Statsutskottets Memorial N:o 1 (Memorial 1891:Su1 su)

Statsutskottets Memorial N:o 1.

W:o 1.

Ank. till Riksd. kansli den 24 januari 1891 kl. 12 midd.

Memorial, med den till innevarande Riksdag af fullmäktige i riksgäldskontoret
afgifna berättelse.

Statsutskottet, som fått emottaga den af fullmäktige i riksgäldskontoret,
enligt, 7 0 § af det för detta verk senast utfärdade reglemente, till
Riksdagen afgifna berättelse angående riksgäldskontorets ställning och förvaltning
för den tid, som förflutit, sedan fullmäktiges berättelse till senaste
Riksdag afgafs, far härmed till Riksdagens kännedom aflemna samma
berättelse med tillkännagifvande, att utskottet framdeles under riksdagens
lopp skall afgifva utlåtande om riksgäldskontorets styrelse och förvaltning
under den tid, berättelsen omfattar.

Stockholm den 24 januari 1891.

På statsutskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Bill. till Riksd. Prof. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 1 Höft.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Fullmäktiges i riksgäldskontor berättelse till 1891 års Riksdag.

Enligt 70 § af det vid sistlidna års riksdag för riksgäldskontor!
utfärdade reglemente åligger det fullmäktige i nämnda kontor att till
innevarande års Riksdag afgifva berättelse för den tid, som förflutit, sedan
fullmäktiges berättelse till 1890 års Riksdag afgafs, hvilket fullmäktige
härmed gå att fullgöra.

Som riksgäldskontorets hufvudbok för år 1890 ännu ej kunnat till
fullo afslutas, få fullmäktige erinra, att en del i denna berättelse förekommande
siffror vid bokslutet kunna komma att undergå någon förändring.

Riksgäldskontorets skulder.

(1890 års reglemente §§ 2 och 3.)

Enligt riksgäldskontorets hufvudbok för år 1889 utgjordes kontorets
skulder vid nämnda års slut af:

oguldna kapitalbeloppet af 1860, 1875, 1878, 1880, 1886, 1887 och

1888 års fonderade lån ............................................. kr. 258,918,247: 08

depositioner ........................................................................ » 151,014: —

samt diverse skulder......................................................... » 3,630,731: 33

Summa skulder vid 1889 års slut kr. 262,694,992: 36

Den fonderade skulden har, på sätt här nedan kommer att närmare
visas, under år 1890 ökats genom försäljning af obligationer å tillhopa
...................................................................................... kr. 36,895,555: 56

men minskats genom dels amortering, dels konvertering
å tillhopa.................................................................. » 36,296,203: 91

i följd hvaraf denna skuld i dess helhet under året
ökats med ........................................................................

kr.

599,351: 65

Statutskottets Memorial N:o 1.

Då den fonderade skulden vid årets början, såsom ofvan nämnts,

uppgick till ........................................................................ kr. 258,913,247: 03

och under året ökats med nyssnämnda........................* » 599,351: 65

utgjorde alltså den fonderade skulden vid 1890 års
slut.................................................................................... kr. 259,512,598: 68

Depositionerna (gamla femprocentlånet och Göta
kanals reparationsfond) hafva under året ej undergått
någon förändring och utgöra fortfarande............ » 151,014: _

Diverse skulder hafva, på sätt bilagan till denna
berättelse i detalj utvisar — hufvudsakligen genom
öfverlemnande från statskontoret till riksgäldskontoret
af kassabehållningar till förvaltning — ökats med
4,677,073 kr. 29 öre till................................................ » 8,307,804: 62

Summa skulder vid 1890 års slut (de inom li nien

förda icke beräknade) ............................................. kr. 267,971 417: 30

Då skulderna vid årets början, såsom här ofvan
blifvit nämndt, utgjorde.................................................. » 262,694,992: 36

hafva alltså riksgäldskontorets samtliga skulder under
år 1890 till beloppet ökats med........................ kr. 5,276,424: 94

För bedömande af riksgäldskontorets verkliga skuldsumma bör från

beloppet af kontorets skulder vid 1890 års slut...... kr. 267,971,417: 30

afdragas beloppet af kontorets vid samma tid egande

fordringar och öfriga tillgångar .............................. » 67,676,438: 30

hvarefter återstår en skuld af....................................... » 200,294,979: _

Motsvarande belopp vid årets början utgjorde ......... » 198,454,714: 11

hvadan riksgäldskontorets skulder under år 1890
ökats med..............................

kr.

1,840,264: 89

Riksgäldskontorets inom Union balanserade skulder, hvilka vid 1889
års slut utgjorde 11,254,314 kronor 4 öre, uppgingo vid 1890 års slut
till 33,254,314 kronor 4 öre. Ökningen, 22,000,000 kronor, härleder sig
derifrån, att de såsom grundfond för allmänna hypoteksbanken till denna
bank öfverlemnade svenska 4 7, procent statsobligationer af den 1 juli
1861 å tillsammans 8,000,000 rdr rmt den 31 december sistlidna år
blifvit, jemlikt samma ars Riksdags beslut och kongl. förordningen den

Statsutskottets Memorial N:o 1.

16 maj 1890, utbytta mot sistsagda dag utfärdade svenska 31/, procent
statsobligationer å ett sammanlagdt belopp af 30,000,000 kronor.

1890 års ränte- och ainorteringsanslag

utgjort:

för 1860 års premielån ........................... kr.

® 1875 » lån ....................................... »

1878 » » »

y> 1880 » » »

d 1886 » » »

y> 1887 » )> »

» 1888 d » ....................................... »

y> 1890 » » »

för amortering å statsskulden i dess helhet

för de fonderade lånen hafva

293,000: —

2,170,342: 22
852,047: 83
5,553,900: —

1,907,826: 66
663,654: 75
800,000: —

622,222: 22 12,862,993: 68
.................. kr. 85,333: 33

Summa kr. 12,948,327: 01

Genom dels fortsatta annuitetsbetalningar i enlighet med faststälda
amorteringsplaner, dels konvertering och dels försäljning af obligationer,
har riksgäldskontorets kapitalskuld för de fonderade lånen under år 1890
undergått följande förändringar:

Kronor Kronor Kronor

1860 års premielån, upptaget
mot obligationer å

2,400,000 thaler, bokförda
till 2,000,000 thaler,
har amorterats med 141,111: 11
och derigenom minskats till 1,031,111: 11

1875 års 41/3 procents lån,
bestående af tre emissioner,
en å 20,250,000
riksmark,enå 18,000,000
riksmark, en å likaledes
18,000,000 riksmark, af

hvilken sistnämnda tred- _

Transport 141,111: 11

1,031,111: 11

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Transport
jo emission obligationer
dock endast utlemnats
till belopp af 3,241,800
riksmark, har amorterats
med...........................

och till hela sitt återstående
belopp konverterats
med...........................

1878 års 4 procent lån å

1.500.000 pund sterling

eller 37,650,000 francs,
har amorterats med ......

och derigenom nedgått till
1880 års 4 procent lån,
hvaraf utfärdats tre
emissioner, hvar och en
å 39,930,000 kronor,
motsvarande 2,200,000
pund sterling eller

55.440.000 francs eller

44.880.000 riksmark, har

amorterats med...............

och derigenom minskats till
1886 års 3x/2 procent lån,
å 72,000,000 kronor eller
81,000,000 riksmark,
deraf vid 1890 års början
var emitteradt ett
belopp af 50,222,222 kr.
22 öre, har amorterats

med...................................

och derigenom minskats till
Af 1887 års från innehafvarens
sida ouppsägbara
3,6 procent obligationer,

Transport

Kronor Kronor

141,111: 11

226,400: —

34,416,000:

255,692: 80

1,089,000: —

168,000: —

1,880,203:91 34,416,000:

Kronor

1,031,111: 11

16,665,432: —

111,078,000: —

49,625,333: 34

178,399,876: 45

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Kronor Kronor

Transport 1,880,208:91 84,416,000:
hvaraf vid 1890 års början
var emitteradt ett belopp
af 17,550,500 kronor,
har under året ytterligare
försålts ett sammanlagdt belopp
af 1,340,000 kronor,
hvarigenom skulden för

detta lån ökats till............

1888 års likaledes från
obligationsinnehafvarnes sida
ouppsägbara 3 procent
lån å 26,666,666 kronor
67 öre har under år 1890
icke undergått någon förändring
utan utgör fortfarande
.................................

Slutligen har 1890 års
lån blifvit till hela sitt belopp
försåldt, så att skulden
för detta lån utgör ...

Riksgäldskontorets kapitalskuld
för de fonderade
lånen, som sålunda under
år 1890 amorterats

med.................................... 1,880,203:91

och hvaraf under samma

år konverterats ............... 34,416,000:

uppgick alltså vid 1890
års slut, såsom ofvan
nämnts, till ....................

Kronor

178,399,876: 45

18,890,500:

26,666,666: 67

35,555,555: 56

259,512,598: 68

Från den nu uppgifna skulden för de fonderade lånen böra dock
afdragas dessa låns amortissementsfonders behållningar, vid 1890 års slut
utgörande 2,019,367 kronor 11 öre.

Förutom ofvan uppgifna amortering hafva under år 1890 behörigen
afförts de obligationer, hvilkas belopp, 69,000 riksmark, enligt faststäld

Statsutskottets Memorial N:o 1.

amorteringsplan och verkstäld utlottning, fallit å den vid amorteringstiden
icke utlemnade andel af 1886 års lån.

Derefter återstående beloppet af osålda icke utlottade obligationer
af nämnda lån utgör 24,192,000 riksmark.

De fonderade, ännu icke infriade lånen hafva under tiden till 1890
års slut amorterats med följande belopp, nemligen:

1860 års lån mot premieobligationer ......... kr. 4,302,222: 22

1878 » » » 1,974)900: —

1880 » » » 7,668,375: —

1886 » » » 596,888: 89

eller tillhopa kr. 14,542,386: 11

Härtill bör dock läggas beloppet af den amortering, som egt rum
å de numera konverterade lånen af åren 1855, 1858, 1860, 1861, 1864,
1866, 1868, 1870, 1872, 1875 och 1876, hvilken amortering utgör
31,673,529 kronor 34 öre, sa att hela den hittills å den fonderade statsskulden
verkstälda amortering uppgår till 46,215,915 kronor 45 öre.

Utom här ofvan specificerade skulder å tillhopa 259,512,598 kronor
68 öre hade riksgäldskontoret vid 1890 års slut följande råntebärande
skulder, nemligen:

det så kallade gamla 5 procent lånet................................ kr. 10 125: _-

samt Göta kanals mot 5 procent ränta innestående reparationsfond
........................................................................ » 140,889: _

kr, 151,014: —

1889 ars Riksdag har, med anledning af 1888 års svenska tre procent
statslån s° upptagande, beslutat, att till de under riksgäld skontorets
förvaltning ^stående liqvidations- och amortissementsfonderna skall årligen,
räknadt från och med år 1890, utbetalas eu annuitet, till belopp motsvarande
fyra procent af den för detta lån erhållna valuta, eller 885,333
kronor 33 ^ öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån främst skall
utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden medelst ökad
utlottning eller obligationsinköp tid efter annan, samt att för år 1889
till liqvidations- och amortissementsfonderna skulle utbetalas, jemte hvad

Statsutskottets Memorial N:o 1.

som erfordrades till ränta å 1888 års lån, 71,111 kronor 11 öre, att
på här ofvan angifna sätt för amortering användas.

Sedan fullmäktige med anledning häraf den 19 december 1889 beslutat,
att i liqvidations- och amortissementsfondernas räkenskaper ett nytt
konto skulle uppläggas för de medel, hvilka komme att afsättas och till
fonderna öfverföras för att, på ofvan föreskrifna sätt, användas till amortering
af statsskulden, samt att den särskilda amorteringsfond, som härigenom
uppstode, skulle hållas alldeles afskild från allt öfrigt utan någon
sammanblandning med medel, afsedda för andra ändamål, såsom betalning
af ränta och omkostnader, hafva fullmäktige den 6 februari sistlidna år
ytterligare beslutat:

att berörda amorteringsfond skulle benämnas »fonden för extra amortering
af statsskulden^);

att denna fonds tillgångar skulle särskildt bokföras, och dessa såväl
som fondens inkomster icke sammanblandas med riksgäldskontorets öfriga
medel; samt

att fonden till följd häraf skulle erhålla egen kassaräkning, hvilken
skulle i kassarapporten särskildt upptagas.

Samtidigt härmed läto fullmäktige till den sålunda beslutade fonden
för extra amortering af statsskulden ej mindre från liqvidations- och amortissementsfonderna
öfverföra det under år 1889 för amortering a statsskulden
i dess helhet till dessa fonder utbetalda belopp kr. 71,111: 11
jemte derå upplupen ränta...................................................... » 1,244: 98

Summa kr. 72,356: 09

(in äfven utbetala det belopp, som enligt Riksdagens
ofvanberörda föreskrift skulle under sistlidna år utbetalas
för att användas till amortering å statsskulden
i dess helhet, eller.............................................................. » 85,333: 33

Summa kr. 157,689: 42

För att göra dessa fondens tillgångar räntebärande
läto fullmäktige under mars månad sistlidna år för fondens
räkning inköpa 1888 års svenska 8 procent statsobligationer
till ett nominelt belopp af 197,000 riks -

mark, hvilka betingade ett pris af in alles........................ » 157,036: 27

hvarefter fondens kontanta behållning utgjorde ............... kr. 653: 15

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Transp. kr.

o Sedan fonden den 1 nästlidne augusti godtskrifvits
7. ars ränta å nyssnämnda obligationer med .................. kr.

hafva för fondens räkning ytterligare inköpts nominelt

4,000 riksmark af 1888 års 8 procent obligationer
till pris af in alles.............................................................. »

hvarefter återstod en kontant behållning af..................... kr.

Den 8 i denna manad öfverfördes till fonden innevarande
års anslag enligt reglementets 3 §........................ »

så att fondens kontanta behållning för närvarande utgör kr.

Af detta belopp hafva fullmäktige för inköp af

43,000 riksmark af 1888 års obligationer anordnat att
utgå den 1 instundande februari.......................................... »

samt gått i författning om anskaffande af dylika obli- ''
gationer för återstående beloppet .................................... kr.

653: 15

2,626: 67
3,279: 82

3,172: 28
107: 54

85,333: 33
85,440: 87

84,128: 17
51,312: 70

Riksgäldskontorets fordringar och öfrig» tillgångar.

(1890 års reglemente §§ 4—6.)

Vid slutet af år 1889 utgjorde dessa fordringar och tillgångar (de

mom limen förda oberäknade).......................................... pr_ 64 240 278- 25

Under år 1890 hafva de ökats med ..................... » 3,436,160: 05

och utgjorde således vid 1890 års slut ........................ kr. 67,676,438- 30

0 Da det utdrag af riksgäldskontor räkenskaper, hvilket fullmäktige
såsom vanligt fogat vid denna berättelse, för hvarje särskild post utvisar
förändringen med dessa fordringar och tillgångar, få fullmäktige, beträffande
detaljerna häraf, hänvisa till samma räkenskapsutdrag och här
endast erinra, att ökningen uteslutande härrör deraf, att de från statskontoret
till förvaltning öfverlemnade kassabehållningar af riksgäldskontoret
hållits den allmänna rörelsen till hända genom utlåning.

Af till betalning förfallna annuiteter å de från riksgäldskontoret till
kanal- och jernvägsanläggningars utförande utgifna lån hafva nedan nämnda
belopp ännu ej af vederbörande till riksgäldskontoret guldits å följande
lan, nemligen:

Bill, till Riksd. Prof. 1891. 4 Sami. 1 Åfd. 1 Käft.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

fjor segelleds öppnande från Hattefura vid Venern till sjön Stora Lee:
Å detta lån, primitivt 800,000 kronor, skulle vid slutet af hvartdera
åren 1888—1890 inbetalts en annuitet af 5 procent eller 40,000 kronor,

tillsammans................................................................................. kr.. 120,000:

Deraf bär hittills endast inbetalts i afräkning å
1888 års annuitet..................................................................... ):> 4,477: 67

så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör............... kr. 115,522: 83

Vid 1889 års utgång utgjorde riksgäldskontorets förfallna fordran
kronor 114,450: 33.

För utsträckning af Kinda båtled:

Utaf 1885—1890 årens annuiteter, utgörande för hvartdera året

21,875 kronor eller tillsammans.......................................... kr. 131,250:

har i slutet af år 1890 inbetalts i ytterligare afräkning

å 1885 års annuitet............................................................ » 10,790: 76

och återstå således förfallna oliqviderade ........................... kr. 120,459: 24

Vid 1889 års slut utgjorde riksgäldskontorets då förfallna fordran
kr. 108,582: 52.

Lånet utbe tåldes under åren 1865—1870 med tillsammans kr.
437,500.

För anläggning af jernväg från Herrljmga öfver Venersborg till
Uddevalla:

Utaf deri vid 1890 års slut förfallna annuitet, motsvarande 5 procent

å lånesumman, kr. 3,240,000, eller .
inbetaides den 30 sistlidne december

kr. 162,000: —
d 62,000: —

och utgör riksgäldskontorets förfallna fordran likasom

vid 1889 års slut ...............................................................

hvarå 6 procent öfverränta beräknas.

100,000: —

För jernvägsanläggning mellan Vislanda och Bolmen:

Å de vid 1885—1890 årens slut förfallna annuiteter å lånet,
kr. 785,000, motsvarande 5 procent för åren 1885 och 1886
eller ......’...................................................................................... kr. 86,350: —

och 5 procent för åren 1887—1890 eller ....................... » 157,000:

kr. 243,350

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Transp. kr. 243,350: —

inbetaides senast den 3/n 1886 i afräkning å 1885

års annuitet ............................................................. kr. 10,682: 50

och utgör således riksgäldskontorets förfallna fordran ... kr. 232,667: 50
med 6 procent öfyerränta tills liqvid sker.

Den vid 1890 års slut upplupna öfverränta uppgick
tiu.................................................................................................. » 32,239: 89

Riksgäldskontorets förfallna fordran vid 1889 års slut uppgick, oberäknadt
öfverränta, till kr. 193,417: 50.

För jernvägsanläggning mellan Hultsfred och Vestervik:

A den vid sistlidna års slut förfallna annuitet för detta lån eller 5

procent å primitivt kr. 1,750,000 ....................................... kr. 87,500: _

har den 29 sistlidne december inbetalts i afräkning...... » 10,000: —

och återstå således med derå löpande 6 procent öfverreta
....................................................................................... kr. 77,500: —

För jernvägsanläggning mellan Visby och Hemse:

Å detta lån, primitivt 500,000 kr., hafva 1889 och 1890 års annuiteter
med 25,000 kr. för hvardera året, eller tillsammans kr. 50,000: —
icke blifvit inbetalda jemte öfverränta ä 6 procent.

För jernvägsanläggning mellan Lenna och Norrtelje:

A. detta lan, som beviljats till ett belopp åt 750,000 kr., hvaraf

endast utbetalts ........................................................................ kr. 746 197: 94

skulle 473 procent ränta inbetalas:

under år 1887.......................................... kr. 18,000: —

/ » 1888.......................... » 33,578: 91 » 51,578: 91

Kapitalafbetalning och ränta under år

1889............................................................ kr. 35,661: 66

Annuiteter den 1/1 1890 och 1/1 1891

å 37,309: 90 kr..................... )> 74,619: SO » 110,281: 46

_kr. 161,860: 37

hvilka inbetalningar hittills icke blifvit verkstälda.

Den vid 1890 ars slut debiterade öfverräntan ä 6 procent uppgick
till kr. 16,663: 64.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

För jernvägsanlåggning mellan Vestervik, Åtvidaberg och JBersbo:

A 1890 års annuitet, motsvarande 5 procent å primitiva lånebeloppet

1,865,000 kr. eller .................................................................. kr. 93,250: —

inbetaides vid förfallotiden eller årets slut i afräkning... » 45,000: —

och utgör riksgäldskontorets förfallna fordran .................. kr. 48,250: —

med 6 procent öfverränta, tills liqvid sker.

För jernvägsanlåggning mellan Hvetlanda och Saf sjö:

Annuiteten, förfallen den 1 innevarande januari med 5 procent å

lånebeloppet kr. 300,000 eller ............................................. kr. 15,000: —

har ännu icke blifvit erlagd, hvartill kommer öfverränta å 6 procent.

Hvad slutligen angår Bergslagernas jernvägsaktiebolags af riksgäldskontor
uppköpta obligationer, som, efter afdrag af den 15 i denna månad
efter utlottning till inlösen förfallna liqviderade obligationer å kr.
105,300, för närvarande uppgå till nominelt kr. 5,988,600: — har räntan
å 5 procent icke betalts för tiden från den ls/7 1885, då kapitalet utgjorde
kr. 6,399,000: —.

Vid sistlidna års slut utbalanserades eu räntefordran af kr. 1,705,449: 34
och vid 1889 års slut kr. 1,641,133: 10.

Riksgäldskontorets inom Union balanserade tillgångar, hvilka vid 1889
års slut utgjorde 11,195,000 kronor, hafva under år 1890 genom det
förut i denna berättelse omförmälda öfverlemnandet af ny grundfond för
allmänna hypoteksbanken å 30,000,000 kronor ökats till 33,195,000
kronor.

Med anledning deraf att sistlidna års Riksdag berättigat Borås jernvägsaktiebolag
att, med anlitande af bolagets reservfond, å bolagets skuld
till riksgäldskontoret afbetala 300,000 kronor å tid, då fullmäktige i
riksgäldskontoret finna sådant kunna utan förlust för staten ske, har emellan
fullmäktige och aktiebolagets styrelse träffats öfverenskommelse, att
berörda belopp skall till riksgäldskontoret inbetalas den 15 maj innevarande
år. Vid denna tidpunkt kunna nemligen fullmäktige finna sådan
användning för beloppet, att det af Riksdagen uppstälda vilkoret för afbetalningens
medgifvande uppfylles.

Statsutskottets Memorial N:o i.

Af de från jernväg shy potens/onden utlemnade lån, ursprungligen utgörande
7,864,000 kronor, har under år 1890 icke någon kapitalafbetalning
egt rum. Deremot inbetaides å det enda numera qvarstående lånet
den 13 innevarande januari 99,000 kronor, hvarefter fondens fordran för
närvarande utgör 1,829,400 kronor i kapital.

Till utbetalning från riksgäldskontoret anvisade statsutgifter.

(1890 års reglemente §§ 7—''15.)

Af det till fortsättning af arbetena å stambanan norr om Sollefteå för
ar 1890 pa riksgäldskontoret anvisade anslag å 2,600,000 kronor har
jernvägsstyrelsen lyftat:

den 22 februari ................................. kr. 600,000: —

» 25 april ....................................... » 600,000: —

» 30 maj.......................................... » 1,000,000: —

)) 15 augusti ............................. )) 400,000: —

kr. 2,600,000: —

Till inköp af Hudiksvalls jernvägsaktiebolags jernväg mellan Hudiksvall
och Näsviken, dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande till
norra stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel beviljade
1885 ars Riksdag, förutom eftergift af en riksgäldskontorets fordran hos
nämnda bolag å 185,677 kronor 97 öre, ett anslag af 4,623,300 kronor,
att utgå med 2,000,000 kronor år 1886, med 2,850,300 kronor år 1887
och 273,000 kronor år 1888.

Anslagsbeloppen för åren 1886 och 1888 samt 1,999,489 kronor 82
öre af anslaget för år 1887 anvisades att utbetalas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
som ock i riksgäldskontoret lyftat dessa belopp. Återstående
350,810 kronor 18 öre af anslaget för år 1887 skulle enligt
Riksdagens beslut utgå till jernvägsaktiebolaget sålunda, att staten den 31
december 1887 till bolaget betalte dels mot erhållande af bolagets oguldna,
i jernvägen intecknade obligationer ett deremot svarande belopp, beräknadt
till 105,624 kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor
11 öre.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Sistnämnda belopp har af riksgäldskontoret till bolaget, i man af
fullgjorda prestanda, utbetalts med 200,000 kronor i februari månad år
1888, 35,186 kronor 11 öre i juli månad år 1888 och 10,000 kronor
under januari månad år 1889. Af återstående här ofvan omförmälda
105,624 kronor 7 öre hafva endast utbetalts 100,000 kronor, nemligen

95,000 kronor i april och 3,000 kronor i september 1888 samt 500 kronor
i januari, 1,000 kronor i augusti och 500 kronor i september 1889;
hvaremot 5,624 kronor 7 öre af den vid 1887 års slut förfallna köpeskillingen
i riksgäldskontoret innestå, enär bolaget ännu ej till riksgäldskontoret
aflemnat de i jernvägen intecknade obligationer, hvilkas erhållande utgör
vilkoret för sistnämnda belopps utfående.

Likaså innestå ännu i riksgäldskontoret 730 kronor 31 öre af köpeskillingen,
4,000,000 kronor, för Aen enligt 1879 års Riksdags beslut inköpta
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg.

Af de 5,000,000 kronor, hvilka 1881 års Riksdag stälde till Kongl.
Maj:ts förfogande till låneunderstöd för enskilda jernvägar, att utgå under
åren 1882—1886, innestodo vid 1890 års början i riksgäldskontoret 8,802
kronor 6 öre af det Lenna—Norrtelje jernvägsaktiebolag beviljade lån.
Sedan den tid, inom hvilken det, enligt kongl. brefvet den 13 november
1885, ålåg aktiebolaget att styrka sig hafva fullgjort de för lyftande af
berörda låneandel faststälda vilkor, numera tillända-gått, utan att bolaget
till lyftande af beloppet sig anmält, har, på grund af samma bref, rätten
till utbekommande af det sålunda innestående beloppet förfallit.

Likaledes till låneunderstöd för enskilda jernvägar beviljade 1886 års
Riksdag en lånefond af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från
och med år 1887 med 1,000,000 kronor årligen. Denna fond har af
Kongl. Maj:t sålunda disponerats, att deraf tilldelats:

Skara—Kinnekulle—Yenerns jernvägsaktiebolag ............ kr. 324,000:

Svartelfs jernvägsaktiebolag.................................................... ® 341,000:

Halmstad—Bolmens jernvägsaktiebolag ........................... _*> 824,915:

Mellersta Blekinge jernvägsaktiebolag .............................. 1,120,250: —

Fogelsta—Vadstena—Ödeshögs jernvägsaktiebolag ......... » 300,000: —

Falu—Rättviks jernvägsaktiebolag ...... kr. 850,000: —

hvilket lån bolaget dock sedermera för Kongl. Maj:t

anmält sig icke vara i tillfälle mottaga._______

Transport kr. 2,910,165: —

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Transport kr. 2,910,165: —

Mora—Yenerns jernvägsaktiebolag....................................... » 1,000,000:

Vittsjö—Hessleholms jernvägsaktiebolag kr. 410,000: —
hvilket belopp Kongl. Maj:t dock sedermera, i sammanhang
med bolaget beviljadt tillstånd till minsk -

ning af den i kostnadsförslaget för jernvägen upptagna
rullande materielen, nedsatt till..................... » 404,000: _

Mariestad—Kinnekulle jernvägsaktiebolag ........................ » 305,000: _

För anläggning af jernväg från Klippans station å Helsingborg—Hessleholms
jernväg förbi Ljungby hed

till Röstånga by ...................................................*.......... » 290,000: —

Skymnäs—Munkfors jernvägsaktiebolag.............................. » 90,835: _

Summa kronor 5,000,000: —

Af dessa lån har riksgäldskontoret hittills utbetalt:

åt Skara—Kinnekulle—Yenerns jernvägsaktiebolag ...... kr. 324,000: —

åt Svartelfs jernvägsaktiebolag .......................................... » 341,000: ___

åt Halmstad—Bolmens jernvägsaktiebolag........................ » 824,915: _

åt Mellersta Blekinge jernvägsaktiebolag........................... » 1,101,175:__

åt Fogelsta—Vadstena—Ödeshögs jernvägsaktiebolag ... » 300,000: —

åt Mora—Venerns jernvägsaktiebolag................................ » 333,610:__

åt Vittsjö—Hessleholms jernvägsaktiebolag ..................... » 210,000: _

åt Mariestad—Kinnekulle jernvägsaktiebolag .................. » 292,700: _

Summa kronor 3,427,400: —

Till betäckande af anvisningar å den af 1883 års Riksdag beslutade
odlingslånefonden hafva erforderliga fyllnadsbelopp för åren 1885 med
503,839 kronor 34 öre, 1886 med 824,315 kronor 26 öre och 1887
med 821,695 kronor 47 öre af riksgäldskontoret till statskontoret inbetalts.
Härförutom har för år 1888 anvisats ett fyllnadsbelopp af 525,505
kronor 84 öre, hvaraf lyftats 500,000 kronor, och, jemlikt 1888 års Riksdags
beslut, för ^år 1889 ett belopp af 365,406 kronor 34 öre, hvaraf
dock ännu icke något blifvit lyftadt. ''

Den ränta, statskontoret har att för ifrågavarande försträckningar
godtgöra riksgäldskontoret, är för de belopp, hvilka blifvit öfverlemnade
före utgången af år 1889, bestämd till 4 procent för år, och för de belopp,
som öfverlemnats under år 1890 eller kunna komma att öfverlemnas
under innevarande år, till 3s/4 procent för år.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Till inköp af jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge anvisade
sistlidna års Riksdag högst 7,000,000 kronor, att utgå från riksgäldskontoret
med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när Kongl. Maj:t
funne sådant nödigt.

Af detta anslag har ännu icke något blifvit lyftadt.

Kassaförstärkning åt statskontoret.

(1890 års reglemente § 16.)

Kassaförstärkning åt statskontoret har icke ifragakommit under ar
1890.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

(1890 års reglemente §§ 17—20.)

Någon lyftning af berörda kreditiv har under den tid, denna berättelse
omfattar, icke egt rum.

Af statskontoret till riksgäldskontoret för förvaltning öfverlemnade
kassabehållningar.

(1890 års reglemente § 35.)

Vid 1890 års slut innehade riksgäldskontoret af statskontoret
förvaltning öfverlemnade kassabehållningar till belopp af kr. 2,450,000

Häraf återbetaldes
då alltså återstod

den 2 januari
ett belopp af .

1890.

» 1,450,000

kr. 1,000,000

för

Under år 1890 hafva till riksgäldskontoret

öfverlemnats:
i april månad
i oktober ))
i november »

kr. 2,000,000
» 4,000,000
» 2,200,000

Summa kr. 9,200,000

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Transport 9,200,000: —

Till statskontoret hafva återbetalts:

i mars månad .................................... kr. 1,000,000: —

i september » .................................... » 1,000,000: —

och i denna månad.................................... » 1,000,000: — 3,000,000: —

så att för närvarande å riksgäldskontor! innestå ......... kr. 6,200,000: —

som levererats mot återbetalningsskyldighet en månad efter uppsägning.

Af statskontoret till riksgäldskontoret utbetalda, i riksstaten

uppförda anslag.

(1890 års reglemente § 36.)

Till bestridande af riksdags-, kyrkomötes- och revisionskostnader, aflöningar,
annuiteter och räntor har riksgäldskontoret för 1890 under samma
ar fått från statskontoret mottaga 10,975,000 kronor, nemligen:

i januari månad
i februari »

i mars »

i april »

i augusti »

i september »

.............. kr. 1,200,000: —

.............. )) 1,500,000: —

.............. » 3,500,000: —

.............. » 1,500,000: —

.............. » 1,000,000: —

.............. » 2,275,000: —

Summa kr. 10,975,000: —

Af enahanda anslag för innevarande år har statskontoret under denna
månad till riksgäldskontoret levererat 1,000,000 kronor.

Eiksdagskostnader.

(1890 års reglemente § 21.)

Enligt till 1890 års slut sig sträckande redovisning för verkstälda
utbetalningar till bestridande af kostnader för samma års riksdag hafva
dessa uppgått till 530,060 kronor 55 öre, nemligen:

Bih. till Riksd. Prof. 1891. 4 Samt. 1 Afd. 1 Häft.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

arfvoden och resekostnadsersättningar för Andra Kammarens
ledamöter.................................................................. kr. 280,911: 59

arfvoden och traktamenten för kansli- och vaktbetjening » 180,728: 46

trycknings- och häftningskostnader ....................................... » 98,040: 66

diverse utgifter......................................................................... » 25,379: 84

Riksgäldskontorets inkomster och kassaräkning.

(1890 års reglemente §§ 32—43.)

De under år 1890 till riksgäldskontorets kassaräkning influtna medel,
behållningen vid årets början 1,581,523 kronor 46 öre oberäknad, hafva

uppgått till ........................................................................ kr. 68,950,194: 95

Samma räknings utgifter under året hafva utgjort » 69,029,802: 41

utvisande dessa summor eu omsättning under år 1890

å riksgäldskontorets kassaräkning af........................ kr. 137,979,997: 36

För beskaffenheten och beloppet af de förnämsta bland dessa utgifter
är å behöriga ställen i denna berättelse redogjordt

De hufvudsakligaste inkomstposterna hafva utgjorts af:

kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda

föremål utgifna lån......................................................... kr. 2,363,470: 36

inbetalning af tills vidare förräntade medel jemte ränta

derå .............................................................................:...... » 6,379,627: 95

valuta för sålda 3,6 procent obligationer af år 1887 » 1,356,663: 25

indragen valuta för 1890 års lån.................................... » 35,709,444: 44

af statskontoret till riksgäldskontoret för förvaltning

öfverlemnade kassabehållningar.................................... » 8,200,000: —

af statskontoret levereradt anslag till riksdags-, kyrkomötes-
och revisionskostnader, aflöningar, annuiteter
och räntor ........................................................................ » 10,975,000: —

Ä riksgäldskontorets kreditiv i riksbanken lyftades den 1 juli innevarande
år 500,000 kronor, som återbetaldes den 12 i samma månad.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Riksgäldskontorets utlåning.

(1890 års reglemente § 41.)

I enlighet med Riksdagens föreskrift hafva, i den mån behållningarna
och riksgäldskontorets utgifter sådant medgifvit, riksgäldskontorets tillgångar
gjorts räntebärande, och hafva i sådant hänseende utlemnats, från
riksgäldskontorets kassaräkning 11,643,358 kronor 60 öre och från liqvidations-
och ainortissementsfondernas kassaräkning 223,000 kronor.

De vid 1890 års slut utestående, tills vidare förräntade medlen utgjorde
i kapital:

från riksgäldskontorets kassaräkning utlemnade:

mot reverser och depositionsbevis....................................... kr. 8,526,800: —

» uppköpta obligationer.................................................. » 1,452,408: 17

Summa kr. 9,979,208: 17

från liqvidations- och amortissementsfonder na utlemnade:
mot uppköpta obligationer................................................... kr. 1,959,710: 25

Den genom riksgäldskontorets ifrågavarande lånerörelse för år 1890
uppkomna vinst utgör:

för riksgäldskontoret.................................................................. kr. 205,137: 81

» liqvidations- och amortissementsfonderna ..................... » 82,413: 18

Summa kr. 287,550: 99

Riksgäldskontorets upplåning.

Sedan fullmäktige i januari månad 1889 beslutat utfärda en andra
emission å 10,000,000 kronor af 1887 års svenska 3,6 % statslån samt
häraf, på sätt fullmäktige i sin till sistlidna års Riksdag afgifna berättelse
förmält, till 1889 års slut utlemnat 7,550,500 kronor, har af nämnda
lån under år 1890 ytterligare försålts dels till kurs af 100 3/i procent ett
nominelt belopp af 340,000 kronor, dels till kurs af 1001/,, procent ett
nominelt belopp af 1,000,000 kronor samt under innevarande månad till
förstnämnda kurs 11,000 kronor. Osåldt återstår för närvarande ett belopp
af 1,098,500 kronor.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

I skrifvelse till statsutskottet vid sistlidna års riksdag anmälde fullmäktige
uppläggandet af 1890 års 81/3 % lån å 40,000,000 riksmark,
jemväl förskrifvet i motsvarande belopp kronor, pounds sterling och francs,
hvilken skrifvelses innehåll af statsutskottet delgafs Riksdagen genom
memorial (n:o 22) af den 21 februari s. å.; och innehåller Riksdagens
senast församlade revisorers berättelse angående riksgäldskontorets tillstånd
och förvaltning en fullständig redogörelse för berörda lånetransaktion.

I sammanhang med redogörelse för verkstäld upplåning få fullmäktige
meddela, att jernvägshypoteksfonden af sin skuld till riksgäldskontoret
återbetalt i kapital, under år 1890 43,405 kronor 5 öre och under innevarande
månad 8,693 kronor 16 öre, med hvilka återbetalningars sammanräknade
belopp, 52,098 kronor 21 öre, den eljest erforderliga och medgift,
upplåningen alltså, enligt gifna bestämmelser, minskats.

Enligt hvad fullmäktige i sin berättelse till 1889 års Riksdag meddelat,
blef, med anledning af det af 1888 års Riksdag åt fullmäktige i
riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret gemensamt lemnade uppdraget
i fråga om de byggnader för Riksdagen m. m. och riksbanken,
som Riksdagen beslutit skola uppföras å Helgeandsholmen, den 24 maj
1888 utsedd eu komité — den s. k. riksdagshuskomitén — åt hvilken
fullmäktige efter hand uppdragit utförandet eller beredandet af de flesta
bland de åtgärder, som påkallats i och för verkställigheten af Riksdagens
beslut i frågan.

Ledamöterna i denna komité voro från början och äro fortfarande:
af bankofullmäktige: herrar Törnebladh och L. O. Larsson samt af riksgäldsfullmäktige:
herrar Sederholin och AVer såll, hvarjemte med dem i
egenskap af sakkunnige adjungerats för behandlingen af tekniska frågor
herrar generaldirektören C. G. Beijer, friherre B. A. Leijonhufvud och
öfverintendenten Helgo Zettervall, för hvilka samtliga deras uppdrag förnyats
den 27 mars 1890.

Öfver sin verksamhet, sedan redogörelse derför senast lemnats, eller
den 20 januari 1890, har komitén i en till fullmäktige i riksbanken
och i riksgäldskontoret stäld berättelse meddelat uppgift. Och då fullmäktige
i och för kännedom om de ärenden, som hos fullmäktige behandlats
med anledning af det dem gifna uppdraget, beträffande riksdags- och

Statsutskottets Memorial N:o 1.

riksbankshusen, kunna hänvisa till de i komiténs redogörelse meddelade
faktiska uppgifter om dessa ärendens gång och förlopp, hafva fullmäktige
bland bilagorna till denna berättelse intagit samma redogörelse med
bilagor.

Till hvad komitén anfört torde fullmäktige ej behöfva lägga annat
än redogörelse för byggnadsfondens för riksdags- och riksbankshus ställning
vid 1890 års början och slut:

Den 1 januari		Den 31 december
35,058	24	Innestående å folioräkning i riksbanken.....................	52,152	06
		Kapital: Ränta: Riksgäldskontorets 4 %
		obligationer af år 1880 å nominelt kr.
922,339	60	913,308: — ............ kr. 913,308: — 9,031: 60 D:o 3,6 d:o af år
		1887 å nominelt kr.
3,766,982	50	3,810,500: — ......... » 3,812,320: — Stockholms intecknings-
		garantiaktiebolags 3''/, % d:o å nomi-
240,913	20	nelt kr. 250,000: — » 238,750: - 2,163: 20
		kr. 4,964,378: - 11,194: 80	4,975,572	80
4,916	99	Förskott mot redovisning af riksdagshuskomitén ......	24,914	99
4,970,210	53		5,052,639	85

Beträffande den post å kr. 24,914: 99, som upptagits såsom »förskott
mot redovisning af riksdagshuskomitén» få fullmäktige endast meddela, att,
enligt hvad af komiténs medelsredovisning för 1890 framgår, komitén nu
redovisat för kronor 22,892: 09, hvadan alltså ett deremot svarande belopp
kan afföras.

Hvilka byggnadsfondens utgifter varit under 1890 framgår till en
del af komiténs medelsredogörelse, i det att komiténs inkomster (förskott)

Statsutskottets Memorial N:o 1.

jemväl äro utgifter från fonden. Hvad öfriga utgifter angår, hafva dessa
hufvudsakligen utgjorts af utbetalningar å anslaget till nytt hofstall å
Artilleriplanen af tillsammans kronor 99,500: —, återbetalning af en från
riksgäldskontoret i slutet af 1889 erhållen försträckning för betalning af
köpeskillingen för bazarbyggnaden kronor 250,000: — samt slutligen inköp
af nominelt kronor 45,000 i riksgäldskontorets 3,6 % obligationer till
kurs af 100 s/4 % jemte godtgörelse af upplupen ränta, tillsammans
kronor 45,868: 50.

Stockholm den 22 januari 1891.

Er. dust. Boström.

Alb. Anderson.
Edv. Sederholm.

Per Samzelius.
Claes Wersäll.

J. Nordenfalk
Otto M. Höglund.

P. B. Babe.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Riksdagshuskomiténs berättelse 1891.

Till herrar fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontor.

I sin till herrar fullmäktige den 20 januari 1890 afgifna berättelse
har riksdagshuskomitén lemnat redogörelse för de uppdrag, komitén till
dess erhållit, i och för verkställighet af Riksdagens beslut i fråga om uppförande
å Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen och riksbanken.
Jemte det komitén tillåter sig att till denna berättelse hänvisa
i hvad den afser hittills afslutade uppdrag, såsom inköpet af bazarbyggnaden,
underhandlingarna angående tvättinrättningen vid Norrbro in. in.,
får komitén här endast närmare redogöra för sin verksamhet under år
1890 och 1891 intill denna dag.

Efter det den pristäflan, som utlystes för anskaffandet af ritningar
till de ifrågavarande byggnaderna, så till vida lemnat otillfredsställande
resultat, att ur densamma icke framgick någon så beskaffad ritning, som
kunde läggas till grund för byggnadsföretagets utförande, har komiténs
hufvuduppgift under det sistförflutna året varit att söka anskaffa en antaglig,
dylik ritning. Och, på sätt i den år 1890 afgifna berättelsen förmälts,
voro redan vid tiden för dess afgifvande eskissplaner under arbete.
Ifrågavarande eskisser, hvilka öfverintendenten Zettervall åtagit sig att
utarbeta, blefvo i februari månad i konsept förelagda komitén och derefter
inom komitén närmare granskade. Sedan med anledning af dervid
framstälda erinringar några ändringar blifvit af författaren vidtagna, renritades
eskisserna samt öfverlemnades tillika med en, enligt fullmäktiges
medgifvande, förfärdigad modell af byggnaderna jemte angränsande hus
och områden till herrar fullmäktiges bedömande, hvarjemte skisserna enligt
anbud och på bekostnad af enskild person reproducerades och spriddes
bland allmänheten.

Komitén, som dels icke tilltrodde sig att, utan inhemtande af sakkunnigt
yttrande angående förslaget, anmäla detsamma till slutlig pröfning
och dels måste fästa särskild vigt vid att erhålla dylikt yttrande
från fullt opartiskt håll, föranleddes med afseende härå föreslå herrar

Statsutskottets Memorial N:o 1.

fullmäktige att i och för det uppgjorda förslagets bedömande vända sig
till danska etatsrådet F. Meldahl, en man, hvilkens särskilda sakkunskap
i fråga om byggnader af nu förevarande slag, och hvilkens framstående
egenskaper såsom konstnär och bedömare på byggnadskonstens område äro
allmänt kända. Sedan etatsrådet på gjord framställning förklarat sig villig
utföra uppdraget och för sådant ändamål i juli månad 1890 infunnit sig
härstädes, afgaf han bilagda yttrande (se Bil. A), till hvilket såväl som
till komiténs derå i sammanhang med uppgörandet af nya ritningar, pa
sätt här nedan förmäles, afgifna svar (se Bil. B) komitén tillåter sig hänvisa.

Af etatsrådets yttrande samt komiténs svar framgår, att etatsrådet i
åtskilliga afseenden icke gillat de sålunda framlagda förslagsritningarna,
utan ansett vissa ändringar i dem böra göras. Med anledning häraf har
öfverintendenten Zettervall i flere delar, särskildt hvad beträffar riksdagshusbyggnaden,
omarbetat det ursprungliga förslaget. De sålunda uppgjorda
nya ritningarna jemte den efter dem ändrade modellen hafva granskats
af etatsrådet Meldahl, som för detta ändamål ånyo infann sig härstädes
i slutet af december månad 1890. Då emellertid etatsrådet jcke
hade tillfälle att uppehålla sig här så länge, att han kunde före sin återresa
afgifva sitt nya yttrande, blefvo, enligt hans yttrade önskan., ritningarna
tillhandahållna etatsrådet i Köpenhamn, för hvilket ändamål komiténs
arkitektbiträde År. Johansson anmodades dit afresa. Sedan granskningen
der fullbordats, mottog komitén den 12 dennes etatsradets skriftligen
affattade yttrande, hvilket här bifogas (se Bil. C)..

Ehuru komitén icke ännu hunnit närmare taga i öfvervägande de
mindre ändringar i förslagsritningarna, hvilka må befinnas nödiga eller
lämpliga med anledning af etatsradets senaste yttrande, anser sig komitén
dock redan nu kunna uttala, att komitén antagligen varder i tillfälle underställa
herrar fullmäktige ett definitivt förslag till godkännande i den
mån, att detaljarbetena i och för ritningarnas fullbordande må kunna
börja. Härvid bör dock erinras, att i alla händelser måste förbehållas
komitén rätt att under arbetets gång underställa fullmäktige sådana afvikelse^
som, utan att rubba det väsentliga i förslaget, under det närmare
studium, hvartill detaljernas utarbetande föranleder, må finnas lämpliga.
Det ifrågavarande godkännandet är emellertid af vigt jemväl derför, att
derförutan icke kunna vidtagas de åtgärder och framställningar, som erfordras
med afseende på Helgeandsholmens reglering.

I de komitén efter hand meddelade uppdrag ingår, pa sätt i komiténs
åren 1S89 oeh 1890 afgifna berättelse jemväl omförmälts, undersök -

Statsutskottets Memorial N:o 1.

ningar af tomt och grund å Helgeandsholmen m. fl. dermed sammanhängande
arbeten. Hithörande ärenden och åtgärder hafva närmast ledts af
generaldirektören Beijer med biträde af kapten Alb. Amundson, hvilka
afgifvit en till komitén stäld berättelse, som här meddelas (se Bil. D).

Under år 1890 hafva, enligt hvad kongl. brefvet den 16 maj samma
år gifver vid handen, definitiva ritningar till hofstallbyggnaden å Artilleriplanen
blifvit faststälda, och kostnaden för nämnda byggnad beräknad till
en million kronor. Arbetena å byggnaden hafva äfven påbörjats, men
om den tid, då de kunna varda fullbordade, är komitén icke i tillfälle
att nu uttala sig. Önskvärdt vore emellertid, att någon del af Helgeandsholmen
snarligen för vissa angelägna arbeten med afseende på strandregleringen
kunde varda åt komitén upplåten. I förmodan att hinder härför
ej möter och med afseende på såväl nu rådande, jemförelsevis låga pris
å allt slags virke som ock svårigheten att på en gång upphandla hela
det betydliga parti pålar och timmer, som för Helgeandsholmens ordnande
och bebyggande kommer att erfordras, har komitén hos herrar
fullmäktige begärt och den 27 sistlidne november erhållit bemyndigande
att infordra anbud å en del af behöfliga pålar och timmer. Tiden för
ingifvande af anbud härå tilländagår den 15 i denna månad.

I fråga om komiténs tillgångar och utgifter under året får komitén
meddela följande uppgift:

Vid 1890 års början hade komitén en behållning å

folioräkning i riksbanken af...................................................... kr. 6,379: 09

samt har under året erhållit förskott å tillhopa............ » 20,000: —

Summa kr. 26,379: 09

Af detta belopp har utgifvits.......................................... x> 22,392: 09

så att behållningen den 1 januari 1891 utgjorde............... » 3,987: —

af hvilken behållning å folioräkningen

innestodo ................................................... kr. 3,977: 08

samt i kassan innelågo kontant ............... » 9: 92 » 3,987:

Bih. till Riksd. Prof. 1891. 4 Samt. 1 Afd. 1 Häft. 4

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Af utgifterna, för hvilka fullständig, af verifikationer åtföljd, redovisning
nu aflemnas, får komitén här endast angifva de större posterna:
Arfvoden enligt särskilda af herrar fullmäktige med -

delade beslut till 2 af komiténs adjungerade ledamöter,*
till komiténs ingeniörsbiträde, sekreterare och redogörare
samt vaktmästare äfvensom till de arkitekter, som under

en del af året varit hos komitén anstälda ........................... kr. 8,244: —

Anskaffandet af och komplettering af modeller till riksdags-
och riksbankshusen å Helgeandsholmen enligt de särskilda
under året uppgjorda förslagsritningarna. samt ställningar
och anordningar för desamma................................... » 2,650: —

Utgifter med afseende på arbetena i och för Helgeandsholmens
reglering ........................................................... )> 7,962: 10

öfriga utgifter och omkostnader .................................... » 3,535: 99

Summa kr. 22,392: 09

Stockholm den 13 januari 1891.

På riksdagshuskomiténs vägnar:

It. Törnebladh.

C. B. Troilius.

* De af komiténs ledamöter, som tillhöra fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret,
hafva icke af komitén eller eljest i och för komitégöromål erhållit någon ersättning.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

‘27

Bil. A.

Til Rigsdagshuskomitéen.

Efter i Henhold til den höitaerede Komitees Skrivelse af 20:de f. M.
åt have sat mig ind i det af Hr Overintendant Zettervall i Tegning og
Model udarbeidede Projekt til en ny Rigsdagsbygning og en ny Rigsbankbygning
i Stockholm og efter åt have undersögt Forholdene paa
selve Byggestedet, undlader jeg ikke åt udtale fölgende:

Efter mit Skjön maa der ved Behandlingen af denne Sag stilles fölgende
Spörgsmaal:

I. Er den af Rigsdagen vedtagne Byggeplads benyttet saaledes i det
foreliggende Projekt, åt der er taget Hensyn til de Fordringer, der maa
stilles til en god Regulering af Strömforholdene, af Terrainet og af
Faerdselslinien ved Helgeandsholmen?

II. Yder det nsevnte Projekt i kunstnerisk Henseende en god Lösning
baade lige overfor Hensynet til Slottet og Hensynen til Byen, og opfylder
det tillige de Fordringer i monumental Retning, som man maa stille til
en Rigsdags- og en Rigsbankbygning?

III. Viser Projektet åt Byggepladsen er stor nok til att Tumme de
Lokaler, Rigsdag og Bank behöve, samt dem, som ere angivne i det i
sin Tid udfserdigede Program?

IV. Ville Udgifterne, som Projektets Gjennemförelse krsever, holde
sig indenfor de kalkulerede Belöb?

ad Spörgsmaal I: Strömforholdene.

Ifald man fölger det foreliggende Projekt, ville Strömforholdene
vajsentlig forbedres; thi ved att bortskjaere circa 18,800 □-Fod af
Helgeandsholmens nordre Del, vil man udvide Strömprofilet saameget, åt
man i Fremtiden efter Behov vil kunne give Mälaren et större eller
mindre Aflöb.

Det er endvidere utvivlsomt, åt man, ved att foretage denne store
Bortskärning, vil komme til åt före Strömmen mere ligelig in paa Norr -

Statsutskottets Memorial N:o 1.

broens Piller, hvilket vil have tilfölge, åt Strömmen ikke vedblivende
vil underskylle den nordre Pille. Herved vil man formeentlig undgaae
en fremtidig, bekostlig Ombygning af denne del af Broen.

Hvad angaaer 1leguleringen af Terrainet og af Fwrdselsveien, da maa
det ogsaa erkjendes, åt den valgte Byggeplads er benyttet med stor
Skjönsomhed og Snille. Terrainet förän Rigsdagsbygningens östre Facade
er löftet i Höide med Norrbro, og ved Appareiller og Trapper föres man
fra en stor, monumentalt anlagt Plads op mod selve Bygningens Hovedindgang.

I en Afstånd af 20—35 Fod fra selve Quailinierne långs Strömgatan
og långs Slottet er der anlagt de Skraaplaner, som udligne Niveauforskjellen
imellem Drottninggatan, Myntgatan og Norrbro.

Drottninggatan er, som vedtaget af Rigsdagen, forkenget i lige Linie
tvers over Holmen, hvorved den önskede Isolation af Rigsbanken er
opnaaet. Mest för denne Gade er Riksbankbygningen anbragt paa et
Terrain, der mod Vest ätter saenkes til 19 Fod over »Slusströskeln», og
långs Quailinien udenom Bygningen mod Vest er der anlagt en Fserdselsvei
af circa 20 Fods Brede, hvilket bevirker, åt man kan drage Nytte af
Rigsbankens nederste Etage, som om den laae helt frit, og sparer Opförelsen
af en bekostelig, höi Quaimur og en större Opfyldning.

Men her maa dog reises den Indvending, att Quaien mod Vest og
Bygningens Kjseldergulv kun ligge circa 19 Fod over »Slusströskeln)),
altsaa i samme Höide som den höieste Vandstand.

Det bör her utvivlsomt tages under nöie Overveielse, om man ikke
burde löfte Quai og Kjfeldergulf mindst 2 Fod; thi man bör ikke löbe
den Risiko, åt Bankbygningen og Quaien nogensinde lomme under Vand,
eller udsaette dem for de Fölger, som eu altför lav Beliggenhed medförer.

Plananlseget er endvidere ordnet saaledes, åt man, ifald det maatte
vise sig rigtigt åt opgive den lige Gjennemförelse af Drottninggatan, da
kan udvide den buede Quailinie og före Drottninggatans Fterdsel mod
Vest rundt om Bankbygningen, Noget, der i kommende Tider maaske kan
faae sin store Belysning.*

ad Spörgsmaal II. De kunstnerisTce Hensyn.

Stockholms Slot er en kostelig Juveel, men Juvelen har endnu ikke
på alle Sider faaet sin passende Indfatning. Mod Ost og Nordost er Ind *

Jeg er gaaet ud fra åt der långs Quailinierne kun er taenkt Faerdsel for Gaaende.
Ifald der skal vasre Vognfaerdsel Vest om Bankbygningen, da bör Quaien her udvides til
en Brede af 40 Fod.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

fatningen skjön og Juvelen värdig, inen mod Syd, Vest og Nordvest er
dette ikke Tilfgeldet. Efter det foreliggende Projekt vil nu Terrainet
förän Slottets Nordfacade blive frit, saa åt man altsaa herefter överalt fra
Gustaf Adolfs Torv kan överse den vaddige, i sine Hovedlinier enestaaende,
skjönne Slotsfa9ade. Men medens man med bedste Yillie ikke kan ödelaegge
en saa overvaeldende Storhed — thi den vil gjöre sig gjseldende,
selv om man blot skimter den bag Trseerne — saa kan paa den anden
Side den nye Rigsdagsbygning, naar den lsegges i saadan Nterhed af
Slottet og placeret som foreslaaet, selv komme til åt lide under Virkningen
af Slottets Storhed; denne Disharmoni vil atter indirekte virke
tilbage paa Slottet, i det Helheden ödelsegges. Det vil derför blive nödvendigt,
att man Vest for Norrbro ud til begge Sider af Pladsen förän
Rigsdagsbygningen ligesom frembringer en mildrende Övergång ved Tranplantninger.
Men om dette, som om Alt hvad der i det Hele vedrörer
Virkningen af Rigsdagsbygningen, skal jeg nedenfor yderligere udtale mig.

Af det anförte framgaaer, åt jeg ikke troer, åt det foreliggende
Projekt vil virke ödelanggende paa Slottet, men åt man tvertimod Nord
for Slottet vil faae Terrainet paa Helgeandsholmen reguleret og ordnet paa
en for Slottet långt vserdigere Maade end hidindtil.

Imod Vest — altsaa hvad der vedrörer Udsigten fra Vasabro —
vil man endvidere, istedet for en Bunke rönneagtige Huse og nogle store
''frater, faae en monumental reguleret Gruppe af Bygninger, der ikke
vil dsekke Slottet mere end det nu er dtekket af, hvad der for Öieblikket
findes der, og hvad der vilde fremkomme, ifald Helgeandsholmens vestre
Dele bleve regulerede og udlagte til Parkanlseg; thi da matte et saadant
Anlseg beplantes med Traner, og disse vilde — det kan man altnu se af
de Trseer, der findes i den vestre Del — inden kort Tids Förlöb dtekke
Slottet ligesaa meget som den nye Rigsdags- og Rigsbankbygning ville
gjöre.

Hvad angaaer Virkningen af den nye Bankbygnings Ydre, seet fra
Vasabro, da maa jeg udtale, åt det vilde vanre til Gavn, om Linierne i
samme bleve noget simplere og roligere, hvilket vilde harmonere bedre
med de store, enkelte Linier i Slottets nordvestan Parti, som altid ville
rage noget op over de nye Bygningsanlasg. Vid en saadan Simplificering
af Formen i Bankbygningen, vil hele det nye Bygningskomplex, ogsaa
seet fra Vasabro, komme til åt virke större og skjönnere.

Kan man nu altsaa, efter hvad jeg har framsat i Ovenstaaende, ikke
sige, åt det foreliggende Projekt vil skade Slottet i sin Skjönhedsvirkning,

Statsutskottets Memorial N:o 1.

men tvertimod, åt det endog vil bidrage til åt afhjaelpe nuvaerende Mangler
lige overfor Slottets Nordfayade og Udsigten fra Vasabro, saa stiller
Sägen sig dog noget anderledes, naar man spörger, hvad Virkning Slottet
vil gjöre paa selve Rigsdagshuset. Her kommer man nemlig ind under
den dominerende Virkning af de vasldige Slotsformer. Vel er Rigsdagsbygningen
saa srnukt placeret paa Holmen, som det under de givne Forhold
var muligt; förän Bygningen findes en stor, veldannet Plads; den
ligger i en god Afstånd — circa 230 Fod — baade fra Slottet og fra
Bygningerne långs Strömgatan, og selve Projektets Fa9ader danne en
smuk, rig Helhed og vidne om det Talent, vi Alle beundre hos Hr Overintendanten.
Men de store Dimensioner i Omgivelserne, den store Plads
og Nabobygningerne fordre efter min Mening långt mere markerede
Facadeformer og Former, der have en fra Slottet afvigende Karakter, og
her förekommer det mig, åt man uden Skade kunde aendre Projektet,
dels ved åt forstaerke Bredevirkningen, idet man skyder de fremspringende
Endepartier helt ud til Enderne og dels ved åt forstaerke Hovedgesimsen
i Lighet med Sansorinos’ Bibliotek i Venedig, hvorved man ogsaa kunde
opnaae åt faae et nyttigt Tillseg af en Raekke Lokaler långs Fa9aderne i
övre Etage under Taget.

Ved altsaa åt gjöre Bygningen höiere, ved åt foröge Höiden i Underbygningen
og i Endepartierne, samt ved åt gjennemföre mere Relief långs
hele Fa9aden, som ved f. Ex. åt gjöre alle Pilaster til Resoulithformer,
vilde man give Bygningen en fra Slottet helt forskjellig Karakter, som
vilde gjöre långt staerkere Virkning; og den vilde da navnlig löfte sig op
over de horizontale Gesims- og Brydningslinier paa Slottets Endeparti,
Noget, Öiet i höi Grad vil kras ve.

Tanken åt samle hele Rigsdagsbygningskomplexet om et centralt
Anlaeg, som i Projektet söges löst ved et Midtertaarn, er vistnok god;
men der findes i denne Del af Byen allerede slanke Taarnformer nok,
og Taarnet voxer alt for spinkelt ud af det store Bygningskomplex. En
vaesentlig större Brede omkring Taarnets nederste Del vilde hjadpe til åt
löfte og samle det Hele til en vaegtigere Gruppe. Ifald det ikke lykkes
åt forme dette tilrette paa den antydede Maade, bör vistnok Kuppeltanken
atter optages; den vil samle Alt til en stor Helhed, der skiller
sig fra Slottet og den tilgraensende Del af Byens Husformer og markere
Bygningen, som den, der efter Slottet har den störste Betydning i Stockholm.

Idet jeg varmt tilraader, åt der i denne Retning gjöres Alt, hvad
der blot kan gjöres, maa jeg tilföie, att navnlig Riksbankbygningens

Statsutskottets Memorial No 1.

Förmer ville vaere vel tjente med, att Rigsdagshuset saaledes löftes; thi
den i det foregaaende antydede Lödning af Quaigaden og Kjteldergulvet

i Banken vil udkrasve större Höide, ikke åt tale om, åt Rigsbankens

Höide da ogsaa kan löftes, Noget, den navnlig trasnger til, naar den sees
fra Vasabro.

Jeg anseer det for en Selvfölge, åt man ved Sidefa9aderne ligeledes
maa strmbe efter Enkelthed og Storhed; ligesom jeg maa beinasrke, åt
Gjennemkjörselaabningen i Rigsdagshusets nordvestlige og sydvestlige
Hjörne ligeoverfor Drottninggatans Forlamgelse trsenge til nas r in er e Bearbeidelse,
dels for åt der kan skaffes god, fri Passage for Kjörende og

Gaaende, og dels for åt man i kunstnerisk Henseende kan faae de van skelige

Former til åt stemme smukt sammen.

Men da det foreliggende Projekt kun er et Udkast, saa vil den höitasrede.
Kunstner, som har udarbeidet det, ogsaa med Lethed kunne forme
Alt tilrette, naar der kun gaves ham den fornödne Tid, Ti] lid og Midlerne
til åt gjennemföre det Hele paa monumental värdig Maade, som
Opgavens Storhed og Vigtighed krasver. Lykkes det den asrede Kunstner,
saaledes, som antydet, åt forstasrke Virkningen af Rigsdagshusets og
Bankens Former, saa åt de ikke trykkes af Slottets Storhed, da have
Rigsdagen og Banken ogsaa fundet en värdig Plads, som de, naar de
skulle have en central Beliggenhed i Byen, ikke tilncermelsesvis vilde
have kunnet Ande, hverken på Riddarholmen eller i Artilleriplanen, og
i Kungsträdgården kun ved helt åt tilintetgjöre dette smukke Parkanheg.

Hvad angaaer Rigsdagsbygningens Indre, da er dette udfört paa en
smuk, architektonisk Maade; Vestibul, Foyer, Hovedtrappe og Sale ere
saa godt formede, som man i et Udkast blot paa nogen Maade kan fordre
det. . Alt, hvad der er angivet, tilsteder yderligere god Udvikling og
rigelig Anvendelse af Skulptur og Måleri, uden hvis Hjtelp det nu engang
ikke er muligt åt skabe et skjönt og tiltalende Hele af nogen fremragende
Bygning, der skal have varig Vmrd og historisk Betydning.

ad Spörgsmaal III. Bygningernes Bummelighed for Nutid og Forntid.

_ Vil man besvare dette Spörgsmaal, maa man först undersöge, om
Projektet opfylder de Fordringer, Programmet indeholder.

Saavidt jeg kan se, har Hr Overintendanten med stor Talent vidst
åt drage Nytte af de givne Arealer. Indgangene, Vestibulen, Korridorernes
Hovedlinier ere godt anlagte, og Placeringen af de större og mindre
Trapper er god. Salene ligge godt, og den ottekantede Form vil vise sig
gavnlig i akustisk Henseende, naar man fastholder den Fordring, åt ethvert

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Medlem skal tale fra sin Plads. Kun vil jeg tillraade, åt Midtervinduet
i Salenes Lofter gjöres en Del större, naevnlig af Hensyn til de mörke
Vinterdage og den Forringelse i Lys, som Sne, Is og Kulrög medförer.
Jeg skal derimod af akustiske Hensyn fraraade åt foröge Salenes Höide.

Hvad angaaer Rumfordelingen, förekommer det mig, åt Projektet
ikke fyldestgjör Programmets Fordring om et Varelse for Statsraadene
ved 2:det Kammer, og åt dette utvivlsomt bör skaffes tilveie, selv om

det kun bliver et Vaerelse paa ét Fag.

Jeg skal endvidere henstille, om det er heldigt, åt Presidenten og
Statsraadene have fselles Forvmrelse. I Betragtning af, åt det politiske
ofte saa starkt nuancerede Liv afföder Forhold, hvor man tidt önsker åt
kunne bevaege sig uden åt iagttages, vilde det vistnok vaere klogt åt
skille disse Rum fra hinanden, selv om det fselles Samtalsvasrelse for
begge Kamres Medlemmer derved blev noget mindre. Som Bygningsplaceringen
er, vil den daglige Fterden dog traskke sig mod Ostsiden,
Foyeren vil da blive Hovedopholdsted, og det faelles Samtalevaerelse vil
derför kunne taale åt formindskes. Muligvis k ne ver dette en lille Förändring
i Planinddelingen; ifald saa er, tilraader jeg ogsaa åt gjöre Foyerbreden
3 a 4 Fod större; 20 Fod er lidt for smalt. Lige ved Vestibulen,
altsa a der, hvor Störsteparten af Rigsdagens Medlemmer gaaer ud
og ind, burde vistnok ogsaa Post-, Telegraf- och Telefonlokalet ligge;
selv om man herved beröver Foyeren ét Fag.

Jeg tillader mig endvidere åt antyde, åt det vistnok vilde vaere gavnligt,
om Bitrapperne ved de to Kamres Sekretariater i l:ste Etage bleve
lagte saaledes, åt Ikke-Medlemmer af Rigsdagen, der söge Sekretariatet,
ei beböve åt gaae igjennem Hovedkorridoren, der löber rundt om Salen,
og altsaa ikke konnne til åt famdes iblandt Rigsdagsmedlemmerne; dette
er en Fordring, men andetstedts har lagt stor Vfegt paa.

Hvad angaaer Pladsen paa Tribunen, da troer jeg néppe. åt Proorammets
Krav ville vise sig tilsteekkelige i Freintiden. Man har saafedes
andetsteds fordret reserverede Tribuneloger for Damer, för mimsteidelle
Embedsmaend og navnlig i förste Kammer for andet Kammers
Medlemmer og omvendt. Det förekommer mig derför, att Programmets
Fordringer paa dette Omraade burde udvides.

Åt Lysgaardenes Areal kun er ringe, er ligesom saameget Andet en
Fölge af den starkt inskraenkede Byggeplads og vil medföre, åt man
kommer til åt forsyne Lysgaardene med hvide Vsegge samt med sserlige
Apparater for Snesmeltning (Damp).

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Hvad angaaer Bankbygningen förekommer det mig ogsaa, att Programmets
Fordringer i det Bele ere fyldestgjorte. Vestibul, Trapper,
Banksal, Korridor in. m. ere smukt anlagte, og Hovedleddene vel udformede.
Om den noget eiendommelige Byggeform, som betinges af Byggegrunden,
ikke her har hidfört en Lempelse eller Opgivelse af berettigede
Fordringer i Henseende till Lokalernes Belägenhet! og indbyrdes Förbindelse,
det för jeg ikke bestemt udtale mig om, da jeg ikke er saameget
inde i den daglige Forretningsgang i et Bankinstitut som det paagjteldende,
åt jeg fuldt ud kan bedömme Planen i alle sine Enkemedel’.

Åt det ved Gjennemförelsen af begge Projekter vil vise sig, åt der
udkraeves endél Plads til Ventilations- og Opvarmningskanaler, er en Selvfölge,
men Omfanget vil her vaesentlig rette sig efter de Opvarmningsog
Belysningssystemer, man maatte vselge.

Hvad angaaer det Spörgsmaal, om Projekterne indeholder de fornödne
Reservlokaler, saa åt Rigsdagens og Rigsbankens stigende Behov
kan fyldestgjöres, da man det ogsaa erkjendes, åt slige Rum lindes naisten
överalt, saa åt i alt Fald den ntermeste Tids Behov er varetaget. Skulde
det i Fremtiden vise sig åt Rigsdagen tramgte til flere Lokaler, vilde
man, ved åt udskyde Justits-, Ombuds- og hele Rigsgjaelds-Institutionen,
kunde vinde betydelig Plads, saa åt man altsaa for den Fremtid, der
lader sig overskue, ikke behöver åt nsere Flygt för Mangel paa Plads
til Rigsdagen, saafremt kun Medlemmernes Antal ikke bliver uforholdsinsessigt
foröget.

Om der fra Rigsbanklokalet, saaledes som det nu er projekteret, kan
udskydes Noget, og om denne Institutions Fordringer ville voxe ud over
det i Programmet angivne, vover jeg ikke åt have nogen Mening om;
men det sér ud, som om der ogsaa her er Afdelinger, der kunde udflyttes,
for åt give selve Bankinstitutet mere Plads, ifald Fremtiden skulde
vise, åt dette var fornödent.

ad Spörgsmaal IV. Den öTconomiske Side af Sägen.

Man vil indse, åt det ikke er let for mig som Fremmed åt udtale
mig herom; thi dels kjender jeg ikke Arbeidsmaaden og Priserne for Arbete
og Material i Stockholm, dels aflimnger Udgiften ved et Byggefortagende
i allerhöieste Grad åt Den, der administrerer og leder det Hele.
Er det en klar, dygtig Mand med Decisionsevne og hele den administrative,
kunstneriske og tekniske Begavelse, som udfordres, da kan der bygges
långt billigere, end hvor disse Evner kun enkeltvis ere tilstede, og her vil
den aeldre Mand ved sine Erfaringer have Moget förtid for den yngre.

Bill. till Riksd. Prof. 1891. 4 Samt. 1 Afd. 1 Häft. 5

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Som (^plysning til denne Side af Sägen tilföier jeg dog Fölgende:

I Kjöbenhavn Foster en Kubikfod almindelig Husbygning c:a 48 öre,
inedens man i Skaane, ifald jeg husker ret, ikke betaler inere end 35 öre
pr Kubikfod Bygning.

Den her omhandlede Rigsdagsbygning, udmaaler omtrent 4,500,000
Kubikfod og Eigsbanksbygningen omtrent 1,350,000 Kubikfod, tilsammen

5,850,000 Kubikfod. Saettes prisen til 50 öre pr Kubikfod, giver dette
en Sum af 2,925,000 Kronor. Men de udrmerkede Teknikere, som staae
til den aerede Komitees Raadigbed, ville i Förening med den höitaerede
Overintendant, dog vaere långt bedre Veiledere paa dette Omraade end jeg.

Stilles uu til Slutning det Spörgsmaal, om Udgiften i det Hele staaer
i et sundt og godt Forhold til hvad der opnaaes, da maa dette vistnok
besvares med Ja; thi de tvende Institutioner ville vinde en fri Beliggenlied,
saa central som det blot er muligt åt fåne den i Stockholm, en
Beliggenhed, som utvivlsomt vil blive af allerstörste Betydning for Bankens
Virksomhed, og som for Rigsdagens Medlemmer vil vaere meget bekvem
i deres daglige Faerden. Navnlig disse Sidste ville faae et Lokale,
der i den Grad vil overstraale det Tidligere, åt man bagefter neppe vil
kunne forstaae, åt man saalaenge har fundet sig tilrette med det Gamle.

Alle Lokaler i den nye Rigsbankbygning ville vel ikke blive fuldt
saa ruminelige som de nuvasrende, men man vil faae Alt bedre samlet
til den daglige Forretnings Ledelse, og Beliggenheden vil til dels blive
friere. Det vil neppe vaere let i Stockholm uden långt större Offre åt
opnaae eu saa vel placeret Bankbygning med saa central Beliggenhed.

Åt Udgiftsspörgsmaalet i vaesentlig Grad haenger sammen med det
tekniske Spörgsmaal, naar der er Tale om en Byggeplads, som den der
her omliandles, er en Selvfölge. Men saa vidt jeg har hört, ere Fundamenteringsforholdene
paa de fleste Steder i Stockholm, hvor der kunde
vaere Tale om åt bygge for Rigsdag og Riksbank, ikke bedre end her.
Ved Helgeandsholmen have omhyggelige Undersögelser viist, åt Undergrunden,
paa et enkelt Sted mer, det sydvestre Hjörne, er forholdsvis gunstig
uden brätte Klippeskraaninger eller vanskelige Lagdannelser. Ved
Bortskjaeringen og Nedbrytning af heldre Bygninger i den nordre Del af
Holmen og Udgravning til Fundamenter vil man faae en vaesentlig Del af
den Fyld, man trsenger til, og der vil ikke behöves saa stor yderligere
Opfyldning for åt löfte Terrainet i Höide med Norrbro. Selve Bygningerne
ville ikke kraeve saa bekostelige Fundamenteringsarbeider; derimod
ville Quaimure og Stensaetninger långs Syd- og Nordsiden af den

Statsutskottets Memorial N:o 1.

store Pläds förän Rigsdagshuset hidföre et föleligt Plus i Udgifterne; men
man bör ikke sky disse Omkostninger, naar man ser, hvad der herved
opnaaes, nemlig Invinding af et helt Torv eller en Festplads förän en
af Landets vigtigste Bygninger, en Plads af en saadan Utstrykning, åt
den vil kunne blive til noget sajrlig Stort og Skjönt, naar den i kommende
Tider tidt efter tidt prydes med Statuer af Landets berömteste
M»3nd, saa åt bände Fremmede og Landets egne Börn gjennem disse
Afbildninger kunne lsere Sveriges Historie åt kjende. Billedhuggerkunsten
vil her faae en stolt og skjön Opgave.

I det jeg efter Anmodning af den höitaerede Komité fremsastter denne
min Udtalelse, gjentager jeg, åt jeg har betragtet Yalget af Byggepladsen
og Maaden, hvorpaa den skulle benyttes til Rigsdag og Rigsbank, som
Noget, der var givet ved Rigsdagens Besinning, og åt jeg kun har anseet
det for min Opgave åt udtale, hvorvidt det foreliggende Projekt fyldestgjör
Programmets Fordringer og de Betingelser, Rigsdagen har stillet.

Da jeg muligviis kan have overseet Et eller Andet, hvorom den
höitserede Komité yderligere kunde önske åt höre min Mening, tilföier
jeg, åt jeg fremdeles i alle Maader er til Komiteens Raadighed, ifald det
skulde vasre fornödent.

Med sajrdeles Höiagtelse
iErbödigst

F. Meldahl.

Kjöbenhavn den 11 August 1890.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Bil. B.

Till herrar fullmägtige får riksdagshuskomitén härhos öfverlemna
det af etatsrådet F. Meldahl, på anmodan, afgifva yttrande öfver de ritningar
till riksdags- och riksbankshus, som, på uppdrag af komitén,
innevarande år utarbetats af öfverintendenten Zettervall, och hvilka ritningar
förut blifvit till herrar fullmägtige öfverlemnade; äfvensom för
egen del, efter inhemtande af öfverintendentens uttalande i frågan, anföra
följande:

Etatsrådet Meldahls yttrande är afdeladt i fyra -särskilda punkter
under formen af frågor, hvilka af etatsrådet besvaras. De äro af följande
hufvudsakliga innehåll:

l:o. Har i förslaget byggnadsplatsens begagnats med hänsyn till de
fordringar, som betingas af en god strömreglering, af terrängen och af
korum unikationslederna?

2:o. Erbjuder förslaget en god lösning af byggnadsproblemet såväl
med hänsyn till det närbelägna slottet som till staden och fyller det derjemte
de fordringar på monumentalitet, som böra ställas på eu riksdagsoch
riksbanksbyggnad?

3:o. Utvisar förslaget, att platsen är tillräckligt stor för inrymmande
af alla för Riksdagen och riksbanken erforderliga samt öfriga i byggnadsprogrammet
angifna lokaler?

4:o. Kan förslaget genomföras utan öfverskridande af det beräknade
kostnadsbeloppet?

Med afseende på den första af dessa frågor utfaller svaret afgjordt
gynsamt för förslaget. Den anmärkning, som framställes, afser egentligen
endast 1888 års program för den då utlysta pristäflingen, i det att etatsrådet
framhåller, att kajen omkring riksbankshuset, liksom byggnadens
källargolf, bör höjas med omkring 2 fot, på det att kaj och källargolf
aldrig må komma under vatten.

Härvid får komitén erinra, att kajens föreslagna höjd är, enligt
hvad af komiténs särskildt sakkunnige ledamöter uttalats, tillräcklig,
men att, om så skulle anses lämpligt, höjning af partierna kan åstad -

Statsutskottets Memorial N:o 1.

kommas, hvarförutom en fullt betryggande isolering naturligtvis kommer
att anordnas.

I andra punkten har etatsrådet, jemte uttalande af sitt erkännande
åt förslagets yttre arkitektoniska anordningar och fasaderna i och för sig,
besvarat den uppstälda frågan, hvad förhållandet till slottet angår, så,
att de nya riksdags- och riksbankshusen icke anses komma att i något
afseende minska intrycket af slottets storhet eller skada dess monumentala
skönhetsverkan, sedt vare sig från Gustaf Adolfs torg eller från Vasabron.
Deremot har framhållits, att verkan af den nya bankbyggnadens
yttre, sedt från Yasabron, skulle vinna i storhet och skönhet, om linierna
blefve mera enkla och lugna, hvarigenom ock byggnaden skulle komma
att bättre harmoniera med slottets nordvestra parti, hvilket i hvarje fall
kommer att resa sig något öfver den nya byggnadsanläggningen.

Med afseende å hvad sålunda erinrats, har komitén, efter samråd
med sina sakkunnige ledamöter, sökt åstadkomma de planförändringar,
som äro nödvändiga för att upphäfva det något oroliga i linierna.

Med hänsyn till omgifningarnas dimensioner, den stora platsen och
grannbyggnaderna, har etatsrådet, beträdande de nu ifrågavarande förslagsritningarna,
gjort gällande, att byggnaderna fordra mera markerade
fasadformer och former, som hafva eu från slottet afvikande karakter, på
det att riksdagshuset må kunna göra sig kraftigare gällande; och föreslår
etatsrådet derför den ändring i förslaget, att ändpartierna utflyttas till
hörnen — för åstadkommande af större breddverkan —; att bygnadens
hufvudlist höjes, hvarigenom en ytterligare våning i öfra étagen under
taket vinnes; att öfverbygnad och ändpartier äfvenledes höjas, samt att
fasaden genomföres med mera relief.

Med afseende på det stundom hörda talet om verkan af den »blifvande
stenkolossen på den lilla holmen» torde etatsrådets uttalande i
denna punkt vara värdt synnerlig uppmärksamhet. Komitéens nu ifrågavarande
ritningsförslag utvisar, att ingen möda sparats för att nedbringa
bygnadernas dimensioner. Genom etatsrådets yttrande torde vara tydliggjordt,
hurusom holmen ingalunda är för liten för byggnaden. Komitén
har derför intet att erinra mot en ändring i det syfte, etatsrådet framhållit
såsom önsklig, men utförandet af sådan ändring måste dock i väsentlig
mån blifva beroende af de tillgängliga eller påräkneliga byggnadsmedlen.

Etatsrådet framhåller vidare under denna punkt, att tanken på att
samla riksdags- och riksbankshuskomplexen omkring en central anläggning

Statsutskottets Memorial N:o 1.

är god, men att, då den del af staden, som närmast gränsar till holmen,
har tillräckligt med smäckra tornformer, tornets nedra del bör göras bredare,
på det att det hela derigenom måtte sammanfattas och lyftas till
en verkningsfullare grupp. Om detta icke skulle lyckas, anser etatsrådet
kupolformen böra användas, emedan denna skulle samla allt till en stor
helhet, bidraga att förläna byggnadskomplexen en från slottet och närliggande
husformer skiljaktig karakter samt markera densamma såsom den
betydelsefullaste i Stockholm näst slottet.

Det torn, som nu anbragts å riksdagshuset, har tillkommit med afseende
på det under ritningarnas utarbetande allt mera klart insedda behofvet
af en torn- eller liknande anordning, särskildt för utsigten från
Vasabron och vester i allmänhet. Förebilden för tornet är hemtad från
dylika anläggningar i andra länder. Skulle de smäckra tornformer, som
förut finnas i närliggande delar af staden, anses inverka störande, synes
svårighet ej möta att åstadkomma ett bättre sammanhang med byggnadsmassan;
dock med iakttagande dervid af grupperingen i denna del af
byggnadskomplexen. Härvid kan, om sådant finnes lämpligare, till äfventyr
kupolformen komma att användas.

Etatsrådet anser vidare, att riksbankshusbyggnadens former skulle
vinna genom riksdagshusets höjande, och att den ökade höjden skulle verka
fördelaktigt för anblicken från Yasabron.

Mot förra delen af detta uttalande har komitén intet att erinra,
hvaremot detsamma i senare delen torde kräfva ytterligare utredning, särskildt
med afseende derpå, att bankhuset till det yttre skall framstå snarare
såsom ett annex till riksdagshuset än såsom sjelfständig bygnad, hvadan
bankhuset med afsigt gjorts väsentligt lägre ä.n riksdagshuset såväl
för åstadkommande af en god samverkan med detta som för utsigten åt
slottet från Vasabron.

Etatsrådet har jemväl fäst uppmärksamhet derå, att äfven sidofasaderna
böra anordnas i »enkelhet och storhet», samt att genomfarterna
vid Drottninggatans förlängning fordra närmare bearbetning.

Härvid får komitén endast erinra, att sidofasaderna naturligtvis måste
behandlas i öfverensstämmelse med hufvudfasaden så, att, om denna ändras,
de förra ej kunna förblifva sådana, de i förslaget framstälts. Vidkommande
genomfarten är i förslaget antydt, att en vidare bearbetning
af densamma ''är nödvändig.

Den inre arkitektoniska anordningen har af etatsrådet lemnats utan
någon anmärkning.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Gifvet är emellertid att, vid en omarbetning till mera storhet och
kraft i det yttre, någon ändring i den inre anordningen erfordras.

I tredje punkten uttalar etatsrådet ett synnerligen fördelaktigt omdöme
om förslaget.

De mindre betydande anmärkningar, som i denna punkt göras och
hvilka i allmänhet afse programmet, lära utan svårighet kunna afhjelpas,
såsom ock till större delen skett i det nya förslag, som här nedan omförmäles.

Komitén har tagit alla dessa uttalanden i öfvervägande och med
afseende på för handen varande förhållanden uppmärksammat dem.

I hvad mån öfriga uttalanden föranledt åtgärd, framgår tillräckligt
tydligt af de omarbetade förslagsritningar, som nu föreligga.

Vid sammanfattning af etatsrådets yttrande och den af detsamma
nu lemnade öfversigten framgår, att etatsrådet vid sin granskning af
förslaget kommit till följande hufvudsakliga och här sammanfattade
resultat:

a) att den af Riksdagen bestämda bygnadsplatsen blifvit begagnad
med hänsyn till de fordringar, som ställas till en god reglering af strömförhållandena,
af terrängen och af kommunikationslederna;

b) att etatsrådet väl i hufvudsak skänkt sitt gillande åt bygnadernas
fasader i och för sig äfvensom åt den yttre arkitektoniska anordningen och
grupperingen, men, med hänsyn till de stora dimensionerna i omgifningen,
den stora platsen och bygnaderna i granskapet, anser, att här fordras
högre fasader med kraftigt verkande former af en från slottet afvikande
karakter;

c) att etatsrådet — under framställande af några mindre, lätt häfda,
hufvudsakligen mot programmet rigtade anmärkningar — anser, att förslaget
visar, att bygnadsplatsen är stor nog att rymma alla erforderliga
och begärda lokaler, samt att förslaget erbjuder full trygghet äfven för
framtida behof af utrymme; och

d) att etatsrådet anser, att de utgifter, som kräfvas för företagets
utförande enligt förslaget och programmets bestämmelser, stå i ett sundt
och godt förhållande till det resultat, som genom förslaget vinnes.

Statsutslcottets Memorial N:o 1.

Härutöfver får komitén ytterligare framhålla, att etatsrådet bestämdt
uttalat det omdöme, att slottet under alla omständigheter måste komma
att göra sig gällande, oberördt af hvad slags större bygnad som helst på
Helgeandsholmens vestra del.

Stockholm den 25 november 1890.

Riksdagshuskomitén:

it. Törnébladh.
Liss Öl. Larsson.

Echo. Seder bolin.

Claes Wersäll.

C. R. Troilius.

Bil. C.

Til Rigsdagsliuskomitéen i Stockholm.

Efter i Henhold til den höitaerede Komitées behagelige Skrivelse af
28:de November f. A. åt have gransket de af Hr Overintendant Zettervall
nu udförte Udkast til den nye Rigsdags- og Rigsbankbygning, unlader jeg
ikke att udtale Fölgende:

.A. Hvad angaaer EigsdagsTiusbygningen.

Det af mig med X betegnede Udkast til denne Bygning, i hvilket
der er taget Hensyn til den vaesentlige Deel af de Udtalelser, jeg tillod
mig åt fremsaette i min Skrivelse af 1 Ute August f. A., er nu saa smukt
og godt i sine Hovedtrmk, åt det ved den endelige Bearbeidelse vil kunne
före til en tilfredsstillende Lösning af den foreliggende Opgave. Planen
viser, att de i Programmet fordrede Lokaliteter have den Störrelse, som
forlanges, alene med Undtagelse af, åt l:ste og 2:det Kammers Forsam -

Statsutskottets Memorial N:o 1.

lingssale der ere respektive 600 og 300 □'' mindre i Areal end fordret;
men Formindskelsen er en Vinding i akustisk Beleende, og Salene ere
dog rnere end store nok till det Antal Medlemspladser, der er opgivet.
Der er viist Udvei til åt kunne faae 2:de Tribuner til ved hver Sal. Förliden
et större Antal disponible Rum, er der i Planen givet ett meget.
vaerdifuldt Tillaeg ud over Programmets Fordring i det der mod Öst ud
med Forfa9aden, tast op til Hovedingangen findes 2 store Foyeer, hver
paa 1.300 Q-Fod, en for hvert Kaminer. Hele Plandelingen er enkelt
smuk og yder gode Förbindelser og Adskillelser överalt, hvor dette maatte
fordres i den daglige Forretningsgang, og dens Ho vedlider saa enkelte og
naturlige, åt det vil vaere let åt give Fa9aderne deres yderlige Bearbeidelse.
— Da dernäst Grupperingerne i Fa9aderne med Kuppel over Midtepartiet
i Forfa9aden og med de ved Balustrader löftede Endepartier ogsaa
indeholde et godt Grundlag for den yderlige Bearbeidelse, saa kan jeg
ligeoverfor en saa fremragende Kunstner, som Er Overintendanten, ikke
udtale Andet, end åt det er min Overbeviisning åt det hele Projekt under
hans kyndige Haand nu ved den endelige Bearbeidelse vil kunne modnes
saaledes, åt der förliden et godt Rigsdagshus, vil faaes ett Bygningsanlaeg,
der ikke virker skadelig paa Slottets Udseende paa samme Tid, som det
hsevder sig selv overfor dette. Skulde man i Fremtiden saenke Norrbroens
Kjörebane, da vil dette ogsaa vaere en Vinding baade for Slot og Rigsdagshusbygning.

B. Hvad angaaer Rigsbankbygningen,

da er Planen for dette Bygningsanlaeg ikke aendret, og jeg kan derför
her henholde mig til mine tidligere Udtalelser og kun fremhseve, åt
det vilde vaere en Vinding i flere Retninger, om Quaibreden strax blev
udlagt i större Brede og efter en Regulering, der kun fordrede en Fundamenteringslinie,
samt åt man af Hensyn til Udseendet og til Vandet
helst bör gaae til 21 Fods Höide og ikke nöies med de 20 Fod, hvortil
den nu er löftet.

Fa9aden ligesom Lysforholdene i den store Banksal have vundet ved
Midtepartiets nye Form, og jeg merer ingen Tvivl om, åt det ogsaa paa
det Grundlag, der er givet i det foreliggende Projekt, hvor alle Programmets
Fordringer ere oplyldte, vil lykkes Overintendanten åt forrne Alt tilrette
paa en kunstnerisk smuk Maade, saa åt ogsaa denne Deel af Bygningskomplexet
faner den Vaerdighed og Anseelse, som udfordres. En
Balustrade over Hovedgesimsen vilde vaere en vaesentlig Hjaelp hertil.

Bill. till Riksd. Prat. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 1 Raft. 6

Statsutskottets Memorial N:o 1.

I det jeg forövrigt maa henvise til min Skrivelse af 11 :te August
f. A. kan jeg ikke andet end fremhseve hvad jeg har seet siden hin Udda
lelse, nemlig Senatsbygningen i Rom med dens Buster af fremragende
Patrioter og Maccari Fresker, som have faaet fölgende forklarende Överskrift,
der viser hvilket Blik man der har paa Kunstens store og skjönne
Opgave i Statslivets Tjeneste: »Osservate con diligenza le cose dei terapi
passati, perché fanno lurrie alle future e quello che é e sårk stato in altro
tempo. Nessuna cattiva sorte li fece mai diventare abietti, e nessuna
buona fortuna li fece mai essere insolenti.» *

Med särdeles Höiagtelse
aerbödigst

E. Meldahl.

Kjöbenhavn den 10 januari 1891.

Bil. D.

Till Riksdagshuskoinitén.

Undertecknad har härmed äran att till herrar komiterade afgifva
rapport öfver de arbeten, som under 1890 blifvit utförda på grund af de
tillämnade riksdags- och riksbankshusbyggnaderna å Helgeandsholmen.

Dessa arbeten hafva hufvudsakligast varit en fortsättning af de under
år 1889 påbörjade och hafva bestått af:

Do. Bagliga afvägningar och observationer af vattenytorna;

2:o. Hastig hetsmätning ar;

8:o. Djupmätningar af tvär- och längdsektioner;

* Gifven noga akt på förflutna tiders förhållanden, ty de sprida ljus öfver kommande
dagar och öfver det tillstånd, som är och blir i en annan tid. Ingen motgång nedslog i
i framtiden modet, ingen medgång förledde till öfvermod.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

4:o. Uppstickning af vattennivå-profiler och kurvkartors upprättande
öfver vattenstånden i Mälaren och Saltsjön under de sista 30 åren; samt

5: o. Alternativa regleringsförslag.

l:o. Dagliga afvägningar och observationer af vattenytorna i ''Norrström,

Stallkanalen och Saltsjön hafva egt ruin under de tider, då någon nämnvärd
höjdskilnad emellan Mälarens och Saltsjöns vattennivåer förefunnits.
Då vattenståndet i förstnämnda sjö under denna vår och sommar varit
särdeles högt, hafva genom dessa afvägningar rätt värderika observationer
rörande mera ovanliga vattenflöden erhållits.

2:o. Hastighetsmätningar.

I de uppejlade sektionerna i sjelfva strömmen, på ömse sidor om Helgeandsholmen
äfvensom vester om denna, hafva hastighetsmätningar verkstälts
såväl i närheten af vattenytan som på skilda djup derunder för att
erhålla tillförlitliga medelvärden vid bestämmandet af den här framrinnande
vattenmängden.

3:o. Djupmätningar af tvär- och längdsektioner.

Förra året hafva tvärsektioner upprättats öfver sjelfva strömfåran
emellan Helgeandsholmen och fasta landet.

Då af dessa kartor synes, hurusom sjelfva strömmen ej framgår midt
emellan stränderna, utan kastar sig från ena sidan till den andra, har man
äfven ansett sig böra utsträcka djupmätningarna fram till Vasabron för
att på en längre sträcka kunna följa sjelfva hufvudströmmens rigtning.
Samtidigt härmed hafva äfven längdprofiler af de båda här framgående
strömfårornas djupast liggande bottenlinie uppkonstruerats, hvilka ådagalägga,
huru högst betydligt bottendjupen variera äfven i sjelfva hufvudströmmen.

4:o. Uppstickning af vattennivåprofiler och kurvkartors upprättande öfver
vattenstånden i Mälaren och Saltsjön under de sista 30 åren.

För att få en hastigare och mera åskådlig bild af de data, som genom
nu omnämnda observationer föreligga, äro profiler öfver de dagliga
observationerna uppstuckna. Som en ytterligare komplettering till dessa
hafva, med stöd af vid Stockholms slusskontor befintliga registerböcker,
högsta och lägsta vattenstånden i strömmen under en så lång tidsföljd som
30 år eller från och med 1860 till närvarande tid äfven blifvit profilerade
och kartlagda.

Genom de sålunda i omkring 60 blad åskådliggjorda uppgifterna föreligger
redan nu en särdeles detaljerad utredning af vattenförhållanden vid
Mälarens utflöden, som kunna inverka på regleringsfrågan. Fortsatta mät -

Statsutskottets Memorial N:o 1.

ningar under nästkommande år komma emellertid att än ytterligare komplettera
desamma.

5:o. Alternativa reglering sförslag.

Utarbetning af tvenne på nu omnämnda utredning grundade förslag
till i’eglering af Helgeandsholmens stränder är till sina hufvuddrag verkstad.

Vid förslagens uppgörande har man utgått från den synpunkten, att
endast sådan reglering af strandlinierna bör ifrågakomma, som ej i afsevärd
grad ändrar strömförhållandena, men likväl gör det möjligt att i en
framtid lätt kunna åstadkomma en ökning eller minskning i genomskärningsarean.

Stockholm i december 1890.

Carl G. Beijer.

Alb. Amundson.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Riksgäldskontorets

balanserade tillgångar och skulder

vid 1890 års början och slut.

Statsutskottets Memorial N:0 1.

Den 1 Januari.			Den 31 Dec.
Kronor.			Kronor.
		. Debet.
		Tillgångar.
		Fordringar för utgifna lån:
597,016	82	Byggnadslån ....................................... 574,075	63
567,625	30	Tomtregleringslån.............................. 758,717	45
13,874	34	Lån för hamn- och brobyggnader... 553	27
888,357	82	)) kanal- och slussanläggnin-
		gar ....................................... 866,628	78
41,845,185	44	» jernvägsanläggningar ......... 42,369,569	54
4,066	69	>'' undsättande af de genom
		1868 års missväxt nödli-
		dande länen ........................ 3,091	13
2,149,850	07	Fordran hos odlingslånefonden ...... 2,649,850	07
4,520,750	—	Tills vidare förräntade medel ......... 9,979,208	17	57,201,694	04
		= 50,586,726: 48 =
4,816,402	30	Räntor å förestående lån utbalanseras oförändrade	4,816,402	30
161,648	78	I liqvid för försålda 1887 års 36/. % obligationer
		emottagna depositionsbevis med ränta ........		—	—
1,450,400	—	Fordran af utländska bankirhus för emot ränta in-
		satta medel, afsedda till annuitetsliqvider ..		—	—
1,032,400	—	Uppköpt anvisning, afsedd till d:o.......................		—	—
126,794	58	Jernvägsbypoteksfondens behållning ....................		133,155	68
1,926,776	—	Fordran af samma fond .........................................		1,919,003	52
2,266,619	13	De fonderade och konverterade lånens liqvidations-
		och amortissementsfonder................................		2,019,367	11
18,484	98	Fordran af sistnämnda fonder................................		60,470	01
62,386,252 25	Transport	66,150,092	66

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Den 1 januari.
Kronor.
i 1
1,172,222	22
34,642,400	__
! 16,921,124	80
1112,167,000	—
49,793,333	34
17,550,500	—
26,666,666	67
10,125
140,889
259,064,261	03

Kredit.

Skulder.

Fonderade lån: 1860 års lån emot premieobliga-tioner........................	1,031,111	11
1875 » ......................		—	—
1878 )) ......................		16,665,432	—
1880 » ......................		111,078,000	•-
1886 » ......................		49,625,333	34
1887 » ......................		18,890,500	—
1888 » ......................		26,666,666	67
1890 ). ......................		35,555,555	56
= 258,913,247: 03	Kr.	259,512,598	68

Icke fonderade lån:

Gamla 5 % lånet... 10,125: —

Göta kanals reparationsfond.
.............. 140,889: — 1,51,014: —

= 151,014 =

= 259,064,261: 08 =

Transport

Den 81 dec.

Kronor.

259,663,612 68

259,663,612|68

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Den 1 januari.		Den 31 dec.
Kronor.		Kronor.
62,386,252	25	Transport	66,150,092	66
250,000	—	Försträckning till byggnadsfonden för riksdags- och
		riksbankshus ............................................................	—	—
14,865	13	Förskjutna utgifter för 1891 års Riksdag..................	15,445	31
1	—	A anslagen till Riksdagens justitieombudsman och
		hans expedition ......................................................	3	16
		I Riksgäldskontorets kassa kontant innestående:
7,507	03	Förskott till riksdagskostnader.................. 7,964: 65
629	38	» » kontors- och rättegångs-
		expenser vid riksgälds-
		kontoret................................. 1,016: 52	8,981	17
1,581,523	46	Behållning å riksgäldskontorets folioräkning i riks-
		banken .....................................................................	1,501,916	~
		Kapitalräkningen:
198,454,714	11	Skulder utöfver tillgångar .............................................	200,294,979
262,694,992 36	Transport	267,971,417 30

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Den 1 januari.			Den 31 dec.
Kronor.			Kronor.
259,064,261	03		Transport	259,663,612	68
		Diverse sladder:
1,014,699	02	För undsättningar vid missväxter eller
		felslagna skördar af sedda medel ...	1,006,354: 85
14,245	81	Köpeskillingar för försålda mindre
		kronolägenheter.................................	93,922: 56
2,450,000	—	Till riksgäldskontor^ förvaltning
		från kong! statskontoret öfverlem-
		nåd kassabehållning ........................	7,200,000: —
144,279	42	A 1889 års anslag till riksdags- och			1
		revisionskostnader, aflöningar, an-
		nuiteter och räntor ........................	-—: —
730	31	Af anvisade medel för inköp af Halls-
		berg—Motala—Mjölby jernväg......	730: 31
5,624	07	Återstoden af 1887 års anslag för
		inköp af jernvägen mellan Hudiks-
		vall och Näsviken...........................	5,624: 07
3S1	58	År 1890 års anslag till iliksd agens
		bibliotek.............................................	1,172: 83
771	12	A 1889 års annuitetsanslag för 1875
		års lån................................................		8,307,804	62
262,694,992	36		Transport	267,971,417	30

Bill. till Iliksd. Prat. 1891. 4 Sami 1 Afd. 1 Höft.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Den 1 januari.

Kronor.

262,694,992 36

262,694,992|36j

Transport

Inom Union balanserade tillgångar:

105,000: — Brandförsäkringsvärdet
af Riksdagens
hus ............... 105,000: —

90,000: — Bokföringsvärdet
af riksgäldskontorets
hus ............... 90,000: —

8.000. 000: — Allmänna hypo tekshankens

grundfond.
....................... 30,000,000: -—

3.000. 000: — Aktiebolaget såg verksegarnes

garantiförenings
d:o 3,000,000: -—

11,195,000: —. EA 33,195,000: -

Summa

Den 31 dec.

Kronor.

267,971,417

267,971,417 30

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Den 1 januari.

Kronor.

262,694,992 36

262,694,992|86j

			Den 31 dec.
			Ivronor.
		Transport	267,971,417	30
Inom linien balanserade slidder:
150,000: —	Konung Carl XIII: s liemgiftskapital......	150,000: —
100,777: 16	Lappmarks eckle-siastikverks fond...	100,777: 16
8,000,000: —	Af riksgäldskonto-ret utfärdade, till allmänna hypo- teksbanken aflem-
	nade 41/2 % obli-gationer ..................	30,000,000: —
3,000,000: —	Af d:o till aktie-
	bolaget sågverks-egames garanti- förening öfverlem-nade d:o ...............	3,000,000: —
3,536: 88	Af lånet på 100 år till Trollhätte sluss-verk ........................	3,536: 88
11,254,314: 04.	Kr.	33,254,314: 04
		Summa 267,971,417	30