Statsutskottets Memorial N:o 1 (Memorial 1897:Su1 su)

Statsutskottets Memorial N:o 1.

N:o 1.

Ank. till Riksd. kansli den 25 januari 1897, kl. 12 nödd.

Memorial med de till innevarande Riksdag afgifna berättelser
dels af fullmägtige i riksgäldskontor et angående riksgäldskontorets
ställning och förvaltning samt dels af
fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontor et angående
det dem lemnade uppdrag i fråga om uppförande å
Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen och
riksbanken.

Statsutskottet, som fått emottaga såväl den af fullmägtige i riksgäldskontoret,
enligt 71 § af det för detta verk senast utfärdade reglemente,
till Riksdagen afgifna berättelse angående riksgäldskontorets
ställning och förvaltning för den tid, som förflutit, sedan fullmägtiges
berättelse till senaste Riksdag afgafs, som äfven en af fullmägtige i
riksbanken och riksgäldskontoret gemensamt till statsutskottet afgifven
berättelse angående utförandet af det fullmägtige meddelade uppdrag i
fråga om uppförande å Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen
och riksbanken, får härmed till Riksdagens kännedom aflemna samma
berättelser; och komma utlåtanden häröfver att framdeles under riksdagens
lopp i behörig ordning afgifvas.

Stockholm den 25 januari 1897.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Bih. till Iiiksd. Prof. 1897. 4 Sami. 1 Afd. 1 Höft. (N:o 1.)

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Fullmägtiges i riksgäldskontoret berättelse till 1897 års Riksdag.

Enligt § 71 af det vid sistlidne års riksdag för riksgäldskontoret
utfärdade reglemente åligger det fullmägtige i nämnda kontor att till
innevarande års Riksdag afgifva berättelse för den tid, som förflutit,
sedan fullmägtiges berättelse till 1896 års Riksdag afgafs, hvilket fullmägtige
härmed gå att fullgöra.

Som riksgäldskontorets hufvudbok för år 1896 ännu ej kunnat
till fullo afslutas, få fullmägtige erinra, att en del i denna berättelse
förekommande siffror vid bokslutet kunna komma att undergå någon
förändring.

Riksgäldskontorets skulder.

(1896 års reglemente §§ 2—4.)

Enligt riksgäldskontorets hufvudbok för år 1895 utgjordes kontorets
skulder vid samma års slut af:

oguldna kapitalbeloppet af 1860, 1880, 1886, 1887, 1888, 1890 och

1894 årens fonderade lån.................................... kronor 280,305,966:6 7

depositioner................................................................. „ 151,014: —

1891 års utländska tillfälliga lån......................... ,, 7,200,000: —

samt diverse skulder ................................................ ,, 10,193,716:91.

Summa skulder vid 1895 års slut kronor 297,850,697: 58.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

})

151,014: —

Den fonderade skulden har, på sätt här nedan kommer att närmare
visas, under år 1896 genom försäljning af obligationer ökats

med ..................................................... kronor 11,322,833: 33

men genom amortering minskats med ............... „ 2,106,366: 67

i följd hvaraf denna skuld i dess helhet under

året ökats med....................................................... kronor 9,215,966: 6 6.

Då den fonderade skulden vid årets början, såsom ofvan nämnts,

uppgick till ................................................................. kronor 280,305,966: 6 7

samt under året ökats med nyssnämnda............ „ 9,215,966: 6 6

utgjorde alltså den fonderade skulden vid 1896

års slut ................................................................... kronor 289,521,933: 33.

Depositionerna, eller det s. k. gamla 5-procentlånet (ouppsägbara skulder till Södertelje
stads kyrka och till skepparesocieteten i Stockholm)
samt Göta kanals reparationsfond, hafva
under året icke undergått någon förändring

och utgöra....................................................................

Riksgäldskontorets under år 1891 i utlandet
upptagna tillfälliga lån å 7,200,000 kronor
har under år 1896 infriats.

Diverse skulder hafva, på sätt bilagan till
denna berättelse i detalj utvisar, ökats med

9,548,780 kronor 87 öre till .................................

Härförutom har riksgäldskontor under
år 1896, till följd af den s. k. vestkustbanans
förvärfvande åt staten, öfvertagit betalningsskyldigheten
för
dels kommunlån
å..............kr. 948,904: 2 4

hvaraf under
året amorterats
.................. „ 36,070: 95 kr. 912,833: 2 9.

dels i vissa delar af nämnda
bana intecknade obligationslån
å............kr. 2,370,000: —

hvaraf under
året amorterat8
........ „ 68,000: — kr^2,302,000: — „ 3,214,833:29.

19,742,497: 78.

Transport kronor 312,630,278: 40.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Transport kronor 312,630,278: 40.
Läggas till denna kapitalskuld upplupna,

ej förfallna räntor å berörda kommun- och obligationslån,
tillsammans ............................................... „ 24,967: 7 6

uppgå riksgäldskontorets samtliga skulder
vid 1896 års slut (de inom linien förda icke inräknade)
till en summa af....................................... „ 312,655,246: 16.

Då skulderna vid årets början, såsom förut
blifvit omförmäldt, utgjorde.............................. „ 297,850,697:5 8

hafva alltså riksgäldskontorets skulder
under år 1896 ökats med ....................................... „ 14,804,548: 5 8.

För bedömande af riksgäldskontorets verkliga skuldsumma bör
från beloppet af kontorets skulder vid 1996 års

slut ................................................................................. kronor 312,655,246: 16

dragas beloppet af kontorets vid samma tid

egande fordringar och öfriga tillgångar......... „ 79,871,436:86

hvarefter återstår en skuld af................................. kronor 232,783,809: 3 0.

Motsvarande belopp utgjorde vid årets början „ 208,786,643:37

utvisande dessa siffror en ökning under
år 1896 i riksgäldskontorets verkliga skuldsumma
af....................................................................... kronor 23,997,165: 93.

Riksgäldskontorets inom linien balanserade skulder, som vid 1895
års slut utgjorde 30,254,314 kronor 4 öre, hafva icke undergått någon
förändring under år 1896.

1896 års rånte- och amorteringsanslag för de fonderade lånen
hafva utgjort:

för 1860 års premielån

1880

1886

1887

1888
1890
1894

„ lån
i> 11

ii ii
ii ii
ii >>

n ii

kronor	293,000: —
n	5,057,588: 25.
	2,303,702: 22.
v	1,747,197: —
•n	800,000: —
	1,510,083: 33.
v	672,300: —

kronor 12,383,870: 80.
Transport kronor 12,383,870: 80.

Satsutskottets Memorial N:o 1.

Transport kronor 12,383,870: 8 0.
Härtill bör läggas dels anslag till ränta för

1891 års tillfälliga lån .......................................... „ 144,000: —

dels anslag till extra amortering af statsskulden

enligt reglementets § 3......................................„ 85,333: 3 3.

Summa anslag år 1896 till ränta och amor- /

tering å statsskulden ............................................. kronor 12,613,204: 13.

Genom dels fortsatta annuitetsbetalningar i enlighet med faststälda
amorteringar, dels försäljning af obligationer, har riksgäldskontorets
kapitalskuld för de fonderade lånen under år 1896 undergått
följande förändringar:

Kronor. Kronor.

1S60 års premielån, upptaget mot obligationer
å 2,400,000 thaler, har amorterats
med.................................................. 131,111:12.

och derigenom nedgått till ...........................................

1880 års till 3 { procent af stämplade lån,
hvaraf utfärdats tre emissioner, hvar
och en å 39,930,000 kronor,, motsvarande
2,200,000 £ st. eller 55,440,000
francs eller 44,880,000 reichsmark, har

amorterats med......................................... 1,415,700: —

och derigenom minskats till .............................................

1886 års 31 procent lån å 72,000,000
kronor, eller 81,000,000 reichsmark,
hvaraf vid årets början var emitteradt
ett belopp å 60,673,333 kronor 33 öre,

har amorterats med ................................. 237,333: 3 3

men genom försäljning af obligationer
å 69,333 kronor 33 öre endast nedgått
till ....................................................................................

244,444: 44.

103,346,100: —

58,920,444: 44.

1887 års 3 procent lån mot obligationer,
ouppsägbara från innehafvarens
sida, hvaraf vid 1896 års början var
emitteradt ett belopp af 37,313,500

Transport 1,784,144: 45. 162,510,988: 88.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Kronor. Kronor.

Transport 1,784,144:45. 162,510,988:88.
kronor, har under året genom ytterligare
försäljning af obligationer å tillhopa
11,253,000 kronor ökats till ................................. 48,566,500'' —

1888 års 3 procent Za«, likaledes mot
obligationer, från innehafvare^ sida
ouppsägbara, har under år 1896 ej
undergått någon förändring, utan utgöres
fortfarande af ursprungliga beloppet
...................................................................................... 26,666,666: 67.

1890 års 3\ procent lån å 35,555,555
kronor 56 öre, motsvarande 40,000,000
reichsmark eller 1,960,000 £ st. eller

49,360,000 francs, bar amorterats med 322,222:22.
och derigenom minskats till............................................ 33,777,777: 7 8.

1894 års 3 procent lån å 36,000,000
kronor, motsvarande 50,000,000 francs
eller 1,980,000 £ st. eller 40,400,000
reichsmark, hvaraf hälften emitterats,

utgöres oförändradt af...................................................... 18,000,000:—.

Riksgäldskontorets kapitalskuld för d§
fonderade lånen, hvaraf sålunda under

år 1896 amorterats ............................... 2,106,366: 6 7,

uppgick alltså vid samma års slut, såsom förut

nämnts, till.............................................................................. 289,521,933: 3 3,

Från den nu uppgifna skulden för de fonderade lånen böra dock
afdragas dels dessa låns amortissementsfonders behållningar vid 1896

års slut, utgörande ...................................................... kronor 2,345,733: 6 2.

dels ock fondens för extra amortering af statsskulden
behållning vid samma tid........................ „ 1,244,096: 0 7

eller tillsammans ............................................................ kronor 3,589,829: 6 9.

Förutom ofvan omförmälda amortering hafva under år 1896
vederbörligen afförts de obligationer, hvilkas belopp, 49,500 reichsmark,
vid verkstäld utlottning enligt faststäld amorteringsplan fallit å den
vid amorteringstiden icke utlemnade andel af 1886 års lån. Vid innevarande
års början återstående beloppet af osålda icke utlottade obligationer
af nämnda lån uppgick till 11,988,500 reichsmark.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

De fonderade, ännu icke infriade lånen hafva under tiden till
1896 års slut amorterats med följande belopp, nemligen:

1860	års	premielån ..
1880	It	lån .............
1886	V	n ..............
1890	ii	..............

kronor 5,088,888: 8 9.
„ 15,400,275: —

„ 1,822,222: 23.

„ 1,777,777:78

eller tillhopa ................................................................. kronor 24,089,163: 90.

Om härtill lägges beloppet af den amortering,
som egt rum å de numera konverterade
lånen af åren 1855, 1858, 1860, 1861, 1864,

1866, 1868, 1870, 1872, 1875, 1876 och 1878,

hvilken amortering utgjort ....................................... kronor 35,088,335: 74,

befinnes, att hela den hittills å den fonderade

statsskulden verkstälda amortering uppgår till... kronor 59,177,499:64.

Utom här ofvan specificerade skulder å 289,521,933 kronor 33 öre
hade riksgäldskontoret vid 1896 års slut följande räntebärande skulder,

nemligen:

det s. k. gamla 5 procent lånet................................. kronor 10,125: —

Göta kanals mot 5 procent ränta innestående reparationsfond
............................................................. „ 140,889: —

öfvertagna kommunlån med 5 procent ränta......... „ 766,673: 34.

n '' ii v 4,, ,, ......... ,, # 146,159. 9 5.

„ obligationslån „ 5 „ „ ........ „ 1,000,000: —

ii n ii 4 ,, ,, ......... ,, 1,302,000: —

kronor 3,365,847: 29.

Vid 1895 års slut hade fonden för extra amortering af statsskulden

en behållning af .......................................................... kronor i,119,365: 96.

Under år 1896 utgjorde fondens inkomster:
anslag enligt reglementets 3 § kronor 85,333: 3 3.

räntor........................................... „ 39,396:78. „ 124^730:11.

till följd hvaraf fondens behållning vid 1896 års

slut uppgick till ........................................................ kronor 1,244,096: 0 7.

Häraf utgjorde upplupen, icke förfallen ränta „ 15,575: 04,

hvadan fondens kapitaltillgång belöpte sig till ... kronor 1,228,521: 03.

8 Statsutskottets Memorial N:o 1.

placerad på följande sätt:

svenska statens obligationer af år 1880 med

3£ procent ränta................................... kronor 21,780: —

d:o d:o d:o af år 1886 med procent ränta...... „ 69,333: 3 3

d:o d:o d:o af år 1888 med 3 procent ränta å

nominelt 1,064,000 reichsmark, bokförda till ... „ 856,098: 31

d:o d:o d:o af år 1890 med 3^ procent ränta å

nominelt 258,000 reichsmark, bokförda till ..... „ 222,936: 2 2

innestående på desposition i banker ....................... „ 57,000: —

d:o å folioräkning.......................................................... „ 1,373:17.

kronor 1,228,521: 03.

Riksgäldskontorets fordringar och öfriga tillgångar.

(1896 års reglemente § 5.)

Vid slutet af år 1895 utgjorde dessa fordringar och tillgångar

(de inom linien förda oberäknade)........................... kronor 89,064,054: 21.

Under år 1896 hafva de minskats med „ 9,192,617: 35

och utgjorde således vid samma års slut ........... kronor 79,871,436: 8 6.

Då det utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper, hvilket fullmägtige
såsom vanligt fogat vid denna berättelse, för hvarje särskild
post utvisar förändringen med dessa fordringar och tillgångar, få fullmägtige,
beträffande detaljerna häraf, hänvisa till samma räkenskapsutdrag.

Af till betalning förfallna annuiteter å de från riksgäldskontoret till
kanal- och jemn äg sanläggning ars utförande samt till byggnader utgifna lån
hafva nedan nämnda belopp ännu ej af vederbörande till riksgäldskontoret
guldits å följande lån, nemligen:

Till Dalslands kanalaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 800,000 kronor, skulle vid slutet af
hvardera af åren 1894—1896 inbetalts en annuitet af 5 procent, eller

40,000 kronor, tillsammans ............................................. kronor 120,000: —

hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1894 års annuitet „ 33,045: 6 7.

så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör ... kronor 86,954: 3 3.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Under år 1896 inbetaides å 1894 års annuitet 26,928 kronor.

Vid 1895 års utgång utgjorde riksgäldskoritorets förfallna fordran
73,882 kronor 33 öre.

Till Kinda kanalaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 437,500 kronor, skulle vid slutet af
hvardera åren 1887 — 1896 inbetalts en annuitet af 5 procent, eller

21,875 kronor, tillsammans............................................. kronor 218,750: —

hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1887 års

annuitet............................................................................. „_10,996: 28.

så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör.. .. kronor 207,753: 7 2.

Under år 1896 inbetaides å 1887 års annuitet 10,790 kronor 76 öre.
Vid 1895 års slut utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran
196,669 kronor 48 öre.

Till Uddevalla—Venersborg—Herrljunga jernvägsaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 3,240,000 kronor, skulle vid slutet af
hvardera af åren 1894—1896 inbetalts en annuitet af 5 procent, eller

162.000 kronor, tillsammans ....................................... kronor 486,000: —

hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1894 års

annuitet............................................................................. » 62,000: —

så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör...... kronor 424,000: —

Under år 1896 inbetaides å 1893 och 1894

års annuiteter................................. kronor 162,000: —

jemte öfverränta till 1896 års

slut........................................... „ 19,396: 33 „ 181,396: 33.

Vid 1895 års utgång utgiorde riksgäldskontorets förfallna fordran

424.000 kronor.

Till Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo jernvägsaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 1,865,000 kronor, skulle vid slutet
af hvardera af åren 1895 och 1896 inbetalts en annuitet af 5 procent,

eller 93,250 kronor, tillsammans ................................. kronor 186,500: —

Transport kronor 186,500: —

Bill. till BiJcsd. Vrot. 1897. 4 Sand. 1 Afd. 1 Iläft. 2

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Transport kronor 186,500: —
hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1895 års

annuitet............................................................................ „ 76,728:54,

så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör kronor 109,771:46.

Under år 1896 inbetaides å 1894 och 1895

års annuiteter ................................ kronor 92,540: 94

jemte öfverränta till 1896 års slut „ 4,324:3 7 ?? 96,865:31.

Vid 1895 års utgång utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran
109,062 kronor 40 öre.

Till Hultsfred—Vesterviks jerrjvägsaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 1,750,000 kronor, skulle vid slutet af
hvartdera af åren 1895 och 1896 inbetalts en annuitet af 5 procent,

eller 87,500 kronor, tillsammans.................................... kronor 175,000: —

hvilket belopp jemte öfverräntan till 1896 års slut „ 9,497: 4 7

eller tillsammans ............................................................ kronor 184,497: 4 7

utgör riksgäldskontorets förfallna fordran.

Under år 1896 inbetaides å 1893 och 1894 års annuiteter
101,698 kronor 45 öre.

Vid 1895 års utgång utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran
189,198 kronor 45 öre.

Till Vislanda—Bolmens jernvägsaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 785,000 kronor, skulle vid slutet af
hvartdera af åren 1885—1886 inbetalts eu annuitet af 5procent,

eller 43,175 kronor, tillsammans kronor 86,350: —
och åren 1887 —1896 en annuitet
af 5 procent, eller 39,250

kronor, tillsammans .............. „ 392,500: — kronor 478,850:_

hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1885 års

annuitet ........... „ 42,682: 50

så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör...... kronor 436,167: 50

jemte till 1896 års slut debiterad öfverränta............ ,, 150,227: 8 6

eller tillsammans................................................................ kronor 586,395: 3 6.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Under år 1896 inbetaides å 1885 års annuitet 10,000 kronor.

Vid 1895 års utgång utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran
406,917 kronor 50 öre.

Till Gotlands jernvägsaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 500,000 kronor, skulle vid slutet af
hvardera af åren 1893 —1896 inbetalts en annuitet af 5 procent, eller

25.000 kronor, tillsammans......................................... kronor 100,000: —

hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1893 års

annuitet............................................................................ » 20,000: —

så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör...... kronor 80,000: —

Under år 1896 inbetaides å 1892 och 1893 års annuiteter jemte
öfverränta tillsammans 50,709 kronor 16 öre.

Vid 1895 års utgång utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran

100.000 kronor.

Till Lenna—Norrtelje jernvägsaktiebolag.

Å detta lån, som beviljats med 750,000 kronor, hvaraf utbetalts
endast 746,197 kronor 94 öre, skulle under åren 1887 och 1888 inbetalas
41 procent ränta med

tillsammans .......................... kronor 51,578: 91

kapitalafbetalning och ränta år

1889 ............................................. „ 35,661:66

annuiteter den 1 januari 1790—

1 januari 1897 å 5 procent,
eller 37,309 kronor 90 öre,

tillsammans...................................„ 298,479: 20 kronor 385,719: 7 7

hvaraf hittills inbetalts å 1887 och 1888 års ränta „ 25,000: —

så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör...... kronor 360,719: 7 7

jemte öfverränta till 1896 års slut .............................. 106,049: 17

eller tillsammans .............................................................. kronor 466,768: 94.

Under år 1896 inbetaides å 1887 och 1888 års ränta 10,000
kronor.

Den 1 januari 1896 utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran
333,409 kronor 87 öre.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Till Siljans jernvägsaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 950,000 kronor, skulle den 1 januari
1896 och den 1 januari 1897 inbetalts en annuitet af 5 procent, eller

47,500 kronor, tillsammans.............................................. kronor 95,000: —

hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1896 års

annuitet............................................................................. „ 26,153: 75

så att riksgäldskontor^ förfallna fordran utgör kronor 68,846: 2 5

jemte öfverränta till 1896 års slut ............................. „ 2,773: 05

eller tillsammans ............................................................... kronor 71,619: 30,

1897 den 2 januari inbetaides å 1896 års annuitet 25,000 kronor.
Den 1 januari 1896 utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran
46,346 kronor 25 öre.

Till Svartelfs jernvägsaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 341,000 kronor, skulle den 1 januari
hvartdera af åren 1892—1897 inbetalts en annuitet af 5 procent, eller

17,050 kronor, tillsammans.......................................... kronor 102,300: —

bvilket belopp jemte öfverränta till 1896 års slut „ 15,330: 54

eller tillsammans ............................................................... kronor 117,630: 54

utgör riksgäldskontorets förfallna fordran.

Den 1 januari 1896 utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran
85,250 kronor.

Till Klippan—Röstånga jernvägsaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 290,000 kronor, skulle inbetalts:
den 1 januari 1895: samma dag

förfallen ränta........................... kronor 13,050: —

och den 1 januari hvartdera af
åren 1896 och 1897 eu annuitet
af 5 procent, eller

14,500 kronor,t tillsammans... „ 29,000:— kronor 42,050:_

hvilket belopp jemte öfverränta till 1896 års slut „ 2,431: 4o

eller tillsammans................................................................ kronor 44,481:40

utgör riksgäldskontorets förfallna fordran.

Den 1 januari 1896 utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran
27,550 kronor.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Till Kinds härads jernvägsaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 500,000 kronor, skulle den 1 juli
hvardera af åren 1894—1896 inbetalts en annuitet af 5 procent, eller

25,000 kronor, tillsammans............................................. kronor 75,000:—^

hvilket belopp jemte obetald öfverränta ..................... ,,_2,237: 51

eller tillsammans ..................................■............................ kronor 77,237: 51

utgör riksgäldskontorets förfallna fordran.

Under år 1896 inbetaides å 1893 års annuitet jemte öfverränta
tillsammans 24,668 kronor 32 öre.

Till Vittsjö—Hessleholms jernvägsaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 404,000 kronor, skulle den 1 oktober

1896 inbetalts en annuitet af 5 procent, eller......... kronor 20,200: —

hvilket belopp jemte öfverränta till 1896 års slut „_299: 63

eller tillsammans ............................................................. kronor 20,499: 6 3.

utgör riksgäldskontorets förfallna fordran.

Till Hernösand—Sollefteå jernvägsaktiebolag.

Å detta lån, 2,350,000 kr., skulle inbetalts

den * 1895 ränta ....................... kronor 12,389:82

den XV 1896 d:o ........................ „ 105,750: — kronor 118,139: 8 2

hvilket belopp jemte öfverränta till 1896 årsslut... _2,495: 79

eller tillsammans ............................................................... kronor 120,635: 61

utgör riksgäldskontorets förfallna fordran.

Vid 1895 års utgång utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran
kronor 12,389: 82.

Till Bergslagernas jernvägsaktiebolag.

Å de 4 procent obligationer af den f \ 1891 å tillsammans 1,707,800
kr., som af bolaget aflemnats i utbyte mot förfallna, icke inlösta kuponger,

14 Statsutskottets Memorial N:o 1.

tillhörande bolagets 5 procent obligationer af den V 1874, hafva räntekupongerna
pr \ och j 1895, i och p 1896 samt \ 1897 å tillsammans
kr. 170,780: — icke blifvit liqviderade, och utgör nämnda belopp således
riksgäldskontorets förfallna fordran.

Under år 1896 inlöstes kupongerna pr f och

t 1893 med ................................... kronor 68,312: —

och den f 1897 inlöstes kupongerna
pr p och | 1894 med 68,312: - kronor 136,624: —

Den 1 januari 1896 utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran
kr. 239,092: —

Till Skara domkapitel.

För förändring och tillbyggnad af elementarläroverksbyggnaden
i Skara.

Å detta lån, ursprungligen 40,000 kronor, skulle den V och den
i hvartdera af åren 1892—1896 inbetalts en annuitet af

eller 2,000 kronor, tillsammans ....................................... kronor

hvaraf hittills inbetalts i afräkning å 1892 års annuitet

5 procent,
10,000: —
1,000: —

så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör ..... kronor 9 000.

Vid 1895 års slut utgjorde riksgäldskontorets förfallna ''fordran
kr. 7,000:—.

Vid jemförelse mellan förestående icke inbetalda, förfallna annuiteter
och räntor, uppgående den 1 januari 1897 till kronor 2,486,682: 85
och obetalda annuiteter och räntor den 1 januari

1896 .......................................................................... „ 2,320,768:10

deruti icke inbegripna debiterade öfverräntor, som
vid 1896 års slut uppgå till 291,342 kr. 42 öre,
visar det sig att riksgäldskontorets ifrågavarande
förfallna fordringar under år 1896 med tillägg af
den 1 januari 1897 förfallna, obetalda annuiteter

ökats med........................................................................... kronor 165,914: 7 5

Riksgäldskontorets inom limen balanserade tillgångar hafva under
år 1896 icke undergått någon förändring. De utgöra fortfarande

30,195,000 kronor.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Till betalning från riksgäldskontoret anvisade statsutgifter.

(1896 års reglemente §§ 6—16.)

Till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg beviljade Riksdagen
år 1879 en summa af 4,000,000 kronor. Häraf hafva i vederbörlig
ordning tyftats 3,999,269 kronor 69 öre, hvaremot återstoden,
730 kronor 31 öre, ännu innestår i riksgäldskontoret.

Till inköp af jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge för
en köpeskilling af högst 6,750,000 kronor anvisade 1890 års Riksdag
till Kongl. Maj:ts förfogande ej mindre nämnda belopp än äfven för
bestridande af omkostnader vid köpet 250,000 kronor, eller tillsammans
7,000,000 kronor, att utgå från riksgäldskontoret, med rätt för Kongl.
Maj:t att lyfta beloppen, när Kongl. Maj:t funne sådant nödigt.

Af detta anslag utbetaldes under år 1891 såsom köpeskilling för
jernvägen 6,500,000 kronor. Såsom omkostnader vid köpet har under
år 1892 utgått ett belopp^ af 19,749 kronor 93 öre och under år 1894
1,207 kronor 30 öre. Återstoden af det till bestridande af dylika kostnader
beviljade belopp å 250,000 kronor, eller 229,042 kronor 77 öre,
innestår fortfarande i riksgäldskontoret.

Riksdagen beviljade år 1891 till låneunderstöd för enskilda jernvägar
en summa af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från och
med år 1892 med 1,000,000 kronor årligen. Af denna fond tilldelade

Kongl. Maj:t:

Norra Södermanlands jernvägsaktiebolag .......... kronor 1,800,000: —

Malmö—Tomelilla jernvägsaktiebolag ..................... „ 1,300,000: —

Norrköping—Söderköping—Vikbolandets jernvägsaktiebolag
................................................................. „ 653,000: —

Uddevalla—Lelångens jernvägsaktiebolag............... „ 1,247,000: —

kronor Å,000,000: —

Af dessa lån var vid 1895 års slut utbetaldt:

till Norra Södermanlands jernvägsaktiebolag......... kronor 1,784,000: —

„ Malmö—Tomelilla jernvägsaktiebolag ............... „ 866,600: —

„ Norrköping—Söderköping—Vikbolandets jernvägsaktiebolag
....................................................... „ 653,000: —

„ Uddevalla—Lelångens jernvägsaktiebolag......... ,, 247,000: —

kronor 3,550,600: —
Transport kronor 3,550,600: —

16 Statsutskottets Memorial N:o 1.

Transport kronor 8,550,600: —

Under år 1896 har till vederbörande bolag

utbetalts återstoden ...................................................... „ 1,449,400: —

kronor 5,000,000: —

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar beviljade 1896 års Riksdag
7,500,000 kronor att utgå under fem år från och med år 1896
med 1,500,000 kronor årligen. Å detta anslag har anvisning ännu ej
egt rum.

För anläggning af en bibana från norra stambanan vid Vännäs
till Umeå och vidare till Storsandskär och denna bibanas utrustning med
trafikmateriel beviljade 1895 års Riksdag ett belopp af 2,600,000 kronor
att i mån af behof utgå från riksgäldskontoret under åren 1895 och
1896 enligt Kongl. Maj:ts disposition.

Häraf hafva utbetalts:

under år 1895 ................................

„ „ 1896 ................................

................................ kronor 700,000: —

................................. „ 1,750,000: —

kronor 2,450,000: —

Återstoden, 150,000 kronor, innestår fortfarande i riksgäldskontoret.

På det att Kongl. Maj:t måtte blifva i tillfälle att åt staten förvärfva
Skåne—Hallands, Mellersta Hallands, Göteborg—Hallands, Landskrona—Engelholms
och Malmö—Billesholms jernvägar bemyndigade 1895
års Riksdag fullmägtige att till Kongl. Maj:t, efter ingången afår 1896,
på reqvisition utanordna de medel, som erfordrades för gäldande af
hvad för jernvägarne skulle kontant utbetalas till deras egare, äfvensom
att fullgöra ränteliqvider och kapitalafbetalningar å de i Skåne —
Hallands och Malmö—Billesholms jernvägar intecknade obligationslån
samt de kommunallån, hvilka öfvertoges af staten i följd af ifrågavarande
banas förvärfvande.

För den i anledning häraf under år 1896 verkstälda köpeskillingsliqvid
hafva Riksdagens senast församlade revisorer lemnat en fullständig
redogörelse i berättelsen angående riksgäldskontoret, till hvilken
berättelse (sid. 57 o. f.) fullmägtige i detta afseende tillåta sig hänvisa.

Till betäckande af anvisningar å den af 1883 års Riksdag beslutade
odling slånefonden hafva erforderliga fyllnadsbelopp för åren 1885—
1888 af riksgäldskontoret inbetalts till statskontoret med 2,675,355

Statsutskottets Memorial N:o 1.

kronor 91 öre. Härjemte hafva, jemlikt
visats följande fyllnadsbelopp, nemligen:

för år 1889

n n
11 >1
n ii
» ii

1890

1891

1892

1893

1888 års Riksdags beslut, an .

............... kronor 365,406: 34

................ „ 97,730: 12

................ „ 643,777: 79

................ „ 609,796: 99

.............. „ 661,595: 47

kronor 2,378,306:71.

Häraf bar statskontoret lyft beloppen för åren 1889 — 1892, tillhopa
1,716,711 kronor 24 öre, samt 150,000 kronor af beloppet för år
1893, och sålunda för odlingslånefonden inalles 4,542,067 kronor 15 öre.

Den ränta, statskontoret bar att för ifrågavarande försträckningar
godtgöra riksgäldskontor, är för de belopp, bvilka blifvit öfverlemnade
före utgången af år 1889, bestämd till 4 procent för år, och för
de belopp, som öfverlemnats under åren 1890 och 1891, till 3-f procent
för år. Räntan å de belopp, bvilka för fondens räkning inbetalts till
statskontoret under åren 1892 och 1893, är bestämd till 4 procent för
år, men räntan å de under åren 1894, 1895 och 1896 öfverlemnade
beloppen till 3f procent för år. Till följd häraf skall statskontoret
erlägga

4 procent ränta å................................................... kronor 3,056,764: 3 2

och 33 ......................... „ 1,485,302: 83

kronor 4,542,067: 15.

Af de enligt 1893 års Riksdags beslut anvisade fyllnadsbeloppen
för åren 1894 och 1895, utgörande 32,446 kronor 1 öre och 63,301
kronor 73 öre, bar ännu icke något blifvit lyftadt.

För fortsatt utveclding af statens telefonväsende hade fullmägtige
vid 1896 års ingång, enligt 1891—1895 årens Riksdagars beslut tillhandahållit
telegrafstyrelsen lånebelopp å tillsammans 4,500,000 kronor
mot 4 procent ränta å 3,750,000 kronor och 3J procent ränta å

750,000 kronor.

Bih. lilllliiksä. Vrot. 18!)7. 4 Sami. 1 Afd. 1 Häft.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Sedan 1896 års Riksdag bemyndigat fullmägtige att för enahanda
ändamål tillhandahålla telegrafstyrelsen ytterligare lånemedel å 750,000
kronor, har styrelsen i riksgäldskontoret lyft:

i juni .....

i augusti ..
i december

kronor 300,000: —
„ 100,000: —
_350,000: —

kronor 750,000:—

hvarå den årliga räntan, enligt fullmägtiges bestämmande, utgår med
3| procent.

Vid 1896 års utgång hade emellertid telegrafstyrelsen återbetalt:

å 1891 års lånebelopp................................. kronor 350,000: —

& 1892 „ „ „ 250,000: —

å 1893 „ „ .................................. 150,000: —

& 1894 „ „ „ 37,500: —

kronor 787,500: —

Telegrafstyrelsens skuld till riksgäldskontoret för ifrågavarande
lån uppgår alltså för närvarande till 4,462,500 kronor.

För ny reglering af viss del af Mariestad i följd af den staden
år 1895 öfvergångna brand beviljade 1896 års Riksdag staden ett låneunderstöd
af 150,000 kronor att lyftas i riksgäldskontoret under år 1897.
Detta belopp har utbetalts den 7 i denna månad.

Kassaförstärkning åt statskontoret.

(1896 års reglemente § 17.)

Sådan kassaförstärkning har icke ifrågakomma under år 1896.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Af statskontoret till riksgäldskontoret för förvaltning öfverlemnade

kassabehållningar.

(1896 års reglemente § 36.)

Då fullmägtiges berättelse till 1896 års Riksdag afgafs, innehade
riksgäldskontoret från statskontoret till förvaltning öfverlemnade belopp

å tillsammans.................................................................. kronor 5,000,000:

Under år 1896 hafva ytterligare öfver -

lemnats:

i april........................... kronor 4,000,000: —

i september ............... „ 1,000,000:

i oktober.................... „ 2,000,000: —

i november.................. „ 3,400,000:

i december.................. „ 1,000,000: — kronor 11,400,000: —

kronor 16,400,000: —

hvaraf emellertid under innevarande månad återbetalts
............................................................................. „ 1,600,000:

så att för närvarande innestå ................................. kronor 14,800,000:

Enligt de vid öfverlemnandet bestämda vilkor skola den 10 nästkommande
februari ytterligare återbetalas 800,000 kronor. Af återstoden
äro 5,000,000 kronor deponerade på en, 2,000,000 kronor på
två och 7,000,000 kronor på tre månaders uppsägning.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

(1896 års reglemente §§ 18—21.)

Någon lyftning af berörda kreditiv har under den tid, denna berättelse
omfattar, icke egt rum.

Af statskontoret utbetalda, i riksstaten uppförda anslag.

(1896 års reglemente § 37.)

Till bestridande af riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar
äfvensom till räntor å statsskulden och afbetalningar å de

Statsutskottets Memorial N:o 1.

fonderade statslånen har
taga under år 1896:

i januari ..................

i februari..................

i mars........................

i april.......................

riksgäldskontoret fått från statskontoret emot .

................................... kronor 1,600,000: —

.................................... „ 5,000,000: —

.................................... „ 2,900,000: -

................................ „_ 731,200:—__

Kronor 10,231,200: —

Riksdagskostnader.

(1896 års reglemente § 22.)

Enligt till 1896 års slut sig sträckande redovisning öfver kostnaderna
för samma års riksdag hafva dessa uppgått till följande belopp:
arfvoden och resekostnadsersättning till Andra Kammarens
ledamöter ................................................... kronor 298,324: 8 9

arfvoden och dagtraktamenten till kansli- och vakt ''betjening

................................................................... „ 112,020: 6 2

trycknings- och häftningskostnader ........................... Hl 124: 8 6

diverse utgifter ...........................................................Z ” 3o’,843: 85

Summa kronor 552,314: 22.

Riksgäldskontorets inkomster och kassaräkning.

(1896 års reglemente §§ 33—45.)

De under år 1896 till riksgäldskontorets kassaräkning influtna
medel, behållningen vid årets början, 3,360,851 kronor 33 öre oberäknad,
hafva uppgått till................................................ kronor 50,923,373: lö

Samma räknings utgifter under året hafva utgjort „ 52,462,251: 21

utvisande dessa summor en omsättning under år

1896 å riksgäldskontorets kassaräkning af kronor 103,385,624: 36.

För beskaffenheten och beloppet af de förnämsta bland dessa utgifter
är å behöriga ställen i denna berättelse redogjordt.

Statsutskottets Memorial N:o 1. 31

De hufvudsakligaste m&omsi-posterna hafva utgjorts af:
kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda
ändamål utgifna lån .......................... kronor 3,021,893: 3 5

inbetalning af tills vidare förräntade medel jemte

ränta derå.............................................................. v 9,279,259: 52

valuta för sålda 3,6 procent obligationer ............ „ 11,240,862:5 0

af statskontoret levereradt anslag till riksdags kostnader,

annuiteter m. m............................... „ 10,231,200:

till förvaltning från statskontoret öfverlemnade

kassabehållningar ................................................ 11,400,000:

köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter ,, 959,230:5 2.

af jernvägsstyrelsen levererad nettobehallning a
Vestkustbanans trafikinkomster under januari

—november 1896 ............................•_................. it 1,374,429: 7 2

godtgörelse af liqvidations- och amortissements fonderna

för utländska valutor...................... >, 2,868,577. 4 2

Riksgäldskontorets utlåning.

(1896 års reglemente § 43.)

I enlighet med Riksdagens föreskrift hafva, i den män behållningarna
och riksgäldskontorets utgifter sadant medgifvit, riksgäldskontorets
tillgångar gjorts räntebärande, och hafva i sådant hänseende
från riksgäldskontorets kassaräkning utlemnats 9,916,000 kronor.

Vid 1896 års slut utestående tills vidare förräntade medel utgjorde
i kapital:

från riksgäldskontorets kassaräkning utlemnade:

mot reverser och depositionsbevis........................... kronor 12,301,500:

,, uppköpta obligationer........................................ n_668,048: 6 6

Summa kronor 12,969,548: 60.

från liqvidations- och amortissementsfonderna utlemnade:

mot uppköpta obligationer ......................................... kronor 1,747,461: 9 3

„ depositionsbevis ............................................................n________200,000:

Summa kronor 1,947,461: 9 3

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Den genom . riksgäldskontorets ifrågavarande lånerörelse för år
1896 uppkomna vinst utgör:

Vid 1896 års ingång hade af riksgäldskontorets från innehafvarens
sida ouppsägbara 3,6 procent obligationer af år 1887 försålts ett nominel^
belopp af 37,313,500 kronor. Under år 1896 har af ifrågavarande
obligationer ytterligare försålts ett sammanlagdt belopp af nominelt
11,253,000 kronor. Under denna månad hafva afyttrats obligationer
å 7,000 kronor,, till följd hvaraf det denna dag utelöpande beloppet
3,6 procent obligationer utgör 48,573,500 kronor. Försäljningspriset,
som vid 1896 års början var bestämdt till 101 procent, höjdes den
13 februari till 10l£ procent, den 19 mars till 102 procent och den
23 april till 103 procent, hvilket pris ännu gäller. Dock hafva större
poster, å tillsammans 8,750,500 kronor, som försålts under år 1895,
att uttagas den 2 januari 1896, betalts med något lägre pris, varierande
mellan 99 och 100^ procent.

Angående det fullmägtige gemensamt med fullmägtige i riksbanken
lemnade uppdrag i fråga om uppförande å Helgeandsholmen
af riksdags- och riksbankshus få fullmägtige åberopa den särskilda belättelse,
fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret denna dag:
deröfver afgifvit. ö

Stockholm den 21 januari 1897.

för riksgäldskontoret .............................................

„ liqvidations- och amortissementsfonderna

kronor 278,641: oi
„ 73,864: 76

Summa kronor 352,505: 77.

Riksgäldskontorets upplåning.

PER SAMZELIUS.
J. JOHANSSON.

ALB. ANDERSON.

EDW. SEDERHOLM. OTTO M. HÖGLUND.

G. F. ÖSTBERG.

P. R. Både.

Riksgiildskontorets balanserade tillgångar och skulder
vid 1896 års början och slut.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Riksgäldskontorets balanserade tillgångar

Den 1 januari			Den 31 december
Kronor	1 ,öre	Debet.		Kronor	öre
	:	Tillgångar:
		Fordringar för utgifna lån:	Kapital.
521,474	—	Byggnadslån.................................................	505,023: 10
698,272	24	, Tomtregleringslån ..........................................	682,117: 32
670,798	13	Lån för kanal- och slussanläggningar ............	650,165: 72
48,427,878	87	„ „ jernvägsanläggningar.......................	43,608,673: 64
4,050,000	—	„ till kongl. telegrafstyrelsen........................	4,462,500: —
4,392,067	15	Fordran af odlingslånefonden........................	4,542,067: 15
12,015,183	7e	Tills vidare förräntade medel...............	12,969,548: 66	67,420,095	59
		= 70,775,675: 15 =
5,590,912	83	Räntor å förestående lån utbalanseras med .......		4,987,201	23
2,561,790	64	Fordran hos Nordtyska banken i Hamburg ........	... 508,870: 39
787,064	67	Dito hos Banque de Paris & des Pavs-Bas i Paris 27.286:96
1	—	Dito hos herrar C. J. Hambro & Son i London ..	... 123,168: 03
	—	Dito hos Dresdner Bank i Berlin ....................	5,024: 97
- -	—	Dito hos Credit Lyonnais i Paris ......................	... 23,018:45	687,368	80
		Hos utländska banker för förräntning insatta medel:
2,496,901	08	Kamtal.............................
15,782	46	Ränta.............................................
1 _ _		Utländska valutor ..............		1,335,000
- -	—	Inlösta, icke afstämplade obligationer af 1880 års lån ..........	26,136	_
1,659,235	76	De konverterade lånens liqvidations- och amortisse-
		mentsfond...........................	1,659,235: 76
686,497	86	De fonderade lånens liqvidations- och amortisse-
		mentsfonder.......................	686,497: 86	2,345,733	62
383	67	Fordran af sistnämda fonder..............
1,119,365	96	Fonden för extra amortering af statsskulden .....	......................	1,244,096	07
		I riksgäldskontorets kassa kontant innestående medel:
8,491	59	förskott till riksdagskostnader ... .	..... 2,386: 86
1,101	21	Dito till kontors- och rättegångsexpenser .....	.... 1,445:42	3,832	28
3,360,851	33	Behållning i riksgäldskontorets folioräkning i riksbanken............	1,821,973	27
		Kapitalräkningen:
208,786,643	37	Skulder utöfver tillgångar .........		232,783,809	30
297,850,697	58	Transport \|312,655,246\| 16

Statsutskottets Memorial N:o 1.

och skulder vid 1896 års början och slut.

Den 1 januari

Kronor öre

375,555 56
1104,761,800 —
44

59,088,444
37,313,500
2G,066,666
34,100,000
18,000,000

10,125

140,889

7,200,000!

121,770 21

Kredit.

Skulder:

Den 31 december

Kronor örei

Fonderade lån:

1860 års lån emot premieobligationer.
1880 „ „ .......................................

1886 „ „ ...............................................

1887 „ „ ..............................................

1888 „ „ ...............................................

1890 „ „ ..............................................

1894 „ „ ..........................................••••

= 280,305,966: 67 ==

Icke fonderade lån:

Gamla 5 procent lånet................................

Göta kanals reparationsfond......................

1891 års tillfälliga lån.............................

- 7,351,014: — =

Af riksgäldskontoret öfvertagna kommunlån
upptagna för teckning af aktier i:

Skåne Hallands jernvägsaktiebolag ...........

Mellersta Hallands dito ............................

Göteborg—Hallands dito.............................

Kapital

244,444:

103,346,100:

58,920,444:

48,566,500:

26,606,666:

33,777,777:

18,000,000:

289,521,933 31

10,125:

140,889:

151,014!

Räntor å förestående lån

431,221:
335,451:
146,159:
— 912,833:
18,538:

■

74 i

60 !
95 |
29
59

931,371188

Af riksgäldskontoret öfvertagna obligationslån:

Skåne—Hallands jernvägsaktiebolags 5 procent

obligationslån .......................................... 1,000,000: j

Malmö—Billesholms dito 4 procent dito 1,302,000: — j

= 2,302,000:

Räntor å förestående lån

6,429:17 2,308,429^7

Diverse skulder:

Å 1895 års anslag till riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, annuiteter och räntor,
återbäring ................................................

287,778,750188}

Bill. till Riksd. Prof. 18!)7. 4 Sami. 1 Afd. 1 lläft.

T ränsport 12 92,912,74813 s

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Den 1 januari
Kronor öre

''297,850,697 58

297,850,697|58

Transport

Inom linien balanserade tillgångar:

— Brandförsäkringsvärdet af Riksdagens
hus .............................. 105,000: —

— Bokföringsvärdet å riksgäldskontor
hus ........ 90,000: —

— Allmänna hypoteksbankens grundfond
............. 30,000,000: —

105,000
90,000
30,000,000

30,195,000

Kronor 30,195,000: —

Den 31 december

Kronor

312,655,246

öre

Summa kronor |312,655,246 16j

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Den 1 januari			Den 31 december
Kronor ''	öre			Kronor	öre
1287,778,750	88		Transport	292,912,748	38
5,600,000		Af kongl. statskontoret till riksgäldskontorets
	förvaltning öfverlemnade kassabehållningar	16,400,000: —
829,178	___	För undsättningar vid missväxter eller fel-
	slagna skördar afsedda medel.....................	882,423: 13
727,171	95	Köpeskillingar för försålda mindre kronolägen-	1,443,305: 17
	heter...........................................................
\| 2,395,074	31	Utelöpande icke afstämplade obligationer af 1880 års konverterade lån ........................ Å anvisade medel för inköp af Hallsberg—•	—--
730
Motala—Mjölby jernväg............................. Återstoden af vid 1890 års riksdag anvisade	730:31
229,042	77
medel för inköp af jernvägen mellan Luleå och norska gränsen ....................................	229,042: 77

___		Dito af vid 1895 års riksdag anvisadt anslag
		för anläggning af en bibana från Vännäs till Umeå ..................................................	150,000: —
944	49	Å 1895 och 1896 års anslag till Riksdagens
bibliotek......................................................	845: 71
289,805	18	Till liqvidations- och amortissementsfonderna	— — _
		Å af kongl. jernvägsstyrelsen levererad netto-
		behållning å Vestkustbanans trafikinkomster januari november månader 1896 ...........	636,150: 69	19,742,497	78
		= 10,193,716: 91 =
		Inom linien balanserade skulder:
i		150,000: — Konung Carl XlII:s hemgiftskapital	150,000: —
.		100,777: 16 Lappmarks ecklesiastik fond ......... 30,000,000: — Af riksgäldskontoret utfärdade till	100,777: 16
		allmänna hypoteksbanken aflem-nade 3 ^ procent obligationer...	30,000,000: —
		3,536: 88 Af lånet på 100 år till Trollhätte
		slussverk: kapital ...................... 1,250: — ränta.......................... 2,286: 88	3,536: 88
\|		30,254,314: 04 Kronor 30,254,314: 04
297,850,697	58		Summa kronor	312,655,246\|16

Statsutskottets Memorial, N:o 1.

Till statsutskottet.

Den komité, som fullmägtige första gången den 24 maj 1888 välde
för att närmast handhafva och bereda de ärenden, som hade samband
med utförande af det fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret
gemensamt lemnade uppdraget i fråga om. uppförande å Helgeandsholmen
af nya byggnader för Riksdagen och riksbanken enligt 1888 års Riksdags
beslut, har, sedan dess uppdrag år efter år förnyats, varit och är
fortfarande i verksamhet. Ledamöter i komitén hafva under år 1896
från och med den 28 mars, då val anstäldes för tiden intill fullmägtiges
första gemensamma sammanträde efter de vid 1897 års lagtima
riksdag förrättade val af fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret,
varit och äro: af fullmägtige i riksbanken herrar Törnebladh och
von Friesen med herr Jonsson såsom suppleant samt af fullmägtige i
riksgäldskontoret herrar Sederholm och Odelberg med herr Östberg
såsom suppleant.

Med ofvannämnda inom fullmägtiges krets utsedde ledamöter hafva
fortfarande för behandling af tekniska ärenden varit adjungerade generallöjtnanten,
friherre B. A. Leijonhufvud, professorn F. G. A. Dahl och
generaldirektören L. Berg, hvilka samtliga omvaldes den 28 mars 1896
för tiden intill fullmägtiges första gemensamma sammanträde, efter det
1897 års Riksdag förrättat ifrågakommande val af fullmägtige i riksbanken
och i riksgäldskontoret.

Öfver de med afseende på byggnadsarbetenas utförande vidtagna
åtgärder under tiden från den 16 januari 1896 till den 18 dennes har

Statsutskottets Memorial N:o 1.

komitén i en till fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret stäld
berättelse lemnat redogörelse; och anhålla fullmägtige att få åberopa
denna med afseende på deri meddelade uppgifter angående ifrågakomua
åtgärder till utförande af 1888 års beslut.

De beslut, som blifvit af fullmägtige i ärendet fattade, framgå af
protokollen den 21 januari, 20 och 24 februari, 5 och 28 mars, 28 maj,
16 juli, 6 augusti, 10 september, 22 oktober, 19 november och 17 december
1896 samt denna dag.

Öfver byggnadsfondens för riksdags- och riksbankshus tillgångar
vid 1896 års början och slut få fullmägtige här meddela följande uppgift:

Den 1 jan. 1896.

kr. 262,737: 4 4 Innestående å upp- och afskrifningsräkning
i Sundsvalls enskilda bank

Den 31 dec. 1896.
kr. 199,686: 8 3

Utlånta medel:

» 5,178,123: — Kapital ........................ 5,228,123: —

» 9,554: 77 Räntor........................... 9,311: 71 5,237,434: 7 1.

» 44,845: 5 7 Behållning å de till riksdagshus komitén

anordnade eller eljest influtna
medel, efter afdrag af utgifterna
....................................................... 50,570: 0 7

kr. 5,495,260: 7 8 Summa kronor 5,487,691: ci

I den skrifvelse, som fullmägtige den 21 januari 1896 afläto till
utskottet, upptogs beloppet af de hos Sundsvalls enskilda bank den 31
december 1895 innestående medel till kr. 257,978: 6 6, medan motsvarande
behållning den 1 januari 1896 här ofvan upptagits till kr. 262,737: 4 4.
Skilnaden, kr. 4,758: 7 8, utgör ränta å upp- och afskrifningsräkning,
hvilken ränta upplupit år 1895, men icke tillgodoförts byggnadsfonden
förr än påföljande år.

I det bland »utlånta medel» här ofvan uppförda kapitalbelopp å kr.
5,228,123: — ingå svenska statens 3,6 procent obligationer på nominelt
3,810,500 kr. bokförda till kr. 3,812,320:—; och hafva fullmägtige den
17:de december 1896 under vissa vilkor medgifvit, att af dessa obligationer
finge efter innevarande års början till kongl. statskontoret för
arbetareförsäkringsfondens räkning säljas ett belopp af omkring 1,4 millioner
kronor till en kurs af 102 procent jemte godtgörelse af upplupen
ränta. Detta beslut är nu satt i verket.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Hvilka byggnadsfondens utgifter för riksdags- och riksbanks
husen å Helgeandsholmen under år 1896 varit framgår af komiténs be
rättelse.

Stockholm den 21 januari 1897.

Fullmägtige i riksbanken:

R. TÖRNEBLADH.

PEHR EHRENHEIM.

TOM LILJEWALCH.

OLOF JONSSON. ROB. ALMSTRÖM.

Fullmägtige i riksgäldskontoret:

	ALB. ANDERSON.
PER SAMZELIUS.	EDW. SEDERHOLM. OTTO. M. HÖGLUND.
J. JOHANSSON.	G. F. ÖSTBERG.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Till herrar fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskon torct.

Riksdagshuskomitén får härmed till herrar fullmägtige afgifva berättelse
angående de åtgärder, som till utförande af 1888 års Riksdags
beslut i fråga om uppförande å Helgeandsholmen af riksdags- och riksbanksbyggnader
vidtagits efter den 10 januari 1896, då berättelse senast
afgafs.

Såsom komitén i sin berättelse den 16 januari 1896 meddelat, afsade
Stockholms rådstufvurätt den 30 mars 1895 dom i den af fullmägtige vid
rätten anhänggigjorda talan om reglering af Helgeandsholmens stränder.
Denna dom, hvilken i sin helhet, så vidt sjelfva saken angår, införts i
komiténs nyssberörda berättelse innehöll i 14 punkter de vilkor och
föreskrifter, livilka rådstufvurätten ansåg böra meddelas för tillåtelsen
att verkställa den nödiga regleringen af Helgeandsholmens stränder.

Mot de sju första punkterna, livilka affattats i öfverensstämmelse
med ett af fullmägtige till rätten den 31 mars 1894 ingifvet regleringsförslag,
funno fullmägtige ej anledning till erinran och ej heller mot
den i punkten 9:o) meddelade bestämmelsen om skyldighet för fullmägtige
såsom sökande att under viss tid, från det nya kajen omkring
Helgeandsholmen blifvit till full höjd uppförd, ansvara för Stockholms
stads kaj mellan Gamla Norrbro och kanslihusets nordvestra hörn, så
att hvarje skada å eller fara för kajen, som under samma tid kunde
genom strömmens åverkan föranledas, skulle af sökandena afhjelpa»
eller undanrödjas.

Deremot funno sig fullmägtige efter erlagdt vad böra hos Kongl.
Maj:ts och rikets svea hofrätt söka ändring i de i punkterna 8:o) samt
l():o)—14:o) meddelade föreskrifterna, så lydande:

Ang. strandregleringen

och rättegången
derom

32 Statsutskottets Memorial N:o 1-

»8:o) att i ersättning för Gamla Norrbrogatan annan laggild trafikled
för åkande och gående anordnas från Mynttorget öfver Helgeandsholmen
till Norrbro eller, derest sådant med hänsyn till de tillämnade
byggnadsföretagen icke låter sig göra, i linie af Drottninggatans, förlängning
öfver hvardera strömgrenen och holmen, med skyldighet tillika
för sökandena att i samma linie uppföra broar öfver strömgrenarne,
lämpade för kör- och gångtrafik; och skall härvid särskild! iakttagas:

a) att bron öfver norra strömgrenen utföres i ett spann med en
spännvidd af 51,67 meter och i öfrigt sålunda, att iria rummet under
bron i midten får en höjd åt 7,8 6 meter öfver slusströskeln;

b) att bron öfver södra strömgrenen utföres i ett spann utan att
föranleda någon minskning i strömmens bredd och på det sätt, att fria
rummet under bron får eu höjd åt 8,6 6 meter öfver slusströskeln;

10:o) att kajen längs Helgeandsholmens blifvande södra sida från
Gamla Norrbro 100 meter vesterut bygges med lutning af omkring 10, i
intill ett djup af högst 1 meter öfver slusströskeln, dock att, derest
kajen under lägsta vattenytan uppföres af trä, nämnda underbyggnad
må förläggas omkring 0,3 meter utanför kajens öfre synliga del, hvars
läge bestämmes enligt punkt 2:o);

ll:o) att trettiotre meter vester om Drottninggatans midtellinie,
då måttet tages längs Helgeandsholmens blifvande norra strandlinie,
byggas tre täta väggar i kajen vinkelrätt mot densamma och på ett
inbördes afstånd från hvarandra af 5 meter, hvilka väggar böra utföras
af beton emellan spontväggar eller ock på annat fullt betryggande sätt
samt göras så djupa och ga sa långt inåt land, att under ett i framtiden
möjligen blifvande dammarbete de provisoriska skyddsmurarne må kunna
sammanbindas med de båda yttre och den permanenta dammlinien med
den mellersta, utan fara att vatten skall kunna bereda sig väg under
eller bakom dessa väggar; och bör trettiotremetersmåttet vara bestämmande
för läget af den mellersta väggen; .

12:o) att jemväl vid holmens södra sida, 60 meter från Drottninggatans
midtellinie, då måttet tagas längs Helgeandsholmens södra kajlinie,
byggas tre liknande täta väggar på samma inbördes afstånd och
med iakttagande af samma försigtighet mot vattnets framträngande
bakom eller under under dem, som här ofvan föreskrifvits i punkten ll:o);

13:o) att kajen midt för de blifvande dammarne samt 10 meter
ofvan och 10 meter nedom dem bygges af mur- eller god och stark
beton med lutning af omkring 10 : 1 till sådant djup, att botten invid
kajen utan fara för densamma kan upptagas i norra strömgrenen till
0,7 meter under och i södra strömgrenen till 1 meter öfver slusströskeln;

Statsutskottets Memorial N:o 1.

14:o) samt att såväl muren på byggnadsplats^ norra sida emellan
den punkt, der Drottninggatans utdragna midtellinie infaller, och Norrbro
som kajen från nämnda punkt till 10 meter från den i punkten ll:o)
angifna dammlinien å Helgeandsholmens norra sida byggas såsom kajer,
så att den tillämnade terrassen kan borttagas och så, att strömmen
omedelbart invid nämnda kajer kan, utan fara för deras bestånd, upptagas
till ett djup af 1 meter öfver slusströskeln.»

Kongl. hofrättens dom meddelades den 21 februari 1896 och innehöll,
vidkommande sjelfva saken, att kongl. hofrätten ej funne skäl att
i rådstufvurättens dom göra annan ändring än att, enär rådstufvurätten
saknat laglig anledning att såsom vilkor för ifrågavarande regleringsföretag
föreskrifva utförande af arbeten till underlättande af framtida
reglering af Mälarens vattenstånd, fullmägtige befriades från fullgörande
af hvad rådstufvurätten i omförmälda punkterna elfva, tolf, tretton och
fjorton föreskrifvit, och skulle fullmägtiges tillstädeskomna motparter
sjelfva vidkännas sina kostnader å saken i kongl. hofrätten.

Sedan ifrågavarande dom anmälts hos fullmägtige, hvilka dervid
beslöto, att revisionsskilling skulle erläggas och ansökning till kongl.
hofrätten ingifvas om tillåtelse att till Kongl. Maj:t hänskjuta hofrättens
dom i hvad den gått fullmägtige emot, blef, sedan det visat sig, att
flere af fullmägtiges motparter lomme att underställa samma dom Kongl.
Maj:ts skärskådan, talan genom fullmägtiges rättegångsombud, vice
häradshöfdingen P. It. Rabe äfven å fullmägtiges vägnar fullföljd hos
Kongl. Maj:t, hvarvid yrkades undanrödjande jemväl af det af rådstufvurätten
stadgade och genom hofrättens dom bibehållna vilkoret i punkten
8:o).

Efter det fullmägtige den 22 oktober 1896 hos Kongl. Maj:t gjort
underdånig framställning om förordnande af särskild föredragande hos
högsta domstolen i det vidlyftiga strandregleringsmålet, hvars snara afgörande
vore ett vilkor för byggnadsarbetets oafbrutna fortgång och
alltså af synnerlig vigt för det allmänna, samt Kongl. Maj:t, enligt hvad
herr statsrådet och chefen för kongl. justitiedepartementet i skrifvelse
den 6 påföljande november meddelat, med bifall till fullmägtiges hemställan
förordnat hofrättsassessoren E. F. U. von Sydow att, i egenskap
af revisionssekreterare, handlägga och till föredragning bereda samt inför
högsta domstolen föredraga ifrågavarande revisionssak angående regleringen
ai Helgeandsholmens stränder, utgafs Kongl. Maj:ts dom den 31
december 1896, hvari Kongl. Maj: t, som ej funnit skid att med anledning
af den af åtskilliga af fullmägtiges vederparter fullföljda talan göra
ändring i hofrättens dom, enär, beträffande fullmägtiges ändringssökande,
Bih. till Itilcsd. Prat. 1S07. 4 Sami. 1 Afd. 1 lläft. 5

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Utförda byggnadsarbeten

för riksdagshuset
m. m.

domstolarne saknat anledning att i förevarande sak, som allenast anginge
reglering af Helgeandsholmens stränder, meddela föreskrifter angående
inrättande af ny trafikled från Mynttorget öfver Helgeandsholmen till
Norrbro eller Norrmalms motliggande strand, pröfvade lagligt undanrödja
de af domstolarne härutinnan gifna föreskrifter.

Så länge strandregleringsfrågan, såsom beroende på domstols pröfning,
ännu var oafgjord, ansågs naturligtvis ingen pålning för den blifvande
riksbanksbyggnaden böra ega rum. Schaktning å byggnadsplatsen
har dock verkstälts och för pålningsarbetet hafva förberedelser vidtagits,
så att detsamma kan omedelbart begynnas.

Den återstående pålningen för riksdagshuset har under år 1896
afslutats och hela antalet dertill använda pålar uppgår till 9,824. Den
under pålningsarbetets gång vunna erfarenheten om undergrundens beskaffenhet
har bekräftat de antaganden derutinnan, till hvilka de föregående
grundundersökningarna föranledde.

Efter pålningens afslutande hafva alla pålarne afsågats till sådant
djup öfver slusströskeln, att den ofvanpå pålarne lagda murgrunden
öfver allt ligger endast 3 meter öfver slusströskeln eller fullt 60 centimeter
(2 fot) under lägsta kända vattenytan. Murgrunden är således
nedförd till ett större djup än härstädes vanligen är förhållandet, äfven
i fråga om kommunens med pålning för grunden utförda byggnadsarbeten.

Till ytterligare befästande af undergrunden hafva pålarna till sin
öfra del omgifvits med ett till ett djup af inemot 1 meter nedspettadt,
tjockt lager af makadam.

Af den i sin helhet till omkring 17,000 kubikmeter beräknade
kallmursgrunden hafva till 1896 års slut uppförts tillhopa 14,963 kubikmeter,
hvaraf under nämnda år 10,750.

Efter det den 26 november 1895 entreprenadaftal afslutits om
uppförande af källaremurarne, som beräknats i sin helhet till omkring
5,000 kubikmeter, har arbetet med murningen fortskridit så, att 1,873
kubikmeter nu utförts.

Med afseende på det gynsamma läge, som byggnadsplatsen erbjuder
för anskaffande af råmateriali erna till murbruk, har, med stöd af fullmägtiges
medgifvande den 28 november 1895, under år 1896 uppförts
en murbruksqvarn så stor, att derifrån kan erhållas den för byggnads -

Statsutskottets Memorial N:o 1.

komplexen erforderliga qvantitet murbruk af bästa beskaffenhet, och det
till billigare pris än dylikt murbruk, levereradt på platsen af enskilda
leverantörer, skulle betinga.

Sedan komitén i en till fullmägtige den 11 mars 1895 aflåten
skrifvelse, som af fullmägtige öfverlemnades till sammansatta stats- och de från riksbankoutskottet
och åberopades såsom fullmägtiges eget yttrande, i fråga
om riksdagshusets höj ddimensioner, anfört, att framför allt frågan, huru- detsamma.
vida eller i hvilken form den tilltänkta kupolen skulle komma till utförande
eller icke, syntes böra i behörig tid tagas i öfvervägande efter
inhemtadt yttrande af fackmän, samt nämnda utskott i sitt utlåtande
den 25 april 1895 (n:o 5) vid sitt deri uttalade, sedermera af Riksdagen
bifallna afstyrkande af, bland annat, väckt motion angående minskning
af det beslutade riksdagshusets höjd och massa, hänvisat till riksdagshuskomiténs
nyssberörda yttrande, vände sig komitén i juni månad 1895
till kammarherren F. Meldahl, professor C. Grundström och professor
F. G. A. Dahl, hvilka den 26 i samma månad afgåfvo utlåtande i saken,
hvari de på anförda skäl förordade kupolens borttagande.

De sakkunniges utlåtande öfverlemnades till arkitekten A. Johansson
för inhemtande af hans yttrande och efter åtskilliga studier afgaf
denne dels den 10 oktober 1895 ett förberedande utlåtande, dels ock,
efter det ritningarna blifvit omarbetade med iakttagande deraf, att kupolen
för riksdagshuset förslagsvis uteslutits, den 28 maj 1896 ett nytt yttrande,
hvari han på anförda grunder förklarade sig anse, att goda skäl
funnes för kupolens borttagande.

Ärendet anmäldes hos fullmägtige den 6 augusti 1896; och beslöto
dervid fullmägtige, i enlighet med komiténs hemställan, att kupolen
skulle uteslutas och ersättas i hufvudsak med annan sådan anordning,
som deröfver upprättade ritningar närmare utvisade.

Beträffande innehållet af de atgifna yttrandena med hvad dertill
hör, lemnar fullmägtiges protokoll för nyssnämnda dag närmare upplysning.

Redan innan det definitiva beslutet om kupolens uteslutande fat- Riksdagshusets
tades, hade komitén vidtagit förberedande åtgärder i en annan traga, klädnad delvis
som kraft vidlyftiga förarbeten, nemligen bestämmandet af det material, bestämd.
som skulle användas till den yttre beklädnaden, närmast af riksdagshuset.
I sådant afseende hade den 1 april 1896 utfärdats inbjudning
till afgifvande af anbud å leverans af huggen sten till riksdagshusets

Statsutskottets Memorial N:o 1.

fasader, hvilken sten kunde vara granit, sandsten eller kalksten; och då
efter anbudstidens utgång anbuden • den 16 juli öppnades, befunnos
sådana till ett antal af 15 hafva inlemnats.

För närmare granskning och uträkning af priserna öfverlemnades
alla anbuden till komiténs adjungerade ledamot professor Dahl och arkitekten
Johansson, hvarförutom komitén med afseende på de anbud, som
gjorts å rödaktig kalksten från Hoburg och gulgrå dylik sten från Kapelhamn
på Gotland lät anställa särskild undersökning angående den påräkneliga
tillgången å dessa stensorter samt kalkstenens beskaffenhet.
I sådant syfte företogs under september månad af friherre Leijonhufvud
och arkitekten Johansson, hvilka åtföljdes af geologen Hj. Lundbohm,
en resa till de ifrågavarande platserna, hvarefter geologen Lundbohm
dels afgaf utlåtanden i ämnet och dels meddelade resultatet af en af

honom redan förut föranstaltad undersökning vid materialpröfningsanstalten
i Göteborg å den gulgråa kalkstenen, hvarom allt närmare
upplysningar meddelas i fullmägtiges protokoll den 17 december 1896.

I fråga om materialet ansågs granit, såsom erbjudande den största
hållfasthet och varaktighet, företrädesvis böra användas till de partier,
hvilkas bearbetning icke erfordrade ett mera mjukformadt ämne.

Af anbuden å granit voro endast tre egnade att ifrågakomma,
nemligen de, som ingifvits af granitaktiebolaget C. A. Kullgrens enka
å ljusgrå granit från Malmön, af Norrtelje mekaniska stenhuggeriaktiebolag
å rödaktig sådan från Norrteljetrakten samt af ingeniören W.
Farup å likartad sten från samma trakt. Tillfälle lemnades vederbörande
att komplettera och modifiera de inlemnade anbuden. Härefter skedde
sammanställning och uträkning af kostnaderna för de olika kombinationerna,
hvarvid såsom kompletteringsmaterial beräknades för den ljusgråa
graniten kalksten från Kapelhamn och för den rödaktiga dylik från Hoburg
å Gotland, i fråga om hvilka kalkstenssorter ingeniören H. Lindström
m. fl. ingifvit anbud.

Siffrorna stälde sig härvid, som följer:

enligt Norrteljebolagets anbud, som

enligt aktiebolaget Kullgrens enkas
anbud:

granit från Malmön kr 754,363: 5 9
kalksten från Kapelhamn
................. „ 143,822: 6 0

loggierna .................. „ 30,000: —

befans ega företräde framför det
Farupska:

granit från Norrteljetrakten
................ kr 613,300: 8 5

kalksten från Hoburg „ 163,321: 71
loggierna ................. „ 30,000: —

Summa kr. 928,186: 19

Summa kr. 806,622: 5 6

Statsutskottets Memorial N:o 1.

De sålunda meddelade siffrorna gifva vid handen att utöfver hvad
det vid ritningarnas fastställande den 5 november 1894 framlagda kostnadsförslaget
vid beräkning af hvad i detsamma motsvarar nu ifrågavarande
utgifter, i allt kronor 717,671: 67, skulle, vid användning af
granit, uppstå en kostnad enligt Norrteljebolagets anbud af kronor
88,950: 8 9 och enligt aktiebolaget Kullgrens enkas af kronor 210,514: 5 2
mer än i nämnda kostnadsförslag beräknats. Med afseende på denna
betydliga skilnad mellan de båda ifrågakomna anbuden å granit och då
enligt de sakkunniges förklarande ur estetisk synpunkt användandet af
den rödaktiga graniten kunde anses fullt berättigadt, fann sig komitén
böra hos fullmägtige tillstyrka antagandet af Norrteljebolagets anbud,
dock definitivt endast i fråga om en del, för hvilken användning af
annat än granit icke ansågs böra ifrågasättas, med rätt för komitén att
kunna inom viss tid afgöra, huruvida den ville begagna sig af anbudet
beträffande den öfriga delen. Komitén utgick härvid från den åsigten,
att med pröfning af frågan, i hvad mån annan stensort kunde komma
till användning i vissa delar af beklädnaden, skulle kunna anstå, till
dess komitén skaffat sig närmare upplysning om beskaffenhet af det
material, som från ena eller andra hållet kunde härför erbjudas.

Ärendet anmäldes hos fullmägtige den 17 december 1896; och
beslöto dervid fullmägtige på skäl, som af protokollet framgå, att, med
bifall till komiténs i ämnet gjorda framställning, låta uppgöra aftal med
Norrtelje mekaniska stenhuggeriaktiebolag om leverans af granit till
riksdagshuset, så inrättadt, att vissa partier, till värde af kronor 220,200: 8 5
skulle ovilkorligen levereras, hvaremot i fråga om öfriga partier, till ett
värde af kronor 393,100: —, rätt skulle förbehållas komitén att under
viss tid hafva öppet att utesluta dessa partier från leveransen.

I samma aftal skulle jemväl bestämmas vissa grunder, enligt hvilka
det ålåge bolaget att äfven för riksbanksbyggnaden leverera samma slags
granit, om sådant påfordrades.

Sedan professor Hermann Fischer, hvilken, enligt hvad af komiténs
berättelser för 1894 och 1895 framgår, tillhandagått komitén med
granskning af uppgjorda förslag till värme- och ventilationsanordningar
i riksdags- och riksbankshusen, den 12 februari 1896 yttrat sig öfver
ett af ingeniören W. Dahlgren omarbetadt värmelednings- och ventilationsförslag,
hvilket grundade sig på ett föregående uttalande al pro -

Förslag till
värmeledning
antaget. Kontrakt
med
ingeniör W.
Dahlgren,

Statsutskottets Memorial N:o 1.

fessor Fischer, samt detta senare förslag vunnit dennes godkännande
med. endast en mindre väsentlig ändring, hvilken blifvit iakttagen, ansåg
komitén denna fråga vara tillräckligt utredd samt träffade, efter det
åtskilliga underhandlingar egt rum, den 21 maj 1899 vilkorligt aftal med
Dahlgren i fråga om värme- och ventilationsanläggningen i såväl riksdags-
som riksbankshuset. Detta vilkorliga aftal godkändes af fullmägtige
den 28 i samma månad; och har genom detsamma Dahlgren
förbundit sig hufvudsakligen att utföra hufvudritningar till uppvärmningsocli
ventilationssystemet i riksdagshuset, samt, om komitén sådant begär,
till riksbankshuset, att utöfva tillsyn å systemets korrekta införande på
byggnadsritningarna, att utföra detaljritningar med materialförteckning,
beskrifning- och förslagskontrakt för entreprenader m. m., äfvensom att
tillse och öfvervaka arbetenas utförande.

Den af Dahlgren uppgjorda planen har blifvit behörigen beaktad
vid de arbeten å riksdagshusets grund, som hittills utförts.

Komiténs inkomster
och
utgifter år
1896.

Riksdagshuskomitén har under år 1896 haft följande tillgångar:

behållning från år 1895 ................................................ kronor

förskott från byggnadsfonden .......................................

influten köpsumma för sålda materialier från de rifna

husen på Helgeandsholmen m. m. .....................

influten hyra för en smedja vid Stora Katrineberg
influtna hyror för lägenheterna
vid Norrbro:

a) inbetalda för år 1896 ......

bazarbyggnaden

ränta för

. kronor 28,500: —
1897 ...... „ 5,625: —

n n ii__

år 1895 å upp- och afskrifningsräkning,
godtgjord den 15 januari 1896 ...........................

44,845: 57.

200,000: —

2,973: 58.
250: —

34,125: —
567: 14

Summa kronor 282,761: 2 9.

Då komiténs behållning vid 1896 års slut utgjorde kronor 50,570: 07,
hafva utgifterna under året alltså utgjort kronor 232,191: 2 2.

Till dessa utgifter hafva rånte- och hyresmedel samt andra särskilda
inkomster lemnat ett bidrag af kronor 37,915: 7 2, hvadan af byggnadsfondens
öfriga medel åtgått kronor 194,275: 5 0. Bland utgifterna
är inberäknadt här ofvan omförmälda räntebelopp, kronor 567: 14, b vil ket,

Statsutskottets Memorial N:o 1.

dock ingått till byggnadsfonden och således i sjelfva verket varit en
inkomst för denna.

Under förbehåll af de jemkningar, som vid slutlig granskning af
räkenskaperna för 1896 kunna blifva af nöden, meddelas här följande
uppgift å de hufvudposter, på hvilka utgifterna fördelas:

Pålning och grundläggning, omfattande arbetskostnad för murning, inköpta
pålar och annat virke, smide, stenkol för pumpverk och

kranar m. m...................................................... kronor 175,849: 8 7 °)

transporter och bogseringar ........................... „ 1,669: 4 5

värmeledningen ................................ „ 5,680: 8 0

omkostnader för bazarbyggnaden ................. „ 1,089: 2 8

ritkontoret ............................................................ „ 23,662: 5 7

Administration:

arfvoden .......................	kronor	13,976:	65
förrådsförvaltning.........	•n	3,172:	80
resekostnader ...............		424:	85
belysning........................	11	146:	12
skrif- och ritmaterialier,
telefonafgifter, post-	•
och trycksaker m. in.	11	638:	21

18,358: 63

Rättegångskostnader och dermed sammanhängande
utredningar ........................................ „ 354: 25

Diverse utgifter:

assuransafgifter............... olycksfallsförsäkringsaf-	kronor	283:19
gifter .......................... läkarearvode och medi-	11	898: 7 3
kamenter .....................	11	1,451: 68
begrafningskostnader ...	11	400: —
reparation ......... ..............	11	582: 90
renhållning ....................	11	187: 50

Transport kronor 3,804:— kronor 226,664: 8 5

*) Då bokslut ännu icke hunnit verkställas, kan bär ej lemnas specifik uppgift å
dem af här angifna kostnader, som afse utgifter för verkstälda arbeten samt utgifter för
i behåll varande materialier.

**) De komiténs ledamöter, som utsetts bland herrar fullmägtige, hafva lika litet för
188C som för föregående år åtnjutit något arfvode för deltagande i komiténs arbeten.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Transport kronor 3,804:— kronor 226,664:8 5

hyra för brandskåp „ 50: —

lösen för åtskilliga handlingar
.......................... „ 103:—

annonser.......................... „ 1,002: 23 v 4,959: 2 3

Utbetalning till byggnadsfonden af ränta å
upp- och afskrifning i Sundsvalls enskilda

bank ................................................................. „ 567: 14

Summa kronor 232,191: 22.

Stockholm den 18 januari 1897.

På riksdagshuskomiténs vägnar:

R. TÖRNEBLADH.

C. R. Troilius.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1897.