Statsutskottets Memorial N:o 120 (Memorial 1904:Su120 su)

Statsutskottets Memorial N:o 120.

Jf:o ISO.

Ank. till Riksd. kansli den 18 maj 1904, kl. 1 e. m.

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas
i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlämna förslag till åtskilliga stadganden
i det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka stadganden angå: riksgäldskontorets
fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda
lån; återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar; med
statsregleringen gemenskap ägande utgifter; på riksgäldskontoret anvisade
kreditiv; från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.; samt styrelsen för riksgäldskontoret.

Den föreslagna § 7, angående statens fordran hos Vislanda—Bolmens
järnvägsaktiebolag, grundar sig på Riksdagens beslut i anledning af utskottets
utlåtande n:o 108; §§ 25, 26 och 27, angående kreditiven, grunda
sig på Riksdagens bifall till utskottets memorial n:o 72; och § 35, angående
dyrtidstillägg åt tjänstemännen vid justitieombudsmansexpeditionen,
är affattad i enlighet med det beslut, Riksdagen efter gemensam votering
fattat i anledning af utskottets utlåtande n:o 12.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af lika innehåll med motsvarande
stadganden i nu gällande reglemente, hvarur uteslutits §§ 11, 14,
15, 19, 20 och 21, hvilka innehålla uppdrag, som numera blifvit fullgjorda.

Bih. till Riksd. Prot. 1904. 4 Sami. 1 Afd. 80 Haft. (N:o 120.)

Statsutskottets Memorial N:o 120.

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning
få ändra paragrafernas nummerordning, där sådant kan erfordras,
hemställer utskottet,

att det nu öfverlämnade förslaget till stadganden
må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 18 maj 1904.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Statsutskottets Memorial N:o 120.

Angående riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 7.

Riksdagen har år 1904 bestämt:

att statens kapital- och räntefordran hos Vislanda—Bolmens jernvägsaktiebolag
till den del, samma fordran öfverskjuter 800,000 kronor, från
1904 års utgång och tills vidare i statsräkenskaperna föres inom linjen;

att bolaget skall å detta belopp 800,000 kronor erlägga 41/, %
ränta om året från och med den 1 januari 1905 samt dels från och med
ingången af år 1906 i kapitalafbetalning så stor procent, att berörda belopp
varder till fullo inbetalt inom loppet af 50 år därefter;

att bolaget skall vara skyldigt att sist den 81 juli 1905 ställa sådan
säkerhet för annuiteternas ordentliga erläggande, som fullmäktige i riksgäldskontor
finna erforderlig utöfver den inteckningssäkerhet, hvilken förut
aflämnats;

att, sedan bolaget ställt sådan säkerhet som ofvan sägs, statens fordran
utöfver angifna kapitalbeloppet 800,000 kronor och därå upplupen ränta
varder afskrifven; samt

att, därest bolaget icke före den 81 juli 1904 ingått på här uppställda
villkor eller bolaget, sedan dessa vilkor å dess sida antagits, skulle
brista i uppfyllandet af gjorda åtaganden, fullmäktige i riksgäldskontoret
skola äga vidtaga åtgärd för järnvägens exekutiva försäljning.

Angående riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 8.

Riksdagen har år 1879 till Kungl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt
och i den ordning, Kungl. Maj:t skulle äga att närmare bestämma, användas
till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby järnväg tillika med allt hvad därtill
hörer, såväl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar

Statsutskottets Memorial N-.o 120.

till lokomotiv ock vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och
signaleringsinrättning, ställt ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt
bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att genom försäljning af då
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 eller*1875 eller
1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i enlighet med
Kungl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså riksgäldskontoret att
tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej lyfts.

§ 9.

Riksdagen har år 1898 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvart af åren 1899—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som
jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst
en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla
godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande
till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ io.

Riksdagen har år 1908 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvart af åren 1904—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i män af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,
som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande
af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af
fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels
öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 11.

Riksdagen har år 1902 till bildande af en lånefond för torfindustriens
understödjande, särskild! tillverkningen af bränntorf och torfkol samt
framställandet af torfströ, att förvaltas och användas i öfverensstämmelse
med vissa angifna grunder, bemyndigat riksgäldskontoret att för ändamålet
i mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst
1,500,000 kronor samt medgifvit, att de kapitalafbetalningar, som skola å
de från fonden utgående lånen verkställas, må intill utgången af år 1908
tilläggas fonden,

Statsutskottets Memorial N;o 120.

§ 12-

Riksdagen har år 1908 dels för bildande af en lånefond till rederinäringens
understödjande, att förvaltas och användas i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med vissa af Riksdagen angifna grunder samt i enlighet
med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan komma att meddela, bemyndigat
riksgäldskontoret att, i mån af behof, från 1904 års början tillhandahålla
statskontoret ett belopp af 5,000,000 kronor, med åliggande
för statskontoret att till riksgäldskontoret inleverera den å de från fonden
utlämnade lån inflytande räntan, dels ock medgifvit, att de kapitalafbetalningar,
som å de från fonden utgående lånen verkställas, må intill utgången
af år 1909 tilläggas fonden.

§ 9.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1896 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor,
att utgå under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa
år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej
påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade
understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande
det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så
stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör
utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

Statsutskottets Memorial N:o 120.

tagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af
den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen
blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen
den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning
af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre
år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,
järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till
staten inbetalas, sedau genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så
länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd
medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för
trafik öppnad;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och
materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om
bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets
järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran
hos bolaget, än ock eu tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats

Statsutskottets Memorial N:o 120.

för förut lyfta andelar af lånet; hvarjemte of vanberörda sista tredjedel
ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt
framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen
meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af
staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och
revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de
villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.
Maj: t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå
upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga
mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är
om boställsjord eller annan åt enskild person med^Täborätt eller annorledes
upplåten kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med
gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans
ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara
disponibla;

och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ 14.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1901 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000
kronor, att utgå under fem år fråu och med år 1902 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa
år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu
ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade
understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser: l:o)

att kostnadsförslag och arbetsplan*fastställas af Kungl. Maj:t, som
ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det

Statsutskottets Memorial N:o 120.

sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst
så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af
den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen
blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen
den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning
af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre
år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,
järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet
godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande
fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande
anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt; och

Statsutskottets Memorial N:o 120.

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets
skyldighet^ att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg
med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos
bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; h varjämte of vanberörda sista tredjedel ej må
utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad; 6:o)

att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla
de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t prof vas lämpliga och nödiga;
samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl. Maj:t
så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse
af, den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga mark, som
står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord
eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten
kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med gällande
expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

Bih. till lliksd. Prof. 1904. 4 Sami. 1 Afd. 80 Haft.

Statsutskottets Memorial N:o 120.

§ 15-

1899 års Riksdag har, under godkännande, till hufvudsakliga delar,
af de vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 6 mars 1899 fogade
förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen
Örebro—Frövi af Örebro—Köpings järnväg och angående öfvertagande
af kontrakt om trafikerande af Örebro—Svärta järnväg, bemyndigat riksgäldskontoret
att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra
likviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning.

§ 16.

1902 års Riksdag har

a) för sin del förklarat, att hinder icke möter för försäljning
af fastigheten n:o 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i
Stockholm under villkor, dels att fastigheten inköpes för statsverkets räkning
för en köpeskilling af högst 2,250,000 kronor, hvilken köpeskilling
efter köpets afsilande, tills vidare och intill dess Riksdagen i fråga om
densainmas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den
genom öfverenskommclsen emellan konung Gustaf III och prinsessan Sophia
Albertina den 17 mars 1788 bildade stiftelsens räkning innestå i riksgäldskontoret,
som å innestående beloppet årligen, räknadt från den dag
fastigheten till statsverkets disposition öfverlämnas, utbetalar fyra procent
ränta till den, som enligt bestämmelserna i nämnda öfverenskommelse må
vara därtill berättigad, dels att köpeskillingen må i sin helhet eller till
större eller mindre del, efter det Riksdagens medgifvande för hvarje särskildt
fall inhämtats, användas till fastighetsförvärf för omförmälda stiftelses
räkning; dels ock att statsmedel icke må användas till reparation
eller underhåll af sålunda inköpt fastighet eller till andra utgifter för
densamma; samt

b) bemyndigat riksgäldskontoret att, därest den ifrågavarande
försäljningen kommer till stånd, ej mindre verkställa den i mom. a) omförmälda
årliga ränteutbetalning, utan äfven tillhandahålla erforderliga
medel till de fastighetsinköp, som enligt samma moment framdeles kunna
för stiftelsens räkning förekomma.

§ 17.

Riksdagen har år 1903, till bestridande af vissa kostnader för en
expedition, afsedd att bringa undsättning åt docenten O. Nordenskjöld

Statsutslwttets Memorial N:o 120.

och hans följeslagare på ångfartyget Antarctics expedition till Södra Ishafvet,
anvisat högst 200,000 kronor att af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas
för att framdeles hos Riksdagen anmälas till ersättande; och åligger
det till följd häraf fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
hvad Kungl. Maj:t kan komma att af nämnda belopp för ändamålet
anvisa.

§ 18-

Riksdagen har år 1903 för anläggning af telefonledningar från
Stockholm till Örebro och norska gränsen, från Stockholm till Malmö,
från Stockholm till Norrköping, från Norrköping till Nässjö, från Nässjö
till Växjö, från Växjö till Hessleholm, från Hessleholm till Malmö, från
Norrköping till Motala, från Nässjö till Mjölby, från Nässjö till Västervik,
från Växjö till Kalmar, från Hessleholm till Kristianstad, från Malmö till
Kristianstad, från Malmö till Ystad, från Stockholm till Västervik och
Oskarshamn, från Stockholm till Göteborg, från Stockholm till Sköfde,
från Sköfde till Vänersborg, från Sköfde till Borås, från Sköfde till Skara
och Lidköping, från Göteborg till Helsingborg, från Göteborg till Halmstad,
från Falkenberg till Varberg, från Ängelholm till Halmstad, från
Helsingborg till Hessleholm, från Göteborg till Karlstad, från Sköfde till
Karlstad, från Göteborg till Lysekil, från Göteborg till Uddevalla, från
Smögen till Lysekil, Grebbestad och Strömstad, från Göteborg till Borås,
från Göteborg till Jönköping, från Göteborg till Växjö, från Norrköping
till Örebro, från Eskilstuna till Flen, från Norrköping till Västerås och
Gäfle, från Stockholm till Örebro, från Stockholm till Eskilstuna och
Örebro, från Stockholm till Arboga och Örebro, från Arboga till Västerås,
från Stockholm till Galle, från Stockholm till Galle och Falun, från Örebro
till Krylbo och Falun, från Örebro till Smedjebacken, från Söderhamn
till Hudiksvall, från Ljusdal till Ange och Östersund, från Hernösand till
Nyland, från Sollefteå till Ragunda och Östersund, från Örnsköldsvik till
Ramsele, Backe och Strömsund, från Hällnäs till Lycksele och Åsele, från
Boden till Vuollerim, från Nederkalix till Haparanda och från Gellivare
till Kiruna beviljat 2,759,400 kronor samt bemyndigat riksgäldskontoret
att af detta belopp såsom lån tillhandahålla telegrafstyrelsen under år 1903
700,000 kronor och under år 1904 600,000 kronor att till utförande af
dem bland ofvan uppräknade telefonlinjer, som Kungl. Maj:t finner skäligt
bestämma, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af
Kungl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och

Statsutskottets Memorial N:o 120.

jämte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps
öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret, inom tjugu
ar från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den mån
telegrafverkets medel därtill lämna tillgång, dock så att dylika afbetalningar
böra en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkännagifvas.

3:o. Med statsregleringen gemenskap ägande utgifter.

§ 24.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret
att, sedan Kungl. Maj:t, uppå statskontorets underdåniga
anmälan, pröfvat bebofvet, för dess fyllande tillhandahålla statskontoret det
belopp, Kungl. Maj:t för sadant ändamål finner för godt bestämma; dock
med förbindelse för statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva,
återgälda hvad riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

4:o. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 25.

Till följd af stadgandet i regeringsformens 63 § har Riksdagen an
slagit och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma
af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infällande krig af
Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat.
Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får
ej förr brytas eller summan af fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen
blifvit i allmänna tidningarna kungjord.

§ 26.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,
bör a riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner den

Statsutskottets Memorial N:o 120.

vara oundgängligen nödig, har Eiksdagen fastställt till sju millioner fem
hundra tusen kronor.

§ 27.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst
föregående paragrafer å riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks
härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga,
de därutöfver erforderliga medlen af riksgäldskontoret upplånas mot kontorets
obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången uppsägning; ägande fullmäktige att, med hänsigt till de
vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras
utgifningsdag.

§ 28.

Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för
uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Eiksdagen
medgifvit, att Kungl. Maj:t må äga att, i händelse verkets egna medel
därtill icke lämna tillgång, i riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp
af högst 150,000 kronor.

5:o. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisiouskostnader,
aflöningar, förvaltuingsutgifter m. m.

§ 29.

Alla på Eiksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader
skola, intill dess annorlunda af Eiksdagen förordnas, under behörigt iakttagande
af samma genom Eiksdagens statsutskott fullmäktige till efterrättelse
härvid meddelade beslut, omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande
utbetalas, hvarförutan sådana af Eiksdag föranledda utgifter,
som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels
framdeles varda af Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret anvisade,
må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning af därför aflämnade
verifikatiorishandlingar, statskontoret af riksgäldskontoret godtgöras.

Statsutskottets Memorial N:o 120.

§ 30.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn såväl af den för riksgäldskontoret anvisade som
af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för
de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering,
skola utaf riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till
så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.

För vaktmästaren vid Riksdagens hus gälla beträffande aflöning samt
i fråga om pensions erhållande samma bestämmelser, som för vaktmästare
vid riksgäldskontoret finnas upptagna i riksgäldskontorets aflöningsstat och
reglemente, och må för vaktmästaren vid Riksdagens hus i den tjänstgöringstid,
som för erhållande af ålderstillägg är stadgad, få inräknas jämväl
den tid, under hvilken han innehaft annan ordinarie vaktbetjäntbefattning
vid Riksdagen eller dess verk. Aflöning och pension till bemälde vaktmästare
skola i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas såsom kostnad för
Riksdagens hus.

§ 31.

Riksdagen har till fullmäktiges i riksgäldskontoret disposition anvisat
ett särskildt årligt arfvode till belopp, som för tiden från och med år 1901
bestämts till 1,000 kronor, att tills vidare i början af hvarje år efter vederbörligen
fullgjord redovisningsskyldighet för det senast förflutna året tilldelas
den person, som därunder haft sig af fullmäktige uppdragen befattningen
att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket
utgifna riksdagsprotokoll jämte därtill hörande bihang, än äfven andra tryckta
handlingar, som blifvit till riksgäldskontoret aflämnade och finnas i kontorets
förvar för att därstädes på föreskrifvet sätt tillhandahållas och utdelas;
börande den, som erhåller detta arfvode, emot åtnjutandet däraf vara
skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekommer af sådana handlingar,
som kunna anses tillhöra Riksdagens protokoll eller skola bland
riksdagsmännen utdelas, vaka däröfver, att det i sådant afseende erforderliga
antal exemplar varder afdraget och till riksgäldskontoret vederbörligen aflämnadt,
äfvensom att fullgöra öfriga åligganden, som med nämnda befattning
hittills varit eller hädanefter enligt därom meddelade föreskrifter varda
förenade.

Statsutskottets Memorial N:o 120.

§ 32.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed
förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola
de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med
däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar, samt instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.

Riksdagen bar meddelat följande bestämmelser att från och med år
1901 tillämpas:

a) att aflöningen för Riksdagens bibliotekarie utgår med:

lön........................................................................... kronor 3,000: —

och tjänstgöringspenningar............................... » 1,500: —

kronor 4,500: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjänstgöring i befattningen, ökas
med 500 kr. och, efter tio års tjänstgöring, med ytterligare 500 kronor;

att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions erhållande samma
bestämmelser gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i riksgäldskontorets
reglemente finnas för detta verks tjänstemän angifna;

att bibliotekarien äger, när sådant utan binder för göromålens behöriga
gång kan ske, utan afdrag å den för honom fastställda aflöning, åtnjuta
semester under en och en half månad årligen å tid, som fullmäktige bestämma
;

att bibliotekarien skall vara skyldig att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek;

b) att fullmäktige i riksgäldskontoret äga att vid Riksdagens
bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön............................................................................ kronor 600: —

tjänstgöringspenningar............................................. » 200: —

kronor 800: —;

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för
denna förmån, 200 kronor såsom tjänstgöringspenningar, hvilken aflöning
må kunna efter fem års ordinarie tjänst höjas, lönen med 100 och tjänstgöringspenningarna
med 100 kronor;

att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions erhållande samma
bestämmelser gälla för den vid Riksdagens bibliotek anställda vaktmä -

16 Statsutskottets Memorial N:o 120.

stare, som i riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästare vid
detta verk angifna;

c) att såväl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader;
och

d) att fullmäktige i riksgäldskontoret äga att under riksdag vid
Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af 6 kronor 50
öre om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom hans
ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre om dagen
under den tid, Riksdagen är samlad.

§ 38.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,
utbetalas af riksgäldskontoret; ägande revisorerna att, utom de af dem
fastställda arfvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral-,
kansli- och vaktbetjäning, på riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp
af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkställda
resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas
berättelse öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning däraf kunna varda afgifna,
böra äfven af riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 34.

Aflöningen för justitieombudsmannengsamt den hos honom anstälda
kansli- och vaktbetjening bör af riksgäldskontoret utbetalas; skolande lönen
för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering
kommer att blifva gällande, utgå med 8,000 kronor, eller lika belopp,
som justitiekansleras aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot
justitieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst på rikets stat, är
skyldig att den därmed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.

Utöfver den fastställda aflöningen äger den justitieombudsman, som
hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i hufvudstaden

Statsutskottets Memorial N:o 120. 17

bosatt, att såsom flyttningshjälp uppbära från riksgäldskontoret 1,500
kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjäning utgår aflöningen med
följande årliga belopp, nämligen:
för sekreteraren med 4,500 kronor;

» en kanslist, som tillika bar skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med 3,000 kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem
år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

» en kanslist med 2,500 kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m.
använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för
medlens användning redovisa; samt

f> en vaktmästare med 950 kronor, hvilket belopp dock efter fem års
innehafvande af tjänsten kan höjas med 100 kronor.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser
och villkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande,
gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjämte särskilt är stadgadt,
dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning
jämväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen
hos tryckfrihetskommittén, dels att, därest han förut innehar tjänst på rikets
stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda
aflöning iakttagas, som äro stadgade \ afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen
vid enahanda fall.

§ 35.

Riksdagen har, för beredande af dyrtidstillägg åt tjänstemännen vid
justitieombudsmansexpeditionen, för år 1904 anvisat 800 kronor att af
riksgäldskontoret utbetalas m d iakttagande, att dyrtidstillägg utgår med
tio procent af den för hvarje befattning bestämda kontanta aflöning, dock
icke i något fall med högre belopp än 500 kronor; och äro från åtnjutande
af dyrtidstillägg undantagna:

a) de tjänstemän, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller boställsförmån
in natura;

b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner för innevarande år uppgå
till högre belopp än 7,000 kronor; samt

c) de tjänstemän, hvilkas sammanlagda inkomster af arbete, dyrtidstillägget
oberäknadt, år 1903 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats
till högre belopp än 7,000 kronor.

Bih. till Riksd. Prof. 1904. 4 Sami. 1 Afd. 80 Häft.

Statsutskottets Memorial N:o 120.

§ 36.

Till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor bör riksgäldskontor
uppå hans rekvisition och emot därför inom hvarje års utgång afgifvande
redogörelse förskottsvis utbetala en summa af 2,000 kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid
justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition bör ett årligt belopp
af 500 kronor, emot behörig redogörelse/ förskottsvis af riksgäldskontorets
medel utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens ämbetsberättelser
jämte därtill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars
tryckning anskaffas genom fullmäktiges försorg; dock skall den
därvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande
samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser
och bilagor omedelbart utaf riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de
till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,
hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af
justitieombudsmannen, som härom äger foga anstalt, inför fullmäktigefsärskildt
redovisas.

§ 37.

Såsom arfvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 3,200 kronor, samt
hvar och en af de öfrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; hvarförutom
fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till
och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder,
som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arfvoden,
som utgå med 5,000 kronor till den deputerad, som utöfvar det i § 64
omförmälda uppdrag, hvilket skall af en af deputerade bestridas, och med
3,000 kronor till den andre af deputerade.

§ 38.

Aflöningen för riksgäldskontorets tjänstemannapersonal och vaktbetjäning
utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöningsstat,
hvilken icke får öfverskridas.

Statsutskottets Memorial N:o 120.

§ 39.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, äga fullmäktige att använda
8,000 kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke
behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas.
För öfrigt äga fullmäktige icke att tilldela betjäningen vid riksgäldskontoret
hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaten
och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna.

§ 40.

Såsom begrafningshjälp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret
äga fullmäktige att under loppet af hvarje år disponera
en summa af högst 225 kronor.

§ 41.

Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa
riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de
utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen,
inom ett belopp af högst 2,250 kronor för året, af riksgäldskontorets
medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma
för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas,
och under villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning
af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda
belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän
samt vaktbetjänte vid riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en
fjärdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delägaren senast vid
detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d.
generalassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöfver fem sextondedelar
af det lönebelopp, efter livilket den för sistnämnda kontors
tjänstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad
och vederbörligen inbetald.

Statsutskottets Memorial N:o 120.

Angående styrelsen för riksgäldskontor.

§ 58.

Förvaltningen af riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är
utaf Eiksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själfva bland sig
välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 59.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt af
Eiksdagen bestämd ordning.

§ 60.

Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
hvad här nedan föreskrifves, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.

§ 61.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente
samt öfriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige
doldt och förtegadt hålla, hvad vid kontorets förvaltning förefaller,
som tyst vara bör.

§ 62.

Blir fullmäktig ledamot af statsrådet eller kommer i den författning,
att han, jämlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § riksdagsordningen,
icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigs-befattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 63.

Jämte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af
riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger fullmäktige

Statsutskottets Memorial N:o 120.

atfc omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån
samt för öfrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för
verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt fullmäktige
gifna uppdrag; börande fullmäktige således ej mindre, om anledning därtill
gifves, söka förebygga, att med statslån understödt järnvägsbolags inkomster,
med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning
till riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än äfven, därest
tvångsförsäljning sker af järnvägsbolags egendom, uti hvilken riksgäldskontoret
har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning
ej må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen
varder betäckt.

§ 64.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 78 innehåller,
två deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa
de för riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska likvider,
anordna medel till vissa af fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen
bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut
och föreskrifter, som fullmäktige meddela; ägande deputerade att sig emellan
närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst
böra deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges
näst föregående sammankomst förflutna tid.

En af dessa deputerade utöfvar därjämte närmaste tillsyn öfver det
sätt, hvarpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges
beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att
under tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter
samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters
besörjande bevilja tjänstemännen, äfvensom vaktbetjänte, tjänstledighet
under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande
intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jämväl
beträffande vården af kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen
i sådant afseende innehåller.

Deputerade äga att hvardera under en och en half månad årligen åtnjuta
ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland fullmäktige, som
af dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår
af de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med
belopp, motsvarande den ledige deputeradens arfvode för ifrågavarande tid.

Bill. till Riksd. Brok 1901. 4 Sami. 1 Afd. 80 Haft. 4

Statsutskottets Memorial N:o 120.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för
lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af därvid erforderliga underhandlingar.

§ 65.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående
användandet af riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af damma verk,
få icke af fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige, för
sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess statsutskott och revisorer
allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess revisorers
beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 66.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden,
för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och
bestämda föreskrifter blifvit meddelade, äga fullmäktige att af revisorerna
begära råd och yttranden.

CEVTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 1904.