Lagutskottet,<t memorial Nr 42 (Memorial 1915:LU42 Lagutskottet)

Lagutskottet,<t memorial Nr 42.

Nr 42.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1915 kl. 5 e. m.

Memorial med föranledande no kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande
lagutskottets utlåtande nr 32 i anledning av
dels Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om
äktenskaps ingående och upplösning m. in., dels ock i
ämnet väckta, motioner.

Närvarande: herrar Petersson i Lidingö villastad, Lindhagen, af Ekenstam*, Söderbergh,
Trana, Stärner, Gezelius, greve Lagerbjelke*, Alexanderson,
Valerius Olsson, Pettersson i Södertälje, Lindqvist i Stockholm, Persson
i Norrköping, Gustafsson i Örebro, Schotte och Westman*.

* Ej närvarande vid justeringen.

I utlåtande nr 32 i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om äktenskaps ingående och upplösning, lag om vad iakttagas
skall i avseende å införande av lagen om äktenskaps ingående och
upplösning, lag om ändrad lydelse av 8 kap. 1 § giftermålsbalken, lag om
ändrad lydelse av vissa bestämmelser i ärvdabalken, lag om ändrad lydelse
av 10 kap. 8 och 29 §§ samt 13 kap. 1 § rättegångsbalken, lag om ändrad
lydelse av 31 § i stadgan om skiftesverket i riket den 9 november
1866, lag om ändrad lydelse av 15 kap. 21 § samt 22 kap. 8 och 21 §§
strafflagen, lag om ansvar för vigselförrättare i vissa fall, lag om fullföljd
av talan mot beslut i vissa ärenden rörande äktenskaps ingående, lag om
ändrad lydelse av 2 § 15:o i lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts
regeringsrätt, lag om upphävande av § 29 i ridderskapets och adelns privilegier
den 16 oktober 1723, lag om ändring i vissa delar av lagen den
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 9 saml. 35 käft. (Nr 42). 1

Lagutskottets memorial Nr 42.

8 juli 1904 om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap
och förmynderskap samt lag om äktenskaps ingående i vissa fall inför
svensk myndighet i utlandet, dels ock i ämnet väckta motioner, hemställde
lagutskottet:

under punkten A), att riksdagen måtte antaga nämnda lagförslag med
den lydelse, utskottets berörda utlåtande innehölle;

under punkten B), att riksdagen måtte för sin del dessutom antaga
ett i utlåtandet intaget förslag till lag- om ändrad lydelse av 4 § i lagen
om straff för ämbetsbrott av präst och om laga domstol i sådana mål
den 8 mars 1889;

under punkten C), att en av herr Lundgren in. fl. inom andra kammaren
väckt motion icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd;

samt under punkten D), att de i anledning av förevarande proposition
i övrigt väckta motionerna, därest de icke kunde anses besvarade
genom vad utskottet sålunda hemställt, icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hava vid behandling
av detta utlåtande båda kamrarna, med bifall i övrigt till utskottets
hemställan, i nedannämnda delar stannat vid olika beslut.

Med anledning av vad sålunda förekommit har utskottet till behandling
förehaft frågan om sammanjämkning av den skiljaktighet, som
alltså föreligger mellan kamrarnas beslut.

Punkt A) av utskottets hemställan:

l:o) förslaget till lag om äktenskaps ingående och upplösning.

1 KAP.

1 §. Båda kamrarna hava godkänt utskottets förslag, första kammaren
med den ändring, att i slutet tillagts orden »och gjort denna överenskommelse
kunnig eller ock skriftligen sig förbundit».

Den skiljaktighet, som sålunda föreligger mellan kamrarnas beslut i
denna del, har synts utskottet böra på det sätt sammanjämkas, att kamrarna,
med frånträdande av de fattade besluten, antaga följande lydelse
av ifrågavarande paragraf:

»Trolovning är sluten, då man och kvinna med vittnen, ringväxling
eller annorledes överenskommit att ingå äktenskap med varandra.»

Lagutskottets memorial Nr 42.

3 §. Utskottets förslag har av andra kammaren godkänts, varemot
första kammaren antagit paragrafen med den lydelse, som föreslagits i
den av herr åt Ekenstam vid denna paragraf fogade reservation.

Utskottet har i fråga om denna paragraf ansett sig böra hemställa,
att första kammaren måtte biträda andra kammarens beslut.

4 §. Utskottets förslag har av andra kammaren godkänts i oförändrat
skick, varemot första kammaren godkänt paragrafen med den ändring,
som angivits i den av herr Petersson i Lidingö villastad vid denna
paragraf anförda reservation.

Utskottet har även i fråga om denna paragraf ansett sig böra hemställa,
att första kammaren måtte biträda andra kammarens beslut.

2 KAP.

2 §. ''Utskottets förslag har av båda kamrarna godkänts, av första
kammaren dock med den ändring, att ordet »separation» utbytts mot »hemskillnad».

I sammanhang härmed har första kammaren beslutit, att med undantag
för det i punkten A) 12:o) av utskottets hemställan införda lagförslaget
ordet »separation», där detta förekomme i andra paragrafer av lagförslag,
som av utskottet i detta utlåtande tillstyrkts, skulle utbytas mot
ordet »hemskillnad».

Utskottet hemställer, att andra kammaren måtte biträda forsta kammarens
berörda beslut.

7 och 8 §§. Utskottets förslag hava av andra kammaren godkänts,
varemot första kammaren beslutit, att i stället för ifrågavarande paragrafer
skulle intagas en 7 § av den lydelse,’ som föreslagits i den av herr
Gezelius därom avgivna reservationen.

I fråga om dessa lagrum har utskottet ansett sig böra hemställa,
att första kammaren måtte biträda andra kammarens beslut.

II §. Utskottets förslag har av båda kamrarna godkänts, av första
kammaren dock med den ändring, att näst efter orden »upplösning ingå»
fortsättningen skulle lyda »nytt gifte. Ej heller må man, som varit gift,
utan Konungens tillstånd träda i nytt gifte, innan tre månader förflutit
från äktenskapets upplösning».

Utskottet har även i fråga om denna paragraf ansett sig böra hemställa,
att första kammaren måtte biträda andra kammarens beslut.

Lagutskottets memorial Nr 42.

3 IvAP.

2 § 6 och 8 inom. Andra kammaren har godkänt utskottets förslag
i dessa delar, varemot första kammaren beslutit, att ifrågavarande moment
skulle erhålla den avfattning, som angivits i de av herr Gezelius vid dessa
moment anförda reservationer.

Utskottet har ansett sig böra hemställa, att första kammaren i dessa
delar måtte biträda andra kammarens beslut.

3 §. Utskottets förslag har godkänts av båda kamrarna, av första
kammaren dock med de ändringar, som påyrkats av herr Valerius Olsson
i enlighet med hans vid denna paragraf anförda reservationer.

Beträffande förevarande paragraf har utskottet ansett sammanjämkning
böra ske på det sätt, att kamrarna, med frånträdande av sina förut
fattade beslut, måtte godkänna paragrafen i den av första kammaren antagna
lydelse med den ändring, att tidsbestämningen »sex månader» utbytes
mot »fyra månader».

7 §. Båda kamrarna hava godkänt utskottets förslag, första kammaren
dock med den förändring, som påyrkats av herr Valerius Olsson i
hans vid denna paragraf avgivna reservation.

Utskottet får för sin del föreslå, att sammanjämkning måtte ske på
det sätt, att kamrarna, med frånträdande av sina förut fattade beslut, godkänna
paragrafen i den av första kammaren antagna lydelsen med samma
ändring, som utskottet här ovan vid 3 § föreslagit.

4 KAP.

6 §. Utskottets förslag har av båda kamrarna godkänts, av första
kammaren dock med den ändring i andra stycket, att orden »tre månader»
utbytts mot »sex månader».

I fråga om förevarande paragraf har utskottet ansett sammanjämkning
böra ske på det sätt, att kamrarna, med vidhållande i övrigt av sina
förut fattade beslut, måtte besluta, att ifrågavarande tidsbestämning ändras
till »fyra månader».

5 KAP.

1 och 9 §§. Utskottets förslag hava av båda kamrarna godkänts,
av första kammaren dock med den avfattning, som förordats av herr Gezelius
i hans vid dessa paragrafer anförda reservationer.

Lag utskottets memorial Nr 42.

Utskottet hemställer, att första kammaren i denna del måtte biträda
andra kammarens beslut.

6 KAP.

Överskriften. Utskottets förslag har av andra kammaren godkänts i
oförändrat skick, varemot första kammaren bifallit förslaget med den
ändring, att ordet »separation» utbytts mot »hemskillnad».

1 anslutning till vad utskottet här ovan vid 2 kap. 2 § anfört, hemställer
utskottet, att andra kammaren måtte i denna del biträda första
kammarens beslut.

1 §. Första kammaren har godkänt utskottets förslag i oförändrat
skick, varemot andra kammaren antagit förslaget med den lydelse, som
föreslagits av herrar Persson i Norrköping och Lindqvist i Stockholm i
den av dem avgivna, vid paragrafen fogade reservationen.

Utskottet har ansett sig böra hemställa, att andra kammaren måtte
biträda första kammarens beslut.

2 och 4 §§. Första kammaren har godkänt utskottets förslag, varemot
andra kammaren bifallit de vid dessa paragrafer fogade, av herrar
Pettersson i Södertälje och Schotte avgivna reservationerna.

Utskottet har även i fråga om dessa paragrafer ansett sig böra hemställa,
att andra kammaren måtte biträda första kammarens beslut.

2:o) förslaget till lag om vad iakttagas skal! i avseende å införande av lagen
om äktenskaps ingående och upplösning.

4 §. Utskottets förslag har av första kammaren godkänts, varemot
andra kammaren godkänt förslaget i den avfattning, som föreslagits avherrar
Pettersson i Södertälje och Schotte i deras vid paragrafen fogade
reservation.

Utskottet har i fråga om denna paragraf ansett sig böra hemställa,
att andra kammaren måtte biträda första kammarens beslut.

8 §. Utskottets förslag har av andra kammaren godkänts, varemot
första kammaren återförvisat detta lagrum för ny behandling.

Med hänsyn till vad utskottet i samman] ämkningssyfte föreslår beträffande
1 kap. 1 § synes någon ändring i nu förevarande paragraf icke
påkallad, varför utskottet får hemställa, att densamma måtte av första kammaren
godkännas i oförändrat skick.

Lagutskottets memorial Nr 42.

12:o) förslaget till lag om ändring i vissa delar av lagen den 8 juli
1904 om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap
:

1 KAP.

2 §. Utskottets förslag har av andra kammaren godkänts, varemot
första kammaren antagit förslaget med den lydelse, som föreslagits av
herr Gezelius i enlighet med hans vid denna paragraf fogade reservation.

Utskottet har ansett sig böra hemställa, att första kammaren måtte
b rada andra kammarens beslut.

3 KAP.

Överskriften och 1 §. Andra kammaren har godkänt utskottets förlag
i oförändrat skick, varemot första kammaren beslutit, att förslaget
uti ifrågavarande delar skulle erhålla den avfattning, som angivits i den
av herr Gezelius härvid anförda reservationen.

Utskottet har även i dessa delar ansett sig höra hemställa, att andra
kammaren måtte biträda första kammarens beslut.

Till följd av vad utskottet ovan föreslagit har utskottet funnit vissa
mindre ändringar böra vidtagas i följande bestämmelser av föreliggande
lagförslag, nämligen:

l:o) förslaget till lag om äktenskaps ingående och upplösning.

6 kap. 4 och 23 §§.

7 kap. 4 och 12 §§.

2:o) förslaget till lag om vad iakttagas skall i avseende a införande
av lagen om äktenskaps ingående och upplösning.

5 §•

12:o) förslaget till lag om ändring i vissa delar av lagen den 8 juli
1904 om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap.

3 kap. 1, 2, 3 och 5 §§.

Lagutskottets memorial Nr 42.

13:0) förslaget till lag om äktenskaps ingående i vissa fall inför
svensk myndighet i utlandet.

3 och 4 §§ samt slutstadgandet.

Punkt C) av utskottets hemställan:

Utskottets hemställan har av första kammaren godkänts, varemot
andra kammaren bifallit den av herrar Pettersson i Södertälje och Schotte
avgivna, vid denna punkt fogade reservationen.

Utskottet har ansett sig böra föreslå, att kamrarna, med frånträdande
av sina förut fattade beslut, måtte besluta, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t måtte anhålla, att Kungl. Maj:t ville, i sammanhang med
behandlingen av frågan om reglering av de utom äktenskap födda barnens
rättsliga ställning, låta verkställa utredning, på vilket sätt genom lagstiftningens
försorg en förbättrad rättsställning må kunna i olika hänseenden
beredas sådana barns mödrar, särskilt i de fall, då hävdandet skett under
trolovning eller under äktenskapslöfte, samt därefter för riksdagen framlägga
de förslag, vartill utredningen må föranleda.

Utskottet hemställer alltså,

A) att kamrarna, första kammaren med fattande
av beslut i fråga om ovan berörda av kammaren till
utskottet återremitterade paragraf och båda kamrarna
med frånträdande i ovan angivna fall av förut fattade
beslut, må antaga följande lydelse av nedannämnda
paragrafer i de föreliggande lagförslagen:

Lagutskottets memorial Nr 42.

Lag om

äktenskaps ingående och upplösning.

1 KAP.

1 §•

Trolovning är sluten, då man och kvinna med vittnen, ringväxling
eller annorledes överenskommit att ingå äktenskap med varandra.

3 §•

Har kvinnan under trolovningstiden blivit rådd med barn av mannen;
brytes likväl trolovningen, och bär mannen huvudsakligen skulden därtill,
give han henne skäligt skadestånd.

År trolovad eljest huvudsakligen vållande till att trolovningen brytes,
njute den andre ersättning allenast för förlust till följd av åtgärd, som
han vidtagit för det tillämnade äktenskapet.

4 §•

Den, som enligt 2 kap. 2 eller 3 § ej må utan föräldrars eller annans
samtycke ingå äktenskap, vare ej ersättningsskyldig efter 3 § andra stycket,
med mindre han haft sådant samtycke till trolovningen.

Var mannen i fall, som i 3 § första stycket sägs, vid hävdandet
under aderton år, vare han ej ersättningsskyldig i vidare mån än om kvinnan
ej blivit rådd med barn.

2 KAP.

2 §.

Den, som är under tjuguett år och ej förut varit gift, må ej ingå
äktenskap utan föräldrarnas samtycke.

Lagutskottets memorial Nr 42.

Är den ene av föräldrarna död eller sinnnessjuk eller sinnesslö,
eller kan yttrande från den ene ej utan märklig omgång eller tidsutdräkt
inhämtas, vare den andres samtycke tillfyllest. Är sådant fall för handen
beträffande båda föräldrarna, tage den trolovade samtycke av förmyndaren,
eller, där särskild förmyndare ej är nämnd, av annan giftoman, som rätten
eller domaren på anmälan förordnar.

Hava föräldrarna vunnit hemskillnad eller är deras äktenskap upplöst,
vare allenast den av föräldrarna giftoman, som har vårdnaden om barnet.
Samma lag vare med avseende å barn utom äktenskap.

7 §•

Äktenskap vare förbjudet mellan dem, som äro i rätt upp- och
nedstigande släktskap med varandra, samt mellan syskon.

8 §•

Mellan ett syskon och det andras avkomling må äktenskap ej utan
Konungens tillstånd ingås.

U §•

Kvinna, som varit gift, må ej inom tio månader från äktenskapets
upplösning ingå nytt gifte, med mindre hon icke är havande från tiden
före upplösningen eller tio månader förflutit, sedan sammanlevnaden med
mannen upphörde.

3 KAP.

2 §.

1 mom. Är mannen kyrkobokförd i annan svensk församling än i
1 § sägs, skall han, då lysning sökes, förete intyg om vad kyrkoböckerna
i hans församling innehålla angående hans behörighet att ingå äktenskapet
(äktenskapsbetyg).

Trolovad, som varken är eller bör vara kyrkobokförd i svensk församling,
skall förete det motsvarande intyg av utländsk registerförare han
kan anskaffa.

2 mom. Innehålla ej kyrkoböckerna eller intyg, varom i 1 mom.
är sagt, upplysning om trolovads ålder, har han att annorledes förebringa

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 9 saml. 35 höft. (Nr 42). 2

Lagutskottets memorial Nr 42.

utredning därom. År trolovad i den ålder, att han enligt 2 kap. 1 § ej
äger ingå äktenskapet utan Konungens tillstånd, skall han styrka att sådant
tillstånd givits.

3 mom. Åger trolovad, enligt 2 kap. 2 eller 3 §, ej ingå äktenskapet
utan föräldrars eller annans samtycke, skall han visa att sådant
samtycke givits eller att rätten jämlikt 2 kap. 4 § tillåtit äktenskapet.

4 mom. År anledning antaga att trolovad är sinnessjuk eller sinnesslö,
eller har trolovad varit sinnessjuk inom de tre sista åren, skall han
med läkarintyg styrka att sinnessjukdom eller sirinesslöhet icke kan hos
honom påvisas.

5 mom. Trolovad skall, där han är känd för fallandesot, förete
läkarintyg att fallandesot, som härrör av övervägande inre orsaker, icke
kan hos honom påvisas, men eljest avgiva skriftlig försäkran på heder
och samvete att han, såvitt honom är veterligt, icke är behäftad med
fallandesot.

Trolovad skall ock avgiva skriftlig försäkran på heder och samvete
att han, så vitt honom är veterligt, icke lider av könssjukdom i smittosarnt
skede.

Yad sålunda är stadgat äge dock ej tillämpning med avseende å
trolovad, som visar Konungens tillstånd att utan hinder av sjukdom, varom
fråga äi'', ingå äktenskapet.

6 mom. En var av de trolovade skall avgiva skriftlig försäkran på
heder och samvete att, så vitt honom är veterligt, de ej äro så besläktade
eller besvågrade, som i 2 kap. 7 eller 9 § sägs, och, där ej till äktenskapet
visas tillstånd jämlikt 2 kap. 6. §, att ej heller sådan släktskap, som
där avses, honom veterligen föreligger.

7 mom. Det åligger en var av de trolovade att i skriftlig försäkran
på heder och samvete uppgiva, huruvida han förut ingått äktenskap.

Har trolovad förut ingått äktenskap, och utvisa ej kyrkoböckerna
eller intyg, som i 1 mom. sägs, att äktenskapet blivit genom makens död
eller annorledes upplöst, skall han styrka att så skett.

8 mom. Har kvinnan varit gift, och utvisa ej kyrkoböckerna eller
intyg, som i 1 mom. sägs, att hinder till följd av stadgandet i 2 kap.
11 § ej föreligger, skall hon styrka att sådant hinder ej möter.

3 §•

Hava de trolovade fullgjort vad enligt 2 § åligger dem, och finner
ej prästen hinder mot äktenskapet möta, utfärde genast lysningssedel, med
angivande av de trolovades fullständiga namn jämte yrke och hemvist;

Lagutskottets memorial AV 42.

och varde den genom utfärdarens försorg kungjord i kyrkan tre söndagar
i rad.

Sedan lysning skett, äge ej mannen eller kvinnan erhålla lysning
till annat äktenskap, förrän fyra månader förflutit från sista lysningsdagen,
med mindre den andra trolovade avlidit.

7 §•

Äktenskapsbetyg må ej för trolovad utfärdas, med mindre samtycke
därtill givits av den, med vilken äktenskapet skall ingås.

I)en, som utfärdat äktenskapsbetyg, skall ombesörja att kungörelse
därom varder nästa söndag i kyrkan uppläst, därvid angives ej mindre
bägge de trolovades fullständiga namn jämte yrke och hemvist än ock
varest hinder mot äktenskapet må anmälas.

Har sådan kungörelse skett, må nytt äktenskapsbetyg ej utfärdas,
förrän fyra månader förflutit från kungörandet eller, där lysning tillkommit,
från sista lysningsdagen, med mindre den andra trolovade avlidit.

4 KAP.

6 §•

År ej sådant fall för handen, varom i 3 kap. 6 § sägs, må vigsel
ej ske, med mindre lysning är fullbordad; och varde vigsel ändå vägrad,
om hinder mot äktenskapet är vigselförrättaren kunnigt. Utan lysningsbevis
må ej annan viga än präst, som för kyrkoböckerna där lysning skett.

Har lysning blivit fullbordad, men är vigsel ej förrättad inom
fyra månader därefter eller, där de trolovade eller endera tillhör den nomadiserande
lappbefolkningen, inom ett år, må vigsel ej vidare på den lysning
ske.

5 KAP.

1 §•

Har äktenskap slutits, ändå att däremot var hinder, som sägs i 2
kap. 7, 9 eller 10 §, skall till återgång dömas.

För hinder, som avses i 2 kap. 10 §, äge dock återgång ej rum,
där det tidigare äktenskapet är upplöst utan att talan om återgång blivit
väckt.

Lagutskottets memorial Nr 42.

Allmän åklagare vare pliktig yrka äktenskapets återgång: och må
talan därom föras jämväl av vardera maken samt för hinder, som avses i
2 kap. 10 §, av den omgiftes make i det tidigare giftet.

9 §•

Upplöses genom makes död äktenskap, som jämlikt 1 § bort gå
åter, skall, så framt yrkande därom göres sist vid bodelningen, boet så
delas, som hade återgång skett.

Samma lag vare, där äktenskap, som jämlikt 2 eller 3 § kan dömas
att återgå, genom döden upplöses och tillämpning av nyss sagda regler
äskas av den efterlevande maken, om han ägde vinna återgång, eller av
annan bodelägare, om den avlidne hade sådan rätt och han förde talan
om återgång eller intill sin död befann sig i sådant tillstånd, som i 2 §
eller 3 § 1 sägs.

Efterlevande make, som vid andra makens död ägde vinna återgång
av äktenskapet, njute, där han sist vid bodelningen det yrkar, skadestånd
efter de i 6 § givna regler.

Hade äktenskap bort gå åter för hinder, som sägs i 2 kap. 10 §,
och dör den omgifte, skall rätt till ersättning, pension eller annan ekonomisk
förmån, som är tillagd efterlevande make, där ej annat av omständigheterna
framgår, anses tillkomma maken i första giftet.

6 KAP.

Om hemskillnad oeh äktenskapsskillnad.

1 §•

Makar, som finna sig på grund av djup och varaktig söndring ej
kunna fortsätta sammanlevnaden, äge, när de äro ense därom, vinna
rättens dom å sammanlevnadens hävande (hemskillnad).

2 §•

Gör ena maken sig skyldig till grov försummelse av sin plikt att
försörja andra maken eller barnen, eller åsidosätter han eljest i märklig

Lagutskottets memorial Nr 42.

man sina plikter mot dem, eller är han hemfallen åt missbruk av ruskande
medel, eller för han ett lastbart liv, äge andra maken vinna hemskillnad,
där ej med hänsyn till den makes eget förhållande eller andra
särskilda omständigheter ändock skäligen kan fordras, att han fortsätter
sammanlevnaden.

Hav på grund av stridighet i lynne och tänkesätt eller av annan
orsak uppstått djup och varaktig söndring mellan makarna, och vill endera
erhålla hemskillnad, vare därtill berättigad, där ej med hänsyn till hans
förhållande eller andra särskilda omständigheter ändock skäligen kan
fordras, att han fortsätter sammanlevnaden.

3 §•

Hava makar efter vunnen hemskillnad levat åtskilda ett år, och är
sammanlevnaden ej heller därefter upptagen, varde på talan av endera
dömt till äktenskapsskillnad.

4 §•

Där makar utan dom å hemskillnad på grund av söndring leva åtskilda
sedan minst tre år, äge en var av dem vinna äktenskapsskillnad,
dock må ej till äktenskapsskillnad dömas, där blott ena maken vill skiljas
och med hänsyn till den makes förhållande eller andra särskilda omständigheter
äktenskapet finnes skäligen icke böra på hans talan upplösas.

14 §.

När till hemskillnad blivit dömt, skall boet skiftas. Om sådant skifte
samt om påföljd av underlåtenhet att före skiftet betala gäld, så ock om
förvaltning av enskild och samfälld egendom intill dess skifte sker skall i
tillämpliga delar gälla vad i lagen om boskillnad är i nämnda hänseenden
stadgat ''för makar, som vunnit boskillnad; och äge å makar, som vunnit
hemskillnad, jämväl tillämpning vad i samma lag för det fall, att boskillnad
sökts, finnes föreskrivet om samfälld egendoms avskiljande från boet, om
undanskiftande för gäld samt om makes betalnings^ för vederlagsfordran.

Erfordras för skiftet att boet upptecknas, meddele rätten eller domaren,
där endera maken det äskar, förordnande för magistratsperson, kronofogde,
länsman, rättens betjänt eller annan lämplig person att utan dröjsmål
förrätta uppteckning av boets tillgångar och skulder. Det åligger
makarna att under edsförpliktelse redligen uppgiva allt som till boet hör,
och skall beträffande makes skyldighet att edfästa bouppteckningen vad

14 Lagutskottets memorial Nr 42.

i lagen om boskillnad är i sådant hänseende stadgat äga motsvarande ti 11-lämpning.

\ ad i lagen om boskillnad stadgas om utmätning för gäld skall intill
dess skifte sker lända till efterrättelse; dock att för gäld, som avses i 11
kap. 5 § giftermålsbalken, ej må utmätas annan egendom än den, varöver
hustrun ägde råda, när hemskillnaden beviljades.

15 §.

Efter dom å hemskillnad rade hustrun sitt gods själv, med den inskränkning,
som av stadgandena i 14 § föranledes; och vare all egendom,
som make efter domen genom arv, gåva. testamente eller annorledes förvärvar,
så ock all gäld, som make därefter gör, ansedd såsom hans enskilda.

16 §.

Hustru vare ej pliktig att med egendom, som hon efter dom å hemskillnad
förvärvar, betala under äktenskapet därförut gjord gäld, utan så är
att hon själv ådragit sig gälden i och för handel eller annan rörelse, som
hon med mannens bifall idkat, eller gälden utgöres av böter eller skadestånd
för brottslig gärning. För gäld, som avses i 11 kap. 5 § giftermålsbalken,
vare hon ansvarig allenast med egendom, varöver hon ägde råda,
när hemskillnaden beviljades.

18 §.

Varder enligt 2 § första stycket dömt till hemskillnad, och är boet
ringa, äge rätten, på yrkande av den make, som vinner hemskillnad, förordna!
att han må vid skiftet från samfällda boet uttaga nödigt bohag ävensom
arbetsredskap och andra lösören, som erfordras till fortsättande av hans
näring, ändå att därigenom den andres lott skulle lida inskränkning.

19 §•

A makar, som blivit i äktenskapet skilda, skall vad i 14 och 16 §§
är stadgat för makar, som vunnit hemskillnad, äga motsvarande tillämpning,
så framt ej förut blivit dömt till boskillnad eller hemskillnad.

21 §.

Ändå att makar vunnit hemskillnad, åligge en var av dem att efter
sin förmåga och den andres behov bidraga till dennes tillbörliga underhåll;

Lagutskottets memorial Nr 42.

lf>

flock må, dill'' ena maken huvudsakligen bär skulden till hemskillnaden, den
andre ej förpliktas giva underhållsbidrag, med mindre synnerliga skäl
därtill äro.

När hemskillnad eller äktenskapsskillnad meddelas, förordne rätten
tillika, vilken av makarna skall hava vårdnaden om barnen eller, om ej
alla barnen böra stå under ena makens vårdnad, huru de skola fördelas
mellan makarna. Aro makarna ense, give rätten sitt beslut i överensstämmelse
med vad de önska, så framt det ej är uppenbart stridande mot
barnens bästa; åsämjas de ej, bestämme rätten, efter ty med hänsyn främst
till barnens bästa finnes skäligt. Bär ena maken huvudsakligen skulden
till skillnaden, och äro de lika skickade att hava vårdnaden om barnen,
vare den andre närmast därtill.

Innan förordnande, som nu är sagt, meddelas, varde, när anledning
därtill förekommer, yttrande inhämtat från barnavårdsnämnden.

Make, som ej har vårdnaden om barnen, må ej betagas tillfälle till
umgänge med dem, med mindre särskilda omständigheter därtill föranleda.
Nöjes han ej åt vad andra maken härutinnan bestämmer, skilje rätten dem
emellan.

24 §.

Under hemskillnad eller efter äktenskapsskillnad åligge makarna att var
efter sin förmåga deltaga i kostnaden för barnens underhåll. Där make ej
fullgör sin skyldighet genom underhåll av barn, som står under hans vårdnad,
vare han pliktig utgiva underhållsbidrag.

26 §.

Hava makar med avseende å förestående hemskillnad eller äktenskapsskillnad
träffat avtal om skifte av boet eller vad med skiftet äger samband,
om skadestånd eller om bidrag till makes eller barns underhåll, vare det
gällande.

Avtal, som ej under hemskillnad slutits, må likväl, så vida det är uppenbart
obilligt för ena maken, på hans talan av rätten jämkas. Sådant klander
skall vid talans förlust väckas sist i skillnadsmålet, där äktenskapsskillnad
sker jämlikt 3 §, men eljest sist inom ett år från det skillnad i äktenskapet
meddelades.

Vad makar avtalat om bidrag till barns underhåll utgöre ej heller
i något fall hinder för rätten att, på endera makens yrkande, annorledes

1(5

Lagutskottets memorial Nr 42.

förordna därom, så framt avtalet är uppenbart stridande mot barnens bästa
eller förhållandena blivit väsentligt ändrade.

Under hemskillnad må ej makarna mellan sig sluta avtal i annat ämne
än nu är sagt, ej heller ena maken bortgiva något till den andre.

27 §.

Flytta makar, som vunnit hemskillnad, åter samman, förfalle verkan
av hemskillnaden utom beträffande frågor, om vilka i 14 16 §§ är stadgat.

7 KAP.

1 §•

Äktenskapsmål äro mål om återgång av äktenskap, hemskillnad och
äktenskapsskillnad, så ock mål, däri tvisten är huruvida man och kvinna äro
i äktenskap förenade med varandra.

4 §•

Äktenskapsmål instämmes till rätten i den ort, där svaranden har
sitt hemvist. Har han ej hemvist inom riket, höre målet till rätten i den
ort, där mannen och kvinnan sist haft gemensamt hemvist eller, om de ej
här haft sådant, där kärandens hemvist är. Skall talan föras mot såväl
mannen som kvinnan, vare den rätt behörig, där båda eller endera har
sitt hemvist eller, om ingendera här har sådant, där de sist haft gemensamt
hemvist. Finnes ej behörig domstol, efter vad nu år sagt, upptages

målet av Stockholms rådstuvurätt.

Vilja båda makarna erhålla hemskillnad enligt 6 kap. 1 § eller äktenskapsskillnad
enligt 6 kap. 3 eller 4 §, göre ansökan därom hos den rätt,
som enligt första stycket är laga domstol i mål mot dem bägge.

Fråga om återgång eller äktenskapsskillnad för brott, därför ansvar
yrkas, må ock väckas vid den rätt, dår brottmålet är anhängigt.

8 §•

Mål om hemskillnad varde ej till prövning upptaget, såframt det ej
visas, att medling mellan makarna företagits av präst i svensk församling,

Lagutskottet* memorial Nr 42.

tiar makarna eller endera är kyrkobokförd, eller av präst inom sådan församling
av främmande trosbekännare, som har rätt till offentlig religionsövning
och som makarna eller endera tillhör, eller ock av häradshövdingen
eller i stad rättens ordförande eller av annan, som lian i anledning av
makes framställning utsett att företaga medlingen.

Yrkas hemskillnad jämlikt G kap. 2 §, må likväl rätten, ehuru
medling ej skett, upptaga målet, när skäl därtill äro. Finner rätten i
sådant fall att tillfälle till medling bör beredas, skall målet uppskjutas
och lämplig person utses till medlare; och varde makarna av medlaren
kallade att sammankomma inför honom. Hörsammas ej kallelsen, eller
bär av annan orsak medling ej skett före den dag, till vilken målet
blivit uppskjutet, äge vidare uppskov för medling ej ruin, med mindre
båda makarna det äska.

10 §.

När mål om äktenskaps återgång, hemskillnad eller äktenskapsskillnad
är anhängiggjort, äge rätten eller domaren, där endera maken det äskar,
meddela förordnande om boupptecknings förrättande efter ty i G kap. 14 §
andra stycket är sagt.

12 §.

I mål om återgång av äktenskap, hemskillnad eller äktenskapsskillnad
äge rätten, på yrkande av endera maken, att för tiden intill dess laga
kraft ägande dom föreligger förordna, efter ty skäligt finnes, om sammanlevnadens
hävande, barnens vård och bidrag av ena maken till den andres
eller barnens underhåll, så ock förbjuda makarna vid vite av fängelse eller
böter att besöka varandra.

Vid förordnande om sammanlevnadens hävande äge rätten bestämma,
vilken av makarna må sitta kvar i hemmet; och äge den make innehava
bohaget där ej rätten beträffande viss egendom annorlunda förordnar.
Sådan bestämmelse skall, där till återgång eller skillnad dömes, gälla till
dess skifte sker.

Varder beslut, varom i denna paragraf är sagt, under rättegången
meddelat, må i händelse av missnöje däröver föras särskild klagan. Beslutet
gånge städse utan hinder av förd klagan i verkställighet lika med laga
kraft ägande dom, men kan när som helst av rätten återkallas.

13 §.

Då till hemskillnad dömes, äge rätten, på makes yrkande, att för tid,
som prövas skälig, meddela vitesförbud, varom i 12 § första stycket sägs.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 9 sand. 35 käft. (Nr 42) 3

Lagutskottets memorial Nr 42.

14 §.

Finnes i mål om äktenskaps återgång, hemskillnad eller äktenskapsskillnad,
att prövning av särskild i sammanhang med huvudsaken förekommande
fråga föranleder tidsutdräkt, äge rätten, dår det å någondera
sidan yrkas, särskilt företaga målet i övrigt till slutligt avgörande.

16 §.

Vid allmän underrätt skall föras förteckning över alla där anhängiggjorda
hemskillnadsmål, utvisande för varje mål alla sådana åtgärder och
av rätten eljest meddelade beslut, som angå boet.

Lag

om vad iakttagas skall i avseende å införande av lagen om äktenskaps ingående
och upplösning.

4 §•

Har, innan nya lagen trätt i kraft, man hävdat sin fästekvinna eller
hävdat kvinna under äktenskapslöfte eller avlat barn med kvinna i lönskaläge,
därå sedan fästning följt, skall i avseende å sådan förbindelse äldre
lag gälla; dock att upplösning av förbindelse med fästekvinna skall, evad
den blivit av rätten stadfäst eller ej, ske i den ordning, som är stadgad
i förordningen den 3 april 1810 angående fullbordande av äktenskap med
kvinna, som blivit lägrad under äktenskapslöfte.

Vill någon mot äktenskap göra gällande hinder på grund av förbindelse,
som nu är sagd, och har ej förbindelsen blivit av rätten stadfäst
eller mannen låtit kyrkotaga kvinnan såsom sin fästekvinna, skall i
avseende därå tillämpas vad äldre lag stadgar om jäv mot äktenskap.

5 §•

År lysning fullbordad före den dag, då nya lagen trätt i kraft, må
vigsel på den lysning ske inom fyra månader, räknade från sagda dag,

Lagutskottets memorial Nr 42. 19

eller, där de
ningen, inom ett år.

8 §•

I stället för vad 5 kap. 1 § giftermålsbalken och 8 kap. 1—5 §§
ärvdabalken innehålla samt med ändring av bestämmelserna i 7 § av
sistnämnda kapitel stadgas:

1. Barn, som är avlat i äktenskap eller vars föräldrar efter avlelsen
ingått äktenskap med varandra, är äkta barn, ändå att föräldrarna voro
så besläktade eller besvågrade med varandra, att äktenskapet måste återgå,
eller endera av dem var gift med annan.

Vad sålunda är stadgat skall tillämpas även med avseende å äktenskap,
som består då nya lagen träder i kraft men kan dömas att återgå
på grund av hinder, som nyss är sagt.

Barn, som är avlat i trolovning eller vars föräldrar efter barnets
avlelse ingått trolovning med varandra, är äkta barn. Har trolovning
slutits, ehuru mot äktenskap var hinder som nyss är sagt, vare barn, som
därefter avlats, likväl äkta, om föräldrarna eller en av dem var i god tro.

2. Avlar man barn med sin trolovade eller i lönskaläge, därå sedan
trolovning följer; upplöses trolovningen genom mannens död och är kvinnan
i behov av underhåll, njute hon, där hon inom sex månader efter
dödsfallet framställer sitt anspråk hos den som i boet sitter eller hos
rätten eller domaren, skälig andel av hans kvarlåtenskap, dock ej utöver
hälften därav.

Lag

om ändrad lydelse av vissa bestämmelser i ärvdabalken.

20 KAP.

3 §.

Går föräldrarnas äktenskap åter, eller vinna de hemskillnad eller
äktenskapsskillnad, vare den barnens förmyndare, som skall hava vårdnaden
om dem. Träder han i nytt gifte, skall vad i 1 och 2 §§ sägs om
skyldighet för fader eller moder att frånträda förmynderskapet äga motsvarande
tillämpning. __

Lagutskottets memorial Nr 42.

Lag

om ändring i vissa delar av lagen den 8 juli 1904 om vissa internationella
rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap.

1 KAP.

2 §•

Vill utländsk undersåte inför svensk myndighet träda i äktenskap,
varde hans rätt att äktenskapet ingå prövad efter lagen i den stat, han
tillhör. År enligt den lag medgivet, att lagen å annan ort i sagda avseende
tillämpas, må sådan lag i stället lända till efterrättelse.

Ej må dock i något fall utländsk undersåte, som är gift, inför svensk
myndighet ingå äktenskap; ej heller må äktenskap slutas mellan dem, som
äro i rätt upp- och nedstigande släktskap med varandra eller äro syskon
eller av vilka den ene varit gift med den andres släkting i rätt upp- eller
nedstigande led.

3 KAP.

Om äktenskapsskillnad och hemskillnad (separation).

1 §•

Talan om äktenskapsskillnad eller hemskillnad (separation) mellan utländska
undersåtar må här i riket upptagas, om den make, mot vilken talan
väckes, här har sitt hemvist. Lag samma vare, om makarna samtidigt haft,
hemvist inom riket, men den make, mot vilken talan väckes, övergivit den
andre eller, efter det orsak till skillnad uppstått, flyttat ur riket.

År enligt lagen i den stat, makarna tillhöra, åt inländsk myndighet
förbehållet, i allmänhet eller för vissa fall, att pröva talan om äktenskapsskillnad
eller hemskillnad mellan sagda stats undersåtar, må ej, i strid
mot dylikt förbehåll, sådan talan här i riket upptagas, med mindre fråga
är om äktenskap, som i makarnas hemland anses ej vara i behörig form
avslutat.

2 §■

Äktenskapsskillnad eller hemskillnad mellan utländska undersåtar
må ej beviljas, utan så är att enligt lagen i den stat, makarna tillhöra,

Lagutskottets memorial Nr 42.

sådan skillnad, varom fråga är, må äga rum samt orsak till skillnaden är
för handen ej mindre enligt sagda lag än ock enligt svensk lag.

Hava makarna förut tillhört annan främmande stat, må oj för vinnande
av skillnad åberopas vad som under den tid inträffat, med mindre
skillnad, varom fråga är, på grund därav är medgiven jämväl enligt där
gällande lag.

3 §•

Makar, som tillhöra främmande stat men hava hemvist här i riket,
må, där talan om äktenskapsskillnad eller hemskillnad är anhängiggjord i
deras hemland, var för sig utverka förordnande, som i 7 kap. 12 § av
lagen om äktenskaps ingående och upplösning sägs, ändå att sådan skillnad,
varom fråga är, ej kan här meddelas. Dock skall förordnandet upphöra
att gälla, där den i makarnas hemland väckta talan varder återkallad eller
ogillad eller förordnandet ej inom ett år stadfästes av behörig myndighet
därstädes.

4 §•

Är av myndighet i främmande stat äktenskapsskillnad eller hemskillnad
beviljad mellan undersåtar i samma stat, lände det beslut här i
riket till efterrättelse.

5 §•

Har myndighet i främmande stat beviljat äktenskapsskillnad eller
hemskillnad mellan undersåtar i annan stat, må, med iakttagande likväl
av vad i 7 § sägs, det beslut här lända till efterrättelse, under villkor

att, med motsvarande tillämpning av vad i 1 § är stadgat i avseende
å svensk myndighets behörighet att upptaga talan om skillnad mellan
undersåtar i annan stat, det finnes hava tillkommit myndighet i den stat,
där beslutet meddelats, att målet upptaga; samt

att orsak till sådan skillnad, soin genom beslutet meddelats, varit
för handen enligt lagen i den stat, makarna tillhörde.

Är beslutet meddelat av annan myndighet än domstol, må det, där
fråga är om utländska undersåtar, ej lända till efterrättelse, om det av
sagda anledning ej kan vinna erkännande i makarnas hemland.

Lagutskottets memorial Nr 42.

5 KAP.

2 §•

Fråga, som angår äktenskapsskillnad eller hemskillnad mellan makar,
vilka äro undersåtar i olika stater, skall bedömas som om bägge makarna
vore undersåtar i den stat, de sist gemensamt tillhört, eller, om de ej
hava tillhört samma stat, i den stat, mannen tillhör.

4 §•

Gitter ej den, som väckt talan om återgång av äktenskap, om äktenskapsskillnad
eller om hemskillnad, styrka innehållet av främmande lag,
vilken, efter tv här förut är sagt, skall lända till efterrättelse, och är ej
lagens innehåll ändå för rätten känt, må hans talan ej bifallas.

Har Konungen förordnat, huru underrättelse om innehållet av främmande
lag må av rätten sökas, vare rätten, där ej lagens innehåll förut
är för rätten känt, pliktig att i sådan ordning därom söka underrättelse.

Lag

om äktenskaps ingående i vissa fall inför svensk myndighet i utlandet.

3 §•

Fullgöra de trolovade vad enligt 2 § åligger dem, och finner ej vigsel
lörrättaren hinder mot äktenskapet möta, utfärde han genast kungörelse
om äktenskapet, upptagande de trolovades fullständiga namn samt
ålder, födelseort, yrke och hemvist, så ock anvisning att hinder mot
äktenskapet må före viss dag anmälas hos honom. Kungörelsen skall
hållas anslagen å beskickningen eller konsulatet intill nämnda dag
samt, där så ske kan, på de trolovades bekostnad införas i tidning inom
varderas hemort så ock, i* fall någon av dem inom ett år före det begäran
om vigsel framställdes haft sitt hemvist å annan ort, i tidning inom
sådan ort.

Har kungörelse varit anslagen utan att hinder mot äktenskapet
yppats, må vigsel ske, dock ej senare än fyra månader efter det anslagstiden
utgick.

Lagutskottets memorial Arr 42.

4 §■

Har lysning i laga ordning skett i svensk församling, och skall vigsel
förrattas inom fyra månader efter lysningstidens utgång, ilge vad i
2 § första stycket sågs ej tillämpning och skall kungörande enligt 3 §
ej ske.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1916. Har kungörande
eller lysning skett före nämnda dag, må vigsel på det kungörande eller
den lysning äga rum inom fyra månader därefter.

B) att riksdagen måtte, i anledning av herr Lundgrens
m. fl. motion, i skrivelse till Kung?. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj:t ville, i sammanhang med behandlingen
av frågan om reglering av de utom äktenskap födda
barnens rättsliga ställning, låta verkställa utredning, på
vilket sätt genom lagstiftningens försorg en förbättrad
rättsställning må kunna i olika hänseenden beredas
sådana barns mödrar, särskilt i de fall, då hävdandet
skett under trolovning eller under äktenskapslöfte, samt
därefter för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen
må föranleda.

Stockholm den 15 maj 1915.

På lagutskottets vägnar:
ALBERT PETERSSON.

Reservation:

av herr Gezelius.