Statsutskottets Memorial N:o 83 (Memorial 1889:Su83 su)

Statsutskottets Memorial N:o 83.

N:o 83.

Ank. till Riksd. kansli den 13 maj 1889, kl. 6 e. m.

Memorial, angående statsreglering en för år 1890.

(R. A.)

Sedan icke allenast beloppen af de utaf Riksdagen beviljade anslag
blifvit af Riksdagen bestämda, utan ock de summor blifvit faststälda, hvartill
sa väl statsveikets ordinarie inkomster som tull- och postmedlen, bevillningsavgifterna
för särskilda förmåner och rättigheter, stämpelmedlen, bränvinstillverkningsskatten
och hvithetssockertillverkningsafgiften för år 1890 skola
beiäknas, äfvensom beslut fattats huru stor del af riksbankens vinst bör till
statsverket öfverlemnas, far utskottet, jemlikt 39 § riksdagsordningen, för
Riksdagen framlägga resultatet af stat.sregleringen jemte den utskottet åliggande
utredning af riksgäldskontorets behof.

Härvid har utskottet dock först att afgifva yttrande öfver vissa väckta,
ännu oafgjorda förslag samt angående sättet för anvisande af vissa anslagsbelopp
med mera, på sätt här nedan synes.

I propositionen angående^ statsverkets tillstånd och behof har Kongl.
Maj:t föreslagit, att såsom tillgång vid förevarande statsreglering måtte beräknas
och användas odisponeradt öfverskott å 1886 års statsreglering och
reservationer å anslag till torrläggning af vattensjuka marker med 1,638,000
kronor.

Beträffande detta belopp, har statsrådet och chefen för finansdepartementet
till det vid statsverkspropositionen fogade utdrag af protokollet öfver
Bill. till Riksd. Prof. 18S9. 4 Sami. 1 Åfd. 54 Häft. 1

Statsutskottets Memorial N:o 83.

finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet den 12 januari
innevarande år, anfört följande:

»Enligt livad statskontoret redan i skrifvelse den 28 augusti sistlidet år
anmält, är af öfverskottet å 1886 års statsreglering ännu odisponeradt ett
belopp af 1,530,505 kronor 31 öre. Rörande förhållandet med denna återstod
torde det tillåtas mig anföra följande.

Vid uppgörandet af statsregleringen för år 1889 förelåg från 1886 och
föregående årens statsregleringar ett öfverskott åt 4,718,191 kronor. Som
emellertid till följd af den jemlikt nådigt bref den 13 juli 1887 medgifna
nedsättning med tio procent i en del af 1886 års till statsverket ingående
arrenden jemte den enligt nådigt bref den 11 påföljande november föreskrifna
eftergift i de så kallade skilnadsarrendena, en mot dessa nedsättningar svarande
afkortning å 1886 års arrendeafgifter måste komma att ega rum i
1887 års rikshufvudbok, undantogs från disposition vid statsregleringen för
ar 1889 af 1886 års öfverskott ett belopp af 250,207 kronor 32 öre, motsvarande
afkortningarnes till 25o,000 kronor beräknade men, för vinnande
af jemn slutsumma å det till disposition föreslagna öfverskottet, till nyssnämnda
siffra jemkade belopp.

Vidare får jag i minnet återkalla, hurusom dåvarande cheten för
finansdepartementet, då han den 25 april 1887 vid uppgörande af statsregleringen
för år 1888 yttrade sig angående 1886 års statsreglering, fäste
uppmärksamheten derå, att hela öfverskottet för sistnämnda år icke kunde
tagas i anspråk för en blifvande statsreglering. I nämnda öfverskott inginge
nemligen den debiterade tillverkningsskatten för bränvin, som, qvarliggande
å nederlag, icke blifvit till disposition anmäldt och för hvilket skatten följaktligen
icke i verkligheten influtit. Beloppet af tillverkadt bränvin, som icke
åtgått för inhemsk förbrukning, hade från år 1883, sedan hvilken tid icke
någon nämnvärd utförsel egt rum, betydligt ökats, så att statsverkets fordran
för ogulden tillverkningsskatt vid slutet af är 1886 utgjorde ej mindre än
3,944,368 kronor 9 öre, som inginge bland statsverkets bokförda tillgångar.
Att skatten för allt inom landet tillverkadt bränvin genast efter tillverkningen
debiterades såsom en statsverkets fordran, för hvilken valuta komme att inflyta
endast i den mån, som bränvinet, enligt hvad med största delen naturligtvis
ock inträffat, från nederlag uttoges för disposition inom landet, medförde
emellertid den olägenhet, att, i händelse en del bränvin ej blefve förbrukadt
inom landet utan komme att exporteras, skatten, hvilken upptagits
i räkenskapen såsom en tillgång, affördes och således aldrig komme att inflyta
i statens kassor; och då det vore att förvänta, att marknad utom landet
måste sökas för den ständigt växande myckenhet bränvin, hvarmed tillverkningen
öfverstege förbrukningen, måste staten hålla sig beredd på ett sådant

Statsutskottets Memorial N:o 83.

atdrag i sina beräknade tillgångar. Departementschefen antydde derför lämpligheten
att vid disposition åt ötverskotten för år 1886 tillse, det afkortning
af den genom flerårig debitering uppkomna tillgången finge fördelas på mer
än ett år och icke ensamt drabba 1887 års bokslut.

I skrifvelse den 21 april 1887 hade departementschefen erinrat statskontoret
derom, att det dittills begagnade sättet för bokföring af bränvinstillverkningsskatten
i sfatens räkenskaper kunde af nyss antydda anledning
blifva vilseledande vid beräkningen af statens tillgångar, samt fästa uppmärksamheten
på vigten för framtiden af en förändrad anordning af bokföringen,
sä att ifrågavarande skatt icke i räkenskaperna förekomme såsom
en statsinkomst med större belopp, än hvarmed den verkligen inflöte.

Statskontoret, som enligt nådiga blefven den 8 februari och den 5 juli
1884 undfått bemyndiganden att i afseende å länens räkenskaper meddela
erforderliga föreskrifter, uttalade i dess under den 6 december 1887 afgifna
berättelse angående statsverkets inkomster och förvaltning, att öfvefgången
till det förändrade bokföringssättet borde ske redan i rikshufvudboken för år
1887,. dervid det förut uppgifna beloppet af debiterad tillverkningsskatt för
bränvin å nederlag, 3,944,368 kronor 9 öre, borde afkortas å nämnda års
inkomst af bränvinstillverkningsskatten. I afseende å detta belopp erinrade
statskontoret, att nämnda fordran för bränvinstillverkningsskatt uppkommit
med 2,664,070 kronor 10 öre redan före år 1886 och således ingått i de under
1888 och föregående årens riksstat^1 disponerade öfverskott å 1885 och föregående
årens statsregieringar och med återstoden, 1,280,297 kronor 99 öre
under år 1886.

Detta sistnämnda belopp inginge således, enligt hvad departementschefen
vid föredragning den 12 januari 18S8 af statsregleringen för år 1889 erinrade,
i den beräknade behållningen å 1886 och föregående årens statsreglering,
och borde alltså denna behållning ej för en blifvande statsreglering
disponeras till större belopp, än som efter afdrag af den under år 1886 debiterade
men vid årets slut oguldna bränvinstillverkningsskatten, 1,280,297
kronor 99 öre, återstode.

I fråga om statskontorets uttalade afsigt att i 1887 års rikshufvudbok
å nämnda års inkomst af bränvinstillverkningsskatt afkorta det belopp, hvartill
statsverkets före är 1887 uppkomna fordran för ogulden tillverkningsskatt
uppginge, eller 3,944,368^ kronor 9 öre, anförde vid nyssberörda tillfälle departementschefen,
att, då, enligt den af departementschefen förut lemnade
redogörelse för det sannolika resultatet af samma års statsreglering, inkomster
och utgifter ansåges komma att ungefärligen uppväga hvarandra, den nämnda
afkortningen, om den utan vidare verkstäldes i 1887 års räkenskaper, således
skulle komma att deruti tillskapa en brist till ungefär motsvarande belopp,

Statsutskottets Memorial N:o 83.

ehuru afkortningen föranledts af förhållanden, som rörde en föregående tid.
Till förekommande af ett sådant vilseledande bokslut ansåg departementschefen
någon särskild åtgärd böra vidtagas. Hvad anginge den del af omförmälda
fordran, hvilken uppkommit under år 1886, hade departementschefen, såsom
nyss blifvit uämndt, redan vid beräkningen af samma års öfverskott fränräknat
beloppet deraf med 1,280,297 kronor 99 öre, som således vore att
påräkna för det nu ifrågavarande ändamålet. Beträffande det återstående
beloppet, 2,664,070 kronor 10 öre, hade statskontoret anmärkt, att, detsamma,
som uppkommit före år 1886, ingått i de enligt 1888 och föregående
årens riksstater disponerade öfverskott å 1885 och föregående årens statsregleringar.
Å riksstaterna för åren 1884—1888 vore emellertid till förstärkande
af statsverkets kassaförlagsfond anvisade 3,165,264 kronor, i hvilket
belopp förenämnda 2,664,070 kronor 10 öre skäligen kunde anses hafva
ingått. Med afseende härå och på i öfrigt anförda skäl ansåg departementschefen,
att till betäckande af den brist i 1887 års inkomst af bränvinstillverkningsskatt,
som genom afkortning derå af sistnämnda summa föranleddes,
ett motsvarande belopp borde omföras från kassaförlagsfonden.

I öfverensstämmelse med de af chefen för finansdepartementet sålunda
uttalade åsigter föreslog Eders Kongl. Maj:t i den till 1888 års Riksdag atlåtna
nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof Riksdagen
att medgifva, att till ersättande af den afkortning å statsverkets inkomst af
bränvinstillverkningsskatt för år 1887, som uppkomine genom uteslutande af
redan bokförd fordran från föregående år för ogulden dylik skatt, finge omföras: från

behållningen från år 1886 ............................ kronor 1,280,297: 99.

motsvarande det belopp, hvartill sådana fordringar under
nämnda år tillkommit,

och från statsverkets kassaförlagsfond ................. » 2,664,070: to,

eller det belopp, hvartill de före år 1886 tillkomna for dringarne

af ifrågavarande slag uppginge. _

Tillsammans kronor 3,944,368: 09.

Detta Eders Kongl. Maj:ts förslag vann emellertid icke Riksdagens
godkännande.

Under erinran att, sedan samma förslag för Riksdagen framlagts, Riksdagen
beslutat dels att höja bränvinstillverkningsskatten från 40 öre till 50
Öre för hvarje liter bränvin af normalstyrka dels ock att dittills gällande
skatt af 40 öre litern finge erläggas ej mindre för det bränvin, som vid den
tid, då den förhöjda afgiften trädde i kraft, redan vore disponerad!, än äfven,
så vida betalning erlades före den 1 oktober 1888, för det bränvin,

Statsutskottets Memorial N:o So.

som vid den tid, då den förhöjda tillverkningsafgiften trädde i kraft, obeskattadt
qvarlåge å brännerinederlag eller allmänt bränvinsnederlag, anförde
nemligen Riksdagen i underdånig skrifvelse den 15 maj 1888, att af anförda
förhållande antagligen måste blifva en följd, att egare af bränvin, som
vid tiden för Riksdagens berörda beslut obeskattadt qvarlegat å nederlag,
för att undvika att erlägga skatt efter den högre skattesatsen, före den 1
oktober nästlidet år komme att uttaga bränvinet och för detsamma skatta,
eller, med andra ord, att statsverkets ifrågavarande fordran för ogulden tillverkningsskatt,
mot hvad förut skäligen kunnat antagas, komme att åtminstone
till största delen inflyta.

Vid sådant förhållande ansåg Riksdagen det visserligen kunna sättas
i fråga att öka det belopp af öfverskott å statsregleringarne för 1886 och
föregående år, som Eders Kong! Maj:t föreslagit Riksdagen att vid statsregleringen
för år 1889 använda, med de 1,280,297 kronor 99 öre, som vid
samma öfverskotts beräkning afdragits, men, då nödig varsamhet ansågs påkalla
bifall till Eders Kongl. Maj:ts berörda förslag, och enär, om beloppet
lemnades utan afseende vid då förestående statsreglering, detta ej medförde
annan verkan, än att detsamma komme att std till en blifvande Riksdags
disposition, hvilket syntes så mycket lämpligare, som öfverskott å 1887 års
statsreglering antagligen ej blefve att tillgå, hade Riksdagen ej ansett sig
böra afvika från Eders Kongl. Maj:ts förslag beträffande ifrågavarande öfverskotts
beräkning och användande.

Hvad åter anginge Eders Kongl. Maj:ts förslag om ersättande af den
afkortning å statsverkets inkomst af bränvinstillverkningsskatt för år 1887,
som uppkomme genom uteslutande af redan bokförd fordran från föregående
år för ogulden dylik skatt, hade Riksdagen funnit sitt omförmälda beslut angående
bränvinstillverkningsskatten otvifvelaktigt medföra den verkan, att
någon åtgärd i berörda syfte ej dåmera kunde anses erforderlig; och anmälde
på grund häraf Riksdagen, att Eders Kongl. Maj:ts förslag om ersättande
af afkortning å statsverkets inkomst af bränvinstillverkningsskatt för år 1887
medelst omföring från behållningen för år 1886 af 1,280,297 kronor 99 öre
och från statsverkets kassaförlagsfond af 2,664,070 kronor 10 öre ej föranledt
till någon Riksdagens åtgärd.

Då Riksdagen sålunda väl bifallit Eders Kongl. Maj:ts förslag derom,
att från disposition vid statsregleringen för år 1889 måtte af 1886 års öfverskott
undantagas ett belopp af 1,280,297 kronor 99 öre, motsvarande det
belopp, hvartill fordringar för ogulden bränvinstillverkningsskatt under år
1886 tillkommit, men deremot icke godkänt Eders Kongl. Maj :ts tillika framstälda
förslag att använda nämnda belopp till ersättande af den afkortning
å statsverkets inkomst'' af bränvinstillverkningsskatt för år 1887, som upp -

Statsutskottets Memorial N:o 83.

komme genom uteslutande af statsverkets redan bokförda fordran till motsvarande
belopp för ogulden dylik skatt, framgår häraf, att, på sätt ock
Riksdagen i dess nyssberörda underdåniga skrifvelse erinrat, ifrågavarande
belopp fortfarande är odisponeradt och kan användas vid statsregleringen för

ar 1890.

Om till ifrågavarande odisponerade belopp............ kronor 1,280,297: 99

lägges det belopp af 1886 års öfverskott, livilket, enligt
hvad jag förut anfört, såsom motsvarande beräknad afkortning
å 1886 års arrendeafgifter, lemnats odisponeradt
vid statsregleringen för är 1889, eller .......................... » 250,207: aa

förefinnes alltså till disposition vid statsregleringen för
år 1890 ett odisponeradt öfverskott ä statsregleringen
för år 1886 till sammanlagdt belopp af ......................... kronor 1,530,505: ,u.

I statskontorets berättelse af den 6 sistlidne december omförmäles vidare,
att utaf de för åren 1885, 1886 och 1887 med 100,000 kronor för
hvartdera året anvisade anslag till understödjande medelst anslag utan återbetalningsskyldighet
af torrläggning utaf sådana vattensjuka marker, som,
utan att kunna med fördel odlas, sprida frostskador öfver omgifvande nejd,

är odisponeradt ett belopp af............................................. kronor 108,165: —

som kan för 1890 års statsreglering disponeras.

Lägges härtill nyssnämnda odisponerade öfverskott
å statsregleringen för år 1886 ............................. » 1,530,505: si

uppkommer ett belopp af .......................................... kronor 1,638,670: 31,

hvilket jag hemställer måtte få under benämning odisponeradt öfverskott å
statsregleringen för år 1886 samt reservationer å anslag till torrläggning af
vattensjuka marker i jemnadt tusental upptagas bland tillgångarne för 1890
års statsreglering med 1,638,000 kronor.»

Utskottet, som i sitt utlåtande n:o 51, angående beräkningen af statsverkets
ordinarie inkomster, anmält sig framdeles komma att meddela yttrande
öfver hvad Kongl. Maj:t i ofvan berörda hänseende föreslagit, har
intet att erinra mot ifrågavarande förslag, utan hemställer,

l:o

att såsom tillgång vid statsregleringen för är 1890 må
beräknas och användas odisponeradt öfverskott ä 1886
års statsreglering och reservationer å anslag till torrläggning
af vattensjuka marker med 1,638,000 kronor.

Statsutskottets Memorial E:o 83.

Kongl. Maj:t bär vidare föreslagit, att af öfverskottet å 1888 års
statsreglering 3,944,000 kronor måtte tagas i anspråk för statsreglering^! för
år 1890; och har utskottet i sitt ofvan omförmälda utlåtande n:o 51 anmält,
att utskottet jemväl om detta förslag framdeles komme att meddela
yttrande.

Statsrådet och chefen för finansdepartementet har till statsrådsprotokollet
den 12 sistlidne januari till stöd för ifrågavarande förslag yttrat:

»Beträffande statsregleringen för år 1888 hafva, så vidt hittills kan
vara kändt eller beräkneligt, följande öfverskott och brister uppstått:

Jernvägstrafikmedd, för år 1888 beräknade till
6,000,000 kronor, hafva influtit med 6,800,000 kronor
och således öfverstigit beräkningen med ............ kronor 800,000:_

Skog smedel, h vilka för år 1888 beräknats till
1,600,000 kronor, hafva lemnat en inkomst af 2,067,115
kronor 19 öre, hvadan öfverskottet i jemnt tal belöpt

sig till

Tullmedlen, beräknade till 29,000,000 kronor,
hafva utgjort 37,718,638 kronor 67 öre och således
lemnat ett öfverskott i jemnt tal af

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och
rättigheter äro beräknade till 300,000 kronor och
kunna antagas för år 1888 lemna ett öfverskott af
Stämpel medel, i 1888 års riksstat beräknade
till 3,400,000 kronor, kunna, med ledning af förhållandena
under föregående är, för år 1888 antagas
uppgå till åtminstone 3,600,000 kronor, hvadan ett

öfverskott torde vara att påräkna till belopp af........

Eränvinstillverkningsskatt, i rikstaten upptagen
till 13,000,000 kronor, har influtit med 14,377,014
kronor 4 öre. Efter afdrag af medgifven restitution
för bränvin, som göres till förtäring obrukbart för att
användas för tekniskt eller vetenskapligt ändamål,
och hvilken restitution kan antagas uppgå till omkring''
277,000 kronor, skulle alltså uppstå ett öfverskott
i jemnt tal af .................................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift. har influtit med
öfver 544,000 kronor. I riksstaten för år 1888 beräknad
till endast 200,000 kronor, har denna statsinkomst
således lemnat ett öfverskott af i rundt tal

467,000:

8,718,000:

17,000: —

200,000:

1,100,000:

344,000:

Transport kronor 11,646,000: —

Statsutskottets Memorial N:o 83.

Transport kronor 11,646,000: —
Bevillning af fast egendom samt af inkomst är
beräknad får år 1888 till 3,500,000 kronor. Med
ledning af förhållandena under åren 1885—1887
torde denna bevillning kunna antagas för år 1888
lemna en inkomst af omkring 3,700,000 kronor,
hvadan äfven å denna titel är att påräkna ett öfverskott
af............................................................................. » _ 200,000: —

och, då i öfrigt de å en del inkomsttitlar uppkommande
öfverskott kunna antagas ungefärligen motsvara
de brister, som å andra inkomsttitlar tilläfventyrs
uppstå, torde alltså öfverskott af inkomster kunna

beräknas till............................................................... kronor 11,846,000: —

Vidkommande bristerna å förslagsanslagen, så
torde desamma, utöfver de på en del anslag möjligen

uppkommande öfverskott, kunna beräknas till.............. » 2,500,000: —

och efter detta afdrag kan alltså öfverskottet å
1888 års statsreglering beräknas till ....................... kronor 9,346,000: —

Alltsedan den statsreglering, som förelädes 1881 års Riksdag, har vid
uppgörande af statsreglering^!! för det budgetår, som följt näst efter hvarje
riksdags sammanträde, det förfarande iakttagits, att befintligt öfverskott a
statsregleringen för det år, som närmast föregått riksdagens sammanträde,
icke tagits i beräkning. Grunden för detta förfarande har varit att söka
dels deruti, att de beräkningar, livilka ligga till grund för kalkylen öfver
de senaste årets öfverskott, ej ansetts ega den tillförlitlighet, som för sådant
fall är af nöden, dels ock deruti, att tillvaron af ett odisponeradt öfverskott
ansetts egnad att bereda större trygghet med afseende på resultatet af det
löpande årets reglering.

Jag underkänner icke betydelsen af dessa skäl, om än vigten af det
förstnämnda af dem i senare tider förringats genom lättheten att pa telegrafisk
väg erhålla så pass noggranna underrättelser rörande de belopp, hvarmed
statens vigtigaste inkomsttitlar under sista delen af det förflutna året
influtit, att en i det närmaste tillförlitlig kalkyl öfver statsregleringens resultat
under detta år lätt nog låter sig uppgöra; men jag anser likväl af
mig redan antydda särskilda förhållanden påkalla, att nyss angifna regel
icke vid uppgörandet af statsregleringen för år 1890 i hela sin vidd bör
komma till tillämpning. Jag har redan omförmält, att af bristen å 1887 ars
statsreglering, 4,753,692 kronor 53 öre, största delen eller 3,944,368 kronor
9 öre uppkommit derigenom, att i 1887 års rikshufvudbok afkortats kronans

Statsutskottets Memorial N:o 83.

under 1886 och föregående år uppkomna fordran för ogulden brun vinstil!
verkningsskatt. Då nämnda afkortning berott af förhållanden, som uppkommit
redan före år 1887, har Eders Kong! Maj:t redan tillförene såsom
sin åsigt uttalat, att ersättning borde beredas för den verkstälda af kortningen
å statsverkets inkomst af bränvinstillverkningsskatt för nämnda ar,
och af Riksdagens uttalanden i ämnet torde framgå, att denna åsigt äfven
delats åt Riksdagen. I fråga om sättet för beredande af denna ersättning
hafva olika meningar förekommit, i det, såsom jag redan erinrat, Eders
Kongl. Maj:t förelagt 1888 års Riksdag förslag om afkortningens ersättande
medelst omföring, dels från 1886 års öfverskott af 1,280,297 kronor 99 öre,
motsvarande det fordringsbelopp, som under år 1886 uppkommit, och dels
från statsverkets kassaförlagsfond af 2,664,070 kronor 10 öre eller det belopp,
hvartill de före år 1886 uppkomna fordringarne uppgått, hvaremot
Riksdagen, som antagit statsverkets ifrågavarande fordran för ogulden bränvinstillverkningsskatt
komma, att till följd af den utaf Riksdagen beslutade
förhöjning i tillverkningsskatten åtminstone till största delen inflyta, vid sådant
förhållande funnit någon åtgärd i syfte att ersätta merberörda afkortning
ej vara erforderlig. Detta Riksdagens uttalande måste anses innebära,
att Riksdagen ansett ersättning för den afkortade bränvinstillverkningsskatten
böra beredas af det belopp, hvarmed skatten till följd af den förändrade lagstiftningen
verkligen komme att inflyta. Att den af Riksdagen i detta afseende
påräknade verkan af den förhöjda tillverkningsskatten ej heller uteblifvit,
torde inhemtas deraf, att, medan den 2 januari 1888 å nederlag
qvarlåg obeskattadt bränvin till belopp af 11,162,447,8 liter, qvantiteten
obeskattadt nederlagsbränvin den 1 oktober samma är nedgått till 2,935,152,o
liter, beroende denna nedgång derpå, att egarne af bränvinet, till undvikande
af den med sistnämnda dag inträdande skatteförhöjningen för nederlagsbränvin,
dessförinnan uttagit detsamma till disposition. Visserligen kan berörda
skatteinbetalning icke anses hafva tillfört staten en med skattens belopp
ökad inkomst, då densamma naturligen måste föranleda dertill, att under den
följande tiden en väsentligen minskad myckenhet bränvin kommit att anmälas
till beskattning, ett förhållande, som ock framgår deraf, att tillverkningsskatten,
som år 1887 inbragte 12,698,136 kronor, år 1888, oaktadt skatteförhöjningen
och den deraf framkallade beskattningen af å nederlag liggande
bränvin, icke uppgått till högre belopp än 14,377,014 kronor 4 öre. Au
anförda förhållanden kunna emellertid icke förringa rigtigheten af det faktum,
att den i 1887 års räkenskaper afkortade skatten verkligen under år 1888
influtit ; och någon betänklighet mot den i sig sjelf naturliga och af Riksdagen,
enligt hvad jag nyss anfört, äfven förutsatta åtgärden att till ersättande
af den genom skattens afkortning uppkomna brist använda det belopp,
Bill. till Riksd. Prot. 1889. 4 Samt. 1 Afd. 54 Käft. 2

Statsutskottets Memorial N:o 83.

hvarmed skatten sedermera influtit, kan så mycket mindre förefinnas, som
1888 ars statsreglering med full visshet kommer att, utöfver det belopp, som
för nyssnämnda ändamål disponeras, lemna ett betydligt öfverskott, att användas
vid uppgörande af statsregleringen för år 1891.

-Tåg hemställer alltså, att af öfverskott et å 1888 års statsreglering ett
belopp, motsvarande statsverkets i 1887 års rikshufvudbok afkortade fordran
för ogulden bränvinstillverkningsskatt, 3,944,368 kronor 9 öre, måtte, i jemnadt
tusental upptaget till 3,944,000 kronor, få tagas i beräkning för 1890
års statsreglering.»

Såsom af departementschefens yttrande framgår, utgör det ifrågasatta
användandet redan för 1890 års statsreglering af eu del utaf öfverskottet
för nästlidna år en undan tagsåtgärd, som dels torde vara af 1888 års Riksdag
vid dess af departementschefen åberopade beslut förutsatt, dels synes erhålla
sitt fulla berättigande deraf, att den sålunda beräknade tillgången utgöres
af en i 1887 års rikshufvudbok afkortad men sedermera under år
1888 influten fordran för skatt ä bränvin och tjenar till betäckande af eu
brist, som genom berörda afkortning uppkommit och, på sätt här nedan
visas, vid statsregleringen för år 1890 måste godtgöras. Uppförandet i 189Ö
års stat af det år 1888 influtna skattebeloppet såsom tillgång och den genom
afkortningen uppkomna bristen såsom utgift innefattar i sj elfva verket endast
en slutlig reglering af ifrågavarande förhållande.

Utskottet hemställer,

2:o.

att 3,944,000 kronor af öfverskottet å 1888 års statsreglering
må beräknas och användas såsom tillgång vid
statsregleringen för år 1890.

Brist i 1887 års statsreglering har uppkommit ej blott genom den vid
nästföregående punkt omförmälda afkortning af fordran för skatt å bränvin,
3,944,368 kronor 9 öre, utan jemväl af andra orsaker och uppgår i sin helhet
till 4,753,692 kronor 53 öre, som Kong! Maj: t föreslagit skola med jernnadt-
belopp af 4,754,000 kronor i 1890 års stat uppföras till betäckande.

Statsrådet och chefen för finansdepartementet har härom till statsrådsprotokollet
anfört följande:

»T fråga om resultatet af 1887 års statsreglering har statskontoret
redan i underdånig skrifvelse den 28 augusti 1888 vant i tillfälle anmäla,
att ä statsverkets inkomster samt ordinarie och extra förslagsanslag uppstått
en nettobrist af .................................................................. kronor 5,003,803: oi

Transport kronor 5,003,803: oi

Statsutskottets Memorial N:o 83.

Transport 5,003,803: oi

hvarifrån dock borde afräknas:

öfverskott från myntverket för år 1887, enligt nådiga

brefvet den 5 maj 1882 ............... kronor 21,000: —

af postverkets reserverade medel ...... » 176,444: 55

odisponerade behållningar å en del
extra statsanslag, enligt särskilda

nådiga bref..................................... » 52,663: 35

dito å dito till föl jd af anslagens upptagande
i riksstaten till jemnt krontal » 2:58 250,110:48

sä att bristen i sin helhet endast uppginge till

kronor 4,753,692: 5:’».

Förenämnda belopp af postverkets reserverade medel utgör, enligt hvad
statskontoret i dess omförmälda underdåniga skrifvelse tillkännagifvit, öfverskott
utöfver de såsom tillgång för 1888 och 1889 årens statsregleringar i
samma års riksstater anvisade dylika medel, hvilket öfverskott uppkommit derigenom,
att, sedan generalpoststyrelsen jemlikt nådiga brefvet den 4 juni 1886
i statskontoret lyftat hvad som erfordrades till fyllande af styrelsens kassaförlag
till 1,000,000 kronor, vid öfverlemnande till statskontoret under år
1887 af 1886 års öfverskottsmedel användts en del af detta kassaförlag,
hvilket vid'' 1887 års utgång uppgick till 870,056 kronor 88 öre, deruti inbegripet
det under samma år uppkomna och kassaförlaget tillagda öfverskott
ä postmedlen, 46,501 kronor 43 öre.

Statskontoret har vidare erinrat, att blåsten i 1887 års statsreglering
till hufvudsakligaste delen uppkommit genom de i samma års rikshufvudbok
vcrkstälda afkortningarne dels af statsverkets fordran för skatt å bränvin,
som vid 1886 års slut var qvarliggande å nederlag, och dels af den jemlikt
nådiga brefvet den 13 juli 1887 medgifna nedsättning med tio procent i en del
af 1886 års till statsverket ingående arrenden jemte den enligt nådiga brefvet
den 11 derpåföljde november föreskrifna. eftergift i de så kallade skilnadsarrendena.
Förstnämnda afkortning, som måste vidtagas vid öfvergången
från och med år 1887 till den af mig förut omförmälda förändrade bokföring
af bränvinstillverkningsskatten, uppgår, såsom jag jemväl förut haft tillfälle
meddela, till ett belopp af 3,944,368 kronor 9 öre. Afkortningen å arrendemedlen,
i statskontorets berättelse af den 6 december 1887 beräknad i jemnadt
tal till 250,000 kronor och i den nådiga propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof den 14 januari 1888 af förut anfördt skäl upptagen
till 250,207 kronor 32 öre, har enligt räkenskaperna belöpt sig till
265,043 kronor 18 öre.

Statsutskottets Memorial N:o 83.

Om från förutnämnda nettobrist ....................... kronor 4,753,692: ös

afdrages sammanlagda beloppet af nyssberörda afkort ningar,

eller .............................................................. » 4,209,41 i: e;

visar sig, att den i öfrig! å 18fS7 års statsreglering uppkomna
bristen uppgår till................................... kronor 544,281:

Till betäckande af hela den i 1887 års räkenskaper bokförda brist,
utgörande, enligt hvad nyss blifvit sagd!, 4,753,692 kronor 53 öre, måste
emellertid tillgäng vid statsregleringen för är 1890 beredas, dervid bristsumman
till erhållande af jemnt tusental i riksstaten torde tå upptagas till

4,754,000 kronor.»

Mot Kongl. Maj.ts förevarande förslag har utskottet intet att erinra,
utan hemställer,

3:o

att till betäckande af brist i 1887 års statsreglering

4,754,000 kronor må i riksstaten för är 1890 bland utgifterna
uppföras.

Då Riksdagen sistlidna år beslöt att för inrymmande af riksdagen, riksgäldskontor
och justitieombudsmansexpeditionen samt af riksbanken låta uppföra
tvenne skilda byggnader å vestra delen af Helgeandsholmen, fattades i
sammanhang härmed det beslut, att för detta ändamål skulle bildas en hyggnadsfond
för riksdags- och riksbankshus, till hvilken skulle ingå, bland annat,
under sju års tid årligen ett anslag af 250,000 kronor.

Utskottet får i följd häraf, och i enlighet med hvad Kongl. Maj:t i
statsverkspropositionen föreslagit, hemställa,

4:o

att i riksstaten för år 1890 må uppföras ett belopp af

250,000 kronor, att till byggnadsfonden för riksdags- och
riksbankshus afsättas.

Kongl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit afsättning till inlösen
af skaitefrälseräntor in. m. med 100,000 kronor.

Statsrådet och chefen för finansdepartementet har vid ärendets föredragning
i detta ämne yttrat:

»Till inlösen af skattefrälseräntor, kronotionde, som innehalves under

Statsutskottets Memorial N:o 83.

enskild eganderätt, samt arbets- och hofveriskyldighet till skattesåld kronoegendom
äro anvisade, i 1887 års riksstat 800,000 kronor, i 1888 års riksstat
1,000,000 kronor och i riksstaten för innevarande år 1,000,000 kronor,
således för ändamålet sammanlagdt 2,800,000 kronor. Enligt uppgift från
kammarkollegium har efter utgången af nästlidet år, då jemlikt nådiga kungörelsen
den 18 juli 1887 tiden utgick för anmälan om inlösen af skattefrälseräntor,
granskning egt rum af inkomna anbud om inlösen af räntor
m. m., hvilkas slutsumma dervid exakt uträknats till 2,970,552 kronor, och
utgör ungefärliga lösesumman för räntor, om hvilkas inlösen anbud blifvit
gjorda men ej ännu pröfvats, 64,217 kronor 50 öre. Då bland de anmälda
räntorna, hvilkas sammanlagda kapitalbelopp sålunda beräknats till 3,084,769
kronor 50 öre, liera torde vara af beskaffenhet att icke böra till statsverket
inlösas, är antagligt, att det belopp, som utöfver förut anvisade 2,800,000
kronor skulle för ändamålet erfordras, icke torde komma att synnerligen
mycket öfverstiga 100,000 kronor; och hemställer jag i enlighet härmed, att
åt öfverskotten å 1890 års statsreglering må till inlösen af skattefrälseräntor
m. in. afsättas 100,OoO kronor.»

Genom den sålunda föreslagna afsättningen synes ifrågavarande ändamål
alltså vara, om icke helt och hållet, så åtminstone i det allra närmaste
tillgodosedt; och får utskottet, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,
hemställa,

5:o

att Riksdagen må å riksstaten för år 1890 till inlösen
af skattefrälseräntor in. in. afsätta 100,000 kronor.

Med bifall till utskottets hemställan i punkten 33:o) mom. bj af dess
utlåtande n:o 7, har Riksdagen till anskaffande af ny rörlig materiel vid
statens redan trafikerade jernvägar beviljat 1,000,000 kronor; och har utskottet
i nämnda utlåtande anmält, att utskottet framdeles komme att afgifva
förslag om sättet för anskaffande af detta belopp.

Kongl. Maj:t har i berörda hänseende i statsverkspropositionen föreslagit,
att hälften af anslaget, eller 500,000 kronor, måtte anvisas att utgå
å riksstaten utom hufvudtitlarne, och återstoden bestridas af upplånta medel
samt i följd deraf anvisas att utgå från riksgäldskontoret.

År 1882 anvisade Riksdagen visserligen upplånta medel till anskaffande
af ny rörlig materiel vid statens jernvägar, men allt sedan dess har
ifrågavarande behof kunnat utan upplåning tillgodoses; och då å stats -

Statsutskottets Memorial N:o 83.

regleringen för nästa år tillgång kan beredas till hela det nu beviljade anslagets
bestridande af statsinkomsterna, hemställer utskottet,

6:o

att anslaget för nästkommande år å 1,000,000 kronor
till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan
trafikerade jern vägar må anvisas att utgå ä riksstaten
för år 1890 utom hufvudtitlarne.

Till for t sttitt nint) af arbetena å stambanan norr om Sollefteå har Riksdagen,
efter gemensam omröstning i enlighet med den i utskottets memorial
n:o 31 föreslagna voteringsproposition, för är 1890 beviljat ett anslag af
4,000,000 kronor; och har utskottet vid punkten l:o af sitt utlåtande
n:o 27 anmält, att utskottet framdeles komme att afgifva förslag om sättet för
anvisande af detta anslagsbelopp.

Kong!. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit, att 1,500,000
kronor deraf måtte anvisas att utgå å riksstaten utom hufvudtitlarne och
återstående 2,500,000 kronor upplånas.

Utskottet har ej ansett högre belopp än 1,400,000 kronor denna gång
kunna för ifrågavarande ändamål ä riksstaten anvisas. Detta belopp understiger
visserligen med 100,000 kronor hvad Kong!. Maj:t ansett kunna derför
af statsinkomsterna disponeras, men utskottet vill härvid erinra, att utskottet,
som ansett upplåning mindre lämplig för anskaffande af rörlig materiel
än för ren stambanebyggnad, af sådan anledning vid nästföregående
punkt hemstält om anvisande på riksstaten af 500,000 kronor, som Kong!.
Maj:t föreslagit att medelst upplåning anskaffa, och att således, vid bifall till
utskottets förslag, i allt fall 400,000 kronor mindre, än Kong! Majt beräknat,
komme att upplånas.

Af de för åren 1887—1889 till ifrågavarande stambana beviljade
tillhopa 5,500,000 kronor hafva 3,000,000 kronor utgått å riksstaten och

2,500,000 kronor af lunta medel. Om nu af anslaget för nästa år 1,400,000
kronor utgå å riksstaten och återstående 2,600,000 kronor upplånas, blir
resultatet, att ungefärligen hälften af de redan beviljade kostnadsbeloppen
anskaffats utan skuldsättning.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

7:o

att af det för år 1890 beviljade anslaget å 4,000,000
kronor till fortsättning af arbetena å stambanan norr om

Statsutskottets Memorial N:o 83.

Sollefteå 1,400,000 kronor må anvisas till utgående å
riksstat^ utom hufvud ti tlarne.

Deremot, och då upplåning'' synes erforderlig för anskaffande af dels
återstående 2,600,000 kronor af nyssnämnda anslag till stambanan norr
om Sollefteå och dels de för år 1890 beviljade 1,000,000 kronor af 1886
års fond till låneunderstöd för enskilda jernväg ar, får utskottet hemställa,

8:o

att återstående 2,600,000 kronor af anslaget för år
1890 till fortsättning af arbetena å stambanan norr om
Sollefteå samt de af Riksdagen för år 1S90 beviljade
1,000,000 kronor till''låneunderstöd ur 1886 års fond för
lån åt enskilda j omväga r må till utgående från riksgäldskontoret
anvisas, att enligt Kong! Maj:ts disposition
utbetalas, och riksgäldskontoret bemyndigas att medelst
försäljning af statsobligationer i män af behof bereda erforderlig
tillgång till förenämnda belopps utbetalning.

Med bifall till utskottets hemställan i dess utlåtande n:o 71 har Riksdagen
beviljat Umeå stad, för ny reglering i följd af den staden år 1888
öfvergångna brand, dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet å 75,000
kronor och dels ett lån å 200,000 kronor, att lyftas under år 1890.

Anslaget har utskottet ansett böra, i likhet med hvad under sistlidna
år med ett dylikt anslag åt Luleå stad egde rum, uppföras bland diverse
anslag på extra stat under sjette lrafvudtiteln. Beträffande sättet för anskaffande
af medel till låneunderstödet anmälde utskottet i sitt nyss nämnda
utlåtande, att utskottet framdeles korame att derom afgifva förslag.

Enligt Riksdagens ifrågavarande beslut bör lånet utgå från riksgäldskontoret,
under hvars förvaltning ock samtliga dylika lån höra. Häraf
torde dock ej följa, att någon upplåning bör för ändamålet beslutas, utan
synes beloppet utan olägenhet kunna, i likhet med hvad år 1877 beslöts i
fråga om enahanda lån åt städerna Strömstad och Söderhamn, af Riksgäldskontoret
utbetalas, med användande af andra befintliga tillgångar än sådana,
hvilka genom upplåning anskaffats.

Vid sådant förhållande saknar utskottet anledning att beträffande sättet
för ifrågavarande belopps anskaffande nu afgifva något särskilt förslag;
livilket utskottet härmed skolat

9:o

för Riksdagen anmäla.

Statsutskottets Memorial N:n 83.

Kong], Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit, att till förstärkande
af statsverkets kassaförlagsfond måtte afsättas 350,600 kronor.

Af statsrådsprotokollet den 12 sistlidne januari (finansplanen) inliemtas,
att statsverkets kassaförlagsfond enligt 1887 års rikshufvudbok vid samma
års slut utgjorde ............................................................... kronor 11,376,207:

Till fonden hafva vidare afsatts:
enligt riksstaten för år 1888 kronor 473,300: —

» » 3 » 1889 .. 614,000: — * 1,087,300: —

hvadan fonden vid innevarande års utgång komme

att utgöra................................................................ kronor 12,463,507: •»*.

Vid flera föregående tillfällen hade af vederbörande departementschef
den åsigt blifvit inför Kong!. Maj:t uttalad, att afsättningarne till kassaförlagsfonden
borde, i den män statsverkets tillgångar dertill beredde tillfälle,
fortgå, intill dess denna fond nådde ett belopp, af åtminstone 15,000,000
kronor. I enlighet härmed har nuvarande departementschefen hemstält om
användande på sådant sätt af det öfverskott å st a t sregleringen, som enligt
den då gjorda beräkning komme att förefinnas.

Jemväl utskottet håller före, att öfverskottet å den föreliggande ståtsregleringen
bör till statsverkets kassaförlagsfond afsättas. Det belopp, som
härför finnes disponibelt, utgör likväl, om utskottets här ofvan gjorda förslag
bifallas, ej mer än 86,200 kronor; och hemställer utskottet för den skull,

10:o

att Riksdagen må, till förstärkande af statsverkets
kassaförlagsfond, å riksstaten för år 1890 anvisa 86,200
kronor.

Under förutsättning af bifall till hvad utskottet här ofvan föreslagit,
och om i'' öfrig! några pa statsreglering^! inverkande beslut icke vidare varda
af innevarande Riksdag fattade, skulle, utan ^beräkning bland inkomsterna
af bevillning af fäst egendom samt af inkomst, statsregleringen för år 1890
utfalla sålunda:

Tillgångar och inkomster:

Odisponeradt öfverskott å 1886 års statsreglering och
reservationer å anslag till torrläggning af vattensjuka
marker............................................................... kronor 1,638,000: —

Transport kronor 1,638,000: —

Statsutskottets Memorial N:o 88.

Transport kronor 1,638,000: —

Af öfverskottet å 1888 års statsreglering................... » 3,944,000: —

Statsverkets ordinarie inkomster (statsutskottet utlåtande
n:o 51) ....................................................... » 19,985,000: —

Statsverkets extra ordinarie inkomster eller bevillningar
(bevillningsutskottets betänkande n:o 15):

Tullmedlen ..................... kronor 37,000,000: —

Postmedlen...................... » 6,900,000: —

Bevillningsafgifterna för
särskilda förmåner och

rättigheter................... » 350,000: —

Stämpelmedlen................ » 3,700,000: —

Bränvinstillverknings skatten

................. 13,700,000: —

Hvitbetssockertillverk ningsafgiften

............. » 550,000: — » 62,200,000: —

Af riksbankens behållna vinst för år 1888

(bankoutskottets memorial n:o 9) ..................... » 1,300,000: —

hvadan tillgängarne och inkomsterna för år 1890,
med undantag af bevillningen af fast egendom samt

af inkomst, uppgå till ...................................................... kronor 89,067,000: —

Utgifter:

De på ordinarie stat uppförda utgifterna hafva blindt bestämda till
följande belopp:

Första hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden n:is 2 och 70) .......

Andra hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 3) .......................

Tredje hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 4) ............................

Fjerde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden n:is 5 och 5 b samt memorial
n:o 56)...................................

Femte hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden n:is 6 och 6 a) ...........

annor 1,320,000: —

» 3,811,436: —

» 613,800: —

•> 20,200,500: —

''o 6,159,240: —

Transport kronor 32,104,976:
Bih. till Riksd. Prof. 1889. 4 Sami. 1 Åjd. 54 Raft.

Statsutskottets Memorial N:o 88.

Transport kronor 32,104,976: —

Sjette hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 7 samt memorial n:o

40) .....................................................

Sjunde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden n:is 8, 58 och 69)
Åttonde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 9 och memorial n:o
60 samt sammansatta stats- och

lagutskottets utlåtande n:o 5) ......

Nionde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden n:is 10 och 59 samt
memorial n:o 44)

De extra ordinarie utgifter,

som blifvit för år 1890 anvisade att
utgå från statskontoret, utgöra:
Andra hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 3)...............................

Tredje hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 4)

Fjerde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtanden n:is 5 och 76 samt memorial
n:o 56)

Femte hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 6 samt memorial

n:o 26) ...........................................

Sjette hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:is 7 och 7 a samt memorial
n:o 79)..................................

Sjunde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 8 samt memorial

o n:o 43) ..........................................

Åttonde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n.o 9 samt memorial

n:o 60) ............................................

Nionde hufvudtiteln (statsutskottets
utlåtande n:o 10)..............................

4,729,767: —

15,670,300: —

11,675,978: —

2,914,300: — 67,095,321: —

75,564: —

4,500: —

1,045,500: —

1,385,860: —

1,811,333: -

410,300: —

1,596,622: —

_ 1,375^000: — 7,704,679. —

kronor 74,800,000: —
transport kronor 74,800,000: —

Statsutskottets Memorial N:o 83.

Transport kronor 74,800,000:

4,754,000:

1,000,000: —

1,400,000: —

Hvartill komma dels, vid bifall till
utskottets bär ofvan under punkten
3:o gjorda hemställan, till betäckande
af brist i 1887 års statsreglering
...........................................

dels, om utskottets förslag vid punkterna
6:o och 7:o bifallas, utom
hufvudtitlarne:

till ny rörlig materiel vid statens

trafikerade jernvägar.......................

och till stambanan norr om Sollefteå

dels, till utgående från riksgäldskontoret: riksdags-

och revisionskostnader, aflöningar,
annuiteter och räntor,
efter afdrag af till riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapital betalningar

...................................

dels ock, om utskottets under punkterna
4:o, 5:o och 10:o här ofvan
gjorda förslag bifallas:

afsättning till byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus

afsättning till inlösen af skattefrälseräntor in. m..............

samt till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond......

2,400,000:

10,376,800:

250.000

100.000
86,200

hvilket utgiftsbelopp med

Summa kronor

92,767,000

3,700,000

öfverstiger summan af de här ofvan angifna tillgångarne
och inkomsterna, bland livilka bevillning

af fäst egendom samt af inkomst ej beräknats ... kronor 89,067,000: —
Utskottet hemställer alltså,

ll:o

att Riksdagen ma för år 1890 åtaga sig en bevillning
af fast egendom samt af inkomst till belopp af tre
millioner sju hundratusen kronor; samt

Statsutskottets Memorial N:o SS.

12:o

att bevillningsutskottet må erhålla uppdrag att föreslå
sättet, huru nämnda bevillning bör utgå.

Kong! Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit, att Riksdagen
må medgifva, att vid statsregleringen för år 1890 de i rikets ständers
skrifvelse den 12 maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen af
besparingarne å hufvudt-itlarne fortfarande måtte blifva gällande.

Utskottet, som ej haft något att härvid erinra, får, med hänvisning
till den utredning i ämnet, som förekommer i det vid 1885 års riksdag af
statsutskottet afgifna utlåtande n:o 53, hemställa,

13:o

att Riksdagen må besluta, att vid statsregleringen för
nästkommande år de i rikets ständers skrifvelse den 12
maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen åt
besparingarne å hufvudtitlarne fortfarande skola blifva
gällande.

Till närmare upplysning om så väl innehållet af riksstaten för år
1890, sådan den blifvit af utskottet förslagsvis upprättad, som ock riksgäldkontorets
inkomster och utgifter till 1890 års slut, jemväl sådana de
blifvit af utskottet beräknade, får utskottet hänvisa till hosföljande bilagor nås
1, 2 och 3.

Enligt bilagorna nås 2 och 3, innefattande förslagsberäkningar öfver
riksgäldskontorets inkomster och utgifter från och med den 1 innevarande
maj till nästkommande års slut, utgöra riksgäldskontorets utgifter:
för tiden från och med den 1 dennes till innevarande
års slut.................................................. kronor 16,212,761: 45

samt under år 1890 ................................... » 17,505,460: ■—

Summa kronor 33,718,221: 45.

Riksgäldskontorets inkomster åter hafva upptagits till:
under år 1889, nu befintlig behållning inberäknad
.................................... kronor 19,525,208: 38

och under år 1890 ...................................... » 17,305,460: —

Summa kronor 36,830,668: 38.

Statsutskottets Memorial N:o 83.

Inkomsterna och tillgångarne, den nu befintliga behållningen inberäknad,
öfverstiga således utgifterna med 3,112,446 kronor 93 öre, utgörande riksgäldskontorets
beräknade behållning vid 1890 års slut.

Stockholm den 13 maj 1889.

På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.

Statsutskottets Memorial N:o S3.

Riksstat

Kronor.

19,985,000: —j

Tillgångar och Inkomster.

Odisponeradt öfverskott å 1886 års statsreglering och reservationer å anslag

till torrläggning af vattensjuka marker.......

Af öfverskottet å 1888 års statsreglering

Statsverkets inkomster:

Ordinarie inkomster .........................................

Bevillningar:

Tullmedel.......................................

Postmedel......................................

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner

och rättigheter...................................

Stämpelmedel..................................

Brun vinstill ver kningsskatt..............

Hvitbetssockertillverkningsafgift ..................

Bevillning af fast egendom samt af inkomst 3,700,000
Af riksbankens vinst för år 1888.....

1,63S,00C
3,944,000

37,000,000:

6,900,000:

350.000
3,700,000

13,700,000

550.000

— 65,900,000:

85,885,000

1,300,000

Transport j 92,767,000

Statsutskottets Memorial N:o 83,

> 1.

1890.

Utgifter.

betäckande af brist i 18S7 års statsreglering

ifter för år 1890:

tt utgå från Statskontoret:

Andra

Tredje

Fjerde

Femte

Sjette

»Sjunde

Åttonde

Nionde

n hufvudtitlarne:

ill fortsättning af stambanan norr

om Sollefteå...........................

11 ny rörlig materiel vid statens
trafikerade jernvägar...............

Ordinarie.

Extra.

Summa.

udtiteln.........	........ 1,320,000		— 1,320,000	_
dito .........	........ 3,811,436	— 75,564	— 3,887,000	—
dito .........	........ 613,800	— 4,500	— 618,300	—
dito .........	........ 20,200,500	— 1,045,500	— 21,246,000	—
dito .........	........ 6,159,240	— 1,385,860	— 7,545,100	—
dito .........	........ 4,729,767	— 1,811,333	— 6,541,100	—
dito ........	....... 15,670,300	410,300	— 16,080,600	—
dito .........	........ 11,675,978	— 1,596,622	— 13,272,600	—
dito .........	....... 2,914,300	— 1,375,000	- 4,289,300	—

1,400,000:

1,000,000:

1,400,000:

1,000,000:

Summa 67,095,321: — 10,104,679: —

Kronor.

4,754,000

77,200,000

Transport 8l,954,000|-

Statsutskottets Memorial N:o 83.

Kronor.

Transport

92,767,000-

Summa

92,767,000

Statsutskottets Memorial N:o 83.

Kronor

Transport j 81,954,000

t utgå från riksgäldskontor et:

Riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, annuiteter och räntor, efter!
afdrag af till riksgäldskontor ingående ränte- och kapitalhetalningar,;
förslagsvis ...........................................................................................................1 10,376,800 —:

''sättning till byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus ........................... 250,000;—

''sättning till inlösen af skattefrälseräntor m. m................................................ 100,000^—

''I förstärkande af statsverkets kassaförlag sfond ................................................ 86,200;-—

Summa j 92,767,000, —

Bih. till Riksd. Prot. 1889. 4 Sami. 1 Ajd. 54 Höft.

Statsutskottets Memorial N:o 83.

Förslagsberäkning öfver Riksgäldskontorets Inkomster o(

Krouor

Riksgäldskontorets kassabehållning'' den 1 maj 1889 ...............

Kapitalfordran för tillsvidare förräntade medel:

emot uppköpta obligationer .......................... 561,000: —

» revers och depositionsbevis .................. 1,750,000: —

Hos utländska bankirhus innestående eller anvisade medel,
£ 187,083: 12.11, afsedda för ökad amortering den 15/#
1889 af 1878 års lån, efter 18 kr. 16 öre för ett £ ...........

2,457,716: 63

2,311,000:

3,397,439: Öl ^ 106,1551

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål

anvisade låneunderstöd ...........................................................

Afbetalningar å lån till undsättningar inom Kronobergs och

Kalmar län i anledning af 1868 års missväxt .....................

Ränta å den utbetalda delen af 1885—1889 års anslag för

odlingslånefonden ..................................................................

Genom förräntande af innestående behållningar.......................

1,908,300: -

1,120: -

65,000: -30,000: —

2,004,420

I Ersättning af statsverkets medel:

Enligt riksstaten för år 1889 riksgäldskontor tillkommande anslag för bestridande
af riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, annuiteter och

räntor m. m..................................................... 10,855,000: —

efter afdrag af godtgjorda ................................. 6,500,000: — 4 355 000: _;

För lemnad kassaförstärkning..................................................... 2,000,000: —|

» utbetaldt lån till tomtreglering i staden Luleå.................. 100,000: —'' 6,455,000!

Transport : 16,625,575

Statsutskottets Memorial N:o 83.

o 2.

gifter från och med den I Maj 1889 till samma års slut.

Utgifter:

iksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m.

Riksdags- och revisionskostnader ...................

Kostnader för Riksdagens hus ...........................

bibliotek ..................

Löner, arfvoden och expenser vid Riksgälds kontoret

............................................................

Löner å indragnings- och pensionsstat vid dito
Aflöning, resekostnad och expenser för Justitieombudsmannen
och hans expedition...............

nnuiteler och räntor:

Till Hans Magt Konungen ................

Anslag till ränta och amortissement:
för isdn års iån emot premieobligationer -

för 1S75 års lån emot 4*/,_%
» 1878 » » » 4 %

1880 » » :•> 4 ''%

» 1886 » » » Wj.,%

» 1888 3 %

oblir

Kr.

Anslag till ränta å 1887 års lån emot 3l

obligationer

/ 10

514,476:

200,000

6,000

1,823

41,000: —

9,037: 39

16,462: 50 274,323: —

300,000:

146,500: —
886.323: 78
933,231: 39
2,243,340: —
893,161: 11
471,111^11

5,573,667: 39

Ränta å medgifven och beräknad, men ännu

icke verkstäld upplåning. •............................

Ränta å gamla 5- %-lånet å Konung Carl XIII:s
hemgiftskapital samt å Göta kanals reparationsfond
............................................................

Krono!''.

13,138: 20

29 6,476,281: 59

6,750,604:59

Transport

6,750,604|59

Statsutskottets Memorial N:o 83.

Kronor

Transport | 16,625,575

] Upplåning:

| Vid 1888 års riksdag beräknad, återstående upplåning för samma och föregående
år.................................................................................. 11,552,496: 38

Vid dito dito medgifven dito för år 1889:

I för fortsättning af arbetena å stambanan genom

öfre Norrland .................................................. 500,009: —

för låneunderstöd till enskilda jernvägar ......... 1,000,000: —

Kr. 1,500,000: —

för betäckande af den för år 1889 till utgående
från riksgäldskontoret beräknade utgift för

odlingslånefondeu ......................................... 830,000: — 2,330,000: —!

Kr. 13,882,496: 3S

Tillkommer:

för konvertering af 1872 års lån ....................... 18,014,900: —

» dito af en del af 1878 års lån genom ökad
utlottning utöfver amorteringsplanen: £

236,460 ....................................................... 4,294,113: 60 22,309,013: 60|

eller tillsammans upplåning................................................... Kr. 36,191,509: 98

som minskas med redan verkstäld upplåning:
för influten valuta genom sålda
31/2 % obligationer af år 1886 2,222,222: 22
36/10 % » » » 1887 8,269,490: —

3 X » » > 1888 22,113,173: 36 32,604,885: 58

samt från jernvägshypoteksfonden återförda...... 686,991: 66 33 291,877: 24 9 $99

Summa kronor j 19,525,208

Statsutskottets Memorial N:o 83.

15 /

1889

Transport
af 1878 års statslån, £

Genom utlottning ökad amortering den

236,460, efter 18 kr. 16 öre för ett £ ..................

Köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter ..........................................

Vid 1879 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisadt anslag
å högst 4,000,000 kronor för inköp af Hallsberg—Motala—

Mjölby jernväg, återstoden......................................................... 730: 31

Vid 1885 års riksdag til) utgående under år 1887 anvisade
medel, 2,350,300 kronor, för jernvägens mellan Hudiksvall
och Näsviken inköp, ombyggnad och utsträckning till norra

stambanan vid Ljusdal, återstoden......................................... 7,124: 071

Vid 1888 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret under
år 1889 anvisade medel till fortsättning af arbetena å stambanan
genom öfre Norrland......................................................

Kronor.	Ö.
6,750,604	59
4,294,113	60
66,634	35

Ineunderstöd för enskilda jernvägar:

Ur 1881 års fond för år 1886 anvisade 1,000,000

kronor, återstoden............................................

Ur 1886 års fond för år 1889 anvisade dito dito
Vid 1884 års riksdag till mellersta Hallands

jernvägsaktiebolag för år 1886 anvisade......

Vid 1886 års riksdag till Göteborg—Hallands
jernvägsaktiebolag för år 1888 anvisade......

3,802: 06
S58,889: —

516,668: —

500,000: —1 507,85438

862,691: 061

1,034,000: — 1,550,668:

la 1883 års riksdag anvisade medel till understödjande af odling af sänka

trakter:

Återstoden af 1887 års anslag, 821,695: 47 ......

1888 års anslag ...................................................

efter afdrag af för sistnämnda år beräknade, till

kongl. statskontoret inflytande annuiteter å
odlingslån ......................................................

1889 års anslag ..................................................

efter enahanda afdrag.........................................

Beräknad behållning vid 1889 års utgång ........

1,000,000:

171,500

1,000,000

170,000

521,695: 47

828,500: —

830,000: —

2,413,35906

2,180,195

3,312,446

Summa kronor { 19,525,208138

Statsutsköttels Memorial N:o <93.

FörsSagsberäkning öfver Riksgäldskontor

Kronor.

Beräknad behållning vid 1800 års början ..

Inkomster:

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låneunderstöd.
.............................................................................. 2,305,600: —

Afbetalning^!- å lån till undsättningar inom Kronobergs och

Kalmar län, i anledning af 1868 års missväxt.................. 1,120: —

Ränta å 1885—1890 års hela anslag för odlingslånefonden....... 167,800: —

Ersättning af statsverkets medel:

Motstående för år 1890 upptagna riksdags- och revisionskostnader, aflöningarj
m. m., äfvensom annuiteter å de fonderade länen samt räntor ä öfrig)

statsskuld ...................................................................... 12,851,320: —

efter afdrag af den för Riksgäldskontoret under samma tid

beräknade inkomst af rånte- och kapitalinbetalningar 2,474,520: —

3,312,446

2,474,521

j Vid 1889 års Riksdag medgifven upplåning:

För stambanan norr om Sollefteå.................

Till låneunderstöd för enskilda jern vägar

2,600,000: —:

1,000,000: —;

Upplåning till betäckande af motstående utgifter från odlingslånefonden

10,376,801

o,600,OCH
854,141

Transport 20,617,90i

Statsutskottets Memorial N:o 83.

> 3.

omster och Utgifter år 1890.

Kronor.

Utgifter:

tisdags- och revisionskostnader samt aftöningar:

Riksdags- ock revisionskostnader........................

kostnader för Riksdagens hus ..........................

» » » bibliotek ..................

hiller, arfvoden och expenser vid riksgälds kontoret.

....................................................

mner på indragnings- och pensionsstat vid dito
Aflöning, resekostnad och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition......

500,000: —
12,000: -2,000: —

(54,907: 50
15,492: 50

21,800: —

nuiteter och räntor:

bill H. M. Konungen...................................................................

inslag till ränta och amortissement:
för 1860 års lån emot premie- Kapital. Ränta.

obligationer............................. 141,111: 11 151,888: 89

för 1875 års lån emot 41/2 % oblig. 236,260: — 1,554,976: 56

» 1878 » » »4 % » 255,692: 80 591,463: 94

» 1880 > , » 4 % » 1,089,000: — 4,464,900: —

» 1886 » » » 31/, X » 160,000: - 1,739,966: 67

» 1888 » > » 3 X » 85,333: 33 800,000: —

Kr. 1,967,397: 24 9,303,196: 06

Inslag till ränta å 1887 års lån emot 36/)0 % obligationer.....

lunta å medgifven och beräknad, men ännu icke verkstäld

upplåning ..........................................................................

iänta å gamla 5 X-lånet, å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital
samt å Göta kanals reparationsfond ..............................

616,200: —1

300,000: —i

11,270,593: 30!

514,476; —|

135,000: — I

=15,050: 70] 12,851,320

Transport) 12,851,320)

Statsutskottets Memorial N:o 83.

Kronor.

Transport! 20,617,906

: i i

’ Summa kronor | 20,617,906;

Statsutskottets Memorial N:o 83.

Kronor. ti.

; I |

Transport 12,851,320;—j

'' id 1888 års riksdag anvisade medel för odlingslånefonden:

1890 års anslag............................................................................. 1,000,000: —1

efter afdrag af för sistnämda år beräknade, till kong!, statskontoret
inflytande annuiteter å odlingslån................... 145,860: —i 354 440I_I

rid 1839 års riksdag till utgående från riksgäldskontor under år 1890 anvisade
utgifter:

Till fortsättning af arbetena å stambanan norr om Sollefteå... 2,600,000: —

Tonitregleringslån åt Umeå stad .............................................. 200,(XX): — 2,800,0001—

ån ur 1880 års fond för enskilda jernvägar, 5,000,000 kronor,

för år 1890 anvisade ......................................................................................j 1,000,0001 —

eräknad behållning vid 1890 års slut .................................................................| 3,112,446|93

Summa kronor | 20,617,906)93

Bill,, till Riksd. Prof. 1889. 4 Sami. 1 Afd. 54 Höft.