Stata- Uukottett Memorial N:o 92.
1
N:o 92.
Ank. till Riksd. Kansli d. 7 Maj 1867, kl. 1 e. ro.
Memorial, med förslag till stadganden i Biksgälds-kontorets Reglemente,
angående de med ordinarie statsreglering en gemenskap
egande utgifter samt de på Kontoret anvisade kreditiver och
derifrån utgående riksdags- och revisions-kostnader, aflöningar
m. m. äfvensom angående Biksgälds-kontorets inkomster.
(R. A.)
Yid öfverlemnandet af förslag’ till ofvannämnda reglementariska föreskrifter
för Riksgälds-kontoret får Utskottet bär nedan angifva det beslut eller de förhållanden,
till följd hvaraf ändringar uti eller tillägg till förut meddelade stadganden
blifvit föreslagna:
§ 23, angående ersättning af uppkomna brister i Statsverkets inkomster samt
aflemnande till Riksgälds-kontoret af öfverskottsmedel å samma inkomster,
är hufvudsakligen lika lydande med § 158 i nu gällande reglemente.
§ 24, angående brister och besparingar å de i Riks-staten upptagna förslagsanslag,
innehåller samma stadganden som nuvarande reglementes 159 §, med
iakttagande af de förändringar, hvartill don under innevarande riksdag
verkställda statsreglering föranledt.
§ 25, angående den innehafvare af indelta hemmansräntor och kronotionde tillerkända
ersättning,-
§ 26, angående Statskontorets godtgörande för utbetald begrafningshjelps- och.
nådårsbesparing;
Bih. till Riksd. Prat. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 44 Käft.
1
3
Stats-Utskottets Memorial N:o 92.
§ 27, angående ersättandet af kostnaderna för båtsmansrotars sammanförande;
hafva lika lydelse som §§ 160, 161 och 162 i 1866 års reglemente.
§§ 28, 29, 30, angående utbetalningen och anskaffandet af de i Regerings-formens
63 § föreskrifna kreditivsummor, grunda sig på Stats-Utskottets af Riksdagen
gillade Memorial Ko 79.
§ 31, angående kreditivet för ackordsregleringen inom arméen; och
§ 32, angående utbetalning af återstående kostnader för innevarande äfvensom
för sednast förflutna riksdag;
äro lika lydande med §§ 166 och 167 i 1866 års reglemente, med det
undantag, att i den sednare §:n i stället för Rikets Ständers Stats-Utskott
blifvit insatt Riksdagens Stats-Utskott.
§ 33, angående verkställande af komplotteringsarbeten vid Riksdagens hus, samt
förändring af den der anbringade luftvexlingsapparat, samt om underhållandet
af så väl detta som Riksgäld s-kontorets hus, grundar sig dels
på innehållet af 168 § i nu gällande reglemente, dels på förutsättning af
Riksdagens bifall till Utskottets hemställan i Utlåtandet Ko 91.
§ 34, angående anslag till underhåll och komplettering af det i Riksdagens hus
inrättade arkiv och bibliothek, motsvarar 169 § i nu gällande reglemente,
med iakttagande af deri nödiga förändringar.
§ 35, angående utbetalning af traktamenten och resekostnadsersättningar till Riksdagens
Revisorer äfvensom af andra utaf Revisorernes sammanträden
föranledda utgifter; motsvarar 1 0 § i nu gällande reglemente, deri dock,
i följd af Riksdagens bifall till 9:de punkten i Stats-Utskottets Utlåtande
Ko 39, blifvit införd föreskrift om godtgörande af arfvoden till de hos
Revisorerne af Statsverket anställde tjensteman in. fl. jemte öfriga af
revisionen föranledda kostnader.
§ 36, angående aflöningen för Justitie-ombudsmannen och hans expedition; och
§ 37, angående kostnaderna för Justitie-ombudsmannens embetsresor och till
expenser vid hans expedition;
äro lika lydande mod §§ 1/1 och 172 uti 1866 års reglemente, endast
med uteslutande af föreskriften om användande af obegagnade delar
af förut anvisade resekostnadsmedel.
Den i nu gällande reglemente intagna § 173, angående aflöning för Sekreteraren
hos Bonde-Ståndets Kanslidirektion, har, såsom ej vidare tillämplig, ur nu
förevarande förslag till reglemente blifvit utesluten.
§ 38, angående arfvoden och resekostnadsersättningar till Fullmägtige, är lika
lydande mod § 174, utom deri, att Ordföranden blifvit tillagdt ett arfvode
af Tro tusen tvåhundra R:dr, i likhet med hvad förut i afseende på arfvode!
åt ordföranden bland Fullmägtige i Riksbanken blifvit, i enlighet
med Banko-Utskottets Memorial N:o 10 (sid. 14), af Riksdagen beslufadt.
§ 39, angående aflöningen för Riksgälds-kontorets tjenstemanna-personal och vaktbetjening,
har lika lydelse med § 175 af det vid sistförfluten riksdag utfärdade
reglemente, med undantag att orden Rikets Ständer blifvit utbytta
mot Riksdagen.
Stats-Utskottets Memorial N:o 92.
S
§ 40, angående gratifikationer för extra arbeten och till uppmuntran för extra
ordinarier, innehåller samma stadgande, som § 176 i sistnämnda reglemente,
med uteslutande af den för år 1866 särskildt gällande bestämmelse.
§ 41, angående det till begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman och vaktbotjente
vid Riksgälds-kontoret anvisade belopp; och
§ 42, angående det till Enke- och Pupillkassan vid Riksgälds-kontoret anvisade
understöd;
äro lika lydande med §§ 177 och 178 i 1866 års reglemente.
§ 43, angående de till Riksgälds-kontoret anslagna medels användande i enlighet
med Riksdagens beslut samt angående förbud mot ackorders medgifvande;
och
§ 44, angående allmänna bevillningens ingående till Riksgälds-kontoret;
innehålla samma stadganden, som §§ 179 och 180 af nu gällande reglemente,
endast med förändring af datum å den deri åberopade Kongl.
Kungörelse samt med uteslutande af orden Rikets Ständer.
§ 45, angående de för spelkort och tidningar stadgade stämpclafgifter; och
§ 46, angående skatteköpeskillingars öfverlemnande till Riksgälds-kontoret;
hafva samma lydelse som §§ 181 och 182 i meranämnda reglemente.
§ 47, angående medel, som inflyta genom försäljning af Kronans hus i städerna,
har, med någon redaktionsförändring, bibehållits vid sitt nuvarande innehåll.
§ 4S, angående Riksgälds-kontoret tillkommande observationsmedel; och
§ 49, angående återstoden af det vid sistförflutna riksdag anvisade bidrag af Statsverkets
inkomster;
äro lika lydande med §§ 184 och 185 i det vid nämnda riksdag utfärdade
reglemente,
§ 50, angående bidrag af Statsverkets inkomster, som vid innevarande Riksdag
kommer att anvisas för Riksgälds-kontorets utgifter, motsvarar § 186
i nu gällande reglemente, dervid dock sjolfva beloppet ännu icke kunnat
utsättas, enär detsamma är beroende af det slutliga fastställandet af de
till Statskontoret ingående extra ordinarie inkomsterna.
§ 51, angående Riksgälds-kontoret tillkommande behållna öfverskott å 1865 och
följande års statsinkomster, är lika lydande med § 187 i nu gällande reglemente
och innehåller samma föreskrifter, som i detta ämne från längre
tid tillbaka varit i Riksgälds-kontorets reglemente intagna.
§ 52, angående återstoden af anslaget till aflöning åt de på indragningsstat
qvar stående civila tjensteman vid flottan;
§ 53, angående ersättning för eu del af det till Teknologiska Institutet beviljade
ordinarie anslag;
§ 54, angående de från landtränterierna till Kongl. Statskontoret inlemnade äldre
depositionsmedel;
§ 55, angående köpeskillingen för den så kallade Hofbageri-egendomen; och
4
Stats-Utskottets Memorial N:o 92.
§ 56, angående återbetalade undsättningsmedels aflemnande till Riksgäl d 8 - k o nt o r e t*
motsvara 188, 189, 190, 191 och 192 §§ i nu gällande Reglemente.
§ 57, angående öfverlemnande af den å trafiken vid Statens jernvägar uppkommande
behållning, har med någon redaktions-förändring bibehållits vid
sitt nuvarande innehåll.
§ 58, angående det för Statens utgifter anvisade belopp utaf Riksbankens behållna
vinst för år 1864, öfverensstämmer med 194 § i nu gällande reglemente,
endast med uteslutande af hvad som rörer bankovinsten för år 1863.
§ 59, angående öfverlemnande till Riksgälds-kontoret af andel i Riksbankens vinst
för år 1865, grundar sig på Kamrarnes gemensamma omröstning i anledning
af Banko-Utskottets Memorial .N:o 24.
§ 60, angående utlånandet och förräntningen af Riksgälds-kontorets kontanta behållning,
är lika lydande med § 195 i nu gällande reglemente, med det
tillägg att Riksgälds-kontoret skall vid utlåning gifva företräde åt sina
egna obligationer, då desamma såsom hypothek erbjudas.
§ 61, angående det åt Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv å Riksbanken, grundar
sig på Banko-Utskottets Betänkande N:o 19 och är öfverensstämmande
med § 196 i 1866 års reglemente.
§ 62, angående rättighet för Riksgälds-kontoret*" att i händelse af behof upplåna
medel, motsvarar § 197 i nämnda reglemente, deri dock Utskottet, med
afseende derpå att Riksdagen numera årligen sammanträder, ansett den
inskränkning i afseende på förut gällande bestämmelser böra ega rum, att
Riksgälds-kontorets Fullmägtigc väl må ega att mot skuldförbindelser upplåna
. erforderliga medel, äfvensom i händelse af behof begagna krediter,
men att deremot upplåning mot tryckta eller graverade obligationer skall
grunda sig på Riksdagens särskild! meddelade föreskrifter.
§ 63, angående den så kallade statslånefondens återstående behållning, är lika lydande
med § 198 i det vid sednaste riksdag utfärdade reglemente.
Den i sistnämnda reglemente införda § 199, om salpeterfondens öfverlemnande
till Riksgälds-kontoret, är utesluten ur förslaget, då detta öfverlemnande numera
är fullgjordt.
Stockholm den 7 Maj 1867.
På Utskottets vägnar:
Arv. Fr:son Posse.
Statt-Utskottets Memorial N:o 92.
i
Förslag
till
Reglemente för Riksgälds-kontoret.
(Fortsättning.)
Med ordinarie statsregleringen gemenskap egande utgifter.
« § 23.
I händelse Statsverkets, till Kongl. Statskontoret ingående inkomster för något
år icke skulle uppgå till det sammanlagda belopp, hvartill dessa inkomster i
Riks-staten blifvit af Rikets Ständer och Riksdagen beräknade, bör den brist, som
enligt rikshufvudboken härigenom uppkommer i tillgångarne för statsutgifternas
bestridande, Kong!» Statskontoret af Riksgälds-kontoret ersättas; och må — under
förbehåll att, så snart sig visar, det sagda inkomster komma att öfverstiga sitt i
Riks-staten upptagna belopp, de sålunda uppkomna öfverskottsmedlen varda af Kongl.
Statskontoret afräkningsvis till Riksgälds-kontoret aflemnade — det förra verket
deremot, i händelse af behof, förskottvis från det sednare erhålla ersättning för sig
visande brister i de beräknade inkomsterna, fastän dessa bristers slutliga belopp icke
blifvit genom afslutad rikshufvudbok bestämdt.
§ 24.
Derest någon af de, vid statsregleringarne för åren 1866, 1867 och 1868 i
egenskap ed förslag samlag, beviljade utgiftssummor skulle under ett eller annat år befinnas
otillräcklig för dermed afsedda ändamål, åligger det Riksgälds-kontoret att
bristen, efter årets slut, Kongl. Stats-kontoret ersätta; hvaremot de besparingar, som
kunna å'' dessa anslag uppkomma, böra för hvarje år till Riksgälds-kontoret aflemnas;
— ankommande _ på Kongl. Statskontoret att antingen i den, enligt nedanstående
§ 186, för samma år upprättade öfverskottsliqvid upptaga bristerna i omförmälda
anslag, eller ock, på grund af uppgjord och vederbörligen granskad särskild
liqvid rörande de till en eller flera hufvudtitlar hörande förslagsanslags brister och
besparingar, från Riksgälds-kontoret reqvirera det ersättningsbelopp, som enligt
denna liqvid Kongl. Statskontoret tillkommer; dock bör, innan sådan reqvisition
6
Stats-Utskottets Memorial N:o 02.
åker, Riksgälds-kontoret hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse för alla å enahanda
anslag under nästföregångna år uppkomna besparingar.
Uti den vid 1862 och 1863 års riksdag fastställda samt för åren 1864, 1865
och 1866 gällande Riksstat äro följande anslag upptagna såsom förslagsanslag, nemligen
-
under Andra Hufvudtiteln:
till fångars vård och underhåll;
„ mediko-legala besigtningar;
„ skrifmaterialier och expenser, ved m. m.;
„ rese- och traktamentspenningar;
„ ersättning åt domare, vittnen och parter.
under Fjerde Hufvudtiteln:
till fouragering af artilleriets och värfvade kavalleriets hästar;
„ beväringsmanskapets vapenöfning;
inqvarterings-kostnader i Stockholm;
„ inqvarterings-kostnader i landsorterna;
„ rese- och traktamentspenningar;
„ skrifmaterialier och expenser m. m. för Landtförsvars-departementets
kansliexpedition.
under Femte Hufvudtiteln:
tillskott i de för båtsmans-indelningen uti Blekinge anslagna räntor;
till båtsmännens beklädnad, högst 88,200 Riksdaler;
„ rese- och traktamentspenningar;
„ skrifmaterialier och expenser m. m. för Sjöförsvars-departementets
kansliexpedition;
„ skrifmaterialier och expenser m. m. för flottans stationer och depöt.
under Sjette Hufvudtiteln:
till utflyttningshjelp efter laga skiften;
„ ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling;
„
odlingshjelp m. m. för krono-nybyggare;
Stats-Utskottets Memorial N:o 92.
T
till ersättning för jordförluster genom kanal- ock väg-anläggningar;
„ Konvoj-kommissariatet, att utgå direkte af tullmedlen;
för kontrollen å kr än v i n sfö rf åtta ingarn e s tillämpning, att utgå direkte af
inflytande bränvinstillverkningsmedlen;
till skrifmaterialier ock expenser m. m.;
„ rese- ock traktamentspenningar.
\
under Sjunde Hufvudtiteln:
till stämpelpappers-omkostnader;
• „ omkostnader för kontrollverket;
„ Postverket, kontanta anslaget, att utgå direkte af postmedlen;
„ Tullverket att direkte utgå af tullmedlen;
„ ersättning till städerna för mistad tolag;
„ skogsplanterings-kassan, ersättning för kemmans-räntor ock arrenden
m. in.;
„ kelöning för rofdjurs dödande;
„ lyskållning m. fl. utgifter för Kronans publika kus i Stockholm;
„ städers friketer;
„ transportkostnader för Statsverkets kergseffekter;
„ observations- och uppkördsprocenter m. m.;
„ mantalsskrifnings-provision;
„ restitutioner;
„ uppköp af ved för Wisby krono-kalkugn;
rese- ock traktaments-penningar;
„ skrifmaterialier ock expenser m. m.
under Åttonde Hufvudtiteln;
till biskopens på Gotland lön;
„ löntillökning åt 13 konsistorii-notarier, högst 3,510 Riksdaler;
„ ersättning åt innehafvare af roterade ecklesiastik-koställen;
„ Lappmarks ecklesiastikverk;
„ upprätthållande till visst belopp af löner vid TJpsala universitet, uti
kvilka spanmål ingår;
„ farsoters ock smittosamma sjukdomars botande;
„ fattigvården i allmänhet;
„ rese- ock traktamentspenningar;
„ skrifmaterialier ock expenser m. m.
under Nionde Hufvudtiteln:
till invalidhus-fonden, ersättning för hemmansräntor och arrenden;
samt hela det å Allmänna Indragningsstaten upptagna belopp.
3
Stats-Utskottett Memorial N:o 92.
Tid den under sistlidne riksdag verkställda statsreglering, hvilken från och med
år 1867 skall tillämpas, hafva endast nedanstående förändringar blifvit vidtagna i
afseende på de anslag, om hvilka nu är fråga:
på Andra Hufvudtiteln är uppfördt ett nytt förslagsanslag, nemligen:
ersättning till personer, menigheter eller allmänna inrättningar för dem genom
nya Strafflagens införande frångångna bötes-andelar;
på Fjerde Hufvudtiteln har tillkommit:
till salpeter-uppköp;
det å Femte Hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till båtsmännens beklädnad
har i Riks-staten blifvit bestämd till högst 138,200 Riksdaler;
på Sjette Hufvudtiteln har uppförts ett nytt förslagsanslag:
för landsstaterna i länen: landshöfdingens i Wester-Norrlands län lön.
Vid den under innevarande Riksdag uppgjorda statsreglering, hvilken från
och med år 1868 skall tillämpas, hafva i afseende på förlagsanslagen ytterligare följande
förändringar blifvit beslutade:
på Fjerde Hufvudtiteln har blifvit uppfördt ett nytt förslagsanslag under benämning:
roteringsunderstöd;
hvarförutan
anslaget till fouragering blifvit utsträckt äfven till pontonierbataljonens
hästar;
från Sjette Hufvudtiteln uteslutes anslaget “till Sala bergslag för förlust genom
vissa räntors förvandling41; och har det på denna hufvudtitel uppförda anslag
“för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning, att utgå direkte af inflytande
bränvinstillverkningsmedlen44 erhållit följande förändrade benämning:
för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning och restitution af
tillverkningsafgift för utfördt bränvin;
från Åttonde Hufvudtiteln uteslutes anslaget “till ersättning åt innehafvare
af roterade ecklesiastik-boställen44.
§ 25.
Som, enligt de under 1850 och 1851 samt 1853 och 1854 års riksdagar fattade
beslut i fråga om beskattningsväsendets förenkling, innehafvare af indelta anslag
utaf hemmansråntor och kronotionde skola, för upphörande af så väl deras dittills åtnjutna
optionsrätt, att dessa anslag in natura utfordra, som rättigheten att, då för räntorna
och tionde lösen med penningar eger rum, af räntegifvarne uppbära forsellön,
hållas skadeslöse på det sätt, att de af Statsverket årligen erhålla ersättning med
samma
Stats-Utskottets Memorial N:o 92.
9
samma belopp," hvarmed forsellönen förut författningsenligt tillgodonjutits; så bör
Riksgälds-kontoret, vid de årliga liqviderna med Kongl. Statskontoret, godtgöra
sistnämnda verk det belopp, som enligt afslutad rikshufvudbok är af detsamma till
sådan ersättning förskottsvis utgifvet.
§ 26.
Till följd af Rikets Ständers under riksdagen åren 1850 och 1851 vidtagna
beslut, att de under namn al begrafningshjelps- eller nådår sbesparing tillförene föreskrifna
innehållningar å embets- och tjenstemäns löner borde upphöra, men förut
gällande föreskrifter i fråga om utbetalningar till allidne embets- och tjenstemäns
sterbhus af de löne-innehållningar, hvilka såsom dylik besparing blifvit vederbörligen
iakttagna, likväl komma att fortfarande tjena till efterrättelse, — böra de utgifter,
som i sådant hänseende under hvart och ett år blifvit utaf Statsverkets medel
förskjutna, ersättas af Riksgälds-kontoret genom de gjorda utbetalningarnes upptagande
i den för samma år föreskrifna och på rikshufvudboken grundade liqviden
mellan Stats- och Riksgälds-kontoren.
§ 27.
Uti ofvan omförmälda årliga liqvid böra jemväl till ersättning af Riksgäldskontoret
upptagas sådana kostnader, som kunna uppkomma och af statsmedlen blifvit
förskottsvis bestridda för de vid båtsmanshållet indelta rotarries sammanförande inom
lämpliga distrikter, enligt Rikets Ständers derom hos Kongl. Maj:t under 1850 och
1851 års riksdags gjorda anhållan.
På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiyer.
§ 28.
Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 §, har Riksdagen anslagit och
till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en Icreditiv-summa af tre millioner
Riksdaler, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan Han Stats-Rådet in pleno
hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade
anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmägtigc utbetalas, än sedan riksdagskallelsen
blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.
§ 29.
Den; kreditiv-summasom, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å
Riksgälds-kontoret anvisas, för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
Bill. till Riksd. Prot. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 44 Höft, 2
10
Stats-Utskottets Memorial N:o 92.
innevarande och nästkommande riksdag, vara tillgänglig, dä Konungen till Rikets försvar
eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Stats-Rådets tankar
deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundvikligen nödig, har Riksdagen fastställt
till en million femhundra tusen Riksdaler.
§ 30.
För bestridande äf ifrågakommande utbetalningar utaf de genom nästföregående
två §§ å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver, böra detta verks härtill disponibla tillgångar
begagnas, och, ifall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver erforderliga
medlen af Riksgälds-kontoret upplånas mot Kontorets obligationer, ställda till inlösen
antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; egande Fullmägtige,
att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för
dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas sednare än fem
■år efter deras utgifningsdag.
§ 31.
Det till underlättande och befrämjande af aclcords-regleringen inom Arméen
beviljade och å Riksgälds-kontoret anvisade räntefria kreditiv må för detta ändamål,
mot direktionens öfver Arméens Pensionskassa fortfarande ansvarsförbindelse för de
lyftade kreditivmedlens behöriga återbetalning, begagnas inom ett belopp af högst
etthundrafemtio tusen Riksdaler; skolande de å detta kreditiv lyftade medel ovilkorligen
Riksgälds-kontoret ersättas, i den mån dertill afsedda tillgångar blifva för
bemälda direktion disponibla. Yid kreditivets anlitande böra, genom direktionens
försorg, de handlingar Fullmägtige tillhandahållas, hvarigenom upplysning erhålles
om de ackords-liqvider, till hvilka kreditivmedlen skola användas, samt om några
för dessförinnan lyftade och icke återbetalda kreditivmedels godtgörande påräknade
tillgångar till ackordsfonden influtit.
Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- ock revisionskostnader,
aflöningar, föryaltnings-utgifter, m, m.
§ 32.
Återstående kostnader och utgifter för innevarande riksdag skola af Riksgäldskontoret
bestridas, med iakttagande af de genom Riksdagens Stats-TJtskott Fullmägtige
till efterrättelse härvid meddelade beslut och föreskrifter. Likaså bör
Riksgälds-kontoret på föreskrifvet sätt liqvidera sådana, ännu icke godtgjorda kost-*
nader för sednast förflutna riksdag, som, enligt Rikets då församlade Ständers
beslut, skola af detta verks medel betalas.
Stats-Utskottets Memorial N:o 92.
11
§ 33.
Sedan den beslutade påbyggnaden och förändringen af de för Kamrarnes
och Utskottens sammankomster m. in. upplåtna hus under sistlidet år blifvit utförd,
böra ännu återstående komplettering sarbeten under nästkommande sommar verkställas,
så att Riksdagens hus såväl till sitt yttre som inre blir försatt i fullt ändamålsenligt
skick, dertill jemväl hörer, att Fullmägtige, efter det husets murar under
sommaren hunnit genomtorka, höra under nästa höst låta anställa ytterligare
undersökningar i afseende på den der anbringade uppvärmnings- och ventilationsapparats
fortsatta begagnande i Kamrarne och sedermera låta vidtaga sådana förändringar
i densamma, som kunna finnas erforderliga och ändamålsenliga för afhjelpande
af de i afseende å uppvärmningen och ventilationen nu för handen varande
olägenheter. De härför erforderliga utgifter skola af Riksgälds-kontorets tillgångar
bestridas.
Dessutom skola kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för
vederbörligt underhåll såväl af den för Riksgålds-kontoret anvisade som af de för Riksdagens
sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom de för samma egendomar
befintliga inventariers underhäll och komplettering utaf Riksgälds-kontorets medel bestridas
i likhet med andra till s. k. kontors-expenser vanligen hänförda utgifter.
§ 34.
Jemte det Riksdagen beslutat, att det årliga anslag af niohundra R:dr, som
Rikets Ständer vid sistförflutna riksdag beviljat för bildande af ett mot Representationens
behof och anspråk svarande bibliothek inom Riksdagens hus, fortfarande skall
utgå, har Riksdagen, som utfärdat nya stadganden rörande Riksdagens arkiv och
bibliothek, medgifvit, att den person, som af Fullmägtige utses att hafva den omedelbara
vården om de der förvarade böcker och handlingar, må bebo tvänno till
bibliotbeket angränsande rum samt till desamma erhålla nödig vedbrand.
De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppställda samlingar af riksdagstrycket
jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne under
bibliothekariens vård; ock höra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga förteckningar
skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.
§ 35.
Halfva beloppet af de traktamenten och resekostnads-ersättningar, som tillkomma
Riksdagens Revisorer, skall, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af
Riksgälds-kontorets medel godtgöras; börande jemväl do arf voden, Revisorerne bestämma
dels för de i och för Statsverkets revision hos dem anställde sekreterare,
kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, dels för den i. och för Riksgäldsverkets
revision antagna kansli- och vaktbetjening utbetalas, hvarifrån jemväl, utgår
den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret,
hvilken käft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå.
Likaledes må Revisorerne på Riksgälds-kontoret anvisa ersättning ej min
-
12
Stats-Utskottets Memorial K:o 92.
dre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof
samt för annonser rörande Revisoremes sammanträden, än ook för de kostnader,
. som kunna föranledas af sådana under revisions-tiden verkställda resor, som
Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga.
Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisoremes berättelser
angående granskningen af Stats- och Riksgälds-verkens samt de under Kong!.
Kommers-kollegium ställda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar, som i
anledning’ deraf kunna varda afgifna, höra äfven af Riksgälds-kontorets medel bestridas.
§ 3G. ''
Afbön mg en för Justitie-ombuds mannen samt den hos honom anställda kanslioch
v äkthet) eidn g hör af Riksgälds-kontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för Justitie-ombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags
statsreglering kommer att klifva gällande, utgå med sju tusen Riksdaler, eller
med lika belopp som Justitie-kanslcrns lön enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot
Justitie-ombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på Rikets stat, är skyldig
att don dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär Justitieombudsman
s-lönen.
Utöfver den fastställda aflöningen eger den Justitieombudsman, som hädanefter
tillträder. detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom
flyttningshjelp uppbära från Riksgälds-kontoret ett tusen femhundra Riksdaler.
För ofvanbemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande årliga
belopp, nemligen:
för Sekreteraren med tre tusen femhundra Riksdaler,
„ en Kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med
två tusen Riksdaler,
« en Kanslist med ett tusen Riksdaler, samt
» en Vaktmästare med sexhundra Riksdaler;
hörande Sekreteraren hos Justitie-ombudsmannen, utan särskild ersättning, jemväl
bestrida de göromål, som tillhöra'' sekreterare-befattningen hos Tryckfrihcts-komitéen.
Derest Justitie-ombudsmannens Sekreterare förut innehar tjenst på Rikets
stat, skola, vid uppbärandet af ofvanberörda aflöning, samma vilkor och förbehåll
iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af Justitie-ombudsmanslönen
vid enahanda fall.
§ 37.
Til. kostnader för Justitie-ombudsmannens embetsresor bör Riksgälds-kontoret,
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvaije års utgång afgifvande redogörelse,
förskottsvis utbetala en summa af två tusen Riksdaler.
För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser .vid Justitieombudsmannens
och Tryclfrihets-komitéens expedition bör ett årligt belopp af femhundra
Riksdaler, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgälds-kontorets medel utanordnas.
Tryckningen och häftningen af ej mindre Justitie-ombudsmannens årliga embetsberättelse
än hans särskilda berättelse till nästkommande Riksdag,''jemte dertill hö
-
Stats-Utskottets Memorial N:o 92.
13
rande bilagor, höra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning'' anskaffas
genom Fullmägtiges försorg; dock skall den härvid erforderliga korrekturläsningen
besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna
för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgälds-kontoret
godtgöras, utan afdrag å de till expenser för Sagda expedition beviljade anslag;
hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln,
skola af Justitie-ombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmägtige
särskildt redovisas.
§ 38.
Såsom arfvode åtnjuter Fullmägtiges Ordförande tre tusen tvåhundra Riksdaler
samt hvar och eu af öfrige Fullmägtige ett tusen sexhundra Riksdaler årligen
; hvarförutom Fullmägtig, som ej är i Stockholm bosatt, ■ eger att för en resa
årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.
§ 39.
Ajlöningen för Riksgålds-lcontorets tjenstemanna-personal och vaktbetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöningsstat, hvilken icke får
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemanna-personal och vaktbetjening, dels under föregående
riksdagar, dels under den nuvarande, beviljade löneförhöjning:
l:o Innekafvarne af de ökade lönerna inom Riksgälds-kontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmagter, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet
att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem
åläggas. ,
2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens
förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgälds-kontoret förrättas, skola,
oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått,
hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden; hvadan
alltså don framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att
innefattas i den aflöning, gällande stat upptager.
3:o. De tjensteman och vaktbetjente, som, till följd af Rikets Ständers under de
två sednast förflutna riksdagarne fattade beslut, kommit i åtnjutande af löneförbättring,
äro icke berättigade att vidare uppbära s. k. ljuspenningar.
4:o. De å aflöningsstaten, i egenskap af tjenstgöringspenningar, upptagna arfvoden
skola åtfölja utöfvandet af sjelfva tjenstebefattningarne; dock mod rättighet för
Fullmägtige att medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom
hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära det för samma tjenst bestämda
arfvode.
14
Stats-Utskottets Memorial N:o 92.
5:o. Ombudsmannen samt kontorsskrifvare-graden tillhörande tjensteman må mottaga
och bibehålla andra ordinarie tjenster, så Tida Fullmägtige icke finna desamma
för tjenstgöringen inom Biksgälds-kontoret hinderliga; men de öfrige
tjenstemännen vid detta verk få ej innehafva annan ordinarie tjenstebefattning;
dock må den ordinarie tjensteman, derstädes, som för .närvarande innehar befattning
utom verket, och, enligt förut gällande stadgande!!, icke varit skyldig
denna befattning frånträda, densamma äfven efter tillträdandet af den på nya
staten uppförda lön bibehålla, under vilkor dels att, derest hans utom T! i k sgälds-kontoret
innehafvande syssla skulle vara för tjenstgöringen derstädes
hinderlig, från endera tjensten afgå, när Fullmägtige sådant äska, och dels att,
vid befordran inom detta verk, frånträda ordinarie tjenstebefattning utom detsamma.
§ 40.
Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som
ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmägtige att använda två tusen
femhundra Riksdaler årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega
Fullmägtige icke att tilldela betjeningen vid Riksgälds-kontoret hvarken ljuspenningar
eller andra arfvoden än de i äflöningsstaterna och detta reglemente särskild!,
bestämda eller medgifva.
§ 41.
Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjenter -Vid Riksgälds-kontoret och f. d. General-assistanskontoret,
ega Fullmägtige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst tvåhundratjugufem Riksdaler.
§ 42.
Derest Enke- och pilpill-kassans vid Riksgälds-kontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar,
skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som derunder
kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst två
tusen tvåhundrafemtio Riksdaler för året, af Riksgälds-kontorets medel godtgöras,
under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas
icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att delegarnes
bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för kassan nu gällande
reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter
embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret icke få höjas utöfver
eu femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren sednast vid
detta verk innehaft, och för tjensteman^ samt vaktbetjentes vid f. d. General-assi
-
Stats-Utskottets Memorial N:o 92.
15
stans-kontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel af det lönebelopp,
efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga
afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald.
Angående Riksgälds-kontorets inkomster och de till detta verk
särskild! anslagna tillgångar.
§ ds:
De till Riksgälds-kontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under någon
förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider,
vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.
§ 44.
Återstoden af den bevillning, som, enligt Rikets Ständers, genom Kongl.
Maj:ts nådiga Kungörelse af den 5 Oktober 1866, till allmän efterrättelse utfärdade
Bevillning s-stadga, skall utgöras, bör, likasom den allmänna bevillning, hvilken blifvit
fastställd vid innevarande riksdag, till Riksgälds-kontoret levereras i den ordning och
på det sätt, författningarne föreskrifva; hvarjemte ännu utestående restantier å de
förflutna årens bevillningsmedel höra, i den mån de varda indrifna, komma detta
verk till godo.
§ 45.
De för stämpling af spelkort och tidningar stadgade afgifter ingå likaledes till
Riksgälds-kontoret, genom hvars försorg för spelkorten föreskrifna konvoluter och
manufaktur-stämpelpapper anskaffas samt i stadgad ordning tillhandahållas, och hvarest
stämplingen af papperet för de här i hufvudstaden utkommande tidningar jemte andra,
stämpelafgift underkastade, skrifter verkställes; hörande Riksgälds-kontoret till
allmänna barnhuset i Stockholm samt öfriga fromma stiftelser utbetala dem tillerkända
andelår utaf kortstämpel-afgiften.
§ 46.
Till Riksgälds-kontoret aflemnas hädanefter, likasom hittills, de köpeskillingar,
b vilka vid Kronan behållna hemmans samt rekognitions- och Kronans öfriga
disponibla skogars försäljande till skatte varda erlagda.
16
Stats-Utskottets Memorial N:o 92.
§ 47.
Äfvenledes eger Riksgälds-kontoret att mottaga de auktionsmedel, Indika
kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock
undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kong! Flottans i
Carlskrona behof eller för Allmänna Magasins-inrättningens räkning, såvida ej dessa
medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.
§ 48.
Vidare skola till Riksgälds-kontorets disposition öfverlemnas de medel, hvilka,
till följd af anmärkningar vid räkenskaperna öfver alla till detta verk ingående allmänna
utskylder, äro eller blifva levererade.
§ 49.
Återstoden af det, till bestridande af Riksgälds-kontorets utgifter, vid sistförflutna
riksdag anvisade bidrag af Statsverkets i den då fastställda Riks-staten beräknade
årliga inkomster hör i stadgad ordning Riksgälds-kontoret tillgodokomma.
§ 50.
Såsom bidrag till bestridande af de utaf Riksdagen beviljade och till utgående
från Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter vid innevarande riksdags statsreglering
har, på sätt den af Riksdagen nu utfärdade Riks-stat innehåller, anslagits ett belopp
af — — — Riksdaler för år 1868. Detta bidrag eger Riksgälds-kontoret att från
Kong!. Statskontoret utbekomma successive, i den män detta sednare verks tillgångar
det medgifva.
§ 51.
Från Kong! Statskontoret bör Riksgälds-kontoret erhålla dels redan uppkomna,
men ännu icke aflemnade, dels hädanefter uppkommande öfverskott å Statsverkets
inkomster, äfvensom behållna och till framtida behof icke reserverade besparingar
å detta verks utgifter; börande, sedan rikshufvudboken för år 1865 och hvarje
påföljande år blifvit afslutad, en derpå grundad liqvid mellan Stats- och Riksgäldskontoren
uppgöras öfver de sistnämnda verk tillkommande öfverskottsmedel.
§ 52.
Till följd af den under 1859 och 1860 års riksdag uppgjorda statsreglering
och de beslut, Rikets Ständer i sammanhang dermed meddelat, bör från Kong!.
Statskontoret till Riksgälds-kontoret aflemnas återstoden, tre tusen fyrahundra
tjugusju Riksdaler 50 öre, utaf en Femte Hufvudtiteln tillhörande och till aflöning
åt
Stats-Utskottets Memorial N:o 92.
17
åt do på indragning sstat ännu qvarstående civile tjensteman vid Flottan afsedd anslagssumma
af 5,877 Riksdaler 50 öre; hvilken återstod, i den mån densamma genom
afgång hlifver obehöflig, kommer att såsom besparing Eiksgälds-kontoret tillställas.
§ 53.
I stället för det årliga bidrag till Teknologiska Institutet, som af Manufaktur-diskontens
vinstmedel tillförene utgått, men numera är å Riks-statens Sjette Hufvudtitel
uppfördt, kommer ett detta bidrag motsvarande belopp af tjuguett tusen
Riksdaler att utaf nämnda vinstmedel, genom Kong!. Kommers-kollegium, till Riksgälds-kontoret
före hvarje års slut inbetalas.
§ 54.
Med det i § 26 af 1866 års reglemente stadgade vilkor eger Riksgälds-lcontoret
att, under hvarje år, från Kong! Statskontoret emottaga den vid samma års
början befintliga behållning utaf de depositionsmedel, som från Landtrånterierna samt
Öfverståthållare-embetets kansli bbfvit till Kong]. Statskontoret inlevererade.
§ 55.
Jemlikt de beslut, Rikets Ständer under föregående riksdagar fattat i afseende
på den erhållna och till kostnader för Myntverkets nuvarande lokal begagnade
köpeskillingen för den af Kronan försålda, vid Regeringsgatan här i hufvudstaden
belägna, så kallade Hofbageri-egendomen, ■— bör, sodan Myntverkets ställning
framdeles så förbättrats, att samma köpeskillings belopp, tjugufem tusen Riksdaler,
kan af nämnda verk, utan olägenhet eller men för dess obehindrade verksamhet,
återbetalas, detta belopp, i den mån det varder disponibelt, genom Kong! Statskontoret
till Riksgälds-kontoret öfverlemnas
§ 56.
I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missvexter eller felslagna skördar af sedda medel, intilldess desamma
behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro
för anvisade utbetalningar erforderliga, under det förbehåll, som i § 28 af 1866 års
reglemente omförmäles, öfverlemnas till Riksgälds-kontoret.
§ 57.
Den uppkommande behållningen å trafikinkomsterna från Statens jernväg ar skall
.till Riksgälds-kontoret ingå, och bör nämnda behållning, så snart räkenskaperna
öfver trafiken för hvarje månad hunnit så afslutas, att densamma för månaden kan
Bill. till Riksd. Brok 1867. 4 Sami. 1 Afd. 44 Höft. 3
18
Stats-Utskottets Memorial N:o 92.
uppgifvas, ofördröjligen till Riksgäld s-kontoret levereras, dock under förbehåll, att
i händelse utgifterna för rörelsen å Statens jern vägar och desammas underhåll någon
månad icke af inkomsterna betäckas, den uppkommande bristen må, uppå vederbörlig
reqvisition, af Biksgälds-kontorets tillgångar ersättas.
§ 58.
Till följd af Rikets sednast församlade Ständers beslut och den i bankoreglementet
derom meddelade föreskrift, skall utaf Riksbankens behållna vinst för år
1864 eu summa af eu million sjuhundratusen Riksdaler under år 1867 från Banken
till Riksgälds-kontoret aflemnas.
§ 59.
Likaledes skall hela det tilljemna hundratusental uppgående belopp af 1865
års Bankovinst, eller en million åttahundratusen Riksdaler, under år 1868 till Riksgälds-kontoret
öfverlemna8.
§ 00.
Do till Riksgälds-kontoret influtna uppbördsmedel eller aflemna de behållningar,
äfvensom de för jernvägsbygguaderua upplånta medel samt detta v orks öfrig»
kontanta tillgång av skola, såvidt och så länge de icke behöfva användas löi samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna, rörelsen tillhanda och göras räntebärande genom
desammas utlåning emot skuldförbindelser, som Fullmägtige anse innefatta full säkerhet
och Indika antingen äro afgifna af städer och menigheter eller inom riket befintliga,
af Kong!. Maj:t oktrojerade, penningeförvaltande verk och inrättningar, eller
ock försedda med hypotek af räntebärande obligationer eller förbindelser, utfärdade
af sådana verk och inrättningar samt andra större bolag och föreningar, som efter
erhållna, af Kongl. Maj:t meddelade, oktrojer eller fastställda reglemente]!, brådt
i verksamhet. Vid sådan utlåning1 skola Riksgålds-kontorcts räme oärande obligationer
såsom hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden ^säkerhet.
Utlåningstiden må af Fullmägtige bestämmas, dock får densamma icke öfverskrida
sex månader efter nästa riksdags början. Lånesummans förhållande till derför
hypotliiserade obligationers kapital-hel opp, äfvensom den ränta., hvilken för ifrågavarande
lån skall till Riksgälds-kontoret erläggas, må likaledes, med afseende å
dessa obligationers afsättlighet och den vanliga penningeräntans belopp, afFullmägtige
bestämmas; agande Fullmägtige jemväl att för sådana medel uppköpa antaglig!»
obligationer, som förfalla inom viss bestämd tid eller som utan svårighet och kapitalförlust
kunna vid inträffande behof föryttra8-
§ 61.
För bestridande af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar eger detta
verk att begagna ett kreditiv å Riksbanken till belopp af högst eu million femhundra
-
19
Stats-Utskottets Memorial N:o 92.
tusen Riksdaler, mot fyra procent årlig ränta å livad som af kreditivet lyftas; körande
,i afseende på ltredilivets begagnande de uti bankoreglemente! derom meddelade
föreskrifter lända till efterrättelse.
§ 62.
Derest sådant för verkställigheten af Eiksgälds-kontoret åliggande utbetalningar
linnes nödvändigt, ega Fullmägtige att anskaffa dertill erforderliga
medel genom upplåning mot Riksgälds-kontorets skuldförbindelser eller begagnandet
af krediter, allt på vilkor, som Fullmägtige ega bestämma. 1 afseende på upplåning
mot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.
§ 63.
De medel, som inflyta å den s. k. Statslåne-f''ondens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgälds-kontoret aflemna».