tillhöriga
järnvägarna Kiruna—Riksgränsen och Kiruna—Svartön; och finner
sig utskottet med avseende härå icke böra ifrågasätta någon nedsättning
i Kungl. Maj:ts beräkning av dessa inkomster.

Mot vad Kungl. Maj:t i övrigt under inkomster av statens produktiva
fonder, i vad avser statens affärsverksamhet, föreslagit har utskottet
intet att erinra.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1914 under
inkomster av statens produktiva fonder och rubriken
statens affärsverksamhet uppföra följande inkomsttitlar
sålunda:

I. Statens affärsverksamhet.

1. Statens järnvägar:

inkomster ..
driftkostnad
överskott ....

91,300,000: —

70,800,000: —

........................... 20,500,000: —

2. Postverket:

inkomster, bevillning... 27,308,000: —

driftkostnad.................. 24,308,000: —

överskott ...................................................

3,000,000: —

3. Telegrafverket:

inkomster ..................... 17,500,000: —

driftkostnad.................. 12,200,000: —

överskott ................................................... 5,300,000: —

Transport 28,800,000: —

Statsutskottets memorial Nr 158.

Transport 28,800,000: —

4. Statens vatten^''allsverk:

a. Trollkätte kanalverk:

inkomster
...... 456,000: —

driftkostnad
295,000: —
överskott........................

b. Trollkätte kraftverk:

inkomster
...... 1,800,000: —

driftkostnad
725,000: —

överskott........................

c. Trollkätte fastigkets förvaltning: inkomster

...... 53,000: —

driftkostnad
28,000: —

överskott........................

d. Vattenfall o. fastigketer
inom Ålvsborgs
samt Göteborgs
ock Bokus län:

inkomster
...... 61,000: —

driftkostnad
11,000: —

överskott........................

Transport

161,000: —

,075,000: —

25,000: —

50,000: —

1,311,000:— 28,800,000: —

Statsutskottets memorial Nr 158.

Transport 1,311,000: — 28,800,000: —

e. Vattenfall och fastigheter,
inköpta för
elektrisk drift vid
statens järnvägar:

inkomster
9,000: —

driftkostnad
6,000: —

överskott........................ 3,000: —

f. Södertälje kanalverk:

inkomster
...... 80,000: —

driftkostnader
...... 55,000: —

överskott........................ 25,000: —

g. Diverse vattenfall
och fastigheter:

inkomster
...... 25,000: —

driftkostnader
...... 9,000: —

överskott........................ 16,000: —

Säger för v ätten fallsverken:

inkomster ..................... 2,484,000: —

driftkostnad.................. 1,129,000: —

överskott ................................................... 1,355,000: —

5. Statens domäner:

inkomster ..................... 15,700,000: —

driftkostnad.................. 6,457,000: —

överskott ................................................... 9,243,000: —

39^398,000: —

Bihang till Riksdagens ■protokoll 1913. 6 samt. 89 käft. (Nr 158.)

Statsutskottets memorial Nr 158.

4:o.

Utdelningen å statens aktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag
bar i statsverkspropositionen upptagits till 1,850,000 kronor.

Sedan emellertid Riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts förslag angående
överenskommelse om ökad brytning i de norrbottniska malmfälten,
lärer, enligt de i nämnda förslag gjorda beräkningar, statens inkomst
av ifrågavarande aktier böra ökas med 1,200,000 kronor, ett
kapital, varmed inlåningen bör minskas.

Utskottet hemställer,

att i riksstaten må under inkomst av statens
produktiva fonder och rubriken statens aktier av den
beräknade utdelningen i Luossavaara—Kiirunavaara
aktiebolag upptagas ett belopp av 3,050,000 kronor.

5:o.

statens Under åberopande av vad departementschefen i fråga om statens

uifonder.'' utlåningsfonder anfört och under erinran om att Riksdagen med bifall
till Kungl. Maj:ts framställningar dels medgivit att såsom driftkostnader
under år 1914 för egnahemslånefonden ett belopp av 170,000 kronor
må utgå direkt av fondens avkastning, dels till ökning av hantverkslånefondens
kapital för år 1914 anvisat ett anslag av 25,000 kronor
samt såsom bidrag till täckande av de för Sveriges hantverksorganisation
i egenskap av förmedlare av utlåningen från lånefonden uppkommande
förvaltningskostnader m. m. för år 1914 beviljat ett anslag av 2,000
kronor att utgå direkt av fondens avkastning, får utskottet, med tillstyrkande
av bifall till Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att inkomsterna av statens produktiva fonder
må under rubriken »Statens utlåningsfonder (överskott)»
i riksstaten upptagas sålunda:

Statsutskottets memorial Nr 158.

Nya odlingslånefonden kr.

Torvindustrilånefonden »

Rederilånefonden ......... »

Egnahemslånefonden .. »

Fiskerilånefonden......... »

Norrländska nyodlings fonden.

....................... )>

Jordförmedlingsfonden »
Hantverkslånefonden... »

Järnvägslånefonden ... »

Allmänna byggnads lånefonden.

................ »

Lånefonden för tjänstemannasamhället

vid Mörby..................

400,000: —
120,000: —
600,000: —
1,280,000: —
80,000: —

27,000: —
40,000: —
1,000: —
1,685,000: —

33,000: —

20,000: — 4,286,000:

6:o.

I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet vidare
hemställa,

att under inkomster av statens produktiva fonder
må upptagas under rubriken »arbetarförsäkringsfonden»
ett belopp av 1,450,000 kronor.

7:o.

Under erinran att Riksdagen i enlighet med vad Kungl. Maj:t
föreslagit beslutat, att av riksbankens vinst för år 1912 skall till statsverket
överlämnas 7,058,000 kronor, får utskottet hemställa,

att uti 1914 års riksstat upptages under rubriken
»andel i riksbankens vinst för år 1912» nämnda belopp,
7,058,000 kronor.

8:o.

Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga
om uppförande av vissa inkomsttitlar under rubriken »i anspråk tagna

Arbetare försäkrings fonden.

Andel i riksbankens
vinst.

I anspråk
tagna kapitaltillgångar.

Lånemedel.

ArbetarfÖrsäkringsfonden.

Motion av
herr K. Malmborg.

28 Statsutskottets memorial Nr 158.

kapitaltillgångar)) och under erinran om vad utskottet under punkt 4:o
här ovan anfört i fråga om den ökade utdelningen å statens aktier i
Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag för år 1914, får utskottet
hemställa,

att under nämnda rubrik må i 1914 års riksstat
upptagas följande inkomsttitlar sålunda:
av järnvägslånefonden ... kr. 626,000: —
av allmänna byggnads lånefonden.

.................... » 36,000: —

av reservationer å anslaget
till allmänna läroverk*311
........................... )) 300,000:— 962,000: —

Med avseende å de medel, som böra genom upplåning anskaffas,
kommer utskottet att här nedan i detta utlåtande yttra sio J

o *

II. Statsverkets utgifter.

Härvid har utskottet att först avgiva yttrande över vissa väckta
ännu oavgjorda förslag samt angående sattet för anvisande av vissa
anslagsbelopp m. m. på sätt här nedan synes.

9:o.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 176 och med bifall
till särskilda utskottets hemställan i utlåtandet nr 3 har Riksdagen beslutit,
att arbetarförsäkringsfondon från den 31 december 1914 skall
överflyttas till och ingå i den fond, som enligt lagen om allmän pensionsförsäkring
skall bildas genom de försäkrades avgifter, vilket utskottet
velat här

anteckna.

10:o.

I en inom Första kammaren väckt, till statsutskottet remitterad
motion, nr 22, har herr Klas Malmborg föreslagit, att Riksdagen måtte

Statsutskottets memorial Nr 158.

besluta, att till fonden för bestridande av statens kostnader i och för
en blivande allmän ålderdomsförsäkring skall i riksstaten för år 1914
avsättas hälften av de genom spannmålstullarna inflytande penningmedel.

Då Riksdagen redan anslagit för år 1914 erforderliga medel till
bestridande av på staten belöpande kostnad för genomförande av en
allmän pensionsförsäkring, torde nu icke böra ifrågakomma att anvisa
ytterligare medel för samma ändamål, vadan utskottet icke kan biträda
ifrågavarande motion, som redan av den anledning, att samtliga tullmedel
för år 1914 äro tagna i anspråk för statsregleringen, icke kan
bifallas.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Malmborgs ifrågavarande motion icke
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

ll:o.

Vidare har statsutskottet att avgiva yttrande angående sättet för
anskaffande av medel till följande anslag, som av innevarande års Riksdaganvisats
för år 1914, nämligen:

för fortsatt utveckling av statens telegraf- och

telefonväsende ........................................................... kronor

för inköp av mark, som erfordras för utvidgning av

vissa järnvägsstationer....................................... „

för anskaffande av ny rörlig materiel vid statens

järnvägar ....................................................................

för fortsättandet av arbetet med utläggande av

ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge

och Järna m. m....................................................... ,,

för fortsättande av arbetet med utläggning av
ytterligare ett järnvägsspår mellan Göteborg

och Alingsås m. m................................................... „

för fortsättande av statsbanan Järna—Norrköping „

för fortsättande av statsbanan Ullriksfors—Volg sjön.

.............................................................................• „

för fortsättande av statsbanan Veittijärvi—Karungi

—Matarengi .............. ,,

för fortsättande av statsbanan Älvsby—Piteå». „

4.000. 000: —
300,000: —

2.000. 000: —

1,600,000: —

1,600,000: —
1,500,000: —

1,600,000: —

837,000: —
650,000: —

Statsutskottets memorial Nr 158.

för fortsättande av statsbanan Sveg—Brunflo......

för påbörjande av statsbaneanläggning Karungi—

Haparanda .................................................................

av det utav Riksdagen för ombyggnad av Malmö

statsbangård beviljade anslaget ...........................

av det utav Riksdagen beviljade anslag för uppförande
av en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen
i Stora Lule älv och i sammanhang därmed
anläggning av järnväg mellan Gellivare
och Porjus samt för övriga erforderliga åtgärder
i och för införande av elektrisk drift å bandelen
Kiruna—Riksgränsen, dels 5,297,000 kronor och

dels 798,000 kronor, tillhopa.................................

av det av Riksdagen för ökning av utrustningen för
den elektriska driften på bandelen Kiruna—

Riksgränsen beviljade anslag.................................

för anskaffande av ny rullande materiel för

malmtransport vid statens järnvägar..................

för förstärkning av kraftledningen Porjus—Gellivare—Kiruna.
..............................................................

av det utav Riksdagen för anläggning av en ny
farled mellan Vänersborg och Göteborg beviljade
anslaget...............................................................

för Trollhätte kraftstations första och andra utbyggnad,
130,000 kronor samt för vissa anläggningar,
avsedda för en tredje utbyggnad

av kraftstationen 160,000 kronor, tillhopa.........

för täckande av förskott, som av statskontoret
verkställts på grund av kungl. breven den 5
februari och den 17 september 1909 (för vissa
undersökningar angående vattenförhållandena

inom Stora Lule älvs vattenområde) ..................

för reglerande av Stora Lule älvs vattensystem

ovanför Porjus...........................................................

av det utav Riksdagen för anläggande av ett
statens kraftverk vid Älvkarleby beviljade anslaget
..........................................................................

för anläggande av ledningar, avsedda att distribuera
elektrisk energi från statens kraftverk
vid Älvkarleby............................................................

kronor 500,000: —

„ 600,000: —

„ 200,000: —

6,095,000: —

400,000: —
500,000: —
160,000: —

3,000,000: —

290,000: —

35,000: —
500,000: —

2,500,000: —

Statsutskottets memorial Nr 158.

för inköp av skogbärande eller till skogsbörd

tjänlig mark ............................................................... kronor

för anskaffande av bostäder m. m. åt jägmästarne
i Arjeplogs, Stensele, Norra Lycksele, Södra

Lycksele och Kosta revir...................................... „

till kapitalökning för odlingslånefonden.................. „

till kapitalökning för egnahemslånefonden............ „

till kapitalökning för fonden för fiskerinäringens

befrämjande ............................................................... »

till kapitalökning för norrländska nyodlingsfonden „

till kapitalökning för jordförmedlings fonden......... „

för inrättande av en täckdikningslånefond ............ „

till lånefonden för inköp av renar.......................... „

till ökning av fondens för befrämjande av hantverk
och därmed jämförlig mindre industrikapital
.......................................................................... 11

för avsättning till lånefonden för bibanor inom

vissa delar av riket................................................... „

för avsättning till järnvägslånefonden..................... „

1,000,000: —

121,300: —
450,000: —
6,800,000: —

126,000: —
100,000: —
300,000: —
200,000: —
6,000: —

25,000: —

2,000,000: —
1,500,000: —

Summa kronor 44,495,300

a) Av förestående anslag synas de, som skola utgå till inköp av
skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark samt till anskaffande av
bostäder åt vissa jägmästare, tillsammans 1,121,300 kronor, böra utgå
av skattemedel likasom lånevägen ej heller torde behöva anlitas för
täckande av 500,000 kronor av det till inköp av ny rörlig materiel vid
statens järnvägar anvisade anslag.

I övrigt skulle ifrågavarande anslag böra utgå av lånemedel; men
med hänsyn till för år 1914 beräknade vinst av ökad malmexport synas
inflytande" statsinkomster lämna tillgång till ovannämnda anslag till anskaffande
av ny rullande materiel för malmtransport vid statens järnvägar,
till förstärkning av kraftledningen Porjus—Gellivare—Kiruna och
till reglering av Stora Lule älvs vattensystem ovanför Porjus tillsammans

1,160,000 kronor.

Från förestående summa ............................................. kronor 44,495,300: —

böra alltså avgå ovannämnda belopp (1,121,300: —

+ 500,000: — + 1,160,000: —) = ........................ „ 2,781,300: —

och återstoden av ovannämnda anslag .................. kronor 41,714,000: —

utgå av lånemedel.

Statsutskottets memorial Nr 158.

Anvisningar
till riksgäldsJcontorets
förfogande.

Utskottet hemställer alltså,

att förenämnda anslag med undantag av de sist
omförmälda å tillsammans 2,781,300 kronor må med

41,714,000 kronor anvisas att utgå av lånemedel och
utbetalas av riksgäldskontoret.

b) Därjämte vill utskottet i detta sammanhang erinra, att Riksdagen
redan beslutat, att av lånemedel skola utgå 600,000 kronor av
det för år 1914 för anordnande av telefonförbindelse mellan Gottland
och fastlandet anvisade anslag å 750,000 kronor, varför hela det belopp,
som bör anskaffas genom upplåning uppgår till 42,314,000 kronor; och
får utskottet i anslutning härtill hemställa,

att i riksstaten må under rubriken lånemedel
uppföras en inkomsttitel av sistnämnda belopp; och
lärer bankoutskottet komma att avgiva förslag om
det bemyndigande, som med avseende härå bör av
Riksdagen lämnas riksgäldskontoret.

12:o.

Till ledning vid statsregleringens uppgörande har utskottet från
riksgäldskontoret emottagit de såsom bilagor 2 och 3 till detta memorial
fogade förslagsberäkningar över riksgäldsköntorets inkomster och
utgifter dels från och med den 8 innevarande maj till detta års slut
och dels under år 1914.

Kungl. Maj:t har i enlighet med fullmäktiges i riksgäldsköntorets
förslag upptagit riksdags- och revisionskostnader m. m. för år 1914 till

1,500,000 kronor; och har utskottet icke haft något att erinra häremot.

I riksgäldskontorets förenämnda förslagsberäkning för dess inkomster
och utgifter år 1914 är för betalning av räntor å statsskulden m. m.
upptaget ett belopp av 24,353,000 kronor. Enligt vad det vid statsverkspropositionen
fogade utdraget av protokollet över finansärenden den 14
januari 1913 meddelas, har departementschefen med avseende å de lånebehov,
som för år 1914 komme att göra sig gällande, ansett för betalning
av räntor å nya lån böra för nämnda år beräknas ett belopp
av 800,000 kronor. Med avseende å de ytterligare utgifter, som skola
täckas med detta anslag, anser utskottet att detsamma bör tillföras

Statsutskottets memorial Nr 158.

ytterligare 400,000 kronor. Med iakttagande kärav skulle anslaget
för betalning av räntor å statsskulden m. m. för år 1914 upptagas till

25.553.000 kronor, vilket belopp av budgetstekniska skäl utförts med

25^540,800 kronor. .

På grund av fullmäktiges i riksgäldskontoret skrivelse den L

december 1912 angående utbetalningarna under år 1914 för amortering
å statsskulden har Kungl. Maj:t föreslagit att för nämnda ändamål
måtte anvisas 6,514,000 kronor. I riksgäldskontorets bilagda förslagsberäkning
är för ändamålet upptaget ett belopp av 6,599,000 kronor.
Med godtagande av sistnämnda belopp och på grund av Riksdagens
beslut att till fonden för statsskuldens amortering skall — förutom de
medel, som enligt Riksdagens förut fattade beslut i anledning av råntelånens
upptagande dit ingå — för år 1914 avsättas ett belopp av

500.000 kronor, anser utskottet, att för år 1914 bör för avbetalning å
statsskulden anvisas 7,099,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må anvisa för år 1914 att tillhandahållas
riksgäldskontoret

dels för bestridande av riksdags-
och revisionskostnader m. m. kr. 1,500,000: —

dels för betalning av räntor
å statsskulden in. m...................... „ 25,540,800:

dels ock för amortering å statsskulden,
under utgifter för kapitalökning
.................................................. n 7,099,000:

13:o.

Vid bifall till vad utskottet härovan föreslagit och om i övrigt
några på statsregleringen inverkande beslut icke varda av innevarande
Riksdag fattade, skulle statsverkets inkomster och utgifter för år 1914
utgöra:

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 89 höft. (Nr 158.) 5

Statsutskottets memorial Nr 158.

Inkomster.		Kronor.
A. Egentliga statsinkomster.		\|
I Skatter:
1. Mantalspenningar..............	850,000: —
2. Skatt pa inkomst, förmögenhet och rörelse:
a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning ..	38,000,000: —		j
b. Bevillning av fast egendom samt av inkomst, bevillning	1,450,000: —		i
c. Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättig-
heter, bevillning ...........	300,000:
d. Stämpelmedel, bevillning (därav beräknad arvsskatt
7,000,000 kronor) .........	17,550,000: —
e. Lastpenningar, bevillning .......	700,000: —
3. Tullar och acciser:
a. Tullmedel, bevillning .......	63,000,000: —
b. Brännvinstillverkningsskatt, bevillning ..	21,300,000: —
c. Sockerskatt, bevillning .	20,000,000: —
d. Punschskatt, bevillning .....	1,800,000: —
e. Maltskatt, bevillning ..	4,700,000: —	169,650,000
II. Upphörd i statens verksamhet:
1. Fyr- och båkmedel ...........	2,000,000: — i		!
2. Bidrag till försäkringsinspektionen.....	53,000: —
S. Bidrag till bankinspektionen........	47,000: —
4. Inkomst av myntning och justering	915,000: —	!
5. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter	435,700: — ''
6. Kontrollstämpelmedel ............	95,000: — j
7. Terminsavgifter från läroverken .....	500,000: — j
8. Avgifter för granskning av biografbilder ....	26,000: —
9. Diverse inkomster.............	1,500,000: —	5,571,700
Summa egentliga statsinkomster 175,221,700 kronor

175,221,700 | —

B. Inkomster av statens produktiva fonder.

Statens a tf lifsverksamhet:

1. Statens järnvägar:

inkomster............................................. 91,300,000: —

driftkostnad .......................................... 70,800,000: —

överskott ............................................................... 20,500,000: _

Transport 20,500,000: —

Statsutskottets memorial Nr 158.

				Kronor
		Transport	20,500,000: —	175,221,700	—
2. Postverket:
inkomster, bevillning ........		27,308,000:-
driftkostnad.......................		24,308,000: —
överskott .........................			3,000,000: —
3. Telegrafverket:
inkomster...........................		17,500,000: —
driftkostnad ....................		12,200,000: —
överskott .........................			5,300,000: —
4. Statens v ätten fallsverk:
a. Trollhfitte kanalverk:
inkomster ..................	456,000: —
driftkostnad ...............	295,000: —
överskott ....................		161,000: —
b. Trollhätte kraftverk:
inkomster ..................	1,800,000: —
driftkostnad ...............	725,000: —
överskott ....................		1,075,000: —
c. Trollhätte fastighetsförvaltning:
inkomster ..................	53,000: —
driftkostnad ...............	28,000: —
överskott ....................		25,000: —
d. Vattenfall o. fastigheter inom Älvsborgs
samt Göteborgs och Bohus län:
inkomster ..................	61,000: —
driftkostnad ...............	11,000: —
överskott ....................		50,000: —
e. Vattenfall och fastigheter	inköpta föi
elektrisk drift vid statens järnvägar
inkomster ..................	9,000: —
driftkostnad ...............	6,000: —
överskott ...................		3,000: —
f. Södertälje kanalverk:				1
inkomster ..................	80,000: —
driftkostnader ............	55,000: —
överskott ...................		25,000: —
	Transport 1,339,000: —	28,800,000: —	\| 175,221,700	1-

Statsutskottets memorial Nr 158.

1		Kronor
Transport 1,339,000: —	28,800,000: —	175,221,700	I
g. Diverse vattenfall och fastigheter:
inkomster .................. 25,000: — driftkostnader ............ 9,000: — överskott .................................... 16,000: —
Säger för vattenfallsverken:
inkomster.................................... 2,484,000: — driftkostnad................................. 1,129,000: — överskott.........................................................	1,355,000: —		!
5. Statens domäner:
inkomster.................................... 15,700,000: — driftkostnad................................. 6,457,000. — överskott .........................................................	9,243,000: -	39,398,000
II. Statens aktier:
Utdelning i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag:
1. Enligt 1907 och 1908 årens överenskommelser	1,850,000: —
2. Enligt 1913 års överenskommelse (kapital) ...	1,200,000: —	3,050,000
III. Statens utlåningsfonder (överskott):
1. Nya odlingslånefonden................................................	400,000: —
2. Torvindustrilånefonden................................................	120,000: —
3. Rederilånefonden ......................................................	600,000: —
4. Egnahemslånefonden...................................................	1,280,000: —
5. Fiskerilånefonden ......................................................	80,000: —
6. Norrländska nyodlingsfonden.......................................	27,000: —
7. Jordförmedlingsfonden ................................................	40,000: —
8. Hantverkslånefonden...................................................	1,000: —
9. Järnvägslånefonden ...................................................	1,685,000: —
10. Allmänna byggnadslånefonden ....................................	.33,000: —
11. Lånefonden för tjänstemanuasamhället vid Mörby .........	20,000: —
IV. Arbetarförsäkringsfonden..............................................		4.286.000 j 1.450.000
Summa inkomster av produktiva fonder 48,184,000 kronor.
€. Andel i riksbankens vinst för år 1912	..................	7,058,000	_
Transport!	2.30,463,700

Statsutskottets memorial Nr 158.

			Kronor
		Transport	230,463,700	—
	1). I anspråk tagna kapitaltillgångar:
I.	Av järnvägslånefonden .............................................	626,000: —
II.	Av allmänna byggnadslånefonden .............................	36,000: —
in.	Av reservationer å anslaget till allmänna läroverken ...	300,000: —	962,000
	E. Lånemedel		42,314,000	—
		Stimma kronor	273,739,700	_

Utgifter.
Verkliga utgifter.

	Ordinarie	Extra	Summa.		Kronor.	ö.
	anslag.	anslag.		1
I. Första huvudtiteln ..................	1,493,000 —	100,000!—	1,593,000
II. Andra » ..................	5,118,120 —	1,074,680 —	6,192,800	—
III. Tredje » ..................	1,794,052 —	541,848 —	2,835,900	—
IV. Fjärde » ..................	50,048,112 —	5,185,988 —	55,234,100	—
V. Femte » ..................	20,694,927 —	7,247,873 —	27,942,800	-
VI. Sjätte .» ..................	12,102,013 —	11,212,587 —	23,314,600	-
VII. Sjunde » ..................	14,727,495 —	4,153,605 —	18,881,100	—
Vill. Åttonde » ..................	27,495,266 —	5,482,234 —	32,977,500	—
IX. Nionde » ..................	5,414,645 —	4,705,655;—	10,120,300	—
X. Tionde » ..................	6,059,198 —	3,172,3021—	9,231,500	—
Summa	144,946,828 —	42,876,772 —	187,823,600	-	187,823,600

Riksdags- och reyisiouskostnader in. in.

		Kronor	ö.
1	Riksdags- och revisionskostnader, förslagsanslag ....................................	1,225,000	-j
2	Kostnader för Riksdagens hus, förslagsanslag .......................................	75,000	— i
3	Kostnader för Riksdagens bibliotek, reservationsanslag...........................	7,000	—
4	Avlöningar m. fl. förvaltningskostnader vid riksgäldskontor!, förslagsanslag	162,000	_
5	Avlöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och hans
	expedition, förslagsanslag..................................................................	31,000
	Summa	1,500,000	—

Statsutskottets memorial Nr 158.

Räntor å statsskulden m. m.

	A. Å de fonderade statslånen.	Kronor	ö.	Kronor	ö.

1	Å 36/io 7» lånet ............................................................	3,053,481	12
2	» 1880 års 3 Va 7» lån ...................................................	2,331,964	61
3	» 1886 » 37> 7o » ...................................................	1,951,697	74
4	» 1888 » 3 7» » ...................................................	725,733	33
5	» 1890 » 8l/> 7o » ...................................................	906,601	11
6	> 1894 > 3 7o * ...................................................	525,096	__
7	OO CD co V OO ''o''	1,138,762	80
8	» 1900 » 31/» Va » ...................................................	1,271,200	—
9	» 1904 » 37> 7o » ...................................................	1,260,000	—
10	» 1906 » 3 Va 7„ » ...................................................	1,512,000	—
11	» 1907 » lån å 4 70 ...................................................	1,872,000	—
12	» 1908 » » å 4 70 ...................................................	2,179,200	—
13	» 1911 » > å 4 7° ...................................................	2,880,000	—	21,607,736	74
	B. Å övrig statsskuld.
1	Ränta å medgiven och beräknad, ännu icke verkställd upp-låning, förslagsanslag ................................................			2,594,800
	Ränta å följande av staten övertagna lån:
2	Kommunlån ...............................................................	19,918	81
3	Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags obligationslån ......... Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens obligationslån:	25,360	—
4	Av år 1898 ............................................................	57,720	—
5	» . 1902 ............................................................	31,680	—	134,678	81
6	Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen..............................			300,000	—
7	Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm ...................................................			90,000
8	Ränta å konung Carl XIII:s hemgiftskapital .....................			7,500	—
9	Ränta å Göta kanals reparationsfond ..............................			7,044	45
10	Ränta å svenska skattkammarväxlar.................................			799,040	—
	Summa	...............		25,540,800	—

Statsutskottets memorial Nr 158.

Utgifter för kapitalökning.

Statens affärsverksamhet.

		Att täckas av
		lånemedel	andra stats-inkomster	Summa
	A. Postverket.	Kronor	ö.	Kronor	ö	Kronor	ö.
1	Inköp av inventarier .......................................]			240,000	—
2	Nybyggnad i Uddevalla....................................			125,000	—
3	» i Norrköping .................................			200,000	—
4	Inköp av en tomt i Linköping ........................			73,000	—
	Säger för postverket			638,000	—	638,000
	B. Telegrafverket.
1	Inköp och bebyggande av fastigheter ...............			500,000	—
2	Fortsatt utveckling av statens telefon- och tele-grafväsende ................................................	4,000,000	—
1 3	Telefonkabel till Gottland.................................	600,000	—	150,000	—
	Säger för telegrafverket	4,600,000	—	650,000	—	5,250,000
	C. Statens järnvägar.
1	Nya byggnader och anläggningar vid statens järn-vägar .........................................................			3,003,000	—
2	Ombyggnad av Malmö statsbangård..................	200,000	—
3	Utvidgning av lokomotivstation och spårsystem vid Ängelholm.............................................			130,000	_
4	Markförvärv...................................................	300,000	—
5	Inventarier och förlag ....................................			2,000,000	—
6	Ny rörlig materiel för statens järnvägar............	2,000,000	—	500,000	—
7	Ny rullande materiel för malmtransport vid statens trafikerade järnvägar....................................			500,000
8	Utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och Järna in. m...........................	1,600,000
9	\| Utläggning av dubbelspår mellan Göteborg och Alingsås.....................................................	1,600,000	—
10	Fortsättande av statsbanan Järna—Norrköping..	1,500,000	—
11	\| D:o d:o Ulriksfors—Volgsjön ..........................	1,600,000	—				:
12	\| D:o d:o Yeittijärvi—Karungi—Matarengi...........	837,000	—
13	j D:o d:o Älvsby—Piteå ...................................	650,000	—		''
14	D:o d:o Sveg—Bruntio ...................................	500,000	>-		1

Statsutskottets memorial Nr 158.

		Att täckas av
		lånemedel	andra stats-inkomster	Summa
		Kronor	ö.	Kronor	Ö.	Kronor Jo.
15	Statsbana från Karungi till Haparanda ............	600,000	—
16	Införande av elektrisk drift å bandelen Kiruna — Riksgränsen ..............................................	5,21)7,000	_
17	Ökning av utrustningen för den elektriska driften) å bandelen Kiruna—Riksgränsen ..................\| 400,000	___
	Säger för statens järnvägar	17,084,000		6,133,000		23,217,000	—
	D. Statens vattenfalls verk.
	Trollhätte kanal verk:
1	Anläggning av ny farled mellan Vänersborg och Göteborg ................................................	3,000,000
	Trollhätte kraftverk:
-	Kraftverksanläggningen vid Trollhättan m. m.	290,000	—
8	Inköp av inventarier för Trollhätte kraftverk... Porjus kraftverk:			150,000
4	Uppförande av kraftstation vid Porjinfallen ...	798,000	—
5	Reglering av Stora Lule älvs vattensystem ovan-för Porjus................................................			500,000	—
6	Förstärkning av kraftledningen Porjus—Gelli-vare—Kiruna ..........................................			160,000	_
7	Till täckande av förskott..............................	35,000	—
	Älvkarleby kraftverk:
	Anläggande av ett statens kraftverk vid Älv-karleby ...................................................	2,500,000	—
9	Ledningar för distribuering av elektrisk energi från Älvkarleby .......................................	2,500,000	—
	Södertälje kanalverk:
10	Inköp av inventarier och materialier för Söder-tälje kanalverk .......................................			10,000	_
	Säger för statens vattenfallsverk	9,123,000	—	820,000	—	9,943,000	—
	E. Statens domäner.
1	Inköp av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark .........................................................			1,000,000
3	Kostnader för bostadslägenheter åt vissa jägmästare			121,300	—
	Säger för statens domäner)		1	1,121,300		1,121,300	—
	Summa)	30,807,000	-\|	9,362,300	—1	40,169,300

Statsutskottets memorial Nr 158.

Statens utlåningsfonder.

		Att täckas av

		lånemedel	andra stats-inkomster
		Kronor	Ö.	Kronor	ö.	Kronor	ö.
1	Odlingslånefonden ........................................	450,000	—			450,000	—
2	Egnahemslånefonden ........................................	6,800,000	—			6,800,000	—
3	Fonden för fiskerinäringens befrämjande...............	126,000	—			126,000	—
4	Norrländska nyodlingsfonden ..............................	100,000	—			100,000
5	Jordförmedlingsfonden ......................................	300,000	—			300,000	-
6	Täckdikningslånefonden ....................................	200,000	—			200,000	—
7	Lånefonden för inköp av ädla avelsston ...............			100,000	-	100,000	—
8	Lånefonden för inköp av renar ...........................	6,000	—			6,000	—
9	Hantverkslånefonden ..........................................	25,000	—			25,000	—
10	Fonden för bibanor inom vissa delar av rikel ......	2,000,000	_			2,000,000	_
1!	Järnvägslånefonden ..........................................	1,500,000	1			1,500,000	-
	Summa	11,507,000	\|—	100,000	—	11,607,000	\|~

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt 89 käft. (Nr 158.)

42 Statsutskottets memorial Nr 158.

Avbetalning å statsskulden.

		Att täckas av
	A. 1 de fonderade statslånen.	lånemedel	andra stats-inkomster	Summa
	Kronor	ö.	Kronor	ö.	Kronor	ö.
	Amortering.
1	1880 års 3 ''/a % lån ..................... 2,831,400: —
2	1886 » 3 7»% > ..................... 522,258:09
3	1890 » 37» °/o » ..................... 598,666:0 7
4	1899 » 3 7»% » ..................... 384,840: —			4,337,164	76
	Avsättning.
0	36/io % lånet ............................... 770,898: 24
6	1888 års 3 % lån ..................... 159,600: —
7	1894 » 3 % » ..................... 147,204: —
8	1900 » 3 7a% » ..................... 181,600: —
9	1904 » 3 79 % » ..................... 120,000: —
10	1906 » 3 7a70 » ..................... 144,000: —
11	1908 » 3 7» % » ..................... 272,400: —
12	1911 * 3 7270 » ..................... 360,000: —
13	Ytterligare avsättning till avbetalning å statsskulden........................... 500,000: —			2,655,702	24	6,992,867
	B. A övertagna lån.
1	Kommunlån................................. 45,133: —
2	Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags obligationslån ........................... 16,000: — Järnvägsaktiebolaget Malmö—Konti-nentens obligationslån:
3	Av år 1898 ........................... 30,000: —
4	» » 1902 ........................... 15,000: — -----			106,133	—	106,133
	Summa		7,099,000	-!	7,099,000	—

vilka utgifter, tillsammans uppgående till 273,739,700 kronor, uppgå till
enahanda belopp, vartill statsverkets tillgångar för år 1914 här ovan
beräknats; och erhåller riksstaten det utseende härvid fogade bilaga nr
1 utvisar.

Stockholm den 30 maj 1913.

På statsutskottets vägnar:

F. CL:SON WACHTMEISTER.

BILAGOR

Statsutskottets memorial Nr 158.

Bilaga

Riksstat för

Inkomster.

Kronor. j ö.

Egentliga statsinkomster:

I. Skatter:

1. Mantalspenningar.................... 850,000: —

2. Skatt på inkomst, förmögenhet

och rörelse............................ 58,000,000: —

3. Tullar och acciser ................ 110,800;000: —

II. Uppbörd i statens verksamhet ................................

Inkomster av statens produktiva fonder:

I. Statens affärsverksamhet ........................................

II. Statens aktier ...........................................................

III. Statens utlåningsfonder (överskott) ........................

IV. Arbetarförsäkringsfonden ........................................

Andel i riksbankens vinst för år 1912...............................

I anspråk tagna kapitaltillgångar.......................................

Lånemedel ...............................................................................

169,650,000: —
5,571,700: -

39,398,000: —
3,050,000: —
4,286,000: -1,450,000: —

175,221,700

48.184.000 I7,
058,000 ! -

962,000 -

42.314.000 I -

Summa kronorj 273,739,700 j—|

Statsutskottets memorial Nr 158.

nr 1.

år 1914.

Utgifter.

Kronor.

Verkliga utgifter.

	Ordinarie anslag.	Extra anslag.	Summa.
I. Första huvudtiteln	1,493,000		100,000		1,593,000	__
II. Andra » ...........	5,118,120	—	1,074,680	—	6,192,800	—
III. Tredje » ............	1,794,052	—	541,848	—	2,335,900	—
IV. Fjärde » .......... V. Femte » ............	50,048,112	—	5,185,988	—	55,234,100 27,942,800	—
20,694,927	—	7,247,873	—	—
VI. Sjätte » ............ VII. Sjunde » ............	12,102,013	—	11,212,587	—	23,314,600	—
14,727,495	—	4,153,605	—	18,881,100	—
Vill. Åttonde » ............	27,495,266	—	5,482,234	-----	32,977,500	—
IX. Nionde » ............	5,414,645	—	4,705,655	—	10,120,300	—
X. Tionde » ............	6,059,198		3,172,302	—	9,231,500	—
Säger	144,946,828	—	42,876,772	—	187,823,600	—
XI. Riksdags- och revisionskostnader m. m.			1,500,000	—
XII. Räntor å statsskulden m.	m...............				25,540,800	—

214,864,400

XIII.

XIV.

XV.

Utgifter för kapitalökning:

Statens affärsverksamhet Statens utlåningsfonder.... För avbetalning av stats-skulden ............................	Att täckas av	Summa.	58,875,300
Lånemedel.	Andra stats-inkomster.
30.807.000 11.507.000	—	9,362,300 100,000 7,099,000	-	40,169,300 11,607,000 7,099,000	—
Säger	42,314,000	—	16,561,300	-	58,875,300	—
		Summa kronor 273,739,700 —

Statsutskottets memorial Nr 158.

Bilaga

Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster och

		Kronor.	ö.
Tillgångar, Innestående å giroräkning i riksbanken den 8 maj 1913 ............................................................ 1,682,033:17 Kassabehållning samma dag................................ 27,883: 97	1,709,917: 14		I
Tillfälligt förräntade medel, kapital: 1 svenska obligationer ........................................ 3,382,613: 55 av främmande stater utgivna obligationer och andra skuldförbindelser ................................ 12,374,424:2 6 innestående hos ett utländskt bankirhus........ 194,270: 13 utländska valutor, förräntade genom förmed-ling av riksbanken........................................ 10,271,483: 47 utländska växlar................................................ 20,001,229:89	46,224,021: so
Inköpt guld........................................................................................	6,371,642: 63	54,305,581	07
Inkomster. Inflytande räntor: å lån tillhörande järnvägslånefonden ........................................ » lån tillhörande allmänna byggnadslånefonden .................... » riksgäldskontorets tillfälligt förräntade medel (efter gjort avdrag av de räntor, som tillkomma likvidations- och amortissementsfonden, fonden för statsskuldens amorte-ring samt riksgäldskontorets pensionsfond) .......................	1,484,500: -36,100: — 300,000: —	1,820,600
Inflytande kapitalavbetalningar: å lån tillhörande järnvägslånefonden........................................ » lån tillhörande allmänna byggnadslånefonden ....................	572,000: — ! 31,600: —	603,600
Fordran av statskontoret å 1912 års förslagsanslag: till riksdags- och revisionskostnader m. m............................. » räntor å statsskulden m. m. •...............................................	530,594: 8 5 j 122,711: 67	653,306	52
medel att overtöras till fonden för statsskuldens amortering ........................... Tjänstinnehavares pensionsavgifter............................................................................	1,425,882 1,200	12

Statsutskottets memorial Nr 158.

nr 2.

utgifter från och med den B maj 1913 till samma års slut.

Utgifter.

Riksdags- och revisionskostnader rn. m.:

riksdags- och revisionskostnader ............................................

kostnader för Riksdagens hus...................................................

» » » bibliotek ........................................

avlöningar m. fl. förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret
avlöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition ..............................................

Räntor å statsskulden fn. rn. :

ränta å de fonderade statslånen:

3 Vi o	%	statslånet........................	................ 3,053,481:	12
1880	års	3 V,	%	lån....................	................ 1,190,757:	07
1886	»	3 V2	%	» ....................	................ 1,967,435:	56
1888		3	%	» ....................	................ 362,866:	67
1890	»	3 Va	%	» ....................	................ 458,538:	89
1894		3	%	» ....................	................ 262,548:	—
1899	»	3 V,	%	» ....................	................ 1,151,778:	60
1900	»	3 v;	%	» ....................	................. 635,600:	—
1904	»	3 V,	%	» ....................	................. 630,000:	—
1906	»	3 Va	%	» ...................	................. 756,000:	—
1907	»	lån	å 4	% ...................	................. 936,000:	—
1908	»	»	å 4	% ...................	................ 2,179,200:	—
1911	»	»	å 4	% ....................	................. 1,440,000:	—

ränta å svenska skattkammarväxlar per 16/4 1915................

ränta å medgiven och beräknad ännu icke verkställd upplåning
........................................................................................

ränta å följande av riksgäldskontoret övertagna lån:

kommunlån............................................................ 21,139: is

Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags obligationslån
............................................................ 26,000: —

Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens

obligationslån:

av år 1898 .................................................... 58,880: —

» » 1902 .................................................... 16,120: —

550,000: —
45,000: —
5,900: —
70,100: —

14,000: —

15,024,205: 9i
399,250: —

620,000: —

122,139: is

Kronor.

685,000

Statsutskottets memorial Nr 158.

Anslag å riksstaten för år 1913, ytterligare lyftning under året:

a) förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader m. m.

b) förslagsanslaget till räntor å statsskulden in. in.....................

c) förslagsanslaget till avbetalning å statsskulden........................

Upplåning:

Vid 1912 års riksdag beräknad upplåning för utgifter under samma och föregående
år .................................................................................... 7,755,678: 6 6

Upplåning till betäckande av beräknade utgifter under år 1913:
till fortsatt utveckling av statens telegraf -

och telefonväsende .................................... 4,000,000:

» till inköp av mark för utvidgning av

vissa järnvägsstationer ............................

» anskaffande av ny rörlig materiel vid

statens redan trafikerade järnvägar........

» utläggning av ytterligare ett järnvägsspår
mellan Rönninge och Järna stationer
» utläggning av ytterligare ett järnvägsspår
mellan Göteborg och Alingsås m. in.

» fortsättning av statsbanan Järna—Nyköping—Norrköping
................................ 3,200,000:

» fortsättning av statsbanan Ulriksfors—

Volgsjön ............................ 2,000,000:

» fortsättning av statsbanan Älvsby—Piteå
» fortsättning av statsbanan Yeittijärvi—

Karungi—Matarengi ................................

» påbörjande av statsbanan Sveg—Brunflo
såsom tilläggsanslag för redan utförda anläggningar
vid Trelleborgs ångfärjestation
för uppförande av en elektrisk kraftstation
vid Porjusfallen i Stora Lule älv och anläggning
av järnväg mellan Gellivare

och Porjus m. m..................................... 3,840,000: —

» anläggning av en ny farled mellan Vänersborg
och Göteborg.................................... 4,500,000: —

» anläggning av ledningar för distribuering
av elektrisk energi från statens kraftverk

vid Trollhättan m. m............................. 1,500,000: —

» anordningar vid Trollhätte kraftstation

till förekommande av driftstöringar........

» inköp av inventarier för Trollhätte kraftverk
............................................................

300,000

2.500.000

2.900.000

1.100.000

1,200,000

900.000

500.000

37,300

110,000:

125,000: —

Kronor. ö.

475,000
13,512,000 - !
1.703,000 -

Statsutskottets memorial Nr 158.

årsanslaget till Hans Maj:t Konungen ....................................

ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet

i Stockholm ............................................................................

ränta å Konung Carl XIILs hemgiftskapital ........................

ränta ä Göta kanals reparationsfond.......................................

Avbetalning å statsskulden:
stadgad amortering å följande fonderade statslån:

1886 års 3 ''/, % lån ........................................ 453,333: 3 3

1899 » 3 V, % » ........................................ 371,880: —

avsättning till fonden för statsskuldens amortering i anledning
av upptagande av nedannämnda fonderade statslån:

3 (yi0 % lånet .................................................... 793,482: 12

1908 års 3 V, % lån ........................................ 272,400:

1911

360,000:

300,000: —

90,000: -5,625: —
7,044: 4 5

825,213: 33

1,425,882: 12

Kronor.

16,568,264

stadgad amortering å följande av riksgäldskontoret över -

tagna lån:

kommunlån ....................................................... 38,482: 6 8

Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags obligationslån
........................................................... 16,000: —

järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens

obligationslån:
av år 1898
» » 1902

29,000:

14,000:

97,482: 6 8

Återbetalning till statskontoret av till riksgäldskontorets förvaltning överlämnade
kassabehållningar ......................................................•■■■................;......;

Återleverering till statskontoret å 1912 års förslagsanslag till avbetalning å

statsskulden .........................................................................................._■...............

I riksgäldskontoret innestående, byggnadsfonden för riksdags- och riksbanks hus

tillhöriga medel....................................................................................._■..........

Vid 1908 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisat förskott
för uppförande av nya byggnader för naturhistoriska riksmuseum, 990,000
kronor, återstoden ................................................................................................

Utbetalningar att bestridas med lånemedel:

Järnvägslånefonden:

1906 års fond:

återstoden av 1908 års anslag ...............

» » 1909 » » ............

» » 1910 » » ...............

1,000

400

40.900

42,300:

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 sand. 89 höft. (Nr 15S).

2,348,578

15,000,000

28,548

7,924

190,000

Statsutskottets memorial Nr 158.

för anläggning av ett statens kraftverk vid

Älvkarleby ................................................

» anläggning av ledningar för distribuering
av elektrisk energi från statens kraftverk

vid Älvkarleby m. m.................................

till inköp av Södertälje kanal m. ni.............

» odlingslånefonden.......................................

» egnabemslånefonden ...............................

» fiskerilånefonden ........................................

» norrländska nyodlingsfonden....................

» i ordf örmedlingsfonden................................

» hantverkslånefonden ................................

» järnvägslånefonden ..................................

» lånefonden för bibanor inom vissa delar

av riket ....................................................

» lånefonden för tjänstemannasamhället
vid Mörby ................................................

som minskas med:

följande anvisade eller beräknade fyllnadsbelopp
till odlingslånefonden:
återstoden av för åren 1902—1908 anvisadekr.
1,613,920: 23 .... 1,113,920: 23

för år 1909 beräknade .... 164,700

» » 1910 » .... 170,000

» » 1911 » .... 190,000

valutan för försålda obligationer av 3.6 %
statslånet....................................................

2,150,000: -

1.500.000

780.000

485.000

7.365.000

116.000

172.000

800.000
25,000

1.500.000

1,000,000: —

200,000: —

Kronor.

ö.

44,805,300: —
Kronor 52,560,978: 6 6

1,638,620: 23
53,845: —

1,692,465: 23

50,868,513 43

Statsutskottets memorial Nr 158.

Kronor.

2,319,700: ;1 2,62,000

2,000,000

80,241

1910 års fond:

återstoden av 1912 års anslag.................... 819,700: —

1913 års anslag ..........................................- 1,500,000: —

Lånefonden för bibanor i västra Sverige:

1912 års anslag........................................................................ 1,000,000:

1913 » » ........................................................................ 1,000,000: —

Vid 1906 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade medel,

kronor 5,000,000, till inköp av vattenfall, lämpliga för elektrisk drift å

statens järnvägar, återstoden...........................................................................

Vid 1907 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade medel,
kronor 300,000, för inköp av vissa fastigheter för statens anläggningar

vid Trollhättan, återstoden ...............................................................................

Vid 1909 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade medel:
till inköp av vissa fastigheter för statens anläggningar vid

Trollhättan m. m., kronor 500,000, återstoden ................ 403,025: 53

» fullbordande av statsbanan från Morjärv över Storträsk
till Lappträsk m. m., kronor 1,061,246, återstoden ........ 200,000: —

Vid 1910 års riksdag till utgående från _riksgäldskontoret anvisade medel:
till fortsättning av statsbanan från Östersund till Ströms

vattudal jämte bispår, kronor 1,500,000, återstoden........ 100,000

» fullbordande av Statsbanan från Göteborg till Skee,

kronor 2,038,000, återstoden ................................................ 200,000

» utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge
och Jänta järnvägsstationer m. m............................. 500,000;

Vid 1911 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade medel:
till utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge
och Järna järnvägsstationer m. m......................... 250,000: —

» fullbordande av statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå
och vidare till Kallholmsfjärden, kronor 1,028,000, återstoden
.................................................................;................ 328,000

» fullbordande av statsbanan från Östersund till Ströms

vattudal jämte bispår ......................................_•............... 1,400,000

» fortsättning av statsbanan Järna—Nyköping—Norrköping,
kronor 4,000,000, återstoden................................ 400,000

» anordnande av en militärstation vid Keräsjoki håll- och

mötesplats å järnvägen Lappträsk—Veittijärvi ............ 32,500

» till anläggning av en ny farled mellan Vänersborg och

Göteborg, kronor 5,000,000, återstoden............................ 800,000

» anläggning av ledningar för distribuering av elektrisk

energi från statens kraftverk vid Trollhättan in. m..... 1,500,000

» anläggning av ett statens kraftverk vid Älvkarleby,

kronor 3,450,000, återstoden ........................................... 400,000

75,392

603,025

800,000

5,110,500;-

Statsutskottets memorial Nr 158.

Kronor.

Statsutskottets memorial Nr 158.

Kronor. j ö.

Vid 1912 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade
medel:

till fortsatt utveckling av statens telegraf- och telefonväsende,
kronor 4,000,000, återstoden................................

» inköp av mark för utvidgning av vissa järnvägsstationer.
.......................................................................................

» fortsättning av statsbanan Järna-Nyköping--Norrköping
....................................................................................

» fortsättning av statsbanan Ulriksfors—Volgsjön, kronor

2.000. 000, återstoden .....................-.....................................

» till fortsättning av statsbanan Älvsby—Piteå, kronor

1.200.000, återstoden ............................................................

» fortsättning av statsbanan Veittijärvi—Karungi—Mata rengi,

kronor 900,000, återstoden........................................

» påbörjande av statsbanan Sveg—Brunflo ........................

» utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge
och Jama järnvägsstationer, kronor 2,900,000,

återstoden...............................................................-.............;-

såsom tilläggsanslag för redan utförda anläggningar vid

Trälleborgs ångfärjestation ....................................................

till uppförande av en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen
i Störa Lule älv och anläggning av järnväg mellan Gelli vare

och Porjus, kronor 3,840,000, återstoden................

» anläggning av en ny farled mellan Vänersborg och

Göteborg ...........................................................................

» anläggning av ledningar för distribuering av elektrisk

energi från statens kraftverk vid Trollhättan m. m.....

» anordningar vid Trollhätte kraftstation till förekommande

av driftstöringar....................................................................

» inköp av inventarier för Trollhätte kraftverk, kronor

125.000, återstoden..............................................„.................

» anläggning av ett statens kraftverk vid Älvkarleby

in. m.....................................................................................

» anläggning av ledningar för distribuering av elektrisk

energi från statens kraftverk vid Älvkarleby ................

» odlingslånefonden....................................................................

» egnahemslånefonden, kronor 7,365,000, återstodon ........

» liskerilånefonden ....................................................................

» norrländska nyodlingsfonden................................................

» jordförmedlingsfonden............................................................

» hantverkslånefonden ............................................................

» lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby............

2,000,000: -.....

300,000: -

3,200,000: —

900,000: —

700,000: —

200,000: — |
500,000: — I

2,450,000: —
37,300: —

2,640,000: -

4,500,000: — |

1,500,000:

110,000: — |

50,000: —

2,150,000: — |

1,500.000: —
485,000: —
2,365,000:
116,000: — !
172,000: —
800,000: —
25,000: — ;
200,000: —

26,900,300|—[

Statsutskottets memorial Nr 15S.

	Kronor.	Ö.
	1
Summa kronor	125,368,683	1 4

Statsutskottets memorial Nr 158.

			Kronor.	ö.
Beräknad behållning vid 1913 års slut:
riksgäldskontoret ........................................		36,397,845: 2 7
varuti ingår valutan för 1913 års tillfälliga lån med kronor
19,976,000,
likvidations- och amortissementsfonden ....	.... 4,352,912: 82
fonden för statsskuldens amortering ........	.... 11,845,990:06
riksgäldskontorets pensionsfond ...............	12,158:97	16,211,061: 85	52,608,907	12

Summa kronor| 125,368,683 i 4

Statsutskottets memorial Nr 158.

Bilaga

Förslagsberäkning över riksgäldskontorets

Kronor. ö.

Beräknad behållning vid 1914 års början:

riksgäldskontor^ ...................................................................... 86,397,845: 27

häruti ingår valutan för 1913 års tillfälliga lån med
kronor 19,976,000.

likvidations- och amortissementsfonden .... 4,352,912: 8 2

fonden för statsskuldens amortering ............ 11,845,990: 0 6

riksgäldskontorets pensionsfond .................... 12,158: 97 16,211,061: 8 5

52,608,907 12

Inkomster:

Inflytande räntor:

å lån tillhörande järnvägslånefonden........................................

å lån tillhörande allmänna byggnadslånefonden....................

å riksgäldskontorets tillfälligt förräntade medel (efter gjort
avdrag av de räntor, som tillkomma likvidations- och
amortissementsfonden, fonden för statsskuldens amortering
och riksgäldskontorets pensionsfond)....................................

1,680,000: —
83,000: -

500,000:

2,218,000

Inflytande kapitalavbetalningar:

å lån tillhörande järnvägslånefonden .................................... 626,000: —

å lån tillhörande allmänna byggnadslånefonden.........................36,000: —

Medel att överföras till fonden för statsskuldens amortering ............................

Tjänstinnehavares pensionsavgifter ........................................................................

Ersättning för beräknat förskott för uppförande av nya byggnader för naturhistoriska
riksmuseum.......................................................................................

D:o för utbetalt förskott för uppförande av nya byggnader för allmänna barnbördshuset
i Stockholm .......................................................................................

662,000

2,155,702

2,160

2 4
5 0

990,000 —
574,860 -

Anslag å riksstaten för år 1914:

a) förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader in. in. ...................

b) förslagsanslaget till räntor å statsskulden ........................ 24,353,000: —

varifrån avräknas förestående beräknade ränteinkomster

å lån tillhörande järnvägslånefonden och allmänna

1,500,000

Statsutskottets memorial Nr 158.

nr 3.

inkomster och utgifter år 1S14.

Kronor. ö.

Utgifter.

Riksdags- och revisionskostnader m. in.:

riksdags- och revisionskostnader ................................................ 1,225,000: —

kostnader för Riksdagens hus .................................................... 75,000: —

» » » bibliotek............................................ 7,000: —

avlöningar m. fl. förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret 162,000:
avlöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition .................................................... 31,000: —

Räntor ä statsskulden m. m.:

ränta å	de fonderade statslånen:
3 B/,o	% lånet .........................................	........... 3,053,481: 12
1880	års	3 Va % lån .........................	........... 2.331,964: 64
1886	»	3 Vo % » .........................	........... 1.951.697: 74
1888	»	3 % » .........................	........... 725,733:3 3
1890	»	3 V‘2 % » .........................	........... 906.601:11
1894	»	3 % » ........................	........... 525,096: —
1899	»	3 Vo % » .........................	........... 1.138,762:80
1900	»	3 Va % » .........................	........... 1.271.200:
1904	»	3 ■■/, % » .........................	........... 1,260,000: —
1906	»	3 V2 % » .........................	........... 1,512.000: —
1907	»	lån å 4 % .........................	........... 1.872,000: —
1908	»	» ä 4 ''% .........................	........... 2.179,200: —
1911	»	» å 4 % .........................	........... 2,880.000: —

ränta å svenska skattkammarväxlar per 15/4 1915................

ränta å medgiven och beräknad ännu icke verkställd upplåning
ränta å följande av riksgäldskontoret övertagna lån:

kommunlån .................................................... 19,918: si

Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags obligationslån
........................................................ 25,860: —

21,607.736: 74
799.040: —
1.407.000: —

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 89 Käft. (Nr 158.)

1,500,000

Statsutskottets memorial Nr 158.

byggnadslånefonden samt å riksgäldskontorets tillfälligt

förräntade medel, tillsammans ........................................

c) anslaget till avbetalning å statsskulden............................

varifrån avräknas förestående beräknade kapitalavbetalningar
å lån tillhörande järnvägslånefonden och allmänna
byggnadslånefonden, tillsammans........................

Kronor.

ö.

2,218,000: —
6,599,000: —

22.135.000

662,000: —

5,937,000

__________ ■ - _—t__

Summa kronorj 88,783,629js6

Statsutskottets memorial Nr 158.

järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens
obligationslån:

av år 1898 ................................................

» » 1902 ................................................

årsanslaget till Hans Maj:t Konungen
ränta å köpeskillingen för fastighet

Lejonet i Stockholm ..................................

ränta å konung Carl XIILs hemgiftskapital
ränta å Göta kanals reparationsfond .........

57,720: —
31,680: —

nr 1 i kvarteret

Avbetalning å statsskulden:
stadgad amortering å följande fonderade statslån:

1880 års 3 % lån........................................ 2,831,400: -

1886 » 31/2 % » ........................................ 522,258:0 9

1890

1899

. %
3 V, *

598,666: 6 7
384,840: —

avsättning till fonden för statsskuldens amortering i anledning
av upptagandet av nedannämnda fonderade statslån:

3 «/10 % lånet .................................................... 770.898: 24

1888 års 3 % lån ............................................ 159.600: —

1894 »	3	%	»		.................. 147,204: —
1900 »	3	7,	%	lån ......................	................... 181,600: —
1904 »	3	7.	%	» ......................	.................. 120,000: —
1906 »	3	1/ 2	%	» ......................	................... 144,000:
1908 »	3	72	%	» ......................	................... 272,400: —
1911 »	3	7-2	%	» ......................	................... 360.000:

134,678: 8i
300,000: —

90,000: —
7,500: —
7,044: 4 5

4,337,164: 7 6

Kronor.

24,353,000

2.155.702: 24

stadgad amortering å följande av riksgäldskontoret övertagna
lån:

kommunlån........................................................ 45,133: —

Örebro - Svartå järnvägsaktiebolags obligationslån
....................................................... 16,000: —

järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens
obligationslån:

av år 1898 .................................................... 30,000: —

» » 1902 .................................................... 15,000: —

106,133:

Beräknad behållning vid, 1914 års slut:

riksgäldskontoret........................................................................ 37,962,705: 2 7

varuti ingår valutan för 1913 års tillfälliga lån med
kronor 19,976,000.

likvidations- och amortissementsfonden .... 4,352,912: 8 2

fonden för statsskuldens amortering ........ 14,001,692: 3 o

riksgäldskontorets pensionsfond ...................14,319: 47 18,368,924:5 9

Summa kronor

6,599,000

56,331,629

88,783,629:8 6;