Stats-Utslå ttets Memorial N:o 45.
7
J¥:o 4Ö.
Ank. till Riksd. Kansli d. 5 April 1870, kl. 2 e. m.
Memorial, rörande återbetalnings-skyldigheten för lånet till segelleds öppnande
mellan Hattefura vid Wenern samt sjön Stora Lee.
(R. A.)
Vid 1862 och 1863 års riksdag blef för segelleds öppnande, från Hattefura
vid Wenern förbi Köpmannabro genom sjöarne Akelången, Rogvarpen, Laxsjön
och Lelången till Stora Lee samt för anläggning af en jernväg af 2,350 fots längd
vid Häfveruds bruk beviljadt ett statsbidrag af en million Riksdaler, deraf 200,000
Riksdaler såsom anslag utan återbetalnings-skyldighet och 800,000 Riksdaler såsom
lån. Bland andra vilkor för detta statsbidrag föreskrefs, att, innan större eller mindre
del af lånesumman finge af det för arbetets utförande bildade bolag lyftas, till
Riksgälds-kontoret borde aflemnas en af bolagets direktion, å bolagets vägnar, utfärdad
skuldförbindelse, innefattande åtagande att årligen, efter slutet af det år,
hvarunder hvarje för sig fristående del af företaget blifvit fullbordad, och intill
hvilket års slut motsvarande del af lånet finge räntefritt innehafvas, inbetala fem
procent å det i förhållande till hela kostnaden mot samma del svarande lånebelopp,
af hvilka först borde beräknas tre procents årlig ränta å det efter hvarje inbetalning
återstående kapital samt det öfriga utgöra kapital-afbetalning; och skulle bolagsmännens
aktieteckning uppgå till minst 400,000 Riksdaler, deraf hälften, eller
200,000 Riksdaler, vore afsedd att utgöra säkerhet för lånesummans återbetalning,
hvadan aktieegarne, derest kommunikationsleden genom bolagets försorg blefve på
föreskrifvet sätt och inom stadgad tid fullbordad, icke behöfde erlägga denna hälft
af teckningssumman i annan händelse, än derest trafikinkomsten icke blefve tillräcklig
att bestrida de årliga rånte- och amorteringsliqviderna, i hvilket fall, men
8
Stats-Utskottets Memorial N:o 45.
icke eljest, bolagets direktion skulle ega att, i män af behof, utaf bolagsmännen
uttaga så stor del af det på hvarje aktie obetalda belopp, som i förhållande till
hela aktiesumman erfordrades till den del af rånte- och amorteringsliqviderna, som
icke af trafikinkomsten kunnat bestridas; och borde, i följd häraf, den behållna årliga
trafikinkomsten först och innan någon utdelning tillgodokomme aktieegarne,
anvftndas till den inbetalning å lånet, som för året bör ega rum, hvaremot, om
inkomsterna icke härtill blefve tillräckliga, aktieegarne frikallades från all skyldighet
att utöfver det tecknade aktiebeloppet vidkännas någon utgift.
Sedan en förändrad plan för detta arbetes utförande blifvit den 24 Februari
1865 af Kongl. Maj:t gillad och fastställd, enligt hvilken arbetet, som förut ansågs
böra delvis verkställas, skulle i sin helhet samtidigt utföras och, i stället för jernvägen
vid Häfverud, en aquadukt med slussar derstädes anbringas, hvarigenom en
oafbruten segelled mellan ofvannämnda sjöar erhölles, så anmäldes uti särskilda
inom alla fyra Riks-Stånden vid 1865 och 1866 års riksdag väckta motioner att
ehuru arbetet, enligt det derom afslutade kontrakt, icke behöfde fullbordas tidigare
än inom 1868 års utgång, det dock vore anledning antaga att detsamma redan före
1867 års slut skulle medhinnas, för hvilket ändamåls vinnande det dock vore nödigt
dels att arbetet, som ursprungligen varit ämnadt att omfatta flera särskilda
hvar för sig fristående delar, finge i hela sin utsträckning på en gång företagas
och dels att kostnadsförslagets hela belopp finge under åren 1865, 1866 och 1867
utbekommas;~och anhöllo motionärerne på sådan grund, att Rikets Ständer måtte
anvisa hälften af den återstående anslagssumman eller 50,000 Riksdaler att af Riksgälds-kontoret
utbetalas i Juni månad 1866 och resterande anslagsbeloppet 50,000
Riksdaler samt hela återstående lånesumman 350,000 Riksdaler, eller tillsammans
400,000 Riksdaler, under år 1867. Uti sitt i detta ämne deii 3 Maj 1866 afgifna
Utlåtande (Nio 78, sid. 26) erinrade Stats-Utskottet, att då, i följd åt den förändrade
arbetsplanen, arbetet komme att i hela sin utsträckning samtidigt utföras,
någon rätt till ränteberäkning icke skulle för Staten ifrågakomma tidigare, än från
och med året näst efter det, hvarunder arbetet blifvit slutligen och i sin helhet
fullbordadt; men att då ej mindre bolagets styrelse uti underdånig framställning
hos Kongl. Maj:t, än ock motionärerne hos Rikets Ständer anmält, att, derest
oförutsedda hinder icke mellankomme, arbetet, om endast nödiga medel till dess
drifvande funnes att tillgå, kunde före 1867 års utgång i sin helhet fullbordas.
Statens rätt till ränteberäkning å de lånebidrag, som redan lemnats och vidare till
detta företag komme att lernnas, skulle för sådan händelse kunna vidtaga redan
med 1868 års början, hvaremot, om arbetet först under sistnämnda år blefve färdigt,
ränteberäkningen icke vidtoge förr än med början af år 1869. Om således
såsom vilkor för en tidigare lyftning stadgades det uttryckliga förbehåll, att ränteberäkninsen
å såväl den redan utbekomna som den återstående delen af lånet
borde, enligt derför bestämda grunder, vidtaga från och med 1868 års början, ansåg
Utskottet, att en sådan tidigare lyftningsrätt, såsom förenlig både med Statens och
bolagets
Stats-Utskottets Memorial N:o 45.
9
bolagets fördelar, i detta särskilda fall kunde medgifvas; och Utskottet tillstyrkte
derföre, att hela återstoden af det beviljade statsbidraget finge under 1866 och 1867
från Riksgälds-kontoret utbekommas, dock med skyldighet för Dalslands kanalaktiebolag,
hvilket åtagit sig utförandet af ifrågavarande företag, att ej mindre å de
lånemedel, 350,000 Riksdaler, som enligt detta medgifvande skulle få lyftas, än
jemväl å det förut uppburna lånebeloppet, 450,000 Riksdaler, eller tillhopa 800,000
Riksdaler, från och med 1868 års början erlägga ränta enligt de grunder och med
de bestämmelser i öfrigt, som vid berörda statsbidrags beviljande blefvo af Rikets
Ständer under 1862—1863 års riksdag stadgade. Till följd af den sålunda af
Stats-Utskottet föreslagna och af Riksdagen beslutade samt genom 143 § 10 mom.
af det för Riksgälds-kontoret år 1866 utfärdade reglemente stadgade förändring i
betalnings-skyldigheten för omförmälda lån afgaf Dalslands kanalaktiebolag i Augusti
1866 till Riksgälds-kontoret en ytterligare skuldförbindelse, hvars lydelse ordagrannt
öfverensstämde med stadgandet i åberopade § och moment. Men uti samma
reglementes 93 §, som äfven handlar om detta lån och innehåller det föreskrifna
vilkoret för utbekommandet under åren 1866 och 1867 af hela det återstående statsbidraget,
finnes dock derjemte en så lydande bestämmelse tillagd: »kommande alltså
»Bolaget att vid slutet af sistnämnda ar (1868) och sedermera allt framgent vid
»hvarje ars utgång till Riksgälds-kontoret inbetala fem procent å hela lånesumman,
»Åtta hundra tusen Riksdaler, af hvilken först beräknas tre procent årlig ränta
»å det efter hvarje inbetalning återstående kapital samt det öfriga afgår å kapitalet».
På grund af denna bestämmelse hafva Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, då
Dalslands kanalaktiebolags styrelse, vid en i Februari månad sistlidne år till Riksgälds-kontoret
verkställd afbetalning å 1868 års ränta, skriftligen anmält, att återstoden
af den för sagda år å lånet upplupna ränta skulle komma att erläggas, så
snart det belopp, hvarmed densamma öfversteg årets behållna trafikinkomst, hunnit
af aktieegarne infordras, låtit erinra styrelsen om fullgörandet af bolagets i nu anförda
reglementsstadgande föreskrifna skyldighet att för år 1868 inbetala det till
så väl ränta som kapital-amortering bestämda årliga belopp; men i härå meddeladt
svar har bemälda styrelse förklarat, att då uti de vid 1862—1863 års riksdag
stadgade grunder för ränteberäkningen samt för öfrigt meddelade bestämmelser rörande
lånets återbetalande vore uttryckligen föreskrifvet, att räntan skulle beräknas
till tre procent och att, derest trafikinkomsten befunnes otillräcklig för bestridande
af de årliga ränte- och amorteringsliqviderna, bolagets direktion skulle i
sådant fall, men icke eljest, ega att hos bolagsmännen, i mån af behof, uttaga så
stor del utaf det på hvarje aktie obetalda belopp, som för dessa liqvider, i förhållande
till hela aktiesumman, erfordrades utöfver trafikinkomsten, funne sig styrelsen,
som ej egde till sin disposition några andra medel än nyss berörda inkomst,
samt aktieegarnes tillskott urståndsatt att, utöfver den dåmera fullgjorda ränteliqviden
för år 1868, äfven verkställa den ifrågasatta, till 16,000 Riksdaler uppgående
kapital-amorteringen för samma år.
Bill. till Riksd. Prot. 1870. 4 Sami 1 Åfd. 25 Höft.
1
10
Stats-Utskottets Memorial N:o 45,
Med afseende å innehållet af de vid 1862 — 1863 samt 1865 — 1866
årens riksdagar sålunda meddelade bestämmelser i fråga om betalningsvillkoren för
meranämnda lån och stridigheten af de i 93 och 143 §§ af 1866 års reglemente för
Riksgälds-kontoret intagna stadganden angående den Dalslands kanalaktiebolag,
såsom låntagare, för år 1868 åliggande betalnings-skyldighet, enär, enligt den förra
§:n, bolaget borde inbetala hela det sammanlagda årliga rånte- och kapital-afbetalningsbeloppet,
men, enligt den sednare, för sistnämnda år endast erlägga ränta å
hela lånesumman, hafva Fullmäktige, uti en till Stats-Utskottet den 14 sistlidne
Februari ankommen skrifvelse, anmält hvad som vid tillämpningen af dessa skiljaktiga
reglementariska stadganden förekommit samt anhållit, att till Fullmäktiges
efterrättelse måtte meddelas erforderlig förklaring, huru ifrågavarande betalningsföreskrifter
skola för år 1868 rätteligen tydas, dervid Fullmäktige, som i afvaktan
å den nu begärda förklaringen uppskjutit att vidtaga någon vidare åtgärd i afseende
på verkställigheten af den ytterligare låneinbetalningen för nyssberörda år,
slutligen upplyst, att den i Dalslands kanalaktiebolags under den 20 Februari 1865
afgifna skuldförbindelse föreskrifna årliga rånte- och kapitalafbetalnings-skyldighet
först vidtagit med år 1869, emedan det med detta lån understödda arbetsföretag,
enligt det derom afslutade kontraktet, icke behöfde vara och ej heller blef fullbordadt
förr än i slutet af år 1868, samt att i bolagets under sommaren 1866 aflemnade
ytterligare förbindelse blott räntan från 1868 års början, men icke någon
kapitalafbetalnings-skyldighet, finnes omförmäld.
Ehuru enligt hvad Utskottet här ofvan visat, ett bland hufvudskälen, hvarför
Rikets Ständer vid 1865—1866 års riksdag medgåfvo, att hela det återstående
statsbidraget finge lyftas under åren 1866 och 1867, var, att arbetet, i enlighet
med motionärernas uppgift, skulle före 1867 års utgång i sin helhet blifva full—
bordadt, i hvilket fall ock Riksgälds-kontoret egt ostridig rätt att från och med år
1868 å den utbetalda lånesumman erhålla så väl ränta som kapitala!betalning, på
sätt i 93 § af 1866 års reglemente jemväl finnes antaget, kan det dock icke nekas,
att, då det ifrågavarande arbetet, enligt det derom afslutade kontrakt, icke behöfde
vara och icke heller blef fullbordadt förr än i slutet af år 1868, låntagarne, som
icke tillförbundit sig att förr än efter slutet af det år, hvarunder arbetet blifvit
fullbordadt, verkställa afbetalning å kapitalet, icke heller hafva skyldighet att förr
än från och med år 1869 verkställa en sådan afbetalning. Vid nu anförda förhållanden
anser sig Utskottet höra hemställa,
att Riksdagen måtte förklara, det Dalslands kanalaktiebolag
icke har skyldighet att för år 1868 erlägga kapitalafbetalning
å det för segelleds öppnande från Hattefura till Stora Lee vid
1862 —1863 års riksdag beviljade och från Riksgälds-kontoret
utgifna lån å 800,000 Riksdaler.
Stats-Utskottets Memorial N:o 45.
11
Och hemställer Utskottet slutligen,
att Utskottet måtte få sig uppdraget att om Kiksdagens be
slut i förevarande fråga meddela Fullmäktige i Riksgälds-kon
törel nödig underrättelse.
Stockholm den 5 April 1870.
Fredrik Alexander Frack.