Statsutskottets Memorial N:o 1 (Memorial 1894:Su1 su)

Statsutskottets Memorial N:o 1.

N:o 1.

Ank. till Riksd. kansli den 24 januari 1894, kl. 1,30 e. m.

Memorial, med de till innevarande Riksdag afgifna berättelser
dels af fullmäktige i riksgäldskontoret angående riksgäldskontorets
ställning och förvaltning samt dels af fullmäktige
i riksbanken och riksgäldskontor et angående det dem
lemnade uppdraget i fråga om uppförandet a Helgeandsholmen
af nya byggnader för Riksdagen och riksbanken.

Statsutskottet, som fått emottaga såväl den af fullmäktige i riksgäldskontoret,
enligt 74 § af det för detta verk senast utfärdade reglemente,
till Riksdagen afgifna berättelse angående riksgäldskontorets
ställning och förvaltning för den tid, som förflutit, sedan fullmäktiges
berättelse till senaste lagtima Riksdag afgafs, som äfven en af fullmäktige
i riksbanken och i riksgäldskontoret till statsutskottet gemensamt afgifven
berättelse angående utförandet af det fullmäktige meddelade
uppdraget i fråga om uppförande å Helgeandsholmen af nya byggnader
för Riksdagen och riksbanken, får härmed till Riksdagens kännedom
aflemna samma berättelser; och komma utlåtanden häröfver att framdeles
under Riksdagens lopp i behörig ordning afgifvas.

Stockholm den 24 januari 1894.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bih. till Riksd. Prof. 1894. 4 Sami. 1 Afd. 1 liåft. (N:o 1).

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till
1894 års Riksdag.

Enligt § 74 af det vid sistlidne års riksdag för riksgäldskontoret
utfärdade reglemente åligger det fullmäktige i nämnda kontor att till
innevarande års Riksdag afgifva berättelse för den tid, som förflutit,
sedan fullmäktiges berättelse till 1893 års Riksdag afgafs, hvilket fullmäktige
härmed gå att fullgöra.

Som riksgäldskontorets hufvudbok för år 1893 ännu ej kunnat
till fullo afslutas, få fullmäktige erinra, att en del i denna berättelse
förekommande siffror vid bokslutet kunna komma att undergå någon
förändring.

Riksgäldskontorets skulder

(1893 års reglemente §§ 2—3.

Enligt riksgäldskontorets hufvudbok för år 1892 utgjordes kontorets
skulder vid samma års slut af:

oguldna kapitalbeloppet af 1860, 1878, 1880, 188G, 1887, 1888 och 1890

årens fonderade lån ................................................. kronor 266,705,763: 2 9

1891 års tillfälliga lån ............................................ „ 7,200,000: —

depositioner ................................................................ „ 151,014: —

försträckning af fonden för extra amortering af

statsskulden ........................................................ „ 340,000: —

samt diverse skulder ............................................. ,, 1,995,690: 8 7

eller tillhopa kapitalskuld.......................................... kronor 276,392,468: ig

hvartill kom beloppet af den vid årets slut upplupna
ränta å försträckningen af fonden

för extra amortering af statsskulden........... „ 10,846: 6 7

. Summa skulder vid 1892 års slut kronor 276,403,314: 8 3.

Den fonderade skulden har, på sätt här nedan kommer att närmare
visas, under år 1893 genom försäljning af obligationer ökats med

tillhopa ............................................................................ kronor 7,000,444: 4 5

men genom amortering minskats med.................... „ 2,235,606:14

i följd hvaraf denna skuld i dess helhet under

året ökats med....................................................... kronor 4,764,838:31.

Statsutskottets Memorial N:o 1. 3

Då den fonderade skulden vid årets början, såsom ofvan nämnts,

uppgick till ................................................................. kronor 266,705,763: 29

samt under året ökats med nyssnämnda............ „__4,764,838: 31

utgjorde alltså den fonderade skulden vid 1893

års slut ................................................................ kronor 271,470,601: 60

Riksgäldskontorets under år 1891 upptagna

tillfälliga lån utgör fortfarande ............................. „ 7,200,000: —

Under år 1893 har riksgäldskontoret upptagit
ytterligare tillfälliga lån (jfr bilagan till
denna berättelse), hvaraf vid årets slut återstodo

obetalda belopp å tillsammans ............................. „ 2,250,000: —

Depositionerna, eller det s. k. gamla 5-procentlånet (ouppsägbara skulder till Södertelje
stads kyrka och till skepparesocieteten
i Stockholm) samt Göta kanals reparationsfond,
hafva under året icke undergått någon

förändring och utgöra............................................... „ 151,014:

Diverse skulder hafva, på sätt bilagan i
detalj utvisar, minskats med 718,159 kronor 65

öre till ....................................................................-_„ 1,277,531:22

Summa &apftaZskuld vid 1893 års slut (de

inom linien förda skulderna icke beräknade)..... kronor 282,349,146: 8 2

hvartill, kommer upplupen ränta å tillfälligt lån,
hvilken ränta tills vidare utbalanseras med
samma belopp som motsvarande räntepost

nästföregående år......................................... »___10,846: 6 7

Summa skulder vid 1893 års slut ............ kronor 282,359,993:4 0

Då skulderna vid årets början, såsom ofvan ,

nämnts, utgjorde....................................................„ 276,403,314: 83

hafva alltså riksgäldskontorets samtliga skulder

under år 1893 ökats med ............................. kronor 5,956,678:66.

För bedömande af riksgäldskontorets verkliga skuldsumma bör
från beloppet af kontorets skulder vid 1893 års slut kronor 282,359,993: 4 9
dragas beloppet af kontorets vid samma tid

egande fordringar och öfriga tillgångar...... „ 76,247,398: 2o

hvarefter återstår en skuld af................................ kronor 206,112,595: 29.

Motsvarande belopp vid årets början utgjorde kronor 206,877,685: 64.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Riksgäldskontorets inom linien balanserade skulder hafva under år
1893 ej undergått någon förändring. De utgöra 33,254,314 kronor
4 öre.

1893 års räntehafva
utgjort:
för 1860 års premielån

	1878	1)	lån.....
11	1880	Y>	11 •••
11	1886	11	11 .....
11	1887	11	11 .....
11	1888	11	11 .....
11	1890	11	n .....

och amorteringsanslag för de fonderade lånen

............................................ kronor 293,000: —

.............................................. „ 877,220: 24

............................................ „ 5,627,952: —

............................................... „ 2,271,499: 88

.............................................. „ 895,829: 05

.............................................. „ 800,000: —

............................................... „ 1,510,688: 89

Summa kronor 12,276,190: 06.

Härtill bör läggas dels anslag till ränta

för år 1893 å 1891 års tillfälliga lån.................... „ 288,000: —

dels anslag för extra amortering å statsskulden

enligt 1893 års reglemente § 3......................... „ 85,333: 33

Summa anslag år 1893 till ränta och amortering
å statsskulden................................................. kronor 12,649,523:39.

Genom dels fortsatta annuitetsbetalningar i enlighet med faststälda
amorteringsplaner, dels försäljning af obligationer har riksgäldskontorets
kapitalskuld för de fonderade lånen under år 1893 undergått följande
förändringar:

Kronor. Kronor.

1860 års premielån, upptaget mot obligationer
å 2,400,000 thaler, har amorterats.
med................................................... 131,111: u

och derigenom minskats till................................................ 637,777: 7 8

1878 års 4 procent lån å 1,500,000 pounds
sterling, eller 37,650,000 francs, har

amorterats med......................................... 287,472: 80

och derigenom nedgått till................................................... 15,835,701: 6 0

Transport 418,583: 91 16,473,479: 38.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Kronor. Kronor.

Tarnsport 418,583: 91 16,473,479: 38

1880 års 4 procent lån, hvaraf utfärdats tre
emissioner, hvar och en å 39,930,000
kronor, motsvarande 2,200,000 pounds
sterling eller 55,440,000 francs eller

44.880.000 riksmark, har amorterats

med............................................................ 1,306,800: —

och derigenom minskats till............................................... 107,375,400: —

1886 års procent lån å 72,000,000
kronor eller 81,000,000 riksmark, hvaraf
vid 1893 års början var emitteradt
ett belopp af 57,208,888 kronor 88

öre, har amorterats med....................... 219,555: 56

men genom ytterligare försäljning under
året af obligationer å 3,464,444 kronor
45 öre har skulden för detta lån ökats till...... 59,551,111: 11

1887 års 3,6 procent län mot obligationer,
ouppsägbara från innehafvarens sida,
hvaraf vid 1893 års början var emitteradt
ett belopp af 23,155,500 kronor,
har under året genom ytterligare försäljning
af obligationer å tillhopa

3.536.000 kronor ökats till............................................ 26,691,500: —

1888 års 3 procent lån, likaledes emot

obligationer, från innehafvarens sida
ouppsägbara, har under år 1893 icke
undergått någon förändring, utan utgöres
fortfarande af ursprungliga beloppet
.......!............................................................................ 26,666,666:6 7

1890 års 3-1 procent lån å 35,555,555
kronor 56 öre, motsvarande 40,000,000
riksmark eller 1,960,000 pounds sterling
eller 49,360,000 francs, har amorterats
med................................................ 290,666: 6 7

och derigenom minskats till................................................. 34,712,444: 44.

Riksgäldskontorets kapitalskuld för •
de fonderade lånen, som sålunda under

år 1893 amorterats med .......................... 2,235,606: 14

uppgick alltså vid samma års slut, såsom

ofvan nämnts, till............................................................. 271,470,601:60

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Från den nu uppgifna skulden för de fonderade lånen böra dock
afdragas dessa låns amortissementsfonders behållningar, vid 1893 års
slut utgörande 2,193,840 kronor 60 öre.

Förutom ofvan omförmälda amortering hafva under år 1893 vederbörligen
afförts de obligationer, hvilkas belopp, 38,500 riksmark, enligt
faststäld amorteringsplan ocb verkstäld utlottning, fallit å den vid
amorteringstideu icke utlemnade andel af 1886 års lån. Vid innevarande
års början återstående beloppet af osålda icke utlottade obligationer af
nämnda lån uppgick till 12,197,500 riksmark.

De fonderade ännu icke infriade lånen hafva under tiden till 1893
års slut amorterats med följande belopp, nemligen:

1860	års	premielån
1878		lån ...........
1880		ii ...........
1886		H ...........
1890		.........

......................... kronor 4,695,555: 55

....................... „ 2,804,630: 4 0

......................... „ 11,370,975: —

........................ „ 1,122,222: 23

......................... „ 843,111: 12

eller tillhopa kronor 20,836,494: 3 0

Om härtill lägges beloppet af den amortering,
som egt rum å de numera konverterade
lånen af 1855, 1858, 1860, 1861, 1864, 1866,

1868, 1870, 1872, 1875 och 1876, hvilken amortering
utgör.............................................................. „ 31,673,529: 34

befinnes, att hela den hittills å den fonderade

statsskulden verkstälda amortering uppgår till kronor 52,510,023: 6 4

Utom här ofvan specificerade skulder å 271,470,601 kronor 60
öre hade riksgäldskontoret vid 1893, års slut följande, räntebärande
skulder, nemligen:

1891 års tillfälliga 4 procent lån ............................. kronor 7,200,000: —

det s. k. gamla 5 procent lånet................................. » 10,125: —

Göta kanals mot 5 procent ränta innestående

reparationsfond ..................,........................................ » 140,889: —

samt under år 1893 upptagna, tillfälliga lån:

hos Skandinaviska Kreditaktiebolaget mot 4| %

ränta...................................................................... » 1,100,000: —

Transport kronor 8,451,014: —

Statsutskottets Memorial N:o 1.

hos Postsparbanken mot 4 % ränta
» Stockholms läns sparbank mot

Transport kronor	8,451,014: —
................... »	850,000: —
d:o d:o ........ »	300,000: —
Kronor	9,601,014: —.

Vid 1892 års slut hade fonden för extra amortering af statsskulden

en behållning af.................................................................. kronor 614,761:06

Under år 1893 utgjorde fondens inkomster:
anslag enligt reglementets § 3 kronor 85,333: 3 3

räntor å fondens medel ............... d 26,010: 51 » 111,343: 8 4

till följd hvaraf fondens behållning vid 1893 års

slut uppgick till ............................................................ » 726,104: 90

Häraf utgjorde upplupen, icke förfallen ränta »_7,370: 92

hvadan fondens kapitaltillgång belöpte sig till......... kronor 718,733: 9 8.

Denna tillgång var placerad på följande sätt:

1888 års 3 % obligationer å nominelt 570,000

riksmark, bokförda till................................................. kronor 446,678: 68

1890 års 31 % obligationer å nominelt 105,000

riksmark, bokförda till ............................................... » 89,655: 54

innestående å deposition i banker mot 4 °/o ränta » 170,000: —

innestående å folioräkning............................................. » 12,399: 8 6

kronor 718,733: 98.

Riksgäldskontorets fordringar och öfriga tillgångar.

(1893 års reglemente §§ 4—6.)

Vid slutet af år 1892 utgjorde dessa fordringar och tillgångar

(de inom linien förda oberäknade) ........................ kronor 69,525,629: 19.

Under år 1893 hafva de ökats med............ „ 6,721,769:01.

och utgjorde således vid samma års slut ............ kronor 76,247,398: 2 0.

Då det utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper, hvilket fullmäktige
såsom vanligt fogat vid denna berättelse, för hvarje särskild

Statsutskottets Memorial N:o 1.

post utvisar förändringen med dessa fordringar och tillgångar, få fullmäktige,
beträffande detaljerna häraf, hänvisa till samma räkenskapsutdrag.

Af till betalning förfallna annuiteter å de från riksgäldskontor et till
kanal- och jemn ägs anläggning ars utförande samt till byggnader utgifna
lån hafva nedan nämnda belopp ännu ej af vederbörande till riksgäldskontoret
guldits å följande lån nemligen:

Till Dalslands kanal-aktiebolag, för segelleds öppnande från Hattefura
till sjön Stora Lee:

Å detta lån, primitivt 800,000 kronor, skulle vid slutet af hvart
och ett af åren 1891—1893 inbetalts en annuitet af 5 procent eller

40,000 kronor, tillsammans............................................. kronor 120,000: —-

Deraf hafva hittills endast inbetalts i afräkning

å 1891 års annuitet ....................................................... „ 19,261: 67.

så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör ... kronor 100,738: 33.

Vid 1892 års utgång utgjorde kontorets förfallna fordran 109,666
kronor 33 öre.

Till Kinda kanals aktiebolag:

Utaf 1886 —1893 årens annuiteter, utgörande för hvarje år, 21,875

kronor, eller tillsammans ............................................ kronor 175,000: —

hafva i afräkning å 1886 års annuitet inbetalts „ 11,289: 7 6.

och återstodo således förfallna oliqviderade ... kronor 163,710: 24.
Aid 1892 års slut utgjorde kontorets förfallna fordran 152,626
kronor.

Till Uddevalla—Venersborg-Herrljunga jernvägsaktiebolag:

Annuiteterna för åren 1892 och 1893 å 162,000 kronor motsvarande
5 procent å lånesumman, 3,240,000 kronor, utgöra till -

sammans............................................................................. kronor 324,000: —

Deraf äro inbetalda å 1892 års annuitet ........ „ 62,000: —

och uppgår kontorets förfallna fordran till kronor 262,000: —

hvarå öfverränta å 6 procent blifvit inbetald till 1893 års slut.
Vid 1892 års slut uppgick riksgäldskontorets förfallna fordran
till 162,000 kronor.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Till Vislanda—Bolmens jernvägsaktiebolag:

Å de- vid 1885—1893 årens slut förfallna annuiteter å lånet

785,000 kronor, motsvarande procent, eller 43,175 kronor för åren

1885 och 1886.............................. kronor 86,350: —

och 5 procent, eller 39,250
kronor, för åren 1887—1893,

eller tillsammans ..................... 274,750:— kronor 361,100: —

äro inbetalda i afräkning å 1885 års annuitet „ 22,682: 5 0.

och utgör kontorets förfallna, med 6 procent

öfverränta löpande fordran ............................................ kronor 338,417: 5 0.

Kontorets förfallna fordran vid 1892 års slut uppgick till 299,167
kronor 50 öre.

Till Hultsfred—Vesterviks jernvägsaktiebolag.

Å de vid 1892 och 1893 årens slut förfallna annuiteter, 87,500

kronor hvartdera året, tillsammans............................. kronor 175,000: —

äro inbetalda i afräkning å 1892 års annuitet „ 10,000: —

och utgör kontorets förfallna fordran............... kronor 165,000: —

öfverränta är inbetald till 1893 års slut.

Vid 1892 års slut uppgick kontorets annuitetsfordran till 140,000
kronor.

Till Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo jernvägsaktiebolag:

Å 1893 års annuitet, motsvarande 5 procent å primitiva låne -

beloppet 1,865,000 kronor eller..................................... kronor 93,250: —

inbetaides i slutet af december samma år ...... „ 15,000: —

och utgjorde kontorets förfallna fordran, hvarå
öfverränta liqviderats ........................................................ kronor 78,250: —

Kontorets förfallna fordran vid 1892 års slut utgjorde 58,250
kronor.

Till Gotlands jernvägsaktiebolag.

Å detta lån, primitivt 500,000 kronor, hafva å 1889—1893 årens

annuiteter å 25,000 kronor, eller tillsammans ......... kronor 125,000: —

i afräkning å 1889 års annuitet inbetalts...... ,, 16,000: —

och utgör kontorets fordran, utom öfverränta kronor 109,Ö0Ö: —
Bih. till Riksd. Prof. 1894. 4 Sami. 1 Afd. 1 Häft. 2

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Vid 1892 års slut utgjorde bolagets annuitetsskuld 84,000 kronor.

Bolaget har anmält, att förstärkning af den rörliga materielen
och anskaffande af nya stålräls hindrat afbetalning å bolagets skuld
till riksgäldskontoret.

Till Lenna—Norrtelje jernvägsaktiebolag:

Å detta lån, som beviljats till ett belopp af 750,000 kronor, hvaraf
endast utbetalts 746,197 kronor 94 öre, skulle 4| procent ränta in -

betalas under åren 1887 och 1888 med tillsammans kronor 51,578:91,

Kapitalafbetalning och ränta år 1889............... „ 35,661: 6 6.

Annuiteter den 1 januari 1890—1894 å 37,309

kronor 90 öre .................................................................... ,, 186,549: 50.

kronor 273,790: 07.

Under år 1893 inbetaides ................................... „ 10,000: —

hvadan kontorets förfallna fordran utom öfver ränta

utgör........................................................................... kronor 263,790: 0 7.

Vid 1892 års slut utgjorde bolagets rånte- och annuitetsskuld
236,480 kronor 17 öre.

Till Svartelfs jernvägsaktiebolag:

Å detta lån, som utbetalts med 341,000 kronor, äro annuiteterna
den 1 januari 1892, 1893 och 1894 obetalda med tillsammans, öfver ränta

oberäknad.................................................................. kronor 51,147: 37.

deraf 1892 års annuitet 17,047 kronor 87 öre samt 1893 och
1894 års annuiteter hvardera 17,050 kronor.

Den första januari 1893 utgjorde kontorets förfallna annuitetsfordran
34,097 kronor 87 öre.

Till Kinds härads jernvägsaktiebolag;

Å detta lån, primitivt 500,000 kronor, skulle den 1 juli 1891—1893 inbetalas
en annuitet af 25,000 kronor, eller tillsammans kronor 75,000: —
Deraf äro hittills å 1891 års annuitet inbetalda ,, 20,000: —

och utgör kontorets fordran ................................. kronor 55,000: —

med 6 procent öfverränta å 55,000 kronor från innevarande års
början.

Vid 1892 årB slut utgjorde riksgäldskontorets fordran, utom öfverränta
40,000 kronor.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Till Vittsjö—Hessleholms jernvägsaktiebolag:

Å lånet till detta bolag 404,000 kronor skulle den 1 oktober

1893 inbetalas....................................................................... kronor 19,762:22

som uteblifvit och hvarå 6 procent öfverränta beräknas.

Till Bergslagernas jernvägsaktiebolag:

Å det lån 1,707,800 kronor, som bolaget, mot 4 procent obligationer
af den 31 december 1891, erhållit i riksgäldskontor i utbyte
mot förfallna, icke inlösta räntekuponger till bolagets 5 procent obligationer
af den 15 januari 1874, har räntan icke blifvit erlagd den 1 juli

1892 med ..................................... kronor 31,307: 37

den 1 januari och den 1 juli

1893 samt den 1 januari 1894

å 34,156 kronor......................... 102,468: — kronor 133,775: 37.

Till Skara domkapitel:

för förändring och tillbyggnad af elementarläroverksbyggnaden
i Skara:

För detta ändamål utbetaldes

den 7 augusti 1868 kronor 20,000: —

den 29 jan. 1869 „ 20,000: — kronor 40,000: —

den 7 augusti af 1,000 kronor å hvartdera lånet, eller tillhopa 2,000
kronor årligen.

Utaf 1889—1893 årens anuuiteter, tillsammans......... kronor 10,000: —

hafva under år 1893 inbetalts................................. ,, 1,000: —

och utgör således kontorets förfallna fordran ... kronor 9,000: —

Motsvarande fordran utgjorde vid 1892 års slut 8,000 kronor.
Vid jemförelse mellan förestående, icke inbetalda förfallna annuiteter
och räntor, uppgående den 1 januari 1894 till kronor 1,749,591: 60
och obetalda förfallna annuiteter och räntor

den 1 januari 1893......................................................... .» 1,389,751: 24.

visar sig, att riksgäldskontorets förfallna fordran
under år 1893, med tillägg af de den 1 januari

detta år förfallna obetalda annuiteter, ökats med kronor 359,840: 36.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Riksgäldskontorets inom linien balanserade tillgångar hafva icke
undergått någon förändring under år 1893. De utgöra 33,195,000
kronor.

Sistlidne års Riksdag medgaf, att de inteckningar, som i Norbergs
jernvägs nya aktiebolags jernväg meddelats till säkerhet för två
bolaget beviljade statslån enligt två särskilda, af bolaget den 21 maj
1855 utfärdade förbindelser, hvardera å 150,000 kronor, finge dödas,
så vidt de besvärade det å en i statsrådsprotokollet omförmäld, af
kommissionslandtmätaren Carl Robert Zettergren år 1878 upprättad
karta med åtecknad beskrifning utmärkta område om 16 qvadratref
75 qvadratstänger eller 2 tunnland 31,7 kappland, med vilkor att
bolaget dessförinnan å det af förenämnda lån, hvarå annuiteten utgår
med 3 procent, till riksgäldskontoret utom den stadgade amorteringen
afbetalt ett belopp af fem tusen kronor.

Med anledning häraf har omförmälda aktiebolag den 8 juli förlidet
år till riksgäldskontoret inbetalt nämnda belopp, 5,000 kronor.

Af de från jernvägshypoteksfonden utlemnade lån, ursprungligen
utgörande 7,864,000 kronor, återstod vid 1893 års ingång oguldet ett
lån å 1,829,400 kronor. Detta lån har under sistlidne år blifvit återbetaldt,
till följd hvaraf vid samma års slut, i enlighet med de af
1879 års Riksdag för jernvägshypoteksfonden meddelade föreskrifter,
icke något lån var från fonden utlemnadt. Sedan fondens återstående
skuld till riksgäldskontoret blifvit gulden, hade fonden vid slutet af år
1893 en behållning af 152,560 kronor 50 öre, af hvilket belopp 151,500
kronor utgjorde kapital, insatt i bank på deposition mot 4 procents
ränta, och återstoden hvad af denna ränta upplupit till årets slut.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Till betalning från riksgäldskontoret anvisade statsutgifter.

(1893 års reglemente §§ 7—19.)

Till inköp af Hudiksvalls jernvägsaktiebolags jernväg mellan
Hudiksvall och Näsviken, dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande
till norra stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel
beviljade 1885 års Riksdag, förutom eftergift af en riksgäldskontorets
fordran hos nämnda bolag å 185,677 kronor 97 öre, ett anslag al
4,623,300 kronor, att utgå med 2,000,000 kronor år 1886, med 2,350,300
kronor år 1887 och 273,000 kronor år 1888.

Anslagsbeloppen för åren 1886 och 1888 samt 1,999,489 kronor
82 öre af anslaget för år 1887 anvisades att utbetalas till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, som ock i riksgäldskontoret lyftat dessa belopp.
Återstående 350,810 kronor 18 öre af anslaget för år 1887 skulle
enligt Riksdagens beslut utgå till jernvägsaktieholaget sålunda, att
staten den 31 december 1887 till boiaget betaide dels mot erhållande
af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer ett deremot
svarande belopp, beräknadt till 105,624 kronor 7 öre, dels ock ytterligare
245,186 kronor 11 öre.

Af sistnämnda båda belopp hade vid 1893 års början af riksgäldskontoret
till bolaget, i mån af fullgjorda prestanda, utbetalts tillsammans
345,686 kronor 11 öre. Återstoden af köpeskillingen, 5,124
kronor 7 öre, innestår fortfarande i riksgäldskontoret, enär bolaget
ännu ej till riksgäldskontoret aflemnat de i jernvägen intecknade obligationer,
hvilkas erhållande utgör vilkoret för sistberörda belopps utfående.

Likaså innestå ännu i riksgäldskontoret 730 kronor 31 öre af
köpeskillingen, 4,000,000 kronor, för den enligt 1879 års Riksdags
beslut inköpta Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg.

Till inköp af jernvägen mellan Lideå och gränsen mot Norge för
en köpeskilling af högst 6,750,000 kronor anvisade 1890 års Riksdag
till Kongl. Maj:ts förfogande ej mindre nämnda belopp än äfven för
bestridande af omkostnader vid köpet 250,000 kronor, eller tillsammans
7,000,000 kronor, att utgå från riksgäldskontoret, med rätt
för Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när Kong]. Maj:t funne sådant
nödigt.

Af detta anslag utbetaldes under år 1891 såsom köpeskilling för
jernvägen 6,500,000 kronor. Såsom omkostnader vid köpet har under
år 1892 utgått ett belopp af 19,749 kronor 93 öre. Återstoden af

Statsutskottets Memorial N:o 1.

det till bestridande af dylika kostnader beviljade belopp å 250,000
kronor, eller 230,250 kronor 7 öre, innestår fortfarande i riksgäldskontoret.

Riksdagen stälde år 1892 till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp
af 2,800,000 kronor, att i mån af behof lyftas i riksgäldskontoret,
för att användas till kompletteringsarbeten å Luleå—Gellivarabanan och
till inköp af rullande materiel för densamma äfvensom till ersättande
af de för banan under år 1891 häfda utgifter.

Häraf äro under år 1892 i riksgäldskontoret lyftade tillsammans

2,570,000 kronor. Återstoden, 230,000 kronor, har ännu icke af Kongl.
Maj:t disponerats.

För anskaffande af rörlig materiel till bansträckan Vännäs—öfverLuleå
stälde sistlidne års Riksdag till Kongl. Maj:ts förfogande ett
belopp af 800,000 kronor, att i mån af behof under år 1894 lyftas i
riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att, derest Kongl. Maj:t
så pröfvade nödigt, deraf använda högst 500,000 kronor till inköp af
malmvagnar för Luleå— G elliv ar a-banan samt att redan under år 1893
i riksgäldskontoret lyfta hvad som för dylikt inköp kunde inom sistnämnda
belopp erfordras.

Sedan Kongl. Maj:t bemyndigat jernvägsstyrelsen att af detta
anslag under år 1893 lyfta 500,000 kronor till inköp af malmvagnar
för berörda jernbana, har riksgäldskontoret den 23 juni sistlidne år
för omförmälda ändamål utbetalt 500,000 kronor. Återstoden af anslaget
innestår fortfarande.

Till af slutande af arbetena å stambanan mellan Vännäs (Nyby)
och öfver-Luleå (Boden) har 1893 års Riksdag för år 1894 beviljat
ett anslag af 3,700,000 kronor och deraf till utgående från riksgäldskontoret
anvisat 3,000,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition
utbetalas.

Den 2 innevarande månad lyfte jernvägsstyrelsen af detta anslag
1,000,000 kronor, och har styrelsen anhållit att den 2 instundande
februari deraf ytterligare utbekomma 900,000 kronor.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar beviljade 1886 års Riksdag
en lånefond af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från och med
år 1887 med 1,000,000 kronor årligen. Denna fond har af Kongl.
Maj:t sålunda disponerats, att deraf tilldelats:

Skara—Kinnekulle—Venerns jernvägsaktiebolag... kronor 324,000: —

Svartelfs jernvägsaktiebolag...................................... „ 341,000: —

Halmstad—Bolmens jernvägsaktiebolag .................. ,, 824,915: —

Transport kronor 1,489,915

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Transport

Mellersta Blekinge jernvägsaktiebolag ..................

Fogelsta—Vadstena—Ödeshögs jernvägsaktiebolag
Falu—Rättviks jernvägsaktiebolag

kronor 850,000: —
hvilket lån bolaget dock sedermera för Kongl.
Maj:t anmält sig icke vara i tillfälle
mottaga.

Mora—Venerns jernvägsaktiebolag...........................

Vittsjö—Hessleholms jernvägsaktiebolag

kronor 410,000: —
hvilket belopp Kongl. Maj:t dock sedermera,
i sammanhang med bolaget beviljadt tillstånd
till minskning af den i kostnadsförslaget
för jernvägen upptagna rullande

materielen, nedsatt till ..............................

Mariestad—Kinnekulle jernvägsaktiebolag ............

Klippan—Röstånga jernvägsaktiebolag ..................

Skymnäs—Munkfors jernvägsaktiebolag................

kronor 1,489,915: —
„ 1,120,250: —

„ 300,000: —

1,000,000: —

404.000

305.000

290.000
90,835

Summa kronor 5,000,000

Hela detta belopp har blifvit från riksgäldskontoret utbetaldt med
undantag af 18,000 kronor af det mellersta Blekinge jernvägsaktiebolag
beviljade lån.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar beviljade 1891 års
Riksdag likaledes en lånefond af 5,000,000 kronor, att utgå under fem
år från och med år 1892 med 1,000,000 kronor årligen. Denna fond

har Kongl. Maj:t disponerat på det sätt, att deraf tilldelats:

Norra Södermanlands jernvägsaktiebolag ............... kronor 1,800,000: —

Malmö—Tomelilla jernvägsaktiebolag ........ „ 1,300,000: —

Norrköping—Söderköping—Vikbolandets jernvägsaktiebolag
...................................................... ii 653,000:

Uddevalla—Lelångens jernvägsaktiebolag ............ ,, 1,247,000: —

Summa kronor 5,000,000: —
Af dessa lån har hittills från riksgäldskontoret utbetalts:

till Norra Södermanlands jernvägsaktiebolag......... kronor 1,050,000:

,, Malmö—Tomelilla „ „ ........ 800,000:

„ Norrköping—Söderköping—Vikbolandets jernvägsaktiebolag
................................................... ii__400,000:

Summa kronor 2,250,000: —

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Härförutom har 1891 års Riksdag beviljat och stält till Kong].
Maj:ts förfogande ett belopp af 2,350,000 kronor, att anvisas såsom
lån åt Hernösand—Sollefteå jernvägsaktiebolag och utgå med ena hälften
under år 1892 och med andra hälften under år 1893.

Sedan Kongl. Maj:t bestämt tiderna för lyftning i riksgäldskontor
af det nämnda jernvägsaktiebolag sålunda beviljade lån, kar
till bolaget, i mån af fullgjorda prestanda, utbetalts:

i maj 1892 ....................................................... kronor

i september 1892.............................................

i januari 1893 ................................................

i maj 1893 .......................................................

i december 1893 .............................................

675.000
499,600

340.000
52,000

756,500

Summa kronor 2,323,100

Till betäckande af anvisningar å den af 1883 års Riksdag beslutade
odling slånefonden hafva erforderliga fyllnadsbelopp för åren
1885—1888 af riksgäldskontor inbetalts till statskontoret med 2,675,355
kronor 91 öre. Härförutom hafva, jemlikt 1888 års riksdagsbeslut,
anvisats följande fyllnadsbelopp, nemligen för år 1889 365,406 kronor
34 öre, för år 1890 97,730 kronor 12 öre, för år 1891 643,777 kronor
79 öre och för år 1892 609,796 kronor 99 öre, hvaraf statskontoret
lyftat beloppen för åren 1889—1891, tillhopa 1,106,914 kronor 25 öre.

Den ränta, statskontoret har att för ifrågavarande försträckningar
godtgöra riksgäldskontoret, är för de belopp, hvilka blifvit öfverlemnade
före utgången af år 1889, bestämd till 4 procent för år, och för
de belopp, som öfverlemnats under åren 1890 och 1891, till 3 £ procent
för år. Räntan å de belopp, hvilka för fondens räkning inbetalts till
statskontoret under åren 1892 och 1893 eller hädanefter kunna komma
att öfverlemnas, är, intill dess fullmäktige annorlunda besluta, bestämd
till 4 procent för år. Till följd häraf skall statskontoret erlägga 4 procent
ränta å 3,056,764 kronor 32 öre och 31- procent ränta å 725,505
kronor 84 öre.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

För fullbordande af restaurations arbetet å Skara domkyrka anvisade
1892 års Riksdag dels å extra stat för år 1893 ett anslag till belopp
af 35,000 kronor, dels på riksgäldskontoret 40,000 kronor såsom lån,
att af domkyrkan återgäldas medelst en årlig annuitet af fem procent
å den ursprungliga lånesumman, af hvilken annuitet skulle beräknas
fyra procent ränta å det vid hvarje liqvid återstående oguldna kapitalbeloppet
och återstoden anses såsom kapitalafbetalning, allt under vilkor,
att någon utbetalning icke finge ega rum förr än styrkt blifvit, att
domkyrkans byggnadskassa egde tillräckliga medel för arbetets fullständiga
fullbordande; och skulle, sedan lånebeloppet utbetalts, riksgäldskontoret
ega att af statskontoret utbekomma ersättning.

Ifrågavarande lånebelopp å 40,000 kronor har, sedan hos fullmäktige
blifvit styrkt, att domkyrkans byggnadskassa till sitt förfogande
egde tillräckliga medel för restaurationsarbetets fullständiga fullbordande,
den 8 december nästlidne år utbetalts, hvarefter riksgäldskontoret den
29 i samma månad derför erhållit ersättning af statskontoret.

För fortsatt utveckling af statens telefonväsende bemyndigade 1893
års Riksdag fullmäktige att tillhandahålla telegrafstyrelsen ett lånebelopp
af 1,000,000 kronor på vilkor, lika med dem, som bestämdes för de af
telegrafstyrelsen, enligt 1891 och 1892 års Riksdagars beslut, i riksgäldskontoret
för enahanda ändamål lyftade lånebelopp å tillsammans
2,000,000 kronor.

På grund häraf har telegrafstyrelsen under sistförflutna år, efter
bemyndiganden af Kongl Maj:t, i riksgäldskontoret lyft:

i april ........................................................... kronor 500,000: —

i augusti ........................................................, 250,000: —

i oktober ....................................................... „ 100,000: —

i december ................................................... „ 150,000: —

kronor 1,000,000: —

Den ränta, telegrafstyrelsen har att erlägga å dessa medel, är
bestämd till 4 procent för år, att betalas halfårsvis.

Af det lånebelopp å 1,000,000 kronor, som enligt 1891 års riksdags
beslut tillhandahållits telegrafstyrelsen för ofvan nämnda ändamål,
har styrelsen den 30 december sistlidne år återbetalt 50,000 kronor.

Bih. till Riksd. Prot. 1894. 4 Sand. 1 Afd. 1 Häft.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Kassaförstärkning åt statskontoret.

(1893 års reglemente § 20.)

Genom kongl. brefven den 9 september 1892 samt 3 mars och
2 juni 1893 har statskontoret bemyndigats att, i mån af behof, i riksgäldskontor
lyfta kassaförstärkning med resp. 3,000,000 kronor,

2,500,000 kronor och 2,500,000 kronor.

Dessa belopp har statskontoret lyft sålunda:

1892	den	10 september.......	...................... kronor	2,500,000	—
1893	11	10 mars ................		2,500,000	—
11	11	1 juni ...................	...................... 11	500,000	—
11	11	15 „ ...................	....................... 11	1,000,000	—
11	11	30 „ ..................		1,000,000	—
11	11	31 augusti.............		500,000	—
			Summa kronor	8,000,000	—

På riksgäldskontor anvisade kreditiv.

(1893 års reglemente §§ 21—24.)

Någon lyftning af berörda kreditiv har under den tid, denna berättelse
omfattar, icke egt rum.

Af statskontoret utbetalda, i riksstaten uppförda anslag.

(1893 års reglemente § 40.)

Till bestridande af annuiteter och räntor, riksdags-, kyrkomötesoch
revisionskostnader samt aflöningar har riksgäldskontoret fått från
statskontoret mottaga:

i januari månad......................................... kronor 600,000: —

i februari „ ........................................ „ 800,000: —

Transport kronor 1,400,000: —

Statsutskottets Memorial N:o 1.

i mars månad
i april „

i juni _ „

i augusti „
i september ,,
i november „

Transport kronor 1,400,000: —

.................. „ 3,600,000: —

................... „ 1,700,000: —

................. „ 800,000: —

..............„ 500,000: —

................... „ 2,000,000: —

................... „_ 1,034,900: —

Summa kronor 11,034,900: —

Riksdagskostnader.

(1893 års reglemente § 25.)

Enligt till 1893 års slut sig sträckande redovisning öfver kostnaderna
för samma års riksdag hafva dessa uppgått till följande belopp:
arfvoden och resekostuadsersättning till Andra

Kammarens ledamöter ........................................... kronor 289,218: 24

arfvoden och traktamenten till kansli och vakt betjening.

...................................................................... » 119,269: 88

trycknings- och häftningskostnader............. ,, 98,145:07

diverse utgifter................................................................... n 26,004: 80

Summa kronor 532,637: 99

Riksgäldskontorets inkomster och kassaräkning.

(1893 års reglemente §§ 36—48.)

De under år 1893 till riksgäldskontorets kassaräkning influtna
medel, behållningen vid årets början, 2,419,232 kronor 94 öre oberäknad,

hafva uppgått till ........................................................ kronor 30,719,053: 13

Samma räknings utgifter under året hafva
utgjort ..........................................................................21__31,614,875: 48

utvisande dessa summor en omsättning
under år 1893 å riksgäldskontorets kassaräkning

af • _ ............................................................................... kronor 62,333,928: 61

Statsutskottets Memorial N:o 1.

För beskaffenheten och beloppet af de förnämsta bland dessa utgifter
är å behöriga ställen i denna berättelse redogjordt.

De hufvudsakligaste inkomstposterna hafva utgjorts af:
kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda
föremål utgifna lån .............................. kronor 2,477,768: 5 3

inbetalning af tills vidare förräntade medel jemte

ränta derå ...............................................................

valuta för sålda 31 procent obligationer af 1886

års lån .....................................................................

valuta för sålda 3,6 procent obligationer af 1887

års lån ....................................................................

af statskontoret levereradt anslag til annuiteter

och räntor m. m.................................................

upptagna tillfälliga lån................................................

återbetalning af jernvägshypoteksfondens skuld
med ränta ..............................................................

Riksgäldskontorets utlåning.

(1893 års reglemente § 46.)

I enlighet med Riksdagens föreskrift hafva, i den mån behållningarna
och riksgäldskontorets utgifter sådant medgifvit, riksgäldskontorets
tillgångar gjorts räntebärande, och hafva i sådant hänseende
från riksgäldskontorets kassaräkning utlemnats 3,360,347 kronor 10 öre.

Vid 1893 års slut utestående, tills vidare förräntade medel utgjorde
i kapital:

3,301,364: 37

3,283,088: 89

3,374,430: —

11,034,900: —
5,150,000: —

1,771,936: 52

från riksgäldskontorets kassaräkning utlemnade:

mot reverser och depositionsbevis .......................... kronor 1,740,500: —

mot uppköpta obligationer ......................................... „ 897,417: io

Summa kronor 2,637,917: 10

från liqvidations- och amortissementsfonderna utlemnade:
mot uppköpta obligationer .......................................... kronor 2,125,732: 51.

Statsutskottets Memorial N:o 1. 21

Den genom riksgäldskontorets ifrågavarande lånerörelse för år
1893 uppkomna vinst utgör:

för riksgäldskontoret ........................................................ kronor 105,378: 54

för liqvidations- och amortissementsfonderna............ „ 84,245: n

Summa kronor 189,623: 6 5

Riksgäldskontorets upplåning.

Af 1886 års i kronor och riksmark förskrifna 3? procent lån återstod
vid sistlidne års början osåldt ett belopp af 16,133,500 riksmark.
Häraf har under år 1893 i olika poster afyttrats ett sammanlagdt belopp
af 3,897,500 riksmark.

Vid 1893 års ingång hade af riksgäldskontorets från innehafvarens
sida ouppsägbara 3,6 procent obligationer af år 1887 försålts ett nominelt
belopp af 23,155,500 kronor. Under sistlidne år försåldes af nämnda
obligationer ytterligare belopp å tillhopa nominelt 3,536,000 kronor
och under innevarande år till och med denna dag ett belopp af 1,867,500
kronor. Ifrågavarande obligationers försäljningspris är för närvarande
bestämdt till 98 procent.

Då under juni månad sistlidne år fullmäktige, till följd af statskontoret
beviljade kassaförstärkningar, blefvo nödsakade att utan dröjsmål
anskaffa medel för dessa förstärkningars utbetalande från riksgäldskontoret,
träffades med fullmäktige i riksbanken aftal derom, att bemälda
bank skulle tillhandahålla riksgäldskontoret en tillfällig försträckning
intill ett belopp af 2,000,000 kronor, att i mån af behof i riksbanken
lyftas med minst en half million kronor för hvarje gång och mot aflemnande
vid samma tillfälle af riksgäldskontorets förbindelse å det
lyftade beloppet jemte ränta, beräknad en fjerdedels procent under
riksbankens lägsta utlåningsränta, med återbetalningsskyldighet efter
en månads föregången uppsägning, dock med riksgäldskontoret förbehållen
rätt att när som helst återbetala större eller mindre del af
lånet. Med begagnande af detta aftal lyfte riksgäldskontoret i riksbanken
:

den 15 juni..................................................................... kronor 500,000: —

„ 30 „ ..................................................................... „ 1,000,000: —

„ 4 augusti .........................................................^.._„ 500,000: —

Summa kronor 2,000,000: —

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Häraf återbetaldes:

den 5 oktober ............................................................ kronor 1,000,000: —

„ 12 ............................................................... „ 500,000: —

„ 26 „ ................................................................„ 500,000: -

Summa kronor 2,000,000: —

med ränta efter 3^ % för år för tiden från lyftningsdagarna till och med
den 13 september och efter 4f- % för år från sistnämnda dag.

I början af augusti månad sistlidna år erbjöd sig Skandinaviska
kredit-aktiebolaget att tillhandahålla riksgäldskontoret utländsk valuta
till pris, som, med afsende å dåvarande kursförhållanden, var för riksgäldskontoret
ganska förmånligt, hvarjemte bolaget förklarade sig villigt
att i liqvid emottaga riksgäldskontorets förbindelse i stället för kontant
betalning. Med anledning häraf och då riksgäldskontoret fortfarande
var i behof af tillfälliga lån, aftalades den 10 augusti med nämnda bolag,
att bolaget skulle för riksgäldskontorets räkning verkställa inbetalning
af valuta i engelskt mynt, hvarvid till bolaget utfärdades en kontorets
förbindelse å 900,000 kronor, löpande med 34, % årlig ränta och stäld
att återbetalas en månad efter skedd uppsägning. Sedan emellertid riksbanken
och öfriga bankinrättningar i riket höjt sitt diskonto från och
med den 14 i samma månad med en procent, underrättade Skandinaviska
kredit-aktiebolaget fullmäktige, att bolaget, till följd af den inträdda
diskonto- och ränteförhöjningen, vore betänkt att oförtöfvadt uppsäga
berörda förbindelse till betalning, men skulle, om så önskades, till den
15 januari 1894 försträcka riksgäldskontoret beloppet, derest räntan,
räknadt från och med den 25 september, höjdes till 4q % för år. Detta
anbud blef af fullmäktige antaget den 17 augusti, hvarefter fullmäktige
i samma månad med bolaget träffade öfverenskommelse om inbetalning
för riksgäldskontorets räkning af ytterligare utländska valutor, i liqvid
hvarför utfärdades två riksgäldskontorets förbindelser, den ena å 600,000
kronor och den andra å 500,000 kronor, båda med 4j % årlig ränta och
återbetalningsskyldighet den 15 januari 1894. Samtliga dessa förbindelser
äro numera infriade, den å 900,000 kronor likväl redan den 20
december sist-lidne år, sedan ofvan bemälda bolag förklarat sig beredt
att då emottaga betalning för densamma.

Upplåning af tillfällig natur hafva fullmäktige vidare verkstält
derigenom, att fullmäktige af förekommen anledning medgifvit postsparbanken
att tills vidare i riksgäldskontoret insätta medel mot 4 % ränta
och återbetalningsskyldighet sex månader efter uppsägning samt Stockholms
läns sparbank att insätta 400,000 kronor på enahanda vilkor.

Statsutskottets Memorial JV.-o 1. 23

På grund häraf har postsparbanken hittills insatt kronor 1,600,000: —

och Stockholms läns sparbank .................................. „ 400,000: —

eller tillsammans ........................................................... kronor 2,000,000: —

I sammanhang med redogörelse för verkstäld upplåning få fullmäktige
meddela, att den riksgäldskontoret medgifna upplåningsrätt
minskats med beloppet af jernvägshypoteksfondens under sistlidne år
till riksgäldskontoret inbetalda återstående kapitalskuld, 1,685,953 kronor
98 öre.

Angående det fullmäktige gemensamt med fullmäktige i riksbanken
lemnade uppdrag i fråga om uppförande å Helgeandsholmen åt riksdagsoch
riksbankshus få fullmäktige hänvisa till den särskilda berättelse, fullmäktige
i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamt komma att
deröfver afgifva.

Stockholm den 18 januari 1894.

ALB. ANDERSON.

PER SAMZELIUS. J. NÖRDENFALK. EDW. SEDERHOLM.

OTTO M. HÖGLUND. J. JOHANSSON. W. ODELBERG.

P. B. Babe.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Riksgäldskontorets balanserade tillgångar och

Den 1 januari.	Debet.	Den 31 december.
		Tillgångar.
Kronor.		Fordringar för utgifna lan.	Kronor.

538,024	63	Byggnadslån................................................... 560,160: 75.
739,795	45	Tomtregleringslån ........................................ 726,412: 09.
799,962	05	Lån för kanal- och slussanläggningar ........... 761,285:99.
45,873,102	74	,, „ jern vägsanläggningar......................... 47,969,215: 57.
1,173	62	„ „ undsättande af de genom 1868 års
		missväxt nödlidande länen ...................... 112:30.
2,000,000	—	,, till kongl. telegrafstyrelsen ....................... 2,950,000: —
3,138,492	37	Fordran af odlingslånefonden........................ 3,782,270: 16.
2,473,790	—	Tills vidare förräntade medel........................ 2,637,917: 10.	59,387,373	96
		= 55,564,340: 86 =
4,183,390	91	Räntor å förestående lån utbalanseras oförändrade ..................	4,183,390	91
2,500,000	—	Kassaförstärkning till kongl. Statskontoret.................................	8,000,000	—
146,184	07	Jernvägshypoteksfondens behållning ..........................................	152,560	50
1,791,224	46	Fordran af samma fond .............................................................	- -	—
2,193,840	60	De konverterade och fonderade lånens liqvidations- och amor-
		tissementsfonder....................................................................	2,193,840	60
100,307	34	Fordran af sistnämnda fonder ....................................................	75,000	—
614,761	06	Fonden för extra amortering af statsskulden ............................	726,104	90
—	74	Förskott å anslagen till Riksdagens justitieombudsman och hans
		expedition ......................................................................	500	74
		I riksgäldskontorets kassa kontant innestående medel.
- -	—	Inkomna annuitetsliqvider, förfallna vid 1893 års
		slut.................................................................. 151,178:56.
10,361	69	Förskott till riksdagskostnader.......................... 3,622: 24.
1,984	52	„ „ kontors- och rättegångsexpenser..... 1,593:76.
67,106,396	25	Transport 156,394: 56.	74,718,771 61

Statsutskottets Memorial N:o 1.

skulder vid början och slutet af år 1893.

Den 1 januari.	Kredit.		Den 31 december.
		Skulder.
Kronor.		Fonderade lån.		Kronor,	i
768,888	89	1860 års lån emot premieobligationer............	637,777: 78.
IG.123,174	40	1878 .....................................................	15.835.701: 60.
108,682.200	—	1880 ...................................................	107,375.400: —
'' 56,306,222 23,155,500 26,666,666	22	1886 .....................................................	59,551.111: 11.
1887 " ...........................................	26,691,500: — 26.666,666: 67.		.
67	1888 ,. ;, ................................................
35,003,111	11	1890 .................................................	34,712,444: 44.	271,470,601	60
	= 266,705,763:29 =
		Icke fonderade lån.
10,125	—	Gamla 5 °/0 lånet ........................................	10,125: —
140,889		Göta kanals reparationsfond.........................	140,889: —
7,200,000		1891 års tillfälliga utländska lån ................. Upptagna tillfälliga inhemska lån:	7,200,000: —
		af postsparbanken ............... 850,000: — „ Skandinaviska kreditaktie-bolaget ......................... 1,100,000: — „ Stockholms läns sparbank 300,000: —	2,250,000: —
310.000	_	Försträckning af fonden för extra amortering
		af statsskulden...........................................	—--	9,601.014	—
10,846	67	Räntor utbalanseras oförändrade ....................... = 7,701,860: 67 =		10,846	67
		Diverse skulder.
626,479	44	Å 1892 års anslag till riksdags- och revisionskostnader, aflo-
	ningar, annuiteter och räntor, återbäring ...	—
275,034,103	40	Transport\|281,082,462 27

Bih. till Riksd. Vrot. 1894. 4 Sami, 1 Afd. 1 Haft. 4

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Den 1 januari. \| \|		I Oen 31 december. 1
Kronor. 1		Kronor.
67,106,396 1,075	25	Transport 156,394: 56. Ett utassigneradt, före 1892 års slut ej utbetaldt lånebelopp ............................................................	74,718,771 156,394	61 56,
2,418,157	94	Behållning å riksgäldskontorets folioräkning i riksbanken..... .. ..	1,372,232	03
		=	76,247,398	20
		Kapitalräkningen.
206,877,685	04	Skulder utöfver tillgångar ......................................................	206,112,595	29
		Inom linien balanserade tillgångar.
		105,000: — Brandförsäkringsvärdet af Riks-dagens hus ........................... 105,000: — 90,000: — Bokföringsvärdet af riksgäldskon-torets hus............. 90,000: — 30,000,000: — Allmänna hypoteksbankens grund-fond ......................................... 30,000,000: — 3,000,000: — Aktiebolaget sågverksegarnes ga-rantiförenings dito ................ 3,000,000: —
i		33,195,000:— Kronor 33,195,000: —
\|276,403,314)83	Summa\|282,359,993)49)

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Den 1 januari.

Den 31 december.

Kronor.
275,034,103	40
900,355	26
650	47''
730	81
5,124	07
230,250	07
230,000	—
733	23
1,368	02

1276,403,314,83

Transport|281,082,462

Till undsättningar och missväxter eller felslagna

skördar.............................................................. 810,841: 04.

Köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter--—

Å anvisade medel för inköp af Hallsberg—Motala

—Mjölby jernväg .......................................... 730: 31.

Återstoden af 1887 års anslag för inköp afjern vägen

mellan Hudiksvall och Näsviken ........... 5,124:07.

Dito af vid 1890 års riksdag anvisade medel till
kostnader för inköp af jernvägen mellan Luleå

och norska gränsen ......................................... 230,250: 07.

Dito af vid 1892 års dito anvisade dito för kompletteringsarbeten
å Luleå—Gellivarabanan samt

till inköp af rullande materiel........................... 230,000: —

Å 1893 års anslag för Riksdagens bibliotek........ 585: 73.|

Å samma års anslag till ränta och amortissement

å 1886 års jernvägslån ................................... —

= 1,995,690: S7 =

Inom Union balanserade skulder.

Kronor.

150,000:— Konung Carl XIILshemgiftskapital 150,000:—.

100,777: 16. Lappmarks ecklesiastikfond........ 100,777: 16.

30,000,000: — Till Allmänna Ilypoteksbanken aflemnade
riksgäldskontorets 3{

°/0 obligationer.................... 30,000,000: —

3,000,000: — „ Aktiebolaget Sågverksegarnes

Garantiförening afiemnade dito 3,000,000: —
3,536: 88. Af lånet på 100 år till Trollhätte

slussverk ............................. 3,536: 88.

33,254,314: 04.

Kronor 33,254,314: 04,

H 1,277,531122

Summa]282,359,993

Stockholm den 4 januari 1894.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Till statsutskottet.

Don komité, som fullmäktige första gången den 24 maj 1888 valde
för att närmast handhafva och bereda de ärenden, som hade samband
med utförandet af det fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontor
gemensamt lemnade uppdraget i fråga om uppförandet å Helgeandsholmen
af nya byggnader för Riksdagen och riksbanken enligt 1888 års
riksdagsbeslut, har, sedan dess uppdrag år efter år förnyats, varit och
är fortfarande i verksamhet. Ledamöter i komitén hafva, sedan kompletteringsval
hållits dels efter fullmäktigen i riksbanken, herr Ribbing,
som aflidit, och dels efter fullmäktigen i riksgäldskontor, herr Wersäll,
som efter sin utnämning till landshöfding i Kopparbergs län afgått från
fullmäktigskapet, Tinder år 1893 varit och äro fortfarande: af fullmäktige
i riksbanken herrar Törnebladh och von Friesen samt af fullmäktige i
riksgäldskontor herrar Sederholm och friherre Nordenfalk.

Med dessa inom fullmäktiges krets valde ledamöter hafva adjungerats
för behandling af tekniska frågor herrar generaldirektören C. G. Beijer,
generallöjtnanten friherre B. A. Leijonhufvud och professoren F. G. A. Dahl,
hvilka samtliga fortfarande i ofvannämnda egenskap tillhöra komitén.

Öfver sin verksamhet för tiden från den 19 januari 1893 till samma
dag 1894 har komitén i en till fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret
stäld berättelse lemnat redogörelse och anhålla fullmäktige att
få såsom sitt yttrande åberopa denna jemväl med afseende å de af Riksdagens
under 1893 församlade revisorer gjorda uttalanden beträffande
dels inventarieförteckning, dels upphandling af pålvirke.

Beträffande de af fullmäktige fattade beslut och vidtagna åtgärder
innehålla protokollen för den 12 januari, 28 mars, 27 april, 18 maj, 10
augusti, 23 november, 15 och 30 december samt 10 och 20 januari
innevarande år nödiga uppgifter. Byggnadsfondens för riksdags- och
riksbankshus tillgångar vid 1893 års början och slut torde här böra
meddelas.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Byggnadsfondens tillgångar utcjjorde:

Den 1 januari 1893 Den 31 december 1893

Kassaräkningen:

Innestående på upp- och afskrifningsräk18,
733: 90. ning i Sundsvalls enskilda bank ............. 101,275: 56.

Utlånta medel:

5,052,128: — .................................... Kapital 5,114,423: —

13,154:76.................................. Kantor 15,059:67.

5,084,016: 7 2. “ '' 5,129,482: 6 7.

Summa kronor 5,230,758: 2 3.

Lägges till sistnämnda belopp ................................... kronor 5,230,758: 2 3,

innestående verklig behållning hos riksdagshus komitén.

.................................................................. „ 12,393:10,

befinnas fondens tillgångar vid 1893 års slut utgöra kronor 5,243,151:33.

Hvilka byggnadsfondens utgifter för riksdags- och riksbanksbyggnaderna
å Helgeandsholmen under år 1893 varit, framgår af komiténs
berättelse. Hvad öfriga utgifter angår, som icke gått genom komitén,
hafva dessa utgjorts af utbetalningar å anslaget till nytt hofstall kronor
246,314: 95.

Stockholm den 22 januari 1894.

Fullmäktige i riksbanken:

PEHR EHRENHEIM.

R. TÖRNEBLADH. J. W. ARNBERG. TOM LILJEWALCH.

SIXTEN von FRIESEN. KARL HERLITZ.

Fullmäktige i riksgäldskontor et:

ADB. ANDERSON.

PER SAMZELIUS. J. NORDENFALK. EDW. SEDERHOLM.

OTTO M. HÖGLUND. J. JOHANSSON. W. ODELBERG.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Riksdagshuskomiténs berättelse 1894.

Till herrar fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret.

En af de hufvudsakligaste uppgifter, på hvilkas lösning riksdagshuskomitén,
sedan komitén den 19 januari 1893 senast afgaf berättelse
till herrar fullmäktige, haft att arbeta, har varit uppgörande och framläggande
till pröfning och godkännande af ett ritningsförslag till de
byggnader för Riksdagen och riksbanken, som enligt 1888 års riksdagsbeslut
skola uppföras å Helgeandsholmen. Innan komiten närmare redogör
för hvad den i detta afseende uträttat, torde komitén till hufvuddraffen
böra erinra om de hittills utförda förarbetena till åstadkommande
af en antaglig ritning.

År 1890 aflemnade komiténs adjungerade ledamot, öfverintendenten
Zettervall förslag till Helgeandsholmens bebyggande i enlighet med förenämnda
riksdagsbeslut, öfver hvilket förslag, på sätt närmare omförmälts
i komiténs år 1891 afgifna berättelse, derefter yttrande afgafs af dåvarande
etatsrådet, numera danske kammarherren F. Meldahl.

Följande år framlade öfverintendenten Zettervall nytt förslag, hvilket
till sin grundidé öfverensstäinde med det förenämnda, nemligen deri, att
öfverbyggnaderna å Drottninggatan bibehållits, att denna gatas bredd i
förlängningen öfver Helgeandsholmen fortfarande upptagits till 40 fot
(i hvalfven öfver gatan 34 fot) och att uppfart anordnats åt Norrbrosidan
o. s. v. Jemväl öfver detta förslag yttrade sig etatsrådet Meldahl,
och är hans yttrande bilagdt komiténs nyssnämnda berättelse.

Vid närmare granskning af sist omförmälda förslag framhölls inom
komitén önskvärdheten deraf, att de omförmälda byggnaderna öfver
Drottninggatan kunde för vinnande af närmare öfverensstämmelse med
Riksdagens beslut angående två skilda byggnader borttagas och åt samma
gata i dess förlängning öfver Helgeandsholmen gifvas en bredd af 60
fot samt ljusgårdarne inom riksdagshuset förstoras till åstadkommande
af bättre belysning derinom. Härvid uttalades mer och mer bestämdt
den åsigt, att dessa önskningsmål, hvilkas vigt ej kunde misskännas,
borde förverkligas, äfven om derigenom blefve nödigt att något fram -

Ang. ritningsarbetets
fortgäng.

32 Statsutskottets Memorial N:o 1.

flytta den dittills förutsatta östra begränsningslinien för riksdagshuset.
Sedan öfverintendenten Zettervall afsagt sig sin befattning såsom adjungerad.
ledamot af komitén, blef, jemlikt fullmäktiges uppdrag, frågan om
lämpligheten af begränsningsliniens framflyttande af komitén öfverlemnad
till yttrande af kongl. akademien för de fria konsterna.

För akademiens den 29 december 1892 afgifna svar härå äfvensom
för en vid detsamma fogad, af 13 bland akademiens ledamöter
undertecknad reservation är utförligt redogjordt i den år 1893 af komitén
afgifna berättelsen, till hvilken komitén torde få hänvisa. Af hvad der
meddelats framgår, hurusom fullmäktige funnit ritningsarbetet böra fortsättas
pa grundval af den ifrågavarande liniens framflyttning omkring
6 meter.

dill adjungerad ledamot i komitén utsågo fullmäktige i januari
1893 professorn och intendenten F. G. A. Dahl, som dock icke skulle
sjelf deltaga i ritningsarbetet, utan närmast hafva till uppgift dels att
alltjemt öfvervaka detsamma, dels att i förening med andre för ändamålet
tillkallade sakkunnige företaga särskild granskning af de ritningar,
som på komiténs uppdrag dess biträdande arkitekt, Aron Johansson,
hade att utarbeta samt, så fort dessa blefve i det skick, att en mera
genomgående granskning borde ifrågakomma, afgifva utlåtande om ritningarna.

Frukten af de arbeten, arkitekten Johansson på grund af nämnda
uppdrag utfört, blef ett ritningsförslag, hvilket på våren 1893 öfverlemnades
till granskning af professor Dahl samt professorerne I. G. Clason
och C. Grundström, hvilkas utlåtande afgafs den 30 juni 1893. I detsamma
gjordes vissa anmärkningar. Komitén ansåg dessa böra föranleda
en omarbetning i vissa delar af förslaget, hvilken omarbetning under
senare hälften af året slutfördes af arkitekten Johansson, hvarvid omfattande
förändringar företogos särskildt i fråga om uppgången från
Norrbrosidan. Jemväl det omarbetade förslaget granskades af ofvanbemälde
sakkunnige, hvilka deröfver afgåfvo utlåtande den 27 november
1893. I detta uttalade granskningsmännen, af hvilka en fogade ett särskildt
uttalande till yttrandet, såsom slutomdöme:

»Då de svårigheter, som varit förbundna med det ifrågavarande
byggnadsproblemets lösning varit mycket stora, beroende detta dels af
den invecklade uppgiftens beskaffenhet, dels af byggnadsplatsens läge,
form och ringa utsträckning, måste billigtvis om det af oss här kritiserade
förslaget gifvas det totalomdöme, att det i alla väsentliga delar
väl uppfyller de i byggnadsprogrammet. uppstälda fordringarna såväl
med afseende på de begärda lokalernas lägen, storlek och ändamålsenlig -

Statsutskottets Memorial N:o 1.

het, som ock i afseende på en god och verkningsfull arkitektonisk behandling
af byggnadernas såväl inre som yttre.

»De oegentligheter, som ännu vidlåda förslaget, och som vi härofvan
och i byggnadsprogrammet samt i vårt föregående yttrande berört,
torde dels vid ett fullständigare studium i större skala kunna aflägsnas
genom fyndighet och skarpsinne, dels äro de mer eller mindre beroende
af uppgiftens innebörd och byggnadsplatsens beskaffenhet och torde sålunda
vara svåra att fullständigt öfvervinna.»

Efter den sålunda verkstälda förberedande granskningen ansåg
komitén frågan vara i den mån utredd, att komitén kunde in pleno företaga
ritningarna till pröfning. Härvid framstäldes dels af en af komiténs
adjungerade ledamöter erinringar mot den arkitektoniska anordningen af
riksdagshusets hufvudfasad, dels ock af andra bland komiténs ledamöter
en önskan, att den i riksbankshuset vidtagna anordning, att stora banksalen,
som, i öfverensstämmelse med byggnadsprogrammet af 1888, blifvit
förlagd i våningen en trappa upp, hellre måtte inrymmas i bottenvåningen,
der den vore lättare tillgänglig för allmänheten. Beträffande den
förra erinringen inhemtades yttrande af granskningsmännen, hvilka ej
funno skäl att frångå den senast följda anordningen. Vidkommande åter
banksalens förläggande till våningen en trappa upp ansåg komitén, dervid
stödd af yttranden under hand af enskilda bankofullmäktige, en afvikelse
från byggnadsprogrammet böra göras och att således i denna
del en omarbetning i det angifna syftet af ritningarna borde ske. Sedan
denna utförts samt ett sålunda omarbetadt förslag med tillhörande beskrifning
jemte approximativ kostnadsberäkning, reviderad efter de ändrade
förhållandena, förelagts komitén och kopior utförts för att tillhandahållas
fullmäktige, ansåg komitén, att ritningarna och förslaget i sin helhet
kommit i det skick, att de kunde den 10 innevarande januari hos herrar
fullmäktige anmälas färdiga till granskning och stadfästelse i afseende
å hufvuddragen.

Så snart behörig stadfästelse meddelats, komma naturligtvis ritningarna
att utföras i större skala, för att kunna läggas till grund för
arbetets utförande, med iakttagande deraf, att de förbättringar och ändringar
i mera enskilda anordningar, som kunna finnas nödiga af estetiska
eller ekonomiska skäl, vidtagas och underställas vederbörlig pröfning.

Bih. till Jliksd. Prof. 1894. 4 Sami. 1 Afd. 1 Häft.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Utredning
ang. eg anderätt
sfär hållandena
ä
Helgeandsholmen
och
vattnet deromkring,

Skrifvelse till
Stockholms
stadsfullmäktige.

Utom ritningarnes fullbordande på sådant sätt, att berättigade kraf
i ena som andra afseendet blifva tillgodosedda, framställa sig uppgifter,
livilkas lösning icke beror af fullmäktige eller komitén ensamt, men af
dem kan och bör på bästa sätt förberedas.

En sådan är vinnandet af klarhet i fråga om eganderättsförhållandena,
der dessa blifvit föremål för tvifvel.

1 detta afseende har komitén låtit sig angeläget vara att vinna en
tillförlitlig utredning och, såsom i berättelsen af den 19 januari 1893
uppgafs, lemnades af fullmäktige på komiténs hemställan den 2 juni 1892
uppdrag åt t. f. sekreteraren och ombudsmannen i riksgäldskontor t,
vice häradshöfdingen P. R. Rabe att närmare granska en för Stockholms
stads räkning föranstaltad utredning angående eganderätten till Helgeandsholmen
och vattnet deromkring °) samt att derefter meddela fullmäktige,
hvad som kunde vara att yttra om samma utredning.

Det sålunda af fullmäktige begärda yttrandet afgafs den 31 augusti
1893 och trjmktes derefter i ett tillräckligt antal exemplar för att kunna
tillhandahållas Riksdagens ledamöter äfvensom Stockholms kommunalförvaltning
och andra, som deraf böra erhålla del.

På grund af hvad i denna utredning förekommit angående eganderätten
till den gata, som förbinder Gamla och Nya Norrbro (Lastadiegatan),
hvilken eganderätt författaren ansåg tillhöra staden, hemstälde
komitén den 23 november 1893, att fullmäktige måtte träda i underhandling
med staden angående möjligheten att få på staten öfverlåten
den rätt, staden kunde ega till den obebyggda och för allmänt behof
använda del af Helgeandsholmen, som motsvarade Gamla Lastadiegatan.
Med bifall härtill afläto fullmäktige samma dag skrifvelse i ärendet till
Stockholms stadsfullmäktige med anhållan, att de ville uppgifva, huruvida
och på hvilka vilkor staden kunde finnas villig att till förmån för
staten afstå från sagda rätt, på det att fullmäktige måtte blifva i tillfälle
att vidtaga de åtgärder, som kunde finnas erforderliga för sakens
slutliga ordnande; hvarförutom fullmäktige, som med afseende på möjligheten
att träffa en öfverenskommelse i denna fråga och hvad dermed
kunde eg a sammanhang, tänkt sig, att en förberedande öfverläggning
för sakens utredning måtte kunna ega rum mellan delegerade af full -

*) Införd i ett af Stockholms stads ombudsman och stadsingeniören i Stockholm
den 5 april 1892 afgifvet tjenstememorial med bilagor, tryckt i bihang n:o 27 till Stockholms
stadsfullmäktiges beredningsutskotts utlåtanden och memorial för nämnda år.

Statsutskottets Memorial N:o 1. 35

mäktige och stadsfullmäktiges beredningsutskott, uppdrogo åt komitén
att i sådant afseende företräda fullmäktige.

Något svar å den sålunda hos stadsfullmäktige gjorda framställningen
har ännu icke lemnats.

I berättelsen af år 1893 omförmälde komitén, hurusom hos Ivongl.
Maj:ts och rikets Svea hofrätt fullföljts erlagdt. vad mot Stockholms
rådstufvurätts den 1 november 1892 meddelade utlåtande, hvarigenom
rådstufvurätten förklarat den af fullmäktige gjorda anmälan om reglering
af Helgeandsholmens stränder icke för det dåvarande till någon
rådstufvurättens vidare åtgärd föranleda.

Genom dom den 3 februari 1893 upphäfde hofrätten det öfverklagade
utlåtandet samt förordnade, att. rådstufvurätten skulle ega att
på anmälan ånyo företaga saken och dermed vidare lagligen förfara.
Sedan denna dom vunnit laga kraft, anmäldes ärendet den 18 påföljande
mars hos rådstufvurätten till ny handläggning, som af rätten utsattes
till den 9 maj, om hvilket beslut fullmäktige skulle bevisligen underrätta
samtliga motparter äfvensom den person, som förordnats att i
ärendet bevaka det allmännas rätt.

Vid ärendets handläggning den 9 maj utsatte rätten detsamma
till syn å stället den 15 derpå följande juli, då rätten emellertid, med
anledning af åtskilliga mot de framlagda sektionsritningarna gjorda anmärkningar,
fann nödigt att, innan vidare i ärendet åtgjordes, af sökandena
erhålla förslag angående den ifrågasatta regleringen af så fullständig
beskaffenhet, att regleringen kunde i alla dess delar af vederbörande
strandegare granskas. Till efterkommande af detta rättens
beslut inlemnades vid nästa rättegångstillfälle den 19 augusti 1893 ett
dylikt förslag, och efter det motparterna anhållit om två månaders anstånd
för granskning af det sålunda ingifna förslaget, uppsköts ärendets
vidare handläggning till den 21 oktober. Vid detta tillfälle försiggick
syneförrättningen, hvarvid ej mindre ombudet för bevakande af det
allmännas rätt än äfven strandegare vid Mälaren mot förslaget framstälde
en mängd olika anmärkningar samt påyrkade vidtagandet af omfattande
och delvis ej till strandregleringen hörande arbeten, såsom förstärkning
af Norrbro och anbringande i Norrström af en dam, fast eller
rörlig af större eller mindre utsträckning.. Samtliga parter förenade
sig i begäran om ytterligare rådrum för afgifvande af vidare yttranden

Ang. regleringen
af Helgeandsholmens

stränder och
rättegången
derom.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

i ärendet, som med anledning deraf utsattes att ånyo förekomma den
16 december.

Då ärendet företogs å den sålunda bestämda dag inlemnade fullmäktiges
ombud i målet ett skriftligt anförande af följande lydelse:

»Mot det af fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontor^
framlagda förslag till reglering af Helgeandsholmens stränder
hafva vid senaste rättegångstillfället den 21 sistlidne oktober framstälts
åtskilliga anmärkningar, hvarjemte utförandet af betydliga i fullmäktiges
förslag ej upptagna arbeten påyrkats. Fullmäktige anse visserligen
fortfarande, att nyssnämnda förslag icke betingar arbeten af den art
och i den omfattning, som blifvit yrkadt, men då fullmäktige i fråga
om sjelfva strömmens reglerande icke ega annat intresse, än att denna
grannlaga regleringsfråga må komma att ordnas på ett för samtliga
parter fullt betryggande sätt, hafva fullmäktige gått i författning om
utarbetande af ett ändringsförslag, afsedt att aflägsna de anledningar
till anmärkning, som ombud och parter trott sig finna i det förut inlemnade
förslaget. Fullmäktiges önskan är emellertid att jemte ett
ändringsförslag kunna framlägga så vidt möjligt fullständiga och exakta
beräkningar till stöd för detsamma. Sådana beräkningar hafva dock
ännu icke hunnit afslutas. De förutsätta nämligen delvis nya mätningar
och undersökningar i Norrström, hvilka taga en icke obetydlig tid
i anspråk. Med anledning häraf se sig fullmäktige nödsakade att anhålla
om uppskof för att blifva i tillfälle att för rätten framlägga omförmälda
ändringsförslag, åtföljdt af tillfredsställande utredning. För
dennas anskaffande lär, efter hvad fullmäktiges sakkunnige biträden
upplyst, åtgå en tid af ytterligare några månader, och får jag alltså
vördsamt anhålla, att rätten behagade utsätta ifrågavarande ärende att
ånyo förekomma någon dag i sista veckan af mars månad nästkommande
år 1894, då fullmäktige skola vara beredde att vidare i ärendet
sig yttra.»

Ärendet utsattes härefter att åter förekomma den 31 nästkom -mande mars, då sökandena skola vara beredda att slutligen utföra sin
talan.

Af hvad sålunda blifvit meddeladt angående dels förhållandet till
Stockholms stad, dels strandregleringsfrågans nuvarande läge, lära fullmäktige
nogsamt inse, att svårigheter kunna vid arbetets utförande
uppstå, hvilka det icke står i komiténs makt att undanrödja inom så
kort tid som önskligt vore med afseende på ett skyndsamt utförande
af byggnadsarbetet.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Under loppet af år 1893 blef den nya hofstallbyggnaden vid Nybro- Aw-Jeg™%r
viken fullbordad, och i början af oktober månad begyntes utrymmandet början aj 1894
af den gamla hofstallbyggnaden och andra för holstallet använda hus migeå
Helgeandsholmen, men först vid medlet, af november månad kunde andsholmen.
de kronan och Hans Maj:t. Konungen enskildt tillhöriga husen å holmen
i sin helhet öfverlemnas till komitén i egenskap af fullmäktiges ombud.

På grund af bemyndiganden, som blifvit af fullmäktige lemnade, lät
komitén omedelbart påbörja arbetena för de befintliga husens rifning
med undantag af en byggnad, som är belägen utom sjelfva byggnadsområdet
och hvari skulle inredas arbetskontor samt framdeles äfven ritbyrå.
Rifningsarbetena hafva numera i det närmaste fullbordats och
bortförandet af virke, affall, tegel och dylikt, i den mån försäljning
deraf ej kunnat ske, pågår. Schaktning är å lämpliga ställen påbörjad.

Under rifningsarbetenas fortgång hafva, i motsats till hvad i åtskilliga
bland allmänheten spridda notiser derom förmälts, inga nämnvärda
olyckshändelser inträffat.

Deremot har vid de, med afseende pa hvad i rättegången angående
strandregleringen förekommit, påbörjade hastighetsmätningarna
i Norrström den 16 dennes tim åt en olyckshändelse af svårare beskaffenhet.
Då nemligen ingeniören Lindström, förmannen Björklund
samt arbetskarlarne Jansson och Hans Persson på morgonen nämnda
dag voro sysselsatta med strömmätning i Lilla Norrström (Stallkanalen)
och för detta ändamål skulle hala upp den båt, i hvilken de tagit plats,
uppför strömmen ofvanför Lilla Norrbro med tillhjelp af trossar, som
voro fästade i land, råkade, enligt hvad för komitén uppgifvits och af
den komitén benäget tillhandahållna polisrapporten i ärendet ock bekräftas,
båten antagligen genom felaktig manövrering af Björklund med
rodret att komma tvärs för strömmen, hvarigenom båten kantrade och
alla deri befintliga personer kommo i vattnet. Ingeniören Lindström
och arbetskarlen Persson räddades, men förmannen Björklund omkom
genast, och arbetskarlen Jansson afled strax efter det han blifvit å
land upptagen.

Då ifrågavarande personer vid olyckstillfället voro sysselsatta med
arbete för komiténs räkning, har komitén, vid det förhållande, att någon
försummelse hos arbetsbefälet icke synes varit för handen, ansett
det vara sin pligt att taga i öfvervägande, i hvad mån komitén borde
söka bereda de omkomnes närmaste efterlefvande understöd i någon
form. Till något beslut har komitén så mycket mindre ännu kunnat
komma, som den för sakens bedömande erforderliga utredning ej ännu

Ant], komiténs
utgifter under
år 1893.

38 Statsutskottets Memorial N:o 1.

hunnit åvägabringas. Åt sin verkställande ingeniör har dock komitén
lemnat uppdrag att i afvaktan på vidare beslut utbetala skälig begrafningshjelp
för de omkomne.

I likhet med hvad i föregående berättelser skett får komitén meddela
redogörelse för sina hufvudsakliga utgifter under tiden från senaste
berättelses afgifvande.

Komitén hade vid årets början en behållning af kronor 10,053:86
samt har under året undfått förskott till belopp af... „ 45,000: —

äfvensom haft särskilda och tillfälliga inkomster...... „ 1,402: to

Summa kronor 56,455: 96.

Utgifterna hafva uppgått till ............................. „ 42,820: o5,

hvadan behållningen till 1894 utgjorde ..................... kronor 13,635: 91,

af hvilken behållning innestodo:
hos Sundsvalls enskilda bank mot

ränta............................................ kronor 13,209:99

i riksbanken utan ränta.................. „ 425: 9 2

kronor 13,635: 91

Då emellertid af förenämnda särskilda och tillfälliga
inkomster ett belopp af....................................... kronor 1,099:4 9

motsvarar en af redogöraren förskottsvis bestridd
utgift, som blifvit vid innevarande års början gulden,
var behållningen i sjelfva verket endast ...... „ 12,536:42,

hvilket belopp i verkligheten ytterligare minskas med eu summa af
kronor 243: 32, som komiténs verkställande ingeniör förskjutit och som
ej förr än efter årets slut ersatts.

Utgiftssumman fördelas på följande hufvudposter:

utgifter för arbetena å Helgeandsholmen, för tekniska utredningar

Statsutskottets Memorial N:o 1. 39

i rättegången i strandregleringsfrågan ra. m., förskott till verkställande

ingeniören ........................................................................... kronor 18,000: °)

komiténs adjungerade ledamöter, verkställande
ingeniör, sekreterare och redogörare samt vaktmästare.
................................................................ ii 6,531: c’")

komiténs biträdande arkitekt samt tillfälliga

ritbiträden.......................................................................... n 8,248:9 0

öfverintendenten Zettervall för ritningsarbete

åt komitén under 1892 ............................................... v 5,000: —

författaren af ett arbete om eganderätten till

Helgeandsbolmen och vattnet deromkring............... „ 2,500: —

diverse utgifter såsom en ny modell af riksdags-
och riksbankshusen, rit-och skrifmaterialier,
förskott till rättegångskostnader m. m................... » 2,540: 15

Summa kronor 42,820: 05.

Genom försäljning af åtskilliga effekter, som erhållits vid rifningen
af bvggnaderna å Helgeandsbolmen och som ej kunna lämpligen
användas’ för de blifvande byggnaderna å holmen bar till slutet af år
1893 influtit ett belopp af kronor 2,192: 05, hvarför redovisning lemnas
i den särskilda medelsredovisning, som skall afgifvas af komiténs verkställande
ingeniör, men som ännu icke kunnat afslutas och af komitén
granskas.

Aftal om ytterligare sådana försäljningar hafva slutits, men komitén
har funnit sig föranlåten att i några fall mot stäld borgen medgifva
någon tids anstånd med liqviden. Försäljningarna hafva omfattat
mur- och taktegel, kakelugnar, plansten och annat dylikt.

Fullmäktige hafva den 10 innevarande januari bemyndigat komitén
att från den 1 oktober 1894, då bazarbyggnaden vid Norrbro får
af fullmäktige eller deras ombud tillträdas, uthyra lägenheter i byggnaden
på tre år, räknade från nämnda tid.

*) Utöfver dessa förskott har bemälde ingeniör äfven haft till sin disposition och användt
dels hos honom innestående behållning från 1892 kronor 1,423: 41 och dels influtna
försäljningsmedel från de rifna husen kronor 2,192: 05.

**) De ledamöter af komitén, som äro fullmäktige i riksbanken eller riksgäldskontoret
hafva lika litet för 1893 som föregående år åtnjutit någon ersättning för komitéarbetet.

Försäljning af
materialier
frän de rifna
husen å
Helgeandsholmen.

Bemyndigande
att uthyra
lägenheter i
bazarbyggnaden
vid
Norrbro.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Yttrande med
anledning af
anmärkningar
i Riksdagens
revisorers berättelse
a f år
1898 om riksgäldsverket.

I den berättelse, som afgifvits af Riksdagens år 1893 församlade
revisorer af riksgäldsverket hafva herrar revisorer under rubriken
*Byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshusy) gjort följande uttalanden:

l:o) att, oaktadt icke obetydliga inköp såväl under år 1892 som
under föregående åren egt rum af pålvirke m. fl. yttre inventarier —
för åren 1891 och 1892 uppgående till ett värde af mer än 60,300
kronor — komitén hvarken vid sina räkenskaper fogat förteckning
öfver obegagnade dylika materialier eller upptagit dessas värde såsom
behållning i räkenskaperna, med anledning hvaraf revisorernervelat uttala
önskvärdheten deraf, att dylik inventarieförteckning måtte varda
för kommande år räkenskaperna bifogad; och

2:o) att, då det torde få anses obestridligt, att det långt i förtid
inköpta virket genom de extra omkostnader för förvaring, transport,
försänkning i sjön etc., som af de förtidiga inköpen måste blifva en
följd, stält sig dyrare och derjemte till beskaffenheten sämre än det
virke, som anskaffades strax före dess användande, revisorerne ansett
sig böra ifrågasätta, huruvida icke inköp af pålvirke tills vidare och
intill dess mera omedelbart behof deraf i och för byggnadsarbetet
gjorde sig gällande, lämpligen kunde inställas.

_ Komitén anser sig med anledning af dessa, komitén genom fullmäktiges
i riksgäldskontoret försorg delgifna uttalanden böra meddela,
att komitén, efter bemyndigande af fullmäktige att sjelf bestämma om
erforderliga räkenskapers uppläggande, i sådant afseende bland annat
föreskrifvit förandet från och med 1894 af specialräkning öfver materialier
och förråd, hvarigenom det af revisorerne uttalade önskningsmål
lär vinnas.

Vidkommande revisorernes yttrande i andra punkten får komitén
erinra, hurusom hos komitén i oktober månad 1890 gjorts framställning
derom, att, då, enligt verkställda beräkningar, för Helgeandsholmens
ordnande komme att behöfvas omkring 20,000 stycken pålar, hvaraf
flere om 70 a 75 fots längd, ett parti pålar måtte få inköpas redan
under den stundande vinterns lopp medelst infordrande af anbud; och
som prisen å pålvirke för det dåvarande stälde sig gynsamma för uppköp
samt svårighet sannolikt skulle möta att framdeles på en gång
erhålla ett så stort parti pålar, som komme att behöfvas, hade komité11)
som under hand inhemtat, dels att till följd af tillämnad afverkning
i hufvudstadens närhet tillfälle erbjöde sig att få inköpa ovanligt
godt pålvirke, i synnerhet af de största längderna, hvilka det i allmänhet
är svårt att erhålla, dels att lämpliga förvaringsplatser i Stockholm
kunde få hyras för billigt pris, ansett sig på tillstyrkan jemväl af sina

Statsutskottets Memorial N:o 1.

adjungerade ledamöter, böra hos fullmäktige hemställa om bemyndigande
att låta infordra anbud å leverans under 1891 års vinter och
vår eller eljes å passande tid af högst 5,000 stycken pålar af framför
allt just de behöfliga största längderna, samt att, derest antagliga anbud
erhölles, upphandla nämnda antal pålar och för deras förvarande hyra
en eller två lämpliga upplagsplatser i Stockholm eller dess omedelbara
granskap.

Enligt hvad fullmäktiges protokoll den 23 oktober 1890 utvisar,
funno fullmäktige då godt bifalla den sålunda gjorda framställningen.

Upphandlingen verkstäldes, men först mot slutet af 1892 var det
upphandlade pålvirket. levereradt, och har hela det inköpta partiet befunnits
vara af utmärkt qvalitet, ocb någon försämring har hvarken
åkouimit detsamma eller är, enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen,
att befara under förvaringstiden. Någon ytterligare upphandling af
pålvirke har sedermera icke ens varit påtänkt; och hvad angår de redan
inköpta partierna, anser komitén de skäl, som föranläto framställningen
om bemyndigande till deras upphandlande, vara fullgiltiga, samt att,
vare sig de behöfliga qvantiteterna uppköpas förr eller senare, upplagsplatser
för deras förvaring måste anskaffas, enär utrymmet å Helgeandsholmen
och beskaffenheten af de arbeten, som der pågå eller förestå,
icke medgifva att der hafva några afsevärda upplag af de betydliga
qvantiteter byggnads- eller grundläggningsmaterial, hvilka blifva erforderliga.

Stockholm den 19 januari 1894.

För riksdagshuskomitén:

R. TÖRNEBLADH.

'' C. R. Troilius.

Bih. till Riksd. Prot. 1894. 4 Sami. 1 Afd. 1 Höft.