14
Stats-Utskottets Memorial N:o 57.
N:o .97.
Ank. till Rikiid. Kansli d. 8 Maj 1869, kl. 1 e. m.
Memorial, med förslag till de sista ajdelningarne i Riksgälds-kontorels
reglemente.
(R. A.)
Vid aflemnandet af bilagda förslag till de reglementariska stadganden, hvilka
komma att afsluta det blifvande reglementet för Riksgälds-kontoret, får Stats-Utskottet
här nedan angifva de beslut och förhållanden, till följd hvaraf nya stadganden
eller ändringar och tillägg till förut meddelade blifvit föreslagna.
3:o. Statsfyllnadssiimmaii jemte öfriga med statsregieringen gemenskap
egande utgifter.
§ 43, angående den på Riksgälds-kontoret vid sistlidne riksdag anvisade statsfyllnadssumma,
grundar sig på § 50 uti 1868 års reglemente.
§ 44, angående den statsfyllnadssumma, som vid innevarande riksdag kommer att
anvisas, har samma uppställning som § 50 uti sistnämnda reglemente; men
som summans belopp ännu icke kan bestämmas, har densamma nu icke kunnat
i §:n utsättas, utan skall Utskottet derom framdeles afgifva förslag.
§45, angående rättighet för Statskontoret att, i händelse af behof, utaf Riksgäldskontoret
erhålla medel till bestridande af sina utgifter, är lika lydande med
§ 51 i nu gällande reglemente. - .
Stats- TJtsl ottets Memorial N:o 97.
15
$ 46, angående brister oeli besparingar å förslagsanslagen, motsvarar § 52 i sistnämnda
reglemente, och är uppgjord med iakttagande af de bestämmelser
rörande sistnämnda anslag, som innefattas uti de uppgjorda statsregleringarne.
§ 47, angående ersättning för utbetalningar till innehafvare af indelta hemmansräntor
och arrenden;
jj 48, angående ersättning för utbetald begrafningshjelp och nådårshesparing; samt
§ 49. angående ersättande af kostnaden för båtsmansrotars sammanförande, äro lika
lydande med §§ 53, 54 och 55 i nu gällande reglemente.
4:o. På Hiksgähis-koiitoret anvisade kreditiv.
§§ 50. 51 och 52, angående de s. k. stora och lilla kreditiven, äro lika lydande
med §§ 56, 57 och 58 i nuvarande reglemente, samt öfverensstämma med
Utskottets af Riksdagen bifallna Memorial N:o 73.
Det uti § 59 af 1868 års reglemente införda stadgande, rörande det alltsedan
1828—1830 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv af 150,000
R:dr för underlättande af ackordsregleringen inom arméen, har utur det nu uppgjorda
reglements-förslaget- blifvit uteslutet, enär kreditivet, enligt hvad Kongl. Maj:t
uti sin nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof (sid. 20) tillkännagifvit,
icke vidare är för dermed afsedda ändamål behöfligt.
5:o. Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisionskostnador,
aflöningar, tbi valtningsutgitter in. in.
§ 53, angående riksdagskostnadernas bestridande af Riksgälds-kontoret, intilldess
annorlunda af Riksdagen förordnas, grundar sig på Utskottets af Riksdagen
gillade Utlåtande N:o 2, samt motsvarar § 60 i nu gällande reglemente.
§ 54, angående utförandet af byggnadsarbeten på riksdagshusets tomt, grundar sig
på sistlidne Riksdags i § 61 af nu gällande reglemente intagna beslut.
§ 55, angående förändring af uppvärmnings- och lnftvexlingsapparaterna i Kamrarnes
sessionsrum, grundar sig på Riksdagens, i enlighet med Utskottets Utlåtande
N:o 76, fattade beslut.
§ 56, angående bestridande af kostnaderna för underhåll af Riksgälds-kontorets och
Riksdagens hus;
§ 57, angående Riksdagens bibliothek; och
§ 58, angående bestridande af kostnaderna för statsrevisioner;
äro likalydande med §§ 63, 64 och 65 i nu gällande reglemente.
De uti § 66 af sistnämnda reglemente intagna stadganden, angående kostnaderna
för allmänt kyrkomöte, äro utur förslaget till det nya reglementet uteslutaa.
§ 59 och 60, angående aflöning och resekostnadsersättning för Justitie-ombudsmannen;
§ 61, angående Fullmägtiges arfvoden;
16
Stats-Utskottets Memorial N o 97.
§ 62, angående aflöningen vid Riksgälds-kontoret;
§ 63, angående belöning för extra arbeten;
§ 64, angående begrafningshjelp efter aflidna obeinedlade tjensteman och vaktbetjente;
samt
§ 65, angående anslag till Riksgälds-kontorets enke- och pupillkassa;
äro af samma innehåll som §§ 67—73 i nu gällande reglemente.
Angående Riksgälds-kontorets inkomster och de till detta verk
särskildt anslagna tillgångar.
§ 66, angående de till Riksgälds-kontoret anslagna medels användande ■
§ 67, angående allmänna bevillningen;
§ 68, angående kort- och tidningsstämplingsafgifterna;
§ 69, angående skatteköpeskillingar;
§ 70, angående auktionsmedel för Kronans hus; och
§ 71, angående anmärkningsmedel;
äro lika lydande med §§ 74—79 i nu gällande reglemente.
§ 72, angående bidrag af Statsverkets inkomster, motsvarar § 80 i samma reglemente.
§ 73, angående öfverskotten å Statsverkets inkomster och besparingarne å dess utgifter,
motsvarar § 81 i sistnämnda reglemente.
§ 74, angående återstod af anslaget till aflöning åt de på indragningsstat qvarståonde
civile tjensteman vid flottan;
§ 75, angående andel i Manufaktur-diskontens vinstmedel; och
§ 76, angående äldre depositionsmedel;
äro lika lydande med §§ 82, 83, 84 i 1808 års reglemente.
I sammanhang med beslutet att Postverkets från äldre tid reserverade fond
af räntebärande obligationer till nominelt värde af 380,950 R:dr skulle till Riksgälds-kontoret
öfverlemnas och ingå i Kontorets allmänna rörelse, meddelades den
uti § 85 af nu gällande reglemente intagna föreskrift, att denna tillgång borde bokföras
under namn af “ Postassuransfonden“ samt att — derest någon gång förluster,
för hvilka Postverket iklädt sig ansvarighet, skulle uppgå till större summa, än
att de dittills under året influtna assuransafgifter lemnade tillgång för dess godtgörande,
derom Postverket genast borde till Kongl. Maj:t göra anmälan, Riksgäldskontoret
skulle hafva skyldighet att ofördröjligen utbetala de belopp, Kongl. Maj:t,
med anledning af en sådan anmälan, funne godt åt Postverket anvisa och hvilka
borde å Postassuransfondens konto bokföras; hvaremot Postverket skulle vara förbundet
att, i den mån öfverskott å inflytande assuransmedel, efter uppgjorda bokslut,
derför lemnade tillgång, till Riksgälds-kontoret återgälda hvad sålunda blifvit
utbetaldt. Som likväl Kongl. Maj:t uti den nådiga Propositionen, angående Statsverkets
-
Stats-Utskottets Memorial N:o 97. 17
verkets tillstånd och behof (sid. 44), tillkännagifvit, att anledning icke förekommer,
att denna fond behöfver för Postverkets räkning anlitas, åtminstone under den
närmaste framtiden, samt på sådan grund antagit att, utöfver den af fonden beräknade
räntan, kunde för Riksgälds-kontorets utgifter under år 1870 af berörda fond
anvisas 250,000 R:dr, får Utskottet, som anser att Riksgälds-kontorets skyldighet
att godtgöra inträffande förluster af ofvanberörda beskaffenhet alltför väl kan qvarstå.
utan att en viss fond för sådant ändamål finnes afsatt, hemställa
att Riksdagen måtte besluta, att postassuransfonden icke vidare
behöfver i Riksgälds-kontorets räkenskaper bokföras, utan att
ifrågavarande obligationer må bland Riksgälds-kontorets öfriga
tillgångar i räkenskaperna upptagas och för Riksgälds-kontorets
behof användas.
Under förutsättning af bifall härtill, hemställer Utskottet,
att § 77 i det nya reglementet må erhålla den lydelse förslaget utvisar.
§ 78, angående öfverlemnande till Riksgälds-kontoret af 200,000 R:dr utaf besparingarne
å fyr- och båkmedlen, grundar sig på Utskottets af Riksdagen gillade
hemställan i 4:de punkten (lit. b.) af Utlåtandet N:o 36.
§ 79, angående inflytande ekeskogsmedels upptagande bland Riksgälds-kontorets
öfriga inkomster, innefattar Riksdagens beslut i anledning af Utskottets
hemställan uti 2:dra punkten af Memorialet N:o 90.
§ 80, angående öfverlemnande af skogsplanteringskassans, Christianstads läns flygsandsplanteringsfonds
samt ekeplanteringsfondens behållningar, grundar sig på
Utskottets af Riksdagen godkända framställningar dels i 20:de punkten af
Utlåtandet N:o 20, dels i 7:de punkten af Utlåtandet N:o 38.
§ 81, angående undsättningsmedlens öfverlemnande till Riksgälds-kontoret, är lika
med § 86 i 1868 års reglemente.
g 82, angående godtgörande af undsättningsmedel, beviljade i följd af 1868 års
missväxt, öfverensstämmer med Utskottets af Riksdagen gillade hemställan i
Utlåtandet N:o 63.
§ 83, angående återbetalning af lyftade medel å mindre kreditivet, är lika lydande
med § 87 i nu gällande reglemente.
Som behållningen af trafikinkomsten å statens jernvägar från och med innevarande
år skall ingå till Statskontoret, har § 88 blifvit ur förslaget till det nya
reglementet utesluten.
§ 84, angående öfverlemnande till Riksgälds-kontoret af tillhopa 3,500,000 R:dr utaf
bankovinsten för åren 1867 och 1868, grnndar sig på Kamrarnes omröstning
i anledning af Banko-Utskottets Memorial N:o 7.
§ 85, kommer att innefatta föreskrifter i afseende på upplåning mot obligationer,
i fall beslut derom varder af Riksdagen fattadt.
Bth. till Riksd. Prot. 1869. 4 Sami. 1 Afd. 54 Häft.
3
(
18 Stats-Utskottets Memorial N:o 97.
§ 86, angående förräntning af Riksgälds-kontorets kontanta behållning, är lika
lydande med § 91 i nu gällande reglemente.
§ 87, angående Riksgälds-kontorets kreditiv på Riksbanken;
§ 88, angående erforderliga medels upplåning mot skuldförbindelser eller genom
begagnande af kreditiv;
§ 89, angående den s. k. statslåpefondens återstående behållning; äro lika lydande
med §§ 92, 93, 94 i nu gällande reglemente.
Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgäldskontoret
ingående bevillning»- m. fl. medel.
Hela denna afdelning, som omfattar §§ 90—98. är lika lydande med samma
afdelning i 1868 års reglemente (§§ 95—103).
Angående Styrelsen öfver Riksgälds-kontoret.
De under denna afdelning införda §§ 99—104 samt 106 och 107 äro lika
lydande med §§ 104—109 samt 111 och 112 i 1868 års reglemente.
§ 110 uti nu gällande reglemente lemnar Fullmägtige rätt, att åt särskilde
Deputerade uppdraga bestyren med lånemedels indragning samt verkställighet af de för
Riksgälds-kontorets räkning erforderliga utländska liqvider, samt medgifver, att Deputerade
må ega antaga nödiga biträden, för hvilkas godtgörande lämpliga arfvoden
må af Fullmägtige vid hvarje års slut beviljas; »dock må tjensteman, som kommit
i åtnjutande af den högre aflöningen i första (lägsta) tjenstegraden, eller af löneförhöjning
till följd af femårig eller tioårig tjenstgöring inom andra och tredje graden,
icke tilläggas särskild! arfvode för det biträde Deputerade af honom erhålla. “
Enligt hvad Utskottet af Fullmägtiges protokoll inhemtat, har, i anledning
af denna föreskrift, inom Fullmägtige uppstått olika meningar vid tillfällen, då i
följd af beviljad tjenstledighet, tjensteman i lägre tjenstegrad varit förordnad att
förrätta tjenst i högre grad och i följd af sådan tjenstgöring jemväl öfvertagit den
tjenstlediges befattning såsom biträde åt Låne-deputerade. Då .Deputerade, enligt
förenämnda stadgande, äro berättigade att, utan att vara inskränkte till Riksgäldskontorets
tjensteman, antaga nödiga biträden, har det synts Utskottet innefatta en
obillighet, att, när biträdet lemnas af Kontorets egne tjensteman, Fullmägtige skola
vara förhindrade att under vissa förhållanden bestämma, om och till hvad belopp
godtgörelse bör lemnas; och Utskottet har derför ansett att utur den nu föreslagna
§ 105, hvilken i öfrigt innehåller enahanda stadganden, som innefattas uti § 110
af 1868 års reglemente, bör uteslutas förenämnda föreskrift, som hindrar Fullmägtige
att, under alla förhållanden, pröfva, om och till hvad belopp godtgörelse för
lemnadt biträde åt Låne-deputerade må ega rum, då biträdet lemnas af Kontorets
tjena te män.
Stats-Utskottets Memorial N:o 97.
19
Angående Fullmägtiges sammankomster.
Samtliga under denua afdelning i §§ 113—122 af 1868 års reglemente införda
stadganden skola införas under §§ 108—117 i det nya.
ingående Fullmägtige tillhörande särskilda åligganden
och uppdrag.
De under denna afdelning intagna §§ 118—127 äro åt samma lydelse med
de motsvarande §§ 123—132 i 1868 års reglemente.
Angående hetjeningen vid Riksgälds-kontoret:
Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande;
Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser
in. in.; samt
Angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening;
har Utskottet ansett sig icke böra föreslå någon förändring, utan äro samtliga under
dessa afdelningar i §§ 133 — 156 af 1868 års reglemente intagna stadganden oförändrade
bibehållna uti §§ 134- 151 af det nu afgifna förslaget.
Beträffande de vid nu gällande reglemente fogade aflönmgs- och pensioiisstater,
sa påkalla desamma ingen annan förändring, än den, som i afseende på sistnämnda
stat kan blifva en följd deraf, att en af de derå uppförda pensionärer, numera
aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgälds-kontorets kreditsedelverk, Oiverkrigskommissarieu
Fr. Lindstedts dotter Thilda Carolina Lindstedt numera aflidit, Enligt
hvad som upplyses utaf en inom Första Kammaren af Herr J. O. Geijer vackt
och till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 20) beviljade Rikets Ständer vid
1810 ars riksdag åt bemälde Lindstedts enka ocli barn, deribland 3 döttrar, en
pension på Riksgälds-kontorets stat af 150 R:dr Banko. Sedan Lindstedts enka
aflidit, biföllo Rikets Ständer vid 1834—1835 års riksdag, att de 3 oförsörjda
döttrarna finge behålla pensionen, hvarefter vid 1860 års riksdag medgafs, att, sedan
en af dem aflidit, berörda pension finge oafkortadt utgå till de båda efterlefvande,
och af dem till hälften hvardera uppbäras. Den äldsta af dessa afled den
19 Mars sistlidet år och den efterlefvande, Siri Aurora, som är nära 60 år gammal,
skall, enligt hvad motionären upplyst och af, ingifna handlingar finnes ytterligare
styrkt, befinna sig i medellösa oifiständigheter och nära blind, i följd af det
barnaundervisningskall hon i nära 40 år oafbrutet utölvat. Af dessa bevekande
anledningar och i anseende till pensionens, i förhållande till nuvarande lelnadskostnader,
onekligen högst inskränkta belopp har motionären hemställt, det Riksdagen
täcktes medgifva, att den hälft, 112 R:dr 50 öre, af ifrågavarande pension,
20 Stats- Utskottets Memorial N:o 97.
.
som den sednast aflidna systern till och med första qvartalet nästlidet år uppburit,
oafkortad måtte Irån sistnämnda tid fa tillgodoko mina den efterlefvande.
I betraktande af de utaf motionären anförda omständigheter och med afseende
derå, att härigenom icke uppkommer någon förhöjning i den vid sistlidne riksdag
utfärdade pensionsstatens belopp, hvilken uppgår till en summa af 2,778 R:dr 16
öre, hemställer Utskottet,
att Riksdagen till berörda framställning må lemna bifall.
Under förutsättning af ett sådant bifall, öfverlemnas härjemte förslag till ifrågavarande
pensionsstat; hemställande Utskottet,
att så väl sistnämnda förslag till pensionsstat vid Riksgälds-kontoret,
som den vid 1868 års reglemente fogade aflöningsstat,
må tjena till efterrättelse samt för sådant ändamål få det nya
reglementet bifogas.
Stockholm den 8 Maj 1869.
På Stats-Utskottets vägnar:
Arv. Fr:son Posse.
Stats- Utskottets Mem l N:o ,97.
21
till
R, e g 1 e m e.n t e
I
för
Riksgälds-kontoret,
, , (Fortsättning)
*:o. Statsfyilnadssumman jemte öfrig» med statsreglering»» gemenskap
egande utgifter.
§ 43.
Det ännu icke utbetalda beloppet, Sjuhundra åttatioåtta tusen sjuhundratretio
R:dr, utaf den vid sistlidne riksdag för år 1869 bestämda statsfyllnadsmmma,
2,088,730 R:dr, skall af Riksgälds-kontoret Kongl. Statskontoret, uppå dess
reqvisition, tillhandahållas.
§ 44.
Till fyllande af den brist, som vid den under innevarande riksdag verkställda
reglering af Statskontorets inkomster och utgifter för år 1870 uppkommer,
och hvilken brist, enligt antagna beräkningar, uppgår till - Riksdaler, har
Riksdagen till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en häremot svarande statsfyllnadssumma
af Riksdaler, hvil
ket
belopp skall, uppå Kongl. Statskontorets reqvisition, af Riksgälds-kontoret förskottsvis
efter nästkommande års ingång utbetalas.
22
Stats- Utskottets Memorial N:o 97.
§ 45.
I händelse Statsverkets inkomster för något år icke skulle uppgå till det
sammanlagda belopp, hvartill dessa inkomster i Riks-staten beräknats, bör Kongl.
Statskontoret af Riksgälds-kontoret erhålla godtgörelse för den brist, som härigenom,
enligt rikshufvudboken, uppkommer i de för statsutgifternas bestridande anvisade
tillgångar. Skulle under löpande året visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgälds-kontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgälds-kontoret sålunda
förskjutit.
§ 46.
Derest någon af de vid statsregleringarne för åren 1867, 1868, 1869 och
1870 i egenskap af förslagsanslag beviljade utgiftssummor skulle under ett eller
annat år befinnas otillräcklig för dermed afsedda ändamål, åligger det Riksgäldskontoret
att bristen efter årets slut Kongl. Statskontoret ersätta; hvaremot de besparingar,
som kunna å dessa anslag uppkomma, böra för hvarje år till Riksgäldskontoret
aflemnas; — ankommande på Kongl. Statskontoret att antingen i den
enligt nedanstående § 73 för samma år upprättade öfverskottsliq vid upptaga bristerna
i omförmälda anslag, eller ock, på grund af uppgjord och vederbörligen granskad
särskild liqvid, rörande de till en eller flera hufvudtitlar hörande förslagsanslags
brister och besparingar, från Riksgälds-kontoret reqvirera det ersättningsbelopp, som
enligt denna liqvid Kongl. Statskontoret .tillkommer; dock bör, innau sådan reqvisition
sker, Riksgälds-kontoret hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse för alla
å enahanda anslag under nästföregående år uppkomna besparingar.
Uti den vid 1865 och 1866 års riksdag fastställda samt för ar 1867 gällande
Riks-stat äro följande anslag upptagna såsom förslagsanslag, nemligen:
under Andra Hufvudtiteln:
till fångars vård och underhåll
„ mediko-legala besigtningar;
„ skrifmaterialier och expenser, ved, m. m.;
„ rese- och traktamentspenningar;
„ ersättning åt domare, vittnen och parter;
„ ersättning till personer, menigbeter eller allmänna inrättningar för
dem genom nya strafflagens införande frångångna bötesandelar.
Stats-Utskottets Memorial N:o 97,
28
under Fjerde Hufvudtiteln
till fouragering af artilleriets och värfvade kavalleriets hästar;
„ beväringsmanskapets vapenöfning;
„ inqvarteringskostnader i Stockholm;
„ inqvarteringskostnader i landsorterna:
„ salpeter-uppköp;
„ rese- och traktamentspenningar;
„ skrifmaterialier och expenser m. in. för Ländtförsvars-departementets
Kansli-expedition.
under Femte Hufvudtiteln:
tillskott i de för båtsmansindelniugen uti Blekinge anslagna räntor;
till båtsmännens beklädnad, högst 138,200 R:dr;
„ rese- och traktamentspenningar;
„ skrifmaterialier och expenser m. m. för Sjöförsvars-departementets
Kansliexpedition:
„ skrifmaterialier och expenser m. m. för Flottans stationer och depot.
under Sjette Hufvudtiteln:
för landsstaterna i länen: landshöfdingens i Wester-Norrlands län lön;
till ^flyttningshjelp efter laga skiften;
„ ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling;
„ odlingshjelp m. m. för krono-nybyggare;
„ ersättning för jordförluster genom kanal- och väganläggningar;
„ Konvoy-kommissariatet, att utgå direkte af tullmedlen;
för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning, att utgå direkte af
inflytande bränvinstillverkningsmedlen;
till skrifmaterialier och expenser m. m.;
» rese- och traktamentspenningar.
under Sjunde Hufvudtiteln:
i '' (t \'' " \ -
till stämpelpappers-omkostnader;
„ omkostnader för kontrollverket;
24
Stats-Utskottets Memorial N:o 97.
^ill Postverket, kontanta anslaget, att utgå direkte af postmedlen;
„ Tullverket, att direkte utgå af tullmedlen;
„ ersättning till städerna för mistad tolag;
„ skogsplanterings-kassan, ersättning för hemmansräntor och arrenden
m. m.;
„ belöning för rofdjurs dödande;
„ lyshållning m. fl. utgifter för Kronans publika hus i Stockholm;
„ städers friheter;
t „ transportkostnader för Statsverkets bergseffekter;
„ observations- och uppbördsprocenter m. m.;
„ mantalsskrifnings-provision;
„ restitu tioner;
„ uppköp af ved för Wisby krono-kalkugn;
„ rese- och traktamentspenningar;
„ skrifmaterialier och expenser m. m.
under Åttonde Hufvudtiteln:
till biskopens på Gotland lön;
lönetillökning åt 13 konsistorii-notarier, högst 3,510 Riksdaler;
ersättning åt innehafvare af roterade ecklesiastik-boställen;
9 Lappmarks ecklesiastikverk;
upprätthållande till visst belopp af löner vid Upsala universitet, uti
hvilka spanmål ingår;
„ farsoters och smittosamma sjukdomars botande;
„ fattigvården i allmänhet;
„ rese- och traktamentspenningar;
„ skrifmaterialier och expenser m. m.
under Nionde Hufvudtiteln:
till invalidhusfonden, ersättning för hemmansräntor och arrenden; samt
hela det å Allmänna Indragnings-staten upptagna belopp.
Vid den under 1867 års riksdag uppgjorda statsreglering, hvilken från och
med år 1868 skall tillämpas, hafva i afseende på förslagsanslagen följande förändringar
blifvit beslutade:
På
Stats-Utskottets Memorial N:o 97.
25
På Fjerde Hufvudtiteln har blifvit uppfördt ett nytt förslagsanslag under
benämning:
roteringsunderstöd;
hvarförutan anslaget till fouragering blifvit utsträckt äfven till Pontonier-bataljonens
hästar.
Från Sjette Hufvudtiteln har hlifvit uteslutet anslaget “till Sala bergslag för
förlust genom vissa räntors förvandling"; och har det på denna Hufvudtitel uppförda
anslag “för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning, att utgå direkte
af inflytande bränvinstillverkningsmedlen" erhållit följande förändrade benämning:
för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning och restitution af tillverkniugsafgift
för utfördt bränvin.
Från Åttonde Hufvudtiteln har uteslutits anslaget “till ersättning åt innehafvare
af roterade ecklesiastik-boställen".
Vid uppgörandet af statsregleringen för år 1869 hafva ytterligare följande
förändringar i afseende på förslagsauslagen blifvit beslutade.
På Sjette Hufvudtiteln är uppfördt ett nytt förslagsanslag, under benämning:
Statens jernvägstrafik, förslagsvis beräknadt att af trafikmedlen utgå.
Det på samma Hufvudtitel uppförda anslaget till “Konvoj-kommissariatet, att
utgå direkte af tullmedlen", har förändrats till: “Handels- och Sjöfartsfonden, att
utgå direkte af tullmedlen"; och
det på denna Hufvudtitel uppförda förslagsanslaget till Postverket har upphört
att vara reservations-anslag.
Vid den uuder innevarande riksdag uppgjorda statsreglering hafva följande
förändringar i afseende på förslagsauslagen blifvit vidtagna.
Från Sjette Hufvudtiteln är uteslutet anslaget till “Handels- och Sjöfartsfonden,
att utgå direkte af tullmedlen", och äro i stället uppförda tre nya anslag:
“till Karantänsinrättningen på Känsö högst 18,500 R:dr.
“ aflösning af Öresundstullen,
“ aflösning af Scheldetullen".
Från Sjunde Hufvudtiteln är uteslutet anslaget till “skogsplanteringskassan,
ersättning för hemmausräntor och arrenden m. m.“; och
Bih. till Biksd. Prol. 1869. 4 Sami. 1 Afd, 54 Häft. 4
26
Stats- Utskottets Memorial N:o 97.
från Nionde Hufvudtiteln har uteslutits anslaget till “invalidhusfonden, ersättning
för heminansräntor och arrenden."
Liiuu-iiii h-StiUl f.iii ,1’mUW •-.vM ,n
§ 47 lika med § 53 J
§48 “ “ § 54 J i 1868 års reglemente.
§ 49 " " § 55J
4:u. I*å Riksgälds kontoret anvisade kreditiver.
§ 50 lika med § 56.
§ 51 “ “ § 571 i nämnda reglemente.
§ 52 « “ § 58)
5:o. Från Riksgälds-kontoi et utgående riksdags- och revisions-kostnader,
aflöning»!*, förvaltningsutgifter in. in.
§ 53.
Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola, intilldess
annorlunda af Riksdag förordnas, utgå af Riksgälds-kontorets medel och,
under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmägtige
till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från detta verk till vederbörande
utbetalas; hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende
till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda
af Kongl. Maj:t godkända och å Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner
och auställd granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl.
Statskontoret af Riksgälds-kontoret godtgöras.
§ 54.
I sammanhang med det af sistlidne Riksdag fattade beslutet att vissa delar
af tomterna N.is J och .? pa Riddarholmen må till Stockholms stad upplåtas för
Stats-Utskottets Memorial N:o 97.
27
att till hamn- och upplagsplats användas, har åt Fullmägtige blifvit uppdraget att
på Riksgälds-kontorets bekostnad och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af Fullmägtige
aflemnade ritningar gå i författning om utförandet af de byggnadsarbeten,
hvilka i följd af förenämnda tomtdelars öfverlåtande till Stockholms stad blifvit erforderliga;
dervid Fullmägtige må ega att låta ordna arbetena på det sätt Fullmägtige
finna ändamålsenligast, samt följaktligen bestämma, om arbetenas utförande,
vare sig i sin helhet eller delvis, må upplåtas på entreprenad, eller om de skola
under antagen tillsyningsman verkställas af omedelbart aflönade arbetare; dock under
vilkor, dels att byggnadsarbetena skola vara afslutade så tidigt, att berörda tomtdelar
kunna vårtiden år 1870 till staden öfverlemnas, dels att kostnaden för de
ifrågavarande byggnadsarbetena, så vidt sig göra låter, icke må öfverstiga det beräknade
beloppet, Sjutio tusen Riksdaler.
§ 55.
I anledning af de under innevarande riksdag utaf ledamöter inom bada
Kamrarne öfverklagade olägenheter vid begagnandet af den i Riksdagens hus anbringade
uppvärmnings- och luftvexlingsappara! har Riksdagen beslutat, att fullmägtige
skola, så snart efter Riksdagens slut möjligen ske kan, låta anställa nödiga
undersökningar om tjenligaste sättet för de öfverklagade olägenheternas afhjelpande
i afseende å så väl Första som Andra Kammarens sessionsrum, vare sig genom förändring
af de nuvarande uppvärmnings- och luftvexlingsapparaterna, eller genom
anbringande derstädes af andra fullt ändamålsenliga uppvärmnings- och luftvexlingsanstalter
samt att Fullmägtige derefter skola ofördröjligen låta vidtaga de åtgärder,
som för ändamålets vinnande kunna finnas mest lämpliga och ändamålsenliga.
§ 56 | lika | med | § 63'' |
|
§ 57 | 55 | 55 | § 64 | . ;j .k - ra -Uun i |
§ 58 | 55 | 55 | § 65 |
|
§ 59 | 55 | 55 | § 67 |
|
§ 60 | 55 55 | 55 55 | § 68 | i 1868 ars reglemente. |
§ 62 | 55 | 55 | § 70 |
|
§ 63 | n | 55 | § 71 |
|
§ 64 | 55 | 55 | § 72 |
|
§ 65 | 51 | 55 | § 73 |
|
28
Stats-Utskottets Memorial N:o 97.
Angående Riksgälds-kontorets inkomster och de till detta verk
sfirskildt anslagna tillgångar.
§ | 66 | lika med | § | 74 |
§ | 67 | yy 99 | § | 75 |
§ | 68 | yy yy | § | 76 |
§ | 69 | 99 yy | § | 77 |
§ | 70 | yy yy | § | 78 |
§ | 71 | yy yy | § | 79 |
De till bestridande |
i 1868 års reglemente.
§ 72.
Riksgälds-kontorets utgifter vid 1865—1866 samt
1867 års riksdagar anvisade bidrag af Statsverkets i då fastställda Riks-stater beräknade
årliga inkomster böra, i den mån Statskontorets tillgångar det medgifva,
i stadgad ordning Riksgälds-kontoret tillgodokomma.
§ 73.
(§ 81 i 1867 års reglemente.)
t rån Kongl. Statskontoret — — — — sedan rikshufvudboken för år 1867
och hvarje påföljande år----öfverskottsmedel.
§ 74 lika med § 82j
§ 75 ,, ,, § 83j i 1868 års reglemente.
§ 76 „ „ § 84)
§ 77.
Sedan Postverkets från äldre tid reserverade fond af räntebärande obligationer
till nominelt värde af 380,950 R:dr under sistlidet år blifvit till Riksgäldskontoret
öfverlemnad för att ingå i Riksgälds-kontorets allmänna rörelse, men med
föreskrift att densamma borde under namn af Po stas sur ans fonden i Riksgäldskontorets
räkenskaper bokföras, så har Riksdagen nu medgifvit den förändring häri,
att någon sådan särskild bokföring icke behöfver ega rum, utan må ifrågavarande
obligationer bland Riksgälds-kontorets öfriga tillgångar i räkenskaperna upptagas och
för Riksgälds-kontorets behof användas; dock skall det fortfarande åligga Riksgäldskontoret
att — derest någon gång förluster, för hvilka Postverket iklädt sig ansvarighet,
skulle uppgå till större summa, än att de dittills under året till Postverket
influtna assuransafgifter lemna tillgång för dess godtgörande, derom Postverket
genast bör till Kongl. Maj:t göra underdånig anmälan — ofördröjligen utbetala
de belopp, Kongl. Maj:t, med anledning af en sådan anmälan, finner för
godt att åt Postverket anvisa, och hvilka böra å särskildt konto bokföras; hvar
-
Stals-Utskottels Memorial N o 97,
29
emot Postverket skall vara förbundet att, i den mån öfverskott å inflytande assuransmedel,
efter uppgjorda bokslut, derför lemna tillgång, till Riksgälds-kontoret
återgälda hvad sålunda blifvit utbetaldt.
§ 78.
Af de under åren 1867 och 1868 uppkomna besparingar å “Fyr- och Båkmedlen“
skall en summa af Tvåhundra tusen Riksdaler till Riksgälds-kontoret öfverlemnas
och uti detta verks allmänna rörelse ingå, men under namn “Lots- och Fyrinrättningens
reservfond“ å särskildt konto bokföras, för att, i händelse genom möjligen
inträffande olyckshändelser, eller af annan orsak, de för Lots- och Fyrinrättningen
tillgängliga medel skulle befinnas otillräckliga, enligt Kongl. Maj:ts nådiga
disposition, i mån af behof, Lots- och Fyrinrättningen tillhandahållas.
§ 79.
De medel, som i följd af vederbörande jordegares vid 1828—1830 års riksdag
medgifna lösningsrätt af de å kr ono skatt ej or den växande ekar hädanefter till
Riksgälds-kontoret inflyta, skola bland Riksgälds-kontorets öfriga årliga inkomster
bokföras.
§ 80.
Sedan Riksdagen, i enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning,
å Sjunde Hufvudtiteln uppfört ett särskildt anslag för skogsväsendet, så komma
så väl skogsplanteringskassan, som Christianslads läns flyg sandsplanterings-fond
och ekplanteringsfonden, sådana dessa tre fonder etter afslutande af 1869 års iäkenskaper
befinnas, att till Riksgälds-kontoret öfverlemnas, för att bland dess öfriga
tillgångar ingå.
§ 81.
I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga, om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgälds-kontoret.
§ 82.
I enlighet med Riksdagens uti § 36 intagna beslut skall, i den mån fordringar
för förut meddelade undsättningslån inflyta, dessa användas till godtgörande af
hvad Kongl. Maj:t under innevarande år kan komma att disponera af det vid innevarande
riksdag, för undsättning i följd af 1868 års missväxt, å Riksgälds-kontoret,
enligt nämnda §, anvisade anslag å 500,000 R:dr. v
30
Stats- Utskottets Memorial N:o 97.
§ 83, § 84 lika med § 87 i 1868 års reglemente.
Jemte det Riksbankens behållna vinst för år 1867, utgörande En million
niohuudraniotiofem tusen sexhundrafyratiosju Riksdaler 77 öre, blifvit anvisad till
Riksgälds-kontoiet lör Statens allmänna behof, att utbetalas under innevarande år,
å tider, som Bankofullmägtige ega bestämma, skall af den för år 1868 uppkomna
bankovinst till Riksgälds-kontoret för samma ändamål aflemnas En million emhundrafyra
tusen trehundrafemtiotvå Riksdaler 23 öre, att utbetalas under år 1870, å
tider, som Bankofullmägtige likaledes ega bestämma.
§ 85.
(Uti denna § komma att intagas de föreskrifter, som erfordras i afseende på
upplåning mot statsobligationer).
§ 86 lika med § 91 ''
§ 87 „ „ § 92 . .
g gg § 93 ( 1 ars reglemente.
§ 89 ” § 94''
Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgäldskontoret
ingående bevillnings- in. fl. medel.
§§ 90, 91, 92, 93, 94, 95, 96, 97 och 98 lika med §§ 95—103 i 1868 års
reglemente.
Angående styrelsen öfver Riksgälds-kontoret.
§§ 99, 100, 101, 102, 103, 104 lika med §§ 104, 105, 106, 107, 108, 109
i sistnämnda reglemente.
§ 105.
Fullmägtige må vara obetaget att, om sådant linnes lämpligt eller nödvändigt
för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande al dervid erforderliga underhandlingar
äfvensom att åt särskilde Deputerade uppdraga bestyren med lånemedlens
indragning samt verkställighet af de för Riksgälds-kontorets räkning erforderliga
Stats-Utskottets Memorial N:o 97.
31
utländska liqvidor; allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som
Fullmägtige ega meddela.
Desse Deputerade, hvilkas antal af Fullmägtige bestämmes, böra väljas vid
slutet af hvarje qvartal; och verkställes berörda val, dervid förut varande Deputerade
kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 114 innehåller. Med hänsigt till
erforderliga namnteckningar å vexlar jemte öfriga expeditioner, böra långifvarno och
andra vederbörande underrättas om de förändringar, som bland Deputerade inträffa.
Deputerade ega att sig emellan, såsom lämpligast synes, fördela dem tillhörande
göromål, och skola de inför Fullmägtige vid hvarje sammankomst redogöra för sina
åtgärder under den efter Fullmägtiges nästföregående sammankomst förflutna tid.
Deputerade äro i afseende på utöfningen af sina uppdrag ansvarige enligt allmänna
lagen och gällande författningar. I förhållande till beskaffenheten och omfånget af de göromål,
som varda åt Deputerade uppdragna, må Fullmägtige bestämma de arfvoden,
hvaraf Deputerade kunna anses hafva gjort sig förtjente. På Deputerade ankommer
att, derest göromålens behöriga gång sådant fordrar, antaga nödiga biträden,
för hvilkas godtgörande lämpliga arfvoden må af Fullmägtige vid hvarje års slut
beviljas.
§ 106 lika med § lllj
§ 107 „ „ § m\
i 1868 års reglemente.
Angående Fiillinägtiges sammankomster.
§§ 108, 109, 110, 111, 112, 113, 114, 115, 116, 117 lika med §§113, 114,
115, 116, 117, 118, 119, 120, 121, 122 i 1868 års reglemente.
Angående Fiillmågtige tillhörande särskilda åligganden och
uppdrag.
§§ 118, 119, 120, 121, 122, 123, 124, 125, 126, 127 lika med §§ 123,124,
125, 126, 127, 128, 129, 130, 131, 132 i 1868 års reglemente.
Angående betjeningen vid Riksgälds-kontoret.
§§ 128, 129, 130, 131, 132, 133 lika med §§ 133, 134, 135, 136, 137, 138
i 1868 års reglemente.
Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.
§§ 134, 135, 136, 137, 138, 139 lika med §§ 139, 140, 141, 142, 143, 144
i 1868 års reglemente.
32
Stats-Utskottets Memorial N:o 97.
Angående behandlingen af frågor rörande tjenstefftrsnm
melser
ni. m.
§§ 140, 111, 142, 143, 144, 145 lika med §§ 145, 146, 147, 148, 149, 150
i 1868 års reglemente.
Angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening.
§§ 146, 147, 148, 149, 150 och 151 lika med §§ 151, 152, 153, 154, 155
och 156 i 1868 års reglemente.
Stats-Utskottets Memorial N:o 97.
33
Pensions-stat vid Riksgälds-kontoret.
Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt...... | 1,417 660 | 50 66 |
i Förre Bokhållaren Jolian Erik Lindberg .......; • • • * Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl afhdna | ||
enka, Charlotta Grip enstj ernås dotter Hedvig Aurora | 250 | _ |
Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgälds-kontorets kreditsedelverk, | 225 |
|
hvarjemte Riksdagen medgifvit henne rättighet att tran | 225 |
|
Summa R:dr R:mt | 2,778 | 16 |
Anmärkning: Ofvanstående
ven dessförinnan,
upphöra.
pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och afgå
vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
£ih. till Riksd. Prot. 1869. 4 Sami. 1 Afd. 54 Håft.
5