Stats-Utskottets Memorial N:o 88 Memorial 1868:Su88Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Stats-Utskottets Memorial N:o 88

Memorial 1868:Su88

Stats-Utskottets Memorial N:o 88.

1

Ank. till Riksd. Kansli d. 23 April 1868, kl. 5 e. in.

Memorial, med beräkningar (ifver stat sregleringen för år ''1869.

samt förslag i fråga om fyllande af Riksgälds-kontorets
behof.

(K. A.)

Ehuru åtskilliga med statsregleringen gemenskap egande frågor ännu icke
blifvit af Riksdagen slutligen handlagda, samt Stats-Utskottet följaktligen icke
nu är i tillfälle att med full noggrannhet uppgifva beloppet af de medel, som
för utgifternas bestridande måste anskaffas, utan kommer att i särsldldt Betänkande
föreslå hvad till statsbehofvens fyllande slutligen erfordras, har Utskottet
likväl ansett sig böra, i likhet med hvad under sistförflutna riksdag egde rum,
samtidigt med afgifvande af sitt utlåtande angående ifrågasätta statsbidrag till
jernvägsanläggningarnes fortsättande, framlägga såväl beräkningar öfver beloppet
af de vid innevarande riksdag dels redan beviljade, dels äskade, men ännu
icke slutligen bestämda statsutgifter, som ock ett derpå grundad! förslag till
statsreglering för år 1869, äfvensom utredning af Riksgälds-kontorets behof för
innevarande och nästkommande år, för såvidt dessa behof nu kunna beräknas.

Hvad först angår statsregleringen för år 1869, så tillkommer det visserligen
icke Stats-Utskottet att föreslå beloppet af de särskilda bevillningarne:
och Utskottets framställning i hvad rörer inkomstberäkningen afser således icke
att i fråga om de extra ordinarie inkomsterna utgöra något förslag, som skall

Bih. till Rikscl. Prot. 1868. 4 Sami. i Åfd. 42 Käft. 1

2

Stats-Utskottets Memorial N:o 88.

af Riksdagen pröfvas eller godkännas, utan endast att tjena till någon ledning
för bedömande af Stats- och Riksgäldsverkens behof, ifall beräkningarne skulle
göras efter den hufvudgrund, Utskottet följt, eller att allmänna bevillningen för
år 1869 skulle bibehållas vid det belopp af omkring 2,600,000 R:dr, hvartill
densamma allt sedan 1862 —1863 års riksdag varit bestämd.

Af Bilagan litt. A. inhemtas, att de vid innevarande riksdag till utgående
under år 1869 redan beviljade anslag och lån uppgå till ett sammanlagdt

belopp af .........................R:mt 32,830,979: 10.

samt att de dels af Stats-Utskottet föreslagna, men af
Riksdagen ännu icke pröfvade, dels på omröstning enligt
65 § Riksdagsordningen beroende statsbidragen för år
1869, med ^beräkning af det utaf Utskottet föreslagna
belopp af 2,250,000 R:dr för fortsättande af arbetena å

nordvestra stambanan utgöra................ „ 4,529,500: —

hvarförutan de af Kongl. Maj:t äskade summor, i afseende
å hvilka Utskottet ännu icke afgifvit yttrande,

uppgå till.......................... „ 6,143,000: —

eller tillhopa R:mt 43,503,479: 10.

Då de ordinarie statsinkomsterna blifvit, genom Riksdagens bifall till Statsutskottets
Utlåtande N:o 8, upptagna till.........Runt 15,260,270: —

skulle, om allmännna bevillningen bibehölles oförändrad

och sålunda fastställdes till................ „ 2,600,000: —

öfrica extra ordinarie inkomster kunna beräknas sålunda: Tullmedel.

.............. 13,000,000: —

Postmedel............... 2,250,000: —

Stämpelpappersmedel ......... 1,300,000: —

Brän vinstill verkningsafgif t....... 9,100,000: — 25 650 000- _

eller tillhopa R:mt 43,510,270: _

Med iakttagande af dessa beräkningar har Utskottet låtit upprätta ett
under litt. B. bilagdt förslag till statsreglering för år 1869, enligt hvilken den
statsfyllnadssumma, som skulle på Riksgälds-kontoret anvisas, korame att uppgå
till 2,593,209 R:dr 10 öre, eller ungefärligen det belopp, hvartill allmänna bevillningen
blifvit beräknad.

Vidkommande derefter Riksgälds-kontorets kassaställning har Stats-Utskottet,
med ledning af en utaf Fullmägtige i nämnda Kontor till Utskottet den 21
sistlidne Mars aflemnad förslagsberäkning öfver Kontorets inkomster och utgifter
från innevarande års början till 1869 års slut, uppgjort bilagan litt. C., hvaraf
inhemtas, att Kontorets utgifter under år 1868, då deri inberäknas de utaf

Stats- Utskottets Memorial N:o 88.

3

innevarande riksdag till utgående under år 1868 anvisade summor, upptagas

till ett sammanlagdt belopp af . .............R:mt 24,302,957: Öl.

hvaremot inkomsterna under samma tid, med in beräkning
af den till Riksgälds-kontoret anslagna andelen af
Riksbankens vinst för år 1866, endast skulle komma att

uppgå till......................... ii 10,478,803: 16.

så att bristen under år 1868 skulle utgöra R:mt 13,824,153: 85.

Vid jemförelse mellan berörda Bilaga och den af Fullmägtige till Chefen
för Kongl. Finans-departementet i sistlidne December månad afgifna förslagsberäkning
öfver Riksgälds-kontorets inkomster och utgifter från den 30 November
1867 till 1869 års slut, hvilken beräkning legat till grund för Kongl.
Maj:ts nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof, och af hvilken
ett sammandrag finnes bifogadt Stats-Utskottets Memorial N:o 24, inhemtas,
att, — förutom de olikheter, som uppkommit deraf, att sistnämnda sammandrag
innefattar äfven December månad 1867, — åtskilliga deri upptagna inkomstposter
blifvit uteslutna från den af Utskottet nu framlagda förslagsberäkningen.
Det har nemligen blifvit upplyst, att, i anseende till Statskontorets närvarande
ställning, Riksgälds-kontoret icke kan påräkna att under innevarande år utbekomma
hvarken den ännu oguldna återstoden af de öfverskott å Statsverkets
inkomster och besparingar på förslagsanslagen, som enligt 1865 års Rikshufvud -

bok bör Riksgälds-kontoret tillkomma, med........R:mt 1,250,207: 52.

eller enahanda öfverskott för år 1866, hvilka, ehuru
Rikshufvudbolten för nämnda år ännu icke är afslutad,

vid 1867 års riksdag beräknats till............ „ 600,000: —

Då, enligt hvad Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående
Statsverkets tillstånd och behof (sid. 43) innehåller,

Statsverkets hufvudsakliga inkomsttitlar, Tullmedlen och
Bränvinstillverkningsafgiften för år 1867 med omkring
2,300,000 R:dr understigit deras vid 1866 års riksdagberäknade
belopp, kan icke heller det för bestridande af
Riksgälds-kontorets utgifter afsedda bidraget af Statsverkets
inkomster för sistlidna år utgå, utan måste afföras
med............................. » 2,209,740:

Dessutom har utaf de vid sistförfluten riksdag till Riksgälds-kontoret
anslagna trafikmedlen ett belopp af 200,000 R:dr ansetts icke kunna påräknas
inflyta förrän under år 1869.

Stats-Utskottet bör här jemväl erinra, att, för den händelse de brister i
Statsverkets inkomster, som för sistlidet år uppkommit, skulle öfverstiga det
enligt Riks-staten Riksgälds-kontoret tillkommande, men i förslagsberäkningen

4

Stats-Utskottets Memorial N:o 88.

icke upptagna bidrag utaf sagda ars inkomster samt derest jemväl innevarande
års statsinkomster skulle i så betydlig mån komma att understiga deras i Riksstaten
uppförda belopp, att Riksgälds-kontoret måste under innevarande år förskottsvis
godtgöra dessa brister, komma Riksgälds-kontorets här ofvan för år
1868 beräknade behof att med ett motsvarande belopp ökas. Som likväl detta
belopps storlek för närvarande är okändt, har Stats-Utskottet ansett sig nu icke
kunna upptaga detsamma i beräkningen.

Beträffande Riksgälds-kontorets kassaställning för år 1869, visar den vid
detta Memorial fogade, förut åberopade bilagan litt. C., att utgifterna med inberäkna
af den ofvan uppgifna statsfyllnadssutnman, 2,593,209: 10. skulle

uppgå till .........................Runt 10,449,721: 73.

men inkomsterna till endast............... n 4,107,152''__

hvadan äfven för år 1869 skulle uppstå en brist af Runt 6,342,569: 73.

Utskottet får härvid upplysa, att från inkomstberäkningen blifvit uteslutet
det förut bland inkomsterna inräknade bidraget af Statsverkets inkomster för år
1868, hvilket vid 1867 års riksdag antogs till 3,318,270 R:dr, men hvilken
summa icke vidare lärer kunna paräknas, da bränvinstillverkningsafgiften, som
vid sistlidna riksdag upptogs till 10,500,000 R:dr, under de tre första månaderna
af innevarande år icke uppgått till mera än omkring 1,670,000 R:dr,
och sålunda antagligen måste lemna en betydlig brist, hvarförutan tvifvelaktigt
torde vara om tullinkomsten, som sistlidna år icke uppgick till fullt 12,750,000
R.dr, under innevarande år kan uppnå dess i Riks-staten beräknade belopp
14,000,000 R:dr.

Då, såsom ofvan är närande Riksgälds-kontorets utgifter för år 1868
antagits öfverstiga dess nu påräkneliga inkomster med R:mt 13,824,153: 85.

samt beräkningen öfver 1869 års inkomster och utgifter
jemväl visar en brist af.............. „ 6,342,569: 73.

skulle alltså bristen för båda åren utgöra R:mt 20,166,723: 58.

Beträffande sättet att fylla denna brist anser sig Utskottet böra erinra, att
Kong]- Maj:t uti sin nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof (sid.
47) beräknat sammanräknade lånebehofvet för åren 1868 och 1869 till endast
omkring 12,400,000 R:dr, deraf Kongl. Maj:t, under sådan förutsättning, antagit
att ungefär hälften under hvardera året borde upplånas på enahanda sätt, som
under sistlidna år egde rum, dock så, att återbetalningstiderna icke borde utsättas
tidigare än efter år 1872, då det under sistlidet år upptagna lånet å 6,000,000
R.dr skall vara till fullo återbetaldt; och har Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse
härmed, föreslagit att Riksdagen måtte åt sina Fullmägtige i Riksgälds-kontoret
uppdraga, att för Kontorets räkning under innevarande år anskaffa de erforder -

Stats-Utskottets Memorial N:o 88.

5

liga medlen genom upplåning mot obligationer i Svenskt mynt, löpande med 5
procents ränta och försedda med halfårsräntekuponer samt ställda till innehafvaren
att återbetalas på bestämda förfallotider, hvilka dock icke borde utsättas
tidigare än efter år 1872. Då emellertid, på sätt Utskottet härofvan ådagalagt,
lånebehofvet ensamt för år 1868 uppgår till närmare 14,000,000 R:dr samt det
torde vara tvifvelaktigt huruvida en så stor summa, — synnerligast under närvarande
tid, då sistlidet års missväxt och andra missgynnande förhållanden ännu
hårdt trycka på den ekonomiska och financiela ställningen inom landet — kan,
utan allt för kännbara uppoffringar till hela sitt belopp upplånas mot inhemska
obligationer, ställda på kort återbetalningstid, har Utskottet tvekat att tillstyrka
ett ovilkorligt beslut om lånemedlens upptagande på det i Kongl. Maj:ts berörda
nådiga Proposition föreslagna sätt. Utskottet betviflar väl icke, att Riksgäldskontoret
skulle kunna lika som under innevarande år egt rum, genom begagnande
af den uti 62 § af det för Kontoret nu gällande _ Reglemente anvisade utväg,

anskaffa en del af de erforderliga medlen genom upplåning mot Kontorets skuldförbindelser
eller begagnande af krediter, på hvilket sätt Fullmägtige, enligt hvad
bilagan litt. C. gifver vid handen, redan nu upplånat en summa af nära 6,000,000
K:dr. Det kan dock sättas i fråga huruvida det för vårdandet af Statens kredit
eller med afseende å de inhemska näringarnes behof af rörelsemedel kan vara
gagneligt att Staten uppträder såsom iånesökande mot skuldförbindelser, ställda
på korta uppsägnings- och återbetalningstider och mot den för dylika lån gällande
ombytliga, ofta alltför höga räntefot. Allmänna meningen synes tvärtom
vara ense om nödvändigheten att befria Riksgälds-kontorets styrelse från behofvet
att fortfarande tillämpa ett sådant lånesystem, som nödgar hvarje Riksdag att samtidigt
med uppgörandet af det kommande årets budget, sysselsätta sig med ordnande
af Riksgälds-kontorets behof för dagen. Enligt Utskottets åsigt bör derför
Riksgälds-kontorets kassaställning nu ordnas så, att nästkommande Riksdag icke
behöfver draga omsorg om Riksgälds-kontorets utgifter för det löpande året.

Ehuru Utskottet alltså är af den öfvertygelse, att tillgångar böra vid innevarande
riksdag åt Riksgälds-kontoret anvisas till det belopp, som oundgängligen
erfordras för att undvika nödvändigheten att tid efter annan upptaga tillfälliga
lån eller begagna korta krediter, anser dock Utskottet den upplåning, som
afser att skaffa tillgång härtill, icke böra omfatta högre belopp, än som motsvarar
de utgifter, Riksgälds-kontoret för jernvägsbyggnaderna fått vidkännas, utöfver
hvad genom de för sådant ändamål särskild! anvisade eller återbekomna medel
eller genom verkställd upplåning till Riksgälds-kontoret influtit. Enligt hvad Fullmägtiges
i Riksgälds-kontoret till innevarande Riksdag afgifna och vid Stats-Utskottets
Memorial N:o 1 fogade berättelse gifver vid handen hade Riksgälds-kon o

o O

toret — utöfver de särskilda tillgångar, som för bestridande af utgifterna till

O C> 7 O

jernvägsanläggningarne blifvit anvisade, upplånade eller eljest Riksgälds-kontoret

6

Stats-Utskottets Memorial JS/:o 88.

tillgodokommit — intill sistlidet års slut utgifvit .... R:mt 12,851,224: 97.
hvarförutan i Riksgälds-kontoret vid samma tid innestodo bevi
ljade, men då ännu icke lyftade anslag till Statens jernvägs byggnader,

uppgående till . . ...............R:mt 2,950,462: —

Om härtill lägges det af Stats-Utskottet vid innevarande riksdag
tillstyrkta anslag till fortsättande af arbetena å nordvestra

stambanan.........................R:mt 2,250,000: —

uppkommer en summa af.................Runt 18,051,686: 97.

eller i rundt tal 18,000,000 R:dr, hvilket alltså skulle utgöra det högsta belopp,
som för bestridande af redan gjorda eller beslutade utgifter för jernvägsbyggnader
nu torde böra genom upplåning anskaffas.

Utaf det ofvan uppgifva beloppet, hvarmed Riksgälds-kontorets utgifter
intill 1869 års slut skulle komma att öfverstiga dess inkomster för samma tid,

eller.............................R:mt 20,166,723: 58.

återstå således, efter afdrag af förenämnda......... „ 18,000,000: —

R:mt 2,166,723: 58.

hvilken brist kan fyllas antingen genom fortfarande af vapenskatten, eller annan
ökad beskattning, hvarförutan Utskottet anser sig böra erinra att åtskilliga
på Riksgälds-kontoret anvisade anslagssummor, efter all sannolikhet, icke torde
komma att utgå.

Derest de åsigter Utskottet här ofvan uttalat vinna bifall, torde Riksdagen
finna för godt besluta,

l:o) att åt Fullmägtige i Riksgälds-kontoret uppdraga, att,
genom upplåning mot statsobligationer, som företrädesvis böra
vara fonderade, anskaffa en summa af högst 18,000,000 Riksdaler
Riksmynt, för att användas dels till godtgörande af de
utaf Riksgälds-kontoret för jernvägsbyggnader redan utbetalda
medel, dels till bestridande af de för jernvägsbyggnadernas fortsättande
erforderliga utgifter, som redan blifvit eller vid innevarande
riksdag varda för sådant ändamål anvisade; egande
Fullmägtige härvid tillvägagå på det sätt de finna lämpligast
och med det allmännas fördel mest öfverensstämmande;

2:o) att, till ränteliqvider och kapitalskuldens amortering,
å Riksgälds-kontoret anvisa ett årligt anslag, motsvarande
det belopp, som hvarje år erfordras för sagda liqviders och
amorterings verkställighet; börande detta anslag, till dess
hela skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf
Riksgälds-kontorets medel afsättas, hvarvid dock iakttages,
att anslaget, under den tid lånemedlen indragas, icke må

Stats-Utskottets Memorial N:o 88.

7

öfverstiga hvad som motsvarar ränte- och amorteringsbeloppet
för de då influtna lånemedlen ;

3:o) att de uti nästfomstående punkt omförmälda ränteoch
amorteringsanslag skola ingå till en särskildt redovisad
liqvidations- och amortissementsfond, hvars behållning skall
för det med dessa medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas
och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda
terminer varda ovilkorligen fullgjorda och skuldens
betalning i föreskrifven ordning verkställd, samt att de
till liqvidations- och amortissementsfonden influtna medel
böra, så vidt ske kan och denna fond åliggande liqvider
medgifva, städse på säkert och ändamålenligt sätt göras fruktbärande
;

4:o) att de beslut och stadgande!), som af Riksdagen
meddelas rörande ifrågavarande upplåning, skola underställas
Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse med underdånig anhållan,
att Kongl. Maj:t, derest lån upptages utom riket, vid denna
upplånings företagande täcktes lemna Fullmäktige i Riksgälds-kontoret
sin nådiga bemedling och medverkan för den
erforderliga lånesummans erhållande mot så fördelaktiga vilkor
för Svenska Statsverket, som vid lånetransaktionernas
uppgörande kunna beredas, samt att Kongl. Maj:t dessutom
täcktes meddela sin garanti å det eller de lån, som i öfverensstämmelse
med dessa beslut varda af Fullmägtige upptagna; 5:o)

att, derest obligationerna äro förskrifna i utländskt
mynt, Riksgälds-kontoret bör härstädes i Svenskt mvnt tillhandahålla
liqvid för förfallna obligationer och räntekuponer
åt dem som sådant önska, dock att Riksgälds-kontoret
icke är skyldigt verkställa sådan liqvid förrän en månad
förflutit från den dag anmälan om liqvidens erhållande egt
rum.

Stockholm den 23 April 1868.

På Utskottets vägnar:

Arv. Frtson Posse.

8

Stats- Utskottets Memorial N:o 88.

Reservationer:

af Herr Grefve Posse, A. P.: Enligt hvad närmare inhemtas af Bilagan till
Stats-Utskottets Memorial N:o 1, har Riksgälds-kontoret utbetalt till Statens och

enskilda bolags jernvägsanläggningar...........R:dr 101,675,326: 54.

Då härtill räknas dels beviljade ännu icke utbetalde anslag
till jernbanebyggnader................ „ 2,950,462: —

dels ock vid innevarande riksdag af Stats-Utskottet föreslaget
anslag till fortsättande af Nordvestra stambanan . „ 2,250,000: •—

uppkommer en sammanlagd summa af R:dr 106,875,788: 54.

För bestridande af dessa utgifter har Riksgälds-kontoret
fått anvisade följande tillgångar:

Fonderade lån till belopp af endast R:dr 80,677,1 12: 41.

Räntevinst och behållen trafikinkomst „ 1,070,000: —

Af enskilda jernvägsbolag återbetalda
lån ............. „ J1^209,816: 26. „ 82,956,928: 67.

Häraf följer, att de Riksgälds-kontoret för jernvägsanläggningar
redan ålagda utbetalningar, ökade med det anslag,

som vid denna riksdag är föreslaget, med........ „ 23,918,859: 87.

öfverstiga de tillgångar, som för dessa utbetalningars fullgörande blifvit anvisade.

Då Riksgälds-kontoret till godtgörande af en del af de medel, Kontoret
dels redan förskjutit, dels ytterligare kan komma att förskjuta för utbetalandet
af de till jernvägsbyggnaders utförande anvisade statsbidrag, i öfverensstämmelse
med Riksdagens beslut sistlidet år upptagit ett lån å 6,000,000 R:dr att återbetalas
åren 1870 —1872, anser jag för min del välbetänkt att inbegripa detta
belopp i den summa, som nu bör upplånas, till följd hvaraf jag vördsamt hemställer,
att Riksdagen, med godkännande af Utskottets förslag i öfrigt, ville besluta
upptagande af ett lån å 24,000,000 Riksdaler.

af Herr Grefve af Ugglas, L.: Till fyllande af den brist, som för åren 1868
och 1869 förefinnes, tillstyrker Stats-Utskottet upptagande af ett fonderadt statslån
stort högst 18,000,000 R:dr. För min del har jag ansett att Staten, dåden,
i och för gäldandet af en skuld, som till väsendtlig del genom fordna missräkningar
uppstått, nu tvingas att såsom lånesökande på den utländska penningemarknaden
uppträda, så bör ordna, att icke inom kortare tid nytt lånebehof må
kunna uppstå. Af sådan anledning har jag yrkat att till ofvannämnda lånesumma
måtte läggas hvad som erfordras för betalande — d. ä. för konverterande
uti fonderadt lån — af det temporära lån, uppgående till 6,000,000
R:dr, som Riksgälds-kontoret under förlidet år upptagit. Jag är nemligen öfvertygad

Stats-Utskottets Memorial N:o 88. 9

om att den afbetalning på sistnämnda lån, som med 2,000,000 R:dr årligen
skall från och med år 1870 ega rum, i förening med de circa 5,000,000 R:dr,
som uti ränteafbetalning och amortering å fonderad skuld skola utgå, komme att
på ett betänkligt sätt tynga på de närmaste årens statsreglering och under mindre
gynnsamma förhållanden åtminstone inveckla Staten uti nya ekonomiska svårigheter.

Jag får derföre föreslå, att Riksdagen må besluta att fastställa den summa,
som af Riksgälds-kontoret skall upplånas, till minst 24,000,000 R:dr; understigande
denna summa likafullt hvad af Riksgälds-kontoret blifvit utbetaldt —
till Statens och enskilda jernvägsbyggnader — utöfver hvad uti fonderade lån
erhållits.

af Herr Friherre Beck-Friis: Då till fyllandet af den brist, som för åren
1868 och 1869 förefinnes, Stats-Utskottet tillstyrkt upptagandet af ett fonderadt
statslån, så anser jag att man, till undvikande af ett förnyadt uppträdande på
lånemarknaden redan nästa år, borde i den nu föreslagna låneoperationen äfven
inbegripa beloppet af det temporära lån å 6,000,000 R:dr, som till betalning förfaller
åren 1870, 1871 och 1872, och således lånebeloppet höjas till 24,000,000
Riksdaler.

Bih. till Riksd. Prof. 1868. 4 Sami. 1 Afä. 42 Höft.

2

10

Stats- Utskottets Memorial N:o 88.

Bil. A.

Uppgift på beloppet af de vid innevarande riksdag för år 1869 dels redan bestämda,
dels ifrågasatta, men ännu icke slutligen pröfvade Anslag och Lån.

1

[ Anvisade att utgå från Stats-kontoret:

Ordinarie:

Under Första Hufvudtiteln . .
„ Andra „ • •

„ Tredje « • •

„ Fjerde »

„ Femte „ • •

„ Sjette » • •

(jernvägstrafikens utgiftsstater)
Under Sjunde Hufvudtiteln . .
(Postverkets utgiftsstater)
(Tullverkets dito )

„ Åttonde Hufvudtiteln . .

„ Nionde „ • •

Af Riksdagen
beviljade.

Af Stats-Utskot-tet föreslagna
eller beroende på
omröstning enligt
65 § Riksdags-ordningen.

Af Kongl. Maj:t
äskade, ännu icke
pröfvade.

Summa.

1.417.000
2,354,100

457,950

9.528.000
3,963,800
3,943,500

2,109,200

4,714,700

1,321,458

10

2,250,000

—

4,143,000

2,000,000

_

_

1.417.000
2,354,100

457,950

9.528.000
3,963,800

18,086,500

| 6,359,200

4,714,700

1,321,458

10

S:gr

29,809,708

10

2,250,000 —

6,143,000

—

38,202,708

10

Extra Ordinarie:

Under Andra Hufvudtiteln . .
„ Fjerde „ • •

„ Sjette * • •

(Landshöfdingeresid. i Wisby)
Under Sjunde Hufvudtiteln . .

(Anslag till skogsplantering)
Under Åttonde Hufvudtiteln .

„ Nionde „

20,000

1,313,590

337,100

89,700

237,481

387,500

—

_

14,000

5,000

—

t*

—

20,000

1,313,590

{ 351,100

| 94,700

237,481

387,500

—

S;gr

2,385,371

—

19,000

—

—

2,404,371

—

Transport

32,195,079|10

2,269,000|—

6,143,000

—

40,607,079

10

Stats-Utskottets Memorial N:o 88.

11

Af Riksdagen
beviljade.

Af Stats-Utskot-tet föreslagna
eller beroende på
omröstning enligt
65 § Riksdags-ordningen.

Af Kongl. Maj:t
äskacle, ännu icke
pröfvade.

Summa.

Transport

32,195,079

10

2,269,000

—

6,143,000

—

40,607,079

10

Anslag till fortsättande af ar-betena å Nordvestra Stambanan

2,250,000

2,250,000

_

Anvisade att utgå från Riks-gälds-kontorct:

Anslag under Sjette Hufvud-

474,200

j 483,200
118,200
J 45,000

(Wisby hamn) . . .
Lån under Sjette Hufvudtiteln
„ „ Åttonde „

(Carlstads domkyrka)

118,200

43,500

9,000

1,500

—

—.—

_

—

S:gr

635,900

—

10,500

—

—

—

646,400

—

Summa

32,830,979

10

Ov

tO

CD

Ot

O

o

—

6,143,000

—

43,503,479

10

12

Stats-Utskottets Memorial N:o 88.

BIL B.

Förslag till Stats -

Mnhomsler.

j

Riksmynt.

Ordinarie (med inberäkning af Jernvägstrafik-inkomsten 6,400,000
R:dr) ...............................

15,260,270

Extra Ordinarie:

Tullmedel.........

Postmedel.........

Stämpelpappersmedel . . .
Bränvinstillverknings-afgift

13,000,000: —
2,250,000: —
1,300,000: -9,100,000: —

S:gr

25,650,000

40,910,270

Statsfyllnads summa, att utgå från Riksgälds-kontoret.........

deraf för bestridande af de på Statskontoret anvisade utgifter
..................... 1,946,809: 10.

samt att direkte Irån Riksgälds-kontoret utbetalas
(för motstående anslag och lån) . . 646,400: —

S:gr 2,593,209: 10.

2,593,209

10

Summa R:mt R:dr

43,503,479

10

Stats- Utskottets Memorial N''.o 88.

13

reglering för år 1869.

Riksmynt.

Utgifter.

Anvisade att utgå från Statskontoret:

Ordinarie:

Under

Första Hufvudtiteln . . .

1,417,000

—

ii

Andra „ ...

2,354,100

—

11

Tredje „ ...

457,950

—

Fjerde „ ...

9,528,000

—

Femte „ ...

3,963,800

—

Sjette „ ...

8,086,500

—

W

Sjunde „ ...

6,359,200

—

11

Åttonde „ ...

4,714,700

—

„ Nionde „ ...

Extra Ordinarie:

1,321,458

10.

Under

Andra Hufvudtiteln ....

20,000

—

11

Fjerde ....

1,313,590

—

11

Sjette „ .....

351,100

—

„

Sjunde „ ....

94,700

—

M

Åttonde „ .....

237,481

—

11

Nionde „ .....

387,500

—

10. 38,202,708: 10

Anslag till fortsättande af arbetena å
Nordvestra Stambanan . .

2,404,371:

2,250,000:

Anvisade att utgå från Riksgälds-kontoret:

Anslag under Sjette Hufvudtiteln........ 483,200: —

Lån under Sjette Hufvudtiteln . . 118,200: —

„ „ Åttonde „ . • 45,000: — 163,200: —

Summa R:mt R:dr

42,857,079

646,400

10

43,503,479 10

14

Stats- Utskottets Memorial N:o 88.

Bil. €.

Förslagsberäkning öfver Riksgälds-kontorets Inkomster

Under år 1868.

Under år 1869.

Summa Riksmynt.

Behållning å Riksgälds-kontorets räkning
N:o 1 i Riksbanken den 31 Decem-ber 1867 ...............

435,825

89

—

435,825

89

Inkomster.

Återbetalning af tills vidare förräntade
medel.................

269,000

269,000

Kapital- och ränte-inbetalningar å till
vissa bestämda föremål anvisade lån

1,114,130

1,1 24,952

_

2,239,082

—

Allmän bevillning för år 1867 . . . .

2,600,000

—

—

—

2,600,000

—

Dito dito för år 1868 .........

—

—

2,600,000

—

2,600,000

—

Vapenskatt för år 1867 ........

900,000

—

—

—

900,000

—

Kort- och tidningsstämpelafgifter, ob-servations- och skatterätts- samt eke-skogsmedel..............

160,000

160,000

320,000

Utaf besparingar å anslaget till mynt-och kontrollverket..........

40,000

_

40,000

—

Utaf Riks-statens 8:de Hufvudtitels be-sparingar ...............

100,000

___

—

100,000

—

Utaf behållna trafikinkomsten å Statens
jernvägar ...............

2,000,000

200,000

„

2,200,000

_

Återstoden af Salpeterfondens utlånta

9,600

21,000

9,600

42,000

Bidrag af Manufaktur-diskontens vinst-medel.................

21,000

Återstående behållen räntevinst å den

8 000

8,000

2,447

Äldre depositionsmedel.........

1,247

27

1,200

—

27

Transport

7,658,803

16

4,107,152

—

11,765,955|16

Stats- Utskottets Memorial N:o 88.

15

och Utgifter under åren 1868 och 1869.

Under år 1868.

Under år 1869.

Summa Riksmynt.

tJlgifter.

Årliga anslaget till Hans Maj:t Konungen

300,000

300,000

600,000

Anslag till ränta och amortissement för
de fonderade statslånen........

4,699,389

2

4,689,196

66

9,388,585

68

Ränta å 1867 års statslån.......

300,000

—

300,000

—

600,000

—

Ränta och slutbetalning af 1863 års dito

525,000

—

—

—

525,000

—

Kapitalafbetalning och ränta å Stats-verkets skuld till Riksbanken ....

221,760

_

216,480

—

438,240

_

Afbetalning och ränta å 1854 års lån
samt det s. k. gamla 5-procents-lånet

5,186

25

5,186

25

10,37 2

50

Ränta å Konung Carl XIII:s hemgifts-kapital, å Göta och Södertelje kana-lers reparationsfonder, å deponerad
ekeskogslösen, å Lappmarks ecklesia-stikfond, å Stockholms borgerskaps
enkhusfordran samt å skulden till Heb-beska fideikommiss-innehafvaren . . .

36,616

31

36,616

31

73,232

62

För undsättning vid missväxter depone-rade medel..............

19,731

66

—

—

19,731

66

Liqvid för upptagna tillfälliga lån och
begagnade krediter..........

5,995,025

54

—

—

5,995,025

54

Vid föregående riksdagar på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter . . . .

7,035,437

—

618,033

41

7,653,470

41

Utaf anslagen till Statens jernvägsbygg-nader, beviljade vid 1862-—-1863 samt
1865-—1866 årens riksdagar . . . .

950,462

950,462

Utaf dito, beviljade vid 1867 års riksdag

2,000,000

—

■--

—

2,000,000

—

Motstående öfverskott å statslånefonden,
anvisadt för Statens jernvägsbyggnader

8,000

—

_ _

—

8,000

—

Utaf det s. k. mindre kreditivet . . . .

130,000

—

—

—

130,000

—

Transport

22,226,607 78

6,165,512 63

28,392,120

41

16

Stats-Utskottets Memorial N:o 88.

Under år 1868.

Under år 1869.

Summa Riksmynt.

Transport

7,658,803

16

4,107,152

—

11,765,955

16

Af Riksgälds-kontoret upptagna tillfälliga

lån..................

1,320,000

—

—

—

1,320,000

—

Andel i Bankovinsten för år 1866 . .

1,500,000

—

— —

—

1,500,000

—

S:gr

10,478,803

16

4,107,152

—

14,585,955

16

Brist för år 1868 ...........

13,824,153

85

—

—

| 20,166,723

58

Brist för år 1869 ...........

6,342,569

73

Summa

24,302,957

1

10,449,721

73

34,752,678

74

Stats- Utskottets Memorial N:o 88.

17

Under år 1868.

Under år 1869.

Summa Riksmynt.

Transport

22,226,607

78

6,165,512

63

28,392,120

41

Riksdags- och revisionskostnader, aflö-

ningar, omkostnader vid kortstämp-lingen med flera förvaltningsutgifter .

603,000

611,000

1,214,000

Det vid 1867 års slut obetalda belop-

pet å kreditivet i Riksbanken ....
Godtgörelse till Statskontoret för för-

1,020,000

—

—

—

1,020,000

—

skottsvis bestridda utgifter under år
1867 .................

215,849

23

215,849

23

Af Riksdagen beviljadt anslag för all-

männa arbeten............

200,000

—

—

—

200,000

—

Dito dito lån för anläggning af väg

mellan sjön Bolmen och Wieslanda
jernvägsstation............

37,500

.

37,500

Statsfyllnadssumma för år 1869 . . . .
Ränta och amortering å nytt lån af

2,593,209

10

2,593,209

10

18,000,000 R:dr å 6 %......

--—

1,080,000

—

1,080,000

—

Summa

24,302,957

1

10,449,721

73

34,752,678

74

/

Bill. till Riksd. Prot. 1868. 4 Sami. 1 Afd. 42 Håft.

3

Tillbaka till dokumentetTill toppen