Stats-Utskottets Memorial N:o 67- (Memorial 1884:Su67 su)

Stats-Utskottets Memorial N:o 67-

N:o 67.

Ank. till Riksd. Kansli dsn 11 Maj 1884, kl. 3 e. m.

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas i
det nya reglementet för Riksgäldskontor et.

(R. A.)

Utskottet får härmed öfverlemna förslag till stadganden i det nya reglementet
för Riksgäldskontor, hvilka afse: Riksgäldskontorets skulder; Riksgäldskontor
fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån; återstående
utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar; från Riksgäldskontor
utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter
m. m.; Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarne;
samt Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag; äfvensom aflönings-,
indragnings- och pensionsstater vid Riksgäldskontor.

De föreslagna stadgandena i §§ 18 och 74 grunda sig på Riksdagens bifall
till hvad Utskottet hemstält i sina utlåtanden N:is GO och 61. I öfrigt äro de föreslagna
stadgandena af lika innehåll med motsvarande bestämmelser i 1883 års
reglemente.

I staterna är endast den förändring gjord, att Notarien och Registratorn
Daniel Magnus Sandahl, som den 7 December nästlidne år aflidit, från indragningsstaten
afförts samt att, efter det Fullmäktige i Riksgäldskontoret den 6 i
samma månad och år förflyttat Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg på indragningsstat,
Stridsberg i iudragningsstaten upptagits för den derå redan af Riksdagen
uppförda kontorsskrifvarelön 1,500 kronor. Indragningsstaten har genom dessa
förändringar minskats med 3,000 kronor.

Bih. till Riksd. Prol. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 49 Häft.

Stats- Utskottets Memorial N:o 67.

Utskottet hemställer,

att de föreslagna stadgandena och staterna må af Riksdagen
godkännas.

Stockholm den 11 Maj 1884.

På Stats-Utskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Angående Riksgäldskontorets skulder.

§ 2-

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
sladder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena

Stats- Utskottets Memorial N:o 67.

i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. nksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret
utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör
1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp
i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års
slut finnas summariskt uppgifna uti hil A vid detta reglemente, böra i öfrigt de
föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

** § 3.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,
för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente
bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna
uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

Dock har sistlidne års Riksdag medgifvit, att de enskilda jernvägsaktiebolag,
hvilka erhållit lån ur de af 1871 och 1876 årens Riksdagar beviljade
anslag å tillhopa 20,000,000 kronor, må, om de sådant önska och före utgången
af nästlidne år derom hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret gjorde anmälan, återbetala
sin skuld till Riksgäldskontoret på sådant sätt, att annuiteten skall, utan
rubbning af öfriga bestämmelser, beträffande de bolag, för hvilka full annuitets
erläggande inträdt före 1884 års ingång, för tiden från och med nämnda år, och,

Ståts-Utskottets Memorial N:o 67.

beträffande de bolag; för livilka full annuitets erläggande icke före 1884 års ingång
inträdt, för tiden från och med det att skyldigheten till sådan annuitets erläggande
tager sin början, beräknas till fem och en half procent å ursprungliga
lånebeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres fem procent ränta å oguldet kapitalbelopp,
och återstoden utgör kapitalafbetalning derå.

§ 4.

Riksdagen har år 1879 beslutat:

a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar
derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra
med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag, som före utgången
af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet
af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;

b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt
förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878
års i pund sterling och francs förskrifna statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes,
än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning
nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
funne lämpligast och bäst befrämja statens fördel;

d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret
anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag
utfärdade skuldförbindelser, de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet
af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de
ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas,
att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad
för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med
rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid
lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;

e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryggande
säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt
gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de
rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning
medförde;

f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas en -

Stats-Utskottets Memorial N:o 67. 5

ligt de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill
af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt

g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret
skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna
eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande
af amorteringen af statens skuld.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 5.

Riksdagen har år 1878 beslutat att för statens räkning skall, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med den af Styrelsen för statens järnvägstrafik upprättade
och förordade plan, anläggas en jernväg af 4,83 fots spårvidd frän norra stambanan
vid Karlberg till Lilla Värtan med station i närheten af nämnda sjö, hvilken
anläggning beräknats kosta kronor 1,250,000; samt, enär för samma jernvägsanläggning
erfordras staten tillhörig, under Kongl. Djurgården lydande mark, medgifvit,
att ersättning för intrång och förluster, som genom jernvägsanläggningen kunna tillskyndas
antingen enskilda personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega
bestånd, eller innehafvare af der befintliga boställslägenheter under en tid af högst
femton år från och med år 1879, må till vederbörande, efter behörigen verkstäld
och godkänd uppskattning, af statsmedel gäldas; och vidare medgifvit:

l:o) att, i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle finnas nödigt
att till annan af Kongl. Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade Hjortparken
och de Svea artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden för dessa flyttningar,
hvilka böra af Styrelsen för statens jernvägstrafik ombesörjas, må af statsmedel
utgå;

2:o) att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning vid
Lilla Värtan samt utförande af åtskilliga dermed sammanhängande och i kostnadsförslagen
närmare angifna arbeten, hvilka äro till nytta för statens jernvägstrafik
och Stockholms kommun gemensamt, men skola genom stadens försorg utföras,
Stockholms stad må tillerkännas ett belopp af 100,000 kronor, att utbetalas under

Städs-Utskottets Memoricä N:o 67.

loppet af år 1880, mot rättighet för statens jernvägstrafik att för all framtid afgiftsfritt
begagna de å en kostnadsförslaget bifogad plansch II utmärkta stenkolsupplagsplatser,
hvilka skola till Styrelsen för statens jernvägstrafik af Stockholms
stad öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget försedda med kajer,
vid hvilka 20 fot djupgående fartyg kunna angöra; och

3:o) att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt
åtagande, samtidigt med jernvägsbyggnaden företager och på sin bekostnad fullbordar
anläggandet å det föreslagna stället vid Lilla Värtan af en hamn med tillhörande
upplagsplatser jemlikt plan, som, uppgjord efter hufvudgrunderna i det af
Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t
fäststäld, Stockholms stad må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse
af de å en planen bifogad karta, litt. K, dels med grön, dels med brun färg jemte
bokstäfverna C, D, F, E och I utmärkta områden af Djurgården med vattnet derinvid,
att tillträdas, de med bokstäfverna C och I) betecknade områden genast
och det öfriga i den mån staden finnes deraf vara i behof för hamnen eller för
upplags- och byggnadsplatser, mot skyldighet för staden att dels åt Lifregementets
dragoncorps bereda ny lämplig lägerplats för en kostnad, ej öfverstigande
5,000 kronor; dels förvärfva eller till lämplig plats förflytta å denna mark nu
uppförda byggnader, hvaribland de Lifregementets dragoncorps tillhöriga byggnader
och den i Lindarängen befintliga skottvall af sten; dels i den ordning, som
kan varda af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och förlorade
inkomster ej mindre till djurgårdskassan, än äfven till innehafvare af boställen
och enskilda lägenheter, enligt de grunder, som ofvan bestämts för dylika
ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt upplåta den staden tillhöriga mark,
som kan blifva för jernvägsanläggningen enligt fäststäld plan erforderlig; samt

slutligen för ändamålet beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett
särskildt anslag till belopp af 1,350,000 kronor, att utgå med 750,000 kronor under
år 1879 och 600,000 kronor under år 1880; och åligger det Riksgäldskontor!
att af de sålunda beviljade beloppen tillhandahålla och behörigen utbetala ännu
ej lyftade 100,000 kronor.

§ 6.

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i
den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,
verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kong!, Maj:ts beslut utbetalas, och åligger det alltså ftiksgäldskontoret
att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej
lyftats.

§ 7.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1876 års Riksdag beviljat och
stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor, att utgå
under fem år från och med år 1877 med två millioner kronor årligen, å hvilket
anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda
jernvägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp,
att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå till dess besigtning af jern vägsanläggningen blifvit i öfverexrsstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen
för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad, och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd
till banans öppnande för allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget
;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet
kapitalbelopp, och åtei’stoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfvar ett år från den dag, då, enligt Kongl.

8tats-TJtskottets Memorial N:o 67.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom en mot samma
räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att
statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl,
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet
för den af staten lemnade försträckning, och staten tillförsäkras all den pant- och
förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade
försträckningens återbetalande medgifvas;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag,
som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall
underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga
och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild
person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af
bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla.

Riksgäldskontoret eger att behörigen utbetala de af detta anslag återstående,
ännu ej lyftade 125,000 kronor, som anvisats att utgå till Södra Dalarnes
jernvägsaktiebolag.

§ 8.

Till låneunderstöd för enskilda jernväg ar har 1881 års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor,
att utgå under fem år från och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock
så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för
ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar,
anvisa af Kongl, Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga bosigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnads ■■
förslaget och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt
och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens
inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de
andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande
härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess
besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af
Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och
besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för
allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt bos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldigbet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och eu half för hundra
å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att
efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess
äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till
staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

Bih. till Riksä. Prot. 1884. 4 Sami 1 Åfd. 49 Käft. 2

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten
lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,
för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej
mindre, såsom vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran
inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan
fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje
annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kong]. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t
kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,
som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen
tillhandahålla och utbetala de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta
anslag anvisat.

§ 9.

Till fortsättning af arbetena a stambanan mellan Bräcke och Sollefteå har
sistlidne års Riksdag för år 1884 anvisat ett anslag af två millioner femhundratusen
kronor, som det åligger Riksgäldskontoret att, i den mån det ännu ej lyftats,
enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

Ståts-Utskottets Memorial N:o 67.

§ 10.

Sistlidne års Riksdag har dels medgifvit, att den Söderhamns jernvägsaktiebolag
tillhöriga jernväg emellan Söderhamn och sjön Bergvikens östra strand må
för statens räkning inköpas och till staten afträdas den 1 November 1885 mot ett
kontant penningbelopp af fyrahundratusen kronor och eftergift så väl af hvad vid
jernvägens afträdande till staten återstår oguldet af det bolaget beviljade statslån,
beräknadt att den 31 Oktober 1885 utgöra 291,763 kronor 51 öre, som ock af
bolagets skyldighet att återgälda anläggningskostnaden för bibanan från Kihlafors
till sjön Bergvikens strand och att med ångbåt efter nämnda tid trafikera sjön
Bergviken emellan Bergviks jernvägsstation, Kihlafors och Landa;

dels godkänt de af Söderhamns jernvägsaktiebolag i öfrigt uppstälda vilkor
för öfverlåtelse till staten af bolagets jernväg med den ändring blott, att de af
Styrelsen för statens jernvägstrafik i dess underdåniga utlåtande af den 21 December
1882 föreslagna hufvudgrunder för bestämmelser angående forsling på statsbanan
af och fraktersättning för affall från Marma och Bergviks sågverk till Stugsundet
skola iakttagas;

dels gillat de vilkor och förbehåll, som stadsfullmäktige i Söderhamn fäst
vid sitt beslut att, emot ett bidrag af etthundrafemtiotusen kronor, öfverlåta till
staten all den mark inom staden från vestra egogränsen till Stugsundet, som för
statsbanan och det provisoriska grenspåret till brädgårdarne norr om ån erfordras,
med iakttagande endast, att ingen inskränkning må göras i det område vid Stugsundet,
som finnes å Landtmäteridirektören m. m. L. M. Nordenfelts plankarta med
fina röda linier utmärkt och i öfrigt kan blifva för staten behöfligt till upplagsplatser
för kol och materialier;

dels beslutat, att denna jernväg derefter skall ombyggas till bredspårig och
utsträckas å ena sidan från Bergviks station till Kihlafors station å stambanan
och å den andra från Söderhamn och Stugsundet, allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med den af Nordenfelt uppgjorda plan samt i den ordning, Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit;

dels öfverlåtit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll och
bestämmelser, som vid aftals träffande med Söderhamns jernvägsaktiebolag och
med Söderhamns stad samt vid ofvanberörcla jernvägsarbetes utförande må erfordras;

dels beviljat det till gäldande af förenämnda köpeskilling och af lösen för
mark inom Söderhamn samt till utförande af ombyggnads- och nybyggnadsarbetena
jemte anskaffande af rörlig materiel erforderliga anslag af sammanlagdt tre millioner
åttahundrafyratiosju tusen kronor;

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

dels och slutligen af dessa medel anvisat till utgående:

under år 1883 ........................................................................... Kr. 500,000

„ „ 1884 ......................................................................... 1,500,000

„ „ 1885 .......................................................................... „ 1,600,000 och

„ „ 1886 återstående...................................................... „ 247,000;

och åligger det Riksgäldskontoret att tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition
behörigen utbetala de sålunda för åren 1884 och 1885 beviljade belopp.

§ 11.

Jemte det sistlidne års Riksdag beslutat, att en särskild fond skall bildas
och af Statskontoret förvaltas, med ändamål att genom lån understödja odling
af sanka trakter samt att de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån
skola från och med år 1884 till och med år 3888 till denna fond ingå, har Riksdagen
förcskrifvit, att under åren 1884 till och med 1888 Riksgäldskontoret skall,
i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, till fonden öfverlemna medel
till så stort belopp, som jemte nyssnämnda, till fonden ingående annuiteter å odlingslån
må kunna erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen; samt
att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som,
genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter, m. in.

§ 16.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dag skostnader skola,
intill dess annorlunda af Riksdagen .förordnas, under behörigt iakttagande af samma,
genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kong]. Maj:t godkända och
å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingai’, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

§ 17.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskoutorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen
hänförda utgifter,

§ 18.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade
utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och skola
de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.

Innevarande års Riksdag har beslutat:

a) att bestämma aflöningeu för Riksdagens bibliotekarie, för tiden från det
att den nu lediga tjensten blir af Fullmäktige i Riksgäldskontor tillsatt, till

lön ............................................................................ kronor 2,500: —

och tjenstgöringspenningar................................................»___1,500: —

kronor 4,000: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500
kronor;

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspanningarne
skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att vid afdrag i följd af
tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifua bestämmelser,
sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i
dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för Riksdagens bibliotekarie som i Riksgäldskontorets reglemente
finnas för detta kontors tjensteman augifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien
vid Riksdagens bibliotek än ock att utan vidare ersättning lemna det biträde,
som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla dels vid upprättande
af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang
för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål
för Riksgäldskontorets räkning;

Stats- Utskottets Memorial N:o 67.

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att efter innevarande riksdags
slut vid Riksdagens bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .......................................................................................... kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ......................................................... M i00:

kronor 700: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna
förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter
fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med
100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare som
i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;
och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

§ 19.

De traktamenten och resekostnads er sättningar, som tillkomma Riksdagens
Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets
medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma
för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente,
utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,
som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken
haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes
må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af
papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för
annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna
föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid
sammankomst in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,
böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 20.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch
vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal

Ståts-Utskottets Memorial N:o 67. 15

utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt

för en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren
hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 21.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse
förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem

10 Stats-UtsJcottets Memorial N:o 67.

hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Fullmäktige särskildt redovisas.

§ 22.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

§ 23.

Aflöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening beviljade löneförhöjning
:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter Inbegnpas under vederbörandes bestämda tjensteåliggauden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att
uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del
deraf;

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 24.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.

§ 25.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst två hundra tjugufem kronor.

§ 26.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej

Bih. till Riksd. Prof. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 49 Haft. 3

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

behöffc användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen
inbetald.

Angående RiksgHldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 37,

De till ‘Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 28.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning
af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, såvida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 29.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,
bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande,
från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedanuämnda
verk angår med följande vilkor och förbehåll:

a) för Tunäbergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår all rätt till Tunäbergs bergslags allmänning eller ock efter fulla
värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret
erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår kopparverkets del af allmänningen Gaddstigen eller ock, derest
Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle finna skäl bifalla,
att egaren till Åtvidabergs kopparverk må få till fulla värdet lösa berörda allmänningsdel,
till Riksgäldskontoret inbetalar det belopp, hvartill densamma kan
varda i behörig ordning uppskattad;

c) för Eiddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som
87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från
och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års
slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden
emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både
Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte- och Skinnskattebergs
allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar
erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre;

d) för Löfäs silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret
inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,844
kronor 60 öre; och

e) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes
före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda
vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;
så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 30.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger
Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

på de återbetaluingsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af
Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 31.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1884 och 1885 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdagskyrkomötes- och revisionskostnader,
aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt §
50 skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,
Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret
inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den
summa, hvarmed berörde utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten
från Riksgäldskontoret utgått.

§ 32.

Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på
riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang
dermed fattade beslut, återstoden utaf Slcogsplanteringskassans behållning
från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.

§ 33.

Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter
, och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret
levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen
fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling
tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas
från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

§ 34.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;
hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.
Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess rekvisitioner tillhandahålla.

§ 35.

(Kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut angående Riksgäldskontorets
upplåning.)

§ 36.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret
företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 37.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom
de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till handa och göras räntebärande
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Kullmäktige
i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige
i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl
att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta
företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, iånesummans
förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen
som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 38.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoregle
mentet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 39.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontor åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,
i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda
till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontor
verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt
till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock skola obligationerna, vare sig deras inlösen bestämmes att ske efter uppsägning
eller å viss förfallotid, infrias inom den 1 November 1885.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar
Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 40.

De medel, som inflyta å s. k. statslånefondens utestående fordringar, skola,
efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret åflemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 61.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed
flere handlingar.

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

§ 62.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes,
jemte tiden, då inköpet egt rum, ^äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.

§ 63.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kong], Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndighetei’,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt
gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva
de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och
inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik
upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.

§ 64.

(Kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut angående förvaltning af
en fond för nytt riksdagshus.)

§ 65.

Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Ståts-Utskottets Memorial N:o 67.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 66.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerna
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorcrnes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka
handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 67.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier
och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariep er sedlar ne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere
arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjenstemän,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga
reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut
upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.

§ 68.

Som 1882 års Riksdag medgifvit, att de delar af Kongl. Maj:ts och
Kronans tomter Nås 1 och 11 samt af Riksgäldskontorets tomt N:o 12 i qvarteret
Riddarhohnen, som ligga mellan sammanbindningsbanan och Riddarholmskanalen
och i areal utgöra 14,071 qvadratfot, må, jemte den öster om sammanbindnings -

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

banan belägna del af den så kallade Hebbeska fideikommisstomten, utgörande
8,750 qvadratfot, till Stockholms stad med eganderätt öfverlåtas mot vederlag till
kronan dels af områden inom qvarteren Eöda Berget under N:is 4 och 28 samt
Blomsterlöken under N:o 1 om tillsammans 68,500 qvadratfot, och dels af 6,020
qvadratfot utaf Barnhusträdgårdsgatan, hvilka af sammanbindningsbanan upptagits,
ega Fullmäktige vidtaga de åtgärder, som för verkställighet af den sålunda medgifna
öfverlåtelsen, i hvad den afser Riksgäldskontorets tomtdel, kunna på Fullmäktige
ankomma.

§ 69.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse eu revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 70.

Då de bolag, som för jernv ägs anläggning ars utförande från Riksgäldskontor
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kong]. Maj:t och Kronan
afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida
några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 71.

Uti Allmänna hypoteksbanleens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice
ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper
en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

Bih. till Riksä. Prof. 3884. 4 Sand. 1 Afä. 49 Höft.

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 67.

§ 72.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i Postsparbankens
styrelse.

♦ § 73.

I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 9 September 1881 angående
förnyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverks eg ar nes garantiförening
skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning,
utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige
skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de
såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.

§ 74.

Riksdagen har år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att
låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande
af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta
samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Pikets
Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866.
börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta
riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne
och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af
de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,
dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar
lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma
Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma.

Efter det sistlidna års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för fortsättande
af nämnda arbete, för år 1884 af förslagsanslaget till riksdagskostnader använda
fem tusen kronor, har innevarande års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, förarbetets
vidare fortsättande, af samma förslagsanslag för nästkommande år använda
ytterligare fem tusen kronor.

§ 75.

Öfverinseendet öfver Piksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882
års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola
Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen
öfver biblioteket.

Stats-TJtskottds Memorial N:o 67.

§ 16.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige
:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Ivongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan
riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansembetet insattes
eller med döden afgår (9S § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot a Bankens och Riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att
å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet
till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock ma förut härtill utsedde personel kunna ateiväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontor gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket
vara tillstädes.

§ 77.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen tor Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontor vara tillstädes.

§ 97.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

Bii. A.

Riksgäldskoiitorets vid 1883 års slut utbalanserade kapitalskulder.

Reglemen-		Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld den 31 December 1883.
			bindelserna blif-	Häntefot.
Årtal.	§■		vit utfärdade.		Fonderad skuld.	Icke fonderad
				skuld.
1866	5	Skulden för 1860 års pre-mielån mot obligationer å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok-förda till fem sjettedelar deraf, eller 2,000,000 Thlr	1860 d. Vä		Thlr 755,000
1870	72	Obligationer för 1870 års jernvägslån å 40,000,000 R:dr, deraf till 1883 årsslut blifvit utlemnade obligatio-ner å tillhopa 16,170,000 R:dr .....	1870 d. so/»	5 %	Kr. 13,462,600
1872	83	Obligationer för 1872 års jernvägslån å 24,000,000 R:dr	4 %
1872 d. 30/3	Kr. 20,593,800
1875	35	Obligationer för 1875 års
1876	33	jernvägslån å 56,250,000
1878	39	Rmk, deraf till 1882 års
1879	15	slut blifvit utlemnade en
1880	38	första emission å 20,250,000
1881	41	Rmk, en andra emission å 18,000,000 Rmk samt af en

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

Reglemen tets -

Årtal.	§•
1876	33
1878	39
1879	15
1880	38
1880	38
1866	13

tredje emission, å likaledes
18,000,000 Kink, obligationer
å 3,236,700 Rmk.........

Obligationer för 187C års
jernvägslån å 2,000,000 £

St.........................................

Obligationer för 1878 års
jernvägslån å 1,500,000 £
St. eller 37,650,000 Francs
Obligationer för 1880 års
statslån, deraf till 1883 års
slut blifvit utlemnade en
första emission å 39,930,000
Kr., motsvarande 2,200,000
£ St., 55,440,000 Francs
eller 44,880,000 Rmk, och
af en andra emission, å
likaledes 39,930,000 Kr.,
motsvarande 2,200,000
St., 55,440,000 Francs eller

44.880.000 Rmk, obligationer
å 35,392,500 Kr.,
eller 1,950,000 £ St. eller

49.140.000 Francs eller

39.780.000 Rmk. samt af en
tredje emission, å likaledes

39.930.000 kr., motsvarande

2.200.000 £ St., 55,440,000
Francs eller 44,880,000Rmk,
obligationer ål 9,965,000 Kr.
eller 1,100,000 £ St. eller

27.720.000 Francs eller

22.440.000 Rmk...................

Obligationer, hvilka i anseende
till sin ordalydelse

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December
1883.

Fonderad skuld.

Icke fonderad
skuld.

1875 d. 2/s

1876 d. 15/e

4 ‘ö

4 V2

Rmk 40,313,100

£ St. 1,919,400

1878 d. %

£ St. 1,479,010
Francs 37,123,151

1880 d. I'',

Kr. 94,252,950

eller

£ St. 5,193,000

eller

Francs 130,863,600
eller

Rmk 105,937,200

Stats-Utskottets Memorial N;o 67.

Reglemen-		Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld den 31 December 1883.
				Räntefot.
			vit utfärdade.		Icke fonderad skuld.
Årtal.	§•			Fonderad skuld.
		icke kunna uppsägas, eller	(1798 d. (1811 d .30/,,
1866	14	det s. k. gamla lånet.. Obligationer, utfärdade så-	5 %	—	Kr. 10,125
		som grundfond för Allmänna hypoteksbanken, bokförda inom linien med R:mt 8,000,000 R:dr. .	''tS o OO v-H	4 ''/a %
1881	16	Obligationer, utfärdade så-som garantifond för aktie-bolaget Sågverksegarnes garantiförening, bokförda inom linien med Kr.
		O o o ö o o CO	1881 d. Vn	4 Va %	____	__
1866	15	Ännu icke till inlösen före-
		tedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med Ii:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta Runt 2,286: 88.....................	1750 d. »/s	6 %
1866	16	Årliga anslaget till H. M.
		Konungen300,000 R:dr(icke kapitaliseradt).....................	1815 d. 9/n
1866	17	Ränta å H. K. H. Hertigens
		af Södermanland, seder-mera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfördt inom linien medR:mtl50,000 R:dr .....................................	1778	5 %
1866	18	Innestående fond för Göta
		kanals underhållande.........	1883 d. 31/,3	5 %		Kr. 140,889

Ståts-Utskottets Memorial N:o 67.

Reglemen- tets		Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld den 31 December 1883.
		Räntefot.
			vit utfärdade.		Icke fonderad skuld.
Årtal.	§•			Fonderad skuld.
18G6	20	Fondför Hjelm are kanals och
		slussverks underhållande
		(utgör blott ett depositum af fordringshandlingar)......	___	___		__
1866	21	Dito för Strömsholms kanals
		dito (dito)..........................	__	______	__	_____
		Södertelje kanals dep.......
1866	22	Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linien med Runt 100,777: 16
1866	25	Brudgåfvovinsten (kapital-skulden afskrifven)........
1869	77	Post-assuransfonden (ingår
		bland Riksgäldskontorets öfriga tillgångar men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente inne-håller)................................

Stats-Vtskottets Memorial N:o 67.

Bil. B.

Eiksgäldskontorets vid 1883 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1S83 års
Årtal.	§•
		a) Byggnadslån.
1866	58	Lån till staden Malmö, för uppförande af kasern- och stallbyggnader för der för-lapda garnison.......	1813_1815	t 2 % \ < jemte J 1 ränta. J		32,000		1,300	28
»	39	Lån till staden Kristine-
		hamn och Varnums lands-
		församling, för uppbyggan-de af ny kyrka i Kristine-hamn ............	J18491	f .2 % \ { jemte J ( ränta. J	3 %	37,500		13,580	33
*	41	Lån till Markaryds försam-ling i Kronobergs län, för	(1854)
	54	uppförande af en ny kyrka Lån till staden Örebro, för	1854	6 %	4 %	10,000	—	640	3l!
		återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda för-störda delen af nämnde	}1854\ \1855J
		stad.............	Tf		375,000		100,426	04
7>		Lån till staden Jönköping, för återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda
		Transport!--	—	—	—	—	115,946	96

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 67.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåtersto d vid 1883 års
Årtal.	§■
		Transport	—	—		—	—	115,946	96
		förstörda delen af nämnde stad ...............................	1855	6 %	4 %	100,000		21,834	78
1866	55	Lån till staden Eksjö, för
		återuppbyggande af den under år 1856 nedbrunna delen af nämnde stad ......	1857	6 o.7 %	4 o. V/2 %	200,000		51,362	19
	43	Lån till Skara domkyrka, för densammas reparation	1858	6 %	4 %	25,000	_	6,677	10
00 00 T—1	»	Lån till Vesterås domkyrka,							j
3	för densammas reparation	1858	»	»	22,500	—	6,165	24
1866	42	Lån till Vallentuna försam-							j
		ling i Stockholms län, för ny kyrkas uppbyggande ...	1859	»		20,000	—	8,925	49
	43	Lån till Vesterås domkyrka,
		för densammas reparation	1860	—	—	28,000	—	28,000	—
7>	36	Lån till staden Jönköping,
		för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för ele-
		mentarläroverket ................	1861	5 %	4 %	120,000	•-	87,819	80
	90	Lån till Apotekare-societe-
		ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska
		institutet ........................	1862	»	»	50,000	*-	34,016	89
y>	37	Lån till staden Umeå, för
		uppförande af byggnader för Umeå läroverk ..............	1864			25,000		20,409	76
7>		Lån till staden Falun, för
		uppförande af ett nyttläro-verkskus derstädes.............	1864	»		40,000	—	32,680	44
		Transport	—	’			413,838	65

Bih. till Riksd, Prof. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 49 Häft. 5

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloDoet.	Kapitalåterstod vid 1883 års
								slut.
Årtal.	§
		Transport	—	—		—	—	413,888	65
1866	90	Lån till staden Sala, för upp-
		förande af ett nytt läro-verkshus derstädes	1865	5 %	4 %	12,000		9,783	76
2>	y>	Lån till staden Halmstad, för
		uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar-läroverk derstädes .	1866		7>	25,000		21,242	43
		Lån till staden Kalmar, för	''
		uppförande af en ny bygg-nad för läroverket derstädes	1866		»	40,000		33,949	83
	1481)	Lån till staden Venersborg,
		för uppförande af en ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes	1867, 1868		J>	40,000		35,219	79
	148	Lån till staden Vestervik, för
.		uppförande af ny byggnad åt elementarläroverket der-städes	1867, 1868	'' y>		20,000		17,440	20
. »	1482)	Lån till Upsala Domkapitel,
		för uppförande af ny bygg-nad för högre elementar-läroverket derstädes ... .	1867, 1868	»		140,000		122,046	21
i >:>	1483)	Lån till Karlstads Domka-
	pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes ... .	1868	y>	»	40,000		35,235	16


	1484)	Lån till Skara Domkapitel,
	för förändring och tillbygg-
		Transport		—	—		i_	688,756	03

,) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente.

5) Jfr ''§ 16 mom. 1 i 1867 års Beglemente.
s) Jfr | 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.
4) Jfr § 27 i 1869 års Beglemente.

Ståts-Utskottets Memorial N:o 67.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1883 års
Årtal.	§
		Transport	—	_	—	—		688,756	03
		nåd af elementarläroverks-byggnaden derstädes...........	1868, 1869 1869	5 %	4 %	40.000		35,482	87
1868	47 *)	Lån till domkyrkan i Karl-stad, för densammas repa-ration....................................	6 %		23,500		14,902	78
1866	1482)	Lån till staden Kristianstad, för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden der-städes..............................	1873, 1875	5 %	»	20,000		19,168	19
1874	5	Lån till direktionen för se-minarium för bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi-narium .............	1875			59.000		53,568	59
1882	17	Lån till föreståndarne för Linköpings domkyrka, för fullbordande af tornbygg-naden å domkyrkan ......... = 841,873: 46	1883	»		30,000	—	30,000	i
1866	57	b) Tomtregler ing slån. Lån till staden Lidköping för ny tomtreglering efter 1849 års eldsvåda.....	1854	6 %	''	20,000 37.500		2.345	70
		Lån till staden Örebro, för ny tomtreglering efter 1854 års eldsvåda.........	1854				6,281 ''i!	69
1	>	Lån till staden Jönköping,			\|
		Transport)-- 1		—	—		850,500	85

) jfr § 26 i 1869 åra Reglemente.

!) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom, 3 i 1875 års Reglemente.

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1883 års
								Slut.
Årtal.	§•
		Transport		—	-	—	—	850,500	85
		för ny tomtreglering efter 1854 års eldsvåda. . . .	1855	6 %		15,000		1,671	24
1866	57	Lån till staden Eksjö, för	^ 70
		ny tomtreglering efter 1856 års eldsvåda.........	1857			30,000		9,492	73
»	142	Lån till staden Karlstad, för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års

		eldsvåda........ . . .	1867			50,000		33,373	18
1872	32	Lån till staden Strengnäs,
		för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda.....	1872	»	1>	30,000		24,471	46
1 8771)	7	Lån till staden Strömstad,
/ »		för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda.....	1878		5 %	50,000		50,000
8	Lån till staden Söderhamn,
(1878	6	för ny tomtreglering efter 187fi års eldsvåda	1878, 1879			200,000		198,000
/1880	13	Lån till staden Hudiksvall,
\1881	10	för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds-
		vådor...... - . . . .	1881, 1882		>>	200,000		200,000
		= 525,636: —
		d) Län till hamn- och bro-
		byggnader samt åars upprensning.
1866	62	Lån till staden Cimbrishamn,
		för hamnbyggnaden derstä-	1843	5 %	3	37,500		7,124	09
	63	Lån till staden Kristianstad,
		Transport						1,374,633	55

1) Se vidare § 3 i 1881 års Beglemente.

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga b eloppet.	Kapitalåterstod vid 1883 års
Årtal.	§•
		Transport						1,374,633	55
		för hamnanläggning vid Ålms .....	1848	5 %	3 %	30,000		3,048	04
1866	60	Lån till staden Ystad, för
		hamnuppmuddring...............	1857	6 %	4 %	60,000	_	10,348	22
»	69	Lån till staden Strömstad,
		för fullbordande af hamn-arbetena vid denna stad...	1858	»	»	15,000		2,646	08
»	70	Lån till Färjestadens hamn-
		byggnadsbolag, för hamn-byggnad vid Färjestaden i Torslunda socken på Öland	1858	»	»	12,850		2,118	99
»	85	Lån till arbetsdirektionen,för
		anläggning af ny bro öfver Helge å vid Kristianstad...	1858	»		100,000		16,746	48
»	84	Lån till Torsångs församling,
		för anläggning af2:ne flott-broar i närheten af Tors-ångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och den andra							•
		öfver Lillelfven ...............	1859	»	»	10,000	—	3,141	15
»	69	Lån till staden Karlstad, för
		anläggning af en hamnbas-sin invid denna stad samt en kanal derifrån till Ka-nikenäset vid Venern ......	1859	»	»	100,000		21,823	83
	69	Lån till staden Falkenberg, för hamnbyggnad derstädes	1859	»	»	47,000		10,265	10
»	71	Lån till staden Grenna, för
		byggande af hamn vid denna stad ....................................	1861	»	»	37,500		11,829	44

		Transport	—	—	—		—	1,456,600 88

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

Keglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Eäntafot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1883 års slut.
Årtal.	§•
		Transport					_	1,456,600	88
1866	71	Lån till staden Åmål, för hamnbyggnad vid denna stad	1861	6 %	4 %	8,000	_	3,040	73
»	»	Lån till staden Karlstad, för
		fortsättning af hamn- och kanalanläggningen vid Karl-stad ...............................	1861	>	»	70,000		22,048	40
		Lån till staden Piteå, för
		uppmuddring af segelleden mellan Piteå och lastnings-platsen Löfholmen samt an-läggning af en lastbrygga vid nämnde stad ...............	1861		y>	26,000		8,177	17
	86	Lån till arbetsdirektionen,
		för brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå ......	1861	>	>	55,000	-	17,332	76
	71	Lån till Ronneby köping, för Rottneåns upprensning och fullbordande af den påbör-jade jetéebyggnaden vid in-loppet till nämnda å.........	1861	>		10,000		3,150	77
	7>	Lån till staden Helsingborg, för förbättring och utvidg-ning af dess hamn ............	1862	>		230,000		83,272	88
>	86	Lån till Umeå härad, för
		brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå ............	1864	8 %	5 %	20,000	_	1,662	05
/1877	6	Lån till staden Oskarshamn,
\1878	12	för förbättrande af dess hamn .............................	1878	6 %	» ''!	80,000		76,055	26
		803,831: 44.
	»	Transport	—	—	—	——	—\| 1,671,340	90

Stats-TJtskottets Menwrial N:o 67.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet	Räntefot	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1883 års
Årtal.	§•
	J	Transport	—	—	—	—	—	1,671,340	90
		e) Lån till kanal- och
		slussanläggningar.
1866	72 931)	Lån till Deijefors och Fors-haga slussverksaktiebolag, för slussanläggningar i Klara eif vid Deijefors och Forsha-ga inom Hedra Ulleruds och Grafva socknar i Vermland Lån till Dalslands kanalak-	1856	6 %	4 %	150,000		8,748	30
	tiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid			\

	94*))	Venern till sjön Stora Lee	1865,1867	5 %	3 %	800,000	—	640,632	53
y>	118 1	Lån tiil Kinda kanalaktiebo-
	143 j	lag, för utsträckning af Kin-da båtled medelst kanalise-			1
		ring af Stångån från sjön Rengen till Linköpings hamn	1865—1870			437,500	_	370,453	45
»	1433)	Lån till Dalslands kanalak-
	tiebolag,för kanal-och sluss-
	{	anläggning mellan sjöarne Ostra och Vestra Silen på
		Dalsland .	1868,1869	6 %	4 %	51,200		30,979	84
		= 1,050,814: 12.
		Transport	—	—		—		2,722,155j02

*) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 åre Reglemente.

3) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente.

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente.

| 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente.

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.

B) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

Keglemen- tefcs		Tiden, da lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1883 års
Årtal.	§•	''
		Transport		—		_	!	—	2,722,155	02
		f) Lån till jernvägs-
		anläggningar.
/1866	75	Lån till Norbergs jernvägs
(1878	3	nya aktiebolag, för anlägga ning af jernväg fr. Kärrgruf-van inom Norbergs bergs-lag till sjön Åmänningen	J18 5 2 ( (1853/ (1855( (1856/	5 %	4	%	150,000		87,699	66


(1866	75	Lån till dito, för fullbordan-
(1878	3	de af samma jernväg.........	3 %	2	%	150,000	—	96,524	57
1866	77	Lån till Gefle—Dala jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg mellan stä-derna Falun och Gefle......	1855—1859	6 %	2	%	2,400,000		578,866	44
	76	Lån till Vessman—Barkens
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan sjöarne Norra Barken och Vessman inom Norrbärkes
		och Grangärdes socknar af Stora Kopparbergs län......	lO CO 00 T—( r-H	5 %	3	%	200,000		54,599	07
»	y>	Lån till Vessman—Barkens
		jernvägsaktiebolag, för full-bordande af samma jernväg	1858	6 %	4	%	200,000		34,472	59
»	78	Lån till Hudiksvallsjernvägs-	i
		aktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Hudiks-vall och sjöarne Dellen ...	Jl858( (1859/	5 %	4	%	370,000		225,361	59
fl 866	78	Lån till Söderhamns jernvägs-
(1878	3	aktiebolag, för anläggning
		Transport	---	—	- I		—	—	3,799,678	94

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåteratod vid 1883 års

Årtal.	§•
		Transport	__	_	_	__	_	3,799,678	94
		af jernväg från Söderhamn till sjön Bergviken m. m.	1858—1860	5 %	4 %	500,000		316,904	13
1866	79	Lån till Borås jernvägsak-tiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga	1862, 1863			1,377,055	24	1,021,651	54
	80	Lån till Yexiö—Alfvestads
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Yexiö och Alfvestads station på Södra stambanan .....	1864			434,000		327,712	56
	81	Lån till Köping— Uttersbergs jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från hamnen vid Köping till Ut-tersberg med grenbana till sjön Lillsvan....................	J1864\ 11865/	7 %	y>	500,000		132,815	54
	80	Lån till Helsingborg—Lands-
		krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga äfven Helsing-borg—Arup) jernvägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup..............................	1864, 1865	5 %	4 %	1,100,000		856,400	18
»	»	Lån till Kristianstad—Hess-		•
		leholms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och
		Hessleholms station på Sö-dra stambanan.....................	1864, 1865			720,000	_	544,958	41

		Transport	—	—	—--j—	7,000,121	30

Bih. till BiÅscl Prof. 1884. 4 Sami. 1 Afä. 49 Häft. 6

Stats- Utskottets Memorial N:o 67.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 188S års
Årtal.	§•
		9> Transport	__	_	—	__	—	7,000,121	30
1866	80	Lån till Ystad—Eslöfs jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba-nan till Ystad.................	1864—1866	5 %	4 %	2,450,000		1,917,923	08
»		Lån till Landskrona—Eslöfs
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta-
		tion på Södra stambanan	1864 — 1866			1,200,000	—	935,374	81
	82	Lån till Uddevalla—Veners-
		borg—Herrljunga jernvägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Ud-devalla...... .........	1865 — 1867			3,240,000		2,645,538	85
1871	31	Lån till Karlskrona—Vexiö
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och	(18721
		Vexiö ...	] 1 8 7 3 [	6 % '')	5 %	2,600,000	—	2,423,150	26
	»	Lån till Krylbo—Norbergs	\|l874)
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Krylbo och Norberg .......	J1872\	» >)		406,000		372,943	45
		Lån till Sundsvalls jernvägs-	\1873
		aktiebolag, för anläggning af jernväg från Sundsvall	(18721
		till Torpshammar ..............	{18731			1,494,000		1,392,379	42
			[l 874)			1
		Transport	—	1	—	1	_	16,687,431	17 I j

'') Se § 3 af detta reglemente,

Ståts-Utskottets Memorial N:o 67,

Reglemen tets -

Årtal.

1871

1878

1876

Transport

Lån till Upsala—Margretehillsjernvägsaktiebolag,
för
anläggning af jernväg från

Upsala till Gefle ...............

Lån till Bergslagernas jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Ludvika
till Kil, mot skuldförbindelse
...........................

Lån till Bergslagernas jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Falun
till Göteborg, mot obligationer
å nominelt 6,753,600

Kr., efter 90 %...............

Lån till Vestervik—Åtvidaberg-Bersbo
jernvägsaktiebolag,
för anläggning af
jernväg från Vestervik öfver
Jenny, Gamleby och Åtvidaberg
till Bersbo, med bibana
till Storsjön...............

Lån till Hultsfred—Vesterviks
jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg mellan
Hultsfred och Jenny med
bibana till sjön Yxern, sidospår
till Ankarsrum och
hamnspår vid Verkebäck...

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet,

Transport

1873

11874]

<1875;
(i 8 7 ej

1878, 1879

11877

{1878;

(1879)

1877

1878

6 %

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

500,000

» 5,000,000

6,078,240

Kapitalåterstod
vid 1883 års
slut.

1,865,000

1,750,000

16,687,431

465,990

4,948,888

5,907,330

1,846,350

1,732,500

31,588,490

‘) Se § 3 af detta Reglemente.

Stats-Utskottets Memorial N;o 67.

Reglemen- tets
Årtal.	§•
1876	5
	>
[ *	* l
{1879	13/
1876	j 5
1881	15

Tiden, då lånet
utbetalts.

Transport

Lån till Vislanda—Bolmens
jernvägsaktiebolag, för an
läggning af jernväg från
Vislanda öfver Ljungby till

sjön Bolmen......................

Lån till Gotlands jern vägs
aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Visby till
Hemse kyrka....................

vägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från Kryl
bo station på statens Norra
stambana öfver Avesta, Hedemora
och Säter genom
Gustafs och Tuna socknar
till Borlänge station
Bergslagernas jernvägsaktiebolags
jernväg jemte bibana
till Bispbergs grufve
fält (beviljadt till belopp
af 2,500,000 Kr., hvaraf
125,000 Kr. ännu ej blifvit

lyftade).............................

Lån till Varberg—Borås
jernvägsaktiebolag för anläggning
af jernväg öfver

Fritsla till Borås............

Lån till Lenna—Norrtelje
jernvägsaktiebolag, för an
läggning af jernväg mellan

}1877\
\ 18 7 8 J

(1877)
<1878>
118 7 9 J

Annuitet, j Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1883 års
slut.

6 % '')

1879]

18801

18811

1882)

[1879]

i 1880 >

|l88lj

Transport

* *)

5 %

785,000

500,000

131,588,490

— j 777,150

-j 495,000

2,375,000

2,000,000

2,375,000

2,600,000

37,885,640 48

) Se § 3 af 1883 års Reglemente.

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

Regleinen-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1883 åi’6
Årtal.							slut.
§•
		Transport	—			—	—	37,835,640	48
		Lenna station på Upsala— Lenna jernväg och Norr-telje ..............	1883	5 %	A 1 L %	750,000		400,000
1881	15	Lån till Siljans jernvägs-
i		aktiebolag, för anläggning af jernväg från Borlänge station å Bergslagernas jernvägsaktiebolags jern-väg till Insjön i Dalarne...	>			950.000		400,000
1	»	Lån till Skåne—Hallands
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernvägar från Helsingborg öfver Engel-holm till Halmstad, från
		Höganäs till Kattarp och från Kattarp till Åstorp ...	»	■»		1,500,000		600,000
		Lån till Hvetlanda—Säfsjö jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från Hvetlanda till Säfsjö sta-tion å statens södra stam-bana .........................	>	S-		300,000		150,000
»	»	Lån till Finspong—Nors-
		holms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Finspongs station å Pålsboda—Finspongs jern-vägsaktiebolags bana till Norsholms station å statens Ostra stambana och Nors-
		Transport	—	—		1--	\|_ i	39,385,640 48

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 67.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1883 slut slut.
Årtal.	§■
		. Transport	—	—	—		—	39,385,640	48
		liolm—Ristens kommunika-tionsaktiebolags bana.........	1883	5 %	4 Va %	500,000		150,000
1881	15	Lån till Stockholm—Rimbo
jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från Stockholm till Rimbo gäst-gifvaregård ........................		»		500,000		150,000


		= 36,963,485: 46.
		Summa--	—	—		39,685,640	48

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

Åflöiiingsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och yakt betjening.

	Lön.		Tjenstgörings-	Summa.
			penningar
1 Sekreterare, som tillika är ombudsman	4,400		1,600*		6,000	_
1 Kassör ..........................................	4,400	—	1,600	—	6,000	—
1 Kamrerare...............................................	4,000		1,600	—	5,600	—
1 Revisor...................................................	2,500	—	800	—	3,300	—
1 Kassabokhållare ..................................	2,500	—	800	—	3,300	—
1 Lånebokhållare.......................................	2,000	—	800	—	2,800	—
I Registrator och Kanslist ....................	1,500	—	900	—	2,400	—
1 Kammarskrifvare..............................	1,500	—	600		2,100	1
1 Förste Vaktmästare ...........................	700	—	100	—	800
1 Vaktmästare ..........................................	G00	—	100	—	700	—
1 Vaktmästare .......................................	600	—	100	—	700	—
1 Vaktmästare ..........................................	600		100	—	700	—
Summa kronor	25,300	_	9,100	—	34,400	—

Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kammarskrifvaren
kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem

års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: —

samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring

inom graden, med ytterligare............................ > 500: —

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100: —

och tjenstgöringspenningarne med ................... » 100: —

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån
komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande :
l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,

* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppat
i dess helhet.

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller
vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära
de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspcnningar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden. beräknade efter ett tusen kronor
för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

ludra gningsstat vid Riksgäldskontoret.

Kommissarien Herman Husberg .. ..	4,400
Notarien August Neyber ..........................	3,000	___
Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö	1,500	—
Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg	1,500	—
Kammardrängen Per Fredrik Bydgvist ...	575	—
Summa kronor	10,975	—

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

Kommissarien- Oscar Arehn.....................................................	4,400
Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt ...................	1,417	50
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman................... Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka	1,500	—
Maria Lovisa Stuart, född Koschell ........................ Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka	800	—
Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk, Ofverkrigskommissarien Fr. Lindstedts oförsöijda dotter Siri	250
Aurora Lindstedt	225	_
Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter Fredrika Bergman......	225	—
Summa kronor	OO ''bo	50

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1884.