Lagutskottets memorial Nr 85 (Memorial 1918:LU85 Lagutskottet)

Lagutskottets memorial Nr 85.

Nr 85.

Ankom till riksdagens kansli den 13 juni 1918 kl. 12 m.

Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut och
återremiss i fråga om lagutskottets utlåtande nr 15 i anledning
av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att
inlösa under nyttjanderätt upplåtet område m. m., dels
ock fyra i anledning därav väckta motioner.

Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Persson i Norrköping, Stämer, Högberg,
greve Spens, Alexanderson, Dahl, Fant, Klefbeck, Ernst Lindley,
Holmdahl, Svensson i Betingetorp, Johansson i Trollhättan, Johanson
i Gäre och Hedström.

I utlåtande nr 75 i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med
försko- till lag om rätt i vissa fall för ny ttj an derå tf sh a vare att inlösa under
nyttjanderätt upplåtet område, lag om ändrad lydelse av 8 § i förordningen
den 16 juni 1875 angående lagfart å fång till fast egendom
och lag om ändrad lydelse av 24 och 36 §§ i förordningen den 16 juni
1875 angående inteckning i fast egendom, dels ock fyra i anledning därav
väckta motioner, hemställde lagutskottet, att riksdagen måtte antaga
nämnda lagförslag med den lydelse, utskottets berörda utlåtande innehölle.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hava, beträffande förstnämnda
lagförslag, båda kamrarna godkänt 6, 8 och 10—17 §§ samt slutbestämmelserna,
varemot kamrarna, på sätt nedan angives, i fråga om övrio-a
delar av lagförslaget stannat i olika beslut.

Vidkommande de två övriga i propositionen innehållna förslagen till
lag om ändrad lydelse av 8 § i förordningen den 16 juni 1875 angående

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 9 saml. 63 käft. (Nr 85.) 1

Lagutskottets memorial Nr 85.

lagfart å fång till fast egendom och lag om ändrad lydelse av 24 och 36 §§
i förordningen den 16 juni 1875 angående inteckning i fast egendom hava
båda kamrarna återförvisat nämnda lagförslag till utskottet, på det att utskottet
måtte i desamma vidtaga de ändringar, som kunde föranledas därav,
att innevarande riksdag i samband med antagandet av vattenlag godkänt
ändrad lydelse av berörda paragrafer i nämnda förordningar.

Med anledning av vad sålunda beträffande förstnämnda lagförslag
förekommit har utskottet till béhandling förehaft frågan om sammanjämkning
av den skiljaktighet, som förefinnes mellan kamrarnas beslut.

Vidkommande lagens rubrik och ingress har första kammaren antagit
rubriken att lyda så, som förordats i den av herr Rogberg m. fl.
avgivna reservationen, och i enlighet med samma reservation uteslutit
ingressen, varemot andra kammaren godkänt rubriken och ingressen i enlighet
med utskottets förslag.

Utskottet har i fråga härom ansett sig böra hemställa, att första
kammaren biträder andra kammarens beslut.

De fyra första paragraferna hava av första kammaren antagits i den
av herr Rogberg m. fl. föreslagna lydelsen (3 § utesluten, 4 § delad i
två paragrafer, 3 och 4 §§), varemot andra kammaren antagit de tre första
paragraferna i den lydelse, som förordats i den av herr Klefbeck in. fl.
avgivna reservationen, samt 4 § i den lydelse, som föreslagits av utskottet.

. •*

Utskottet har i fråga om 1 § ansett sig böra hemställa, att kamrarna,
med frånträdande av sina förut fattade beslut, godkänna den avfattning
av paragrafen, utskottet föreslagit, dock med den ändring, att i
första stycket orden »en fjärdedel» utbytas mot ordet »hälften».

Med anledning av de ändringar i 2 och 3 §§, utskottet här nedan
föreslår, har utskottet ansett lämpligt, att andra stycket i 3 §, efter en
mindre redaktionell jämkning, fogas som ett andra moment till 1 §, i
följd varav vissa jämkningar torde böra vidtagas jämväl i 6 § och 12 §
andra stycket.

Beträffande 2 § har utskottet ansett kamrarnas beslut böra så sammanjämkas,
att den stadgade inskränkningen i jordägarens lösningsrätt bortfaller,
och att därjämte föreskrift införes därom, att det må ankomma på
jordägaren, huruvida han vid utövandet av sin lösningsrätt vill från inlösen

Lagutskottet» memorial Nr 85.

undantaga byggnad, som uppenbarligen är främmande för det med upplåtelsen
avsedda ändamålet.

De av utskottet nu föreslagna ändringarna i denna paragraf torde
jämväl böra föranleda jämkningar i 4, 5 och 7 §§.

Vidkommande 3 och 4 §§ har utskottet ansett sig böra hemställa,
att kamrarna, med frånträdande av sina förut fattade beslut, godkänna
den avfattning av paragraferna, utskottet föreslagit, dock beträffande 3 §
med den ändring, att efter sista ordet i första punkten tillfogas orden
»i den mån denna ej uppenbarligen är främmande för det med upplåtelsen
avsedda ändamålet», och beträffande 4 § med den jämkning, som ovan vid
2 § sagts.

i samband härmed har utskottet ansett sig böra föreslå, att sista
punkten i 3 § första stycket med viss jämkning införes såsom ett andra
stycke i paragrafen, därav viss jämkning påkallas jämväl i 9 § andra stycket.

5 § har antagits, av första kammaren i den av herr Rogberg m. fl.
föreslagna lydelsen, dock att i första stycket orden »eller såsom ersättning
för förbättring, varom i 3 § formäles» uteslutits, och av andra kammaren
i den lydelse, som förordats i den av herr Klefbeck in. fl. avgivna reservationen.

Utskottet har i fråga om denna paragraf ansett sig böra hemställa,
att kamrarna, med frånträdande av sina förut fattade beslut, godkänna
den avfattning av paragrafen, utskottet föreslagit, dock med den jämkning,
som ovan vid 2 § sagts.

Första kammaren har antagit 7 och 9 §§ att lyda så, som förordats
i den av herr Rogberg in. fl. avgivna reservationen, varemot andra
kammaren godkänt paragrafen i den av utskottet föreslagna lydelsen.

Utskottet har i fråga om dessa paragrafer — jämte det utskottet, på
sätt ovan vid 2 och 3 §§ sagts, föreslagit viss jämkning ansett sig böra
hemställa, att första kammaren biträder andra kammarens beslut.

Beträffande 18 § har densamma uteslutits av första kammaren, medan
den av andra kammaren godkänts i den av herr Klefbeck m. fl. föreslagna
lydelsen.

Utskottet har i fråga om denna paragraf ansett sig böra hemställa,
att andra kammaren biträder första kammarens beslut.

Första kammaren har som 18 § (motsvarande 19 § i utskottets förslag)
antagit ett stadgande av innehåll, som angives i den av herr Rogberg

Lagutskottets memorial Wr 85.

m. fl. avgivna reservationen, medan andra kammaren godkänt 19 § i den
av utskottet föreslagna lydelsen.

Utskottet har i fråga om denna paragraf ansett sig böra föreslå, att
första kammaren biträder andra kammarens beslut, dock att paragrafen betecknas
med nummer 18.

I anledning av kamrarnas beslut att till utskottet återremittera förslagen
till lag om ändrad lydelse av 8 § i förordningen den 16 juni 1875
angående lagfart å fång till fast egendom och lag om ändrad lydelse av
24*och 36 §§ i förordningen den 16 juni 1875 angående inteckning i fast
egendom har utskottet i anslutning till riksdagens förut fattade beslut i
sammanhang med antagandet av ny vattenlag omarbetat nu omförmälda
lagförslag.

Slutligen har andra kammaren i enlighet med den av herr Klefbeck
m. fl. avgivna reservationen beslutat, att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Ma:jt anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta utreda och, i den mån
utredningen därtill föranleder, för riksdagen framlägga förslag om ytterligare
åtgärder i ändamål att för jordbrukets upprätthållande och utveckling
och brukarnas frigörelse från beroende i erforderliga fall och under
för framtiden betryggande villkor åstadkomma avlösning ytterst genom
tvångsåtgärder av torpares, bolagsarrendatorers och vederlikars jordbruk
på enskilda domäner. Första kammaren har däremot avslagit förslaget om
sådan skrivelse, vid vilket förhållande fråga härom för innevarande år torde
få anses hava förfallit.

Utskottet Ifemställer alltså,

att kamrarna, med frånträdande i ovan angivna
fall av förut fattade beslut, måtte antaga följande

Lagutskottets memorial Nr 85.

(Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjämknings förslag.)

Lag

om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt

upplåtet område.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Har en för viss tid, överstigande
tjugu år, till brukande upplåten del
av en fastighet av brukaren eller
föregående brukare, vars rätt övergått
å honom, så bebyggts, att å
området den 1 januari 1918 fanns
och vid upplåtelsetidens slut fortfarande
finnes nöjaktig bostad för
brukaren och hans familj, och belöper
minst en fjärdedel av det värde,
området med därå befintliga
byggnader äger, å de brukaren tillhöriga
byggnaderna, vare brukaren,
där ej jordägaren begagnar sig av
den rätt. som enligt 2 § må tillkomma
honom, vid upplåtelsetidens
slut berättigad att lösa det upplåtna
området.

Lösningsrätt äge dock icke rum,
om de brukaren tillhöriga byggnaderna
enligt avtal skola vid upplåtelsetidens
slut tillfalla jordägaren
eller om området frånträdes på den
grund, att brukanderätten förverkats.

Är en del av en fastighet upplåten
för brukarens livstid, skall, evad
änka njuter brukanderätten till godo
eller ej, vid den tid, då den upplåtna
brukanderätten upphör, vad i denna

1 §•

1 mom. Har en för viss tid,
överstigande tjugu år, till brukande
upplåten del av en. fastighet av brukaren
eller föregående brukare, vars
rätt övergått å honom, så bebyggts,
att å området den 1 januari 1918
fanns och vid upplåtelsetidens slut
fortfarande finnes nöjaktig bostad för
brukaren och hans familj, och belöper
minst hälften av det värde,
området med därå befintliga byggnader
äger, å de brukaren tillhöriga
byggnaderna, vare brukaren, där ej
jordägaren begagnar sig av den rätt,
som enligt 2 § må tillkomma honom,
vid upplåtelsetidens slut berättigad
att lösa det upplåtna området.

Är en del av en fastighet upplåten
för brukarens livstid, skall, evad änka
njuter brukanderätten till godo eller
ej, vid den tid, då den upplåtna
brukanderätten upphör, vad i denna

Lagutskottets memorial Nr 85.

(Utskottets ursprungliga förslag.'')

lag sägs om brukare på viss tid äga
motsvarande tillämpning i avseende
å delägarna i brukarens bo, i den
mån ej nedan annat stadgas.

Vad i denna lag stadgas om till
brukande upplåten del av fastighet
skall jämväl tillämpas å till fastighet
hörande område, som upplåtits
till bostadslägenhet.

2 §•

Vill jordägaren, hellre än att upplåtet
område löses enligt vad i 1 §
sägs, lösa de å området uppförda,
nyttjanderättshavaren tillhöriga byggnaderna,
äge rätt därtill; dock skall,
där upplåtelsetiden är minst fyrtionio
år, sådan rätt tillkomma jordägaren
allenast om å huvudfastigheten
den 1 januari 1918 fanns och
vid upplåtelsetidens slut förfarande
finnes boningshus, tomtplats eller trädgård
på mindre avstånd än tvåhundra
meter från området eller eljest
områdets inlösen skulle medföra
avsevärd olägenhet för huvudfastigheten.

3 §•

Har område, som i 1 § avses,
under upplåtelsetiden vunnit förbätt -

( Utslcottets sammanjämkningsförslag.)

lag sägs om brukare på viss tid äga
motsvarande tillämpning i avseende
å delägarna i brukarens bo, i den
mån ej nedan annat stadgas.

Vad i denna lag stadgas om till
brukande upplåten del av fastighet
skall jämväl tillämpas å till fastighet
hörande område, som upplåtits till
bostadslägenhet.

2 inom. Vill nyttjanderättshavare
utöva lösningsrätt, som i 1 mom. sägs,
och fimies d området jordägaren tillhörig
byggnad, vare nyttjanderättshavaren
skyldig att lösa även byggnaden.

2 §•

Vill jordägaren, hellre än att
upplåtet område löses enligt vad i
1 § sägs, lösa de å området uppförda,
nyttjanderättshavaren tillhöriga
byggnaderna, äge rätt därtill;
ankommande på jordägaren, huruvida
han därvid vill från inlösen undantaga
byggnad, som uppenbarligen är
främmande för det med upplåtelsen
avsedda ändamålet.

3 §•

Har område, som i 1 § avses,
under upplåtelsetiden vunnit för -

Lagutskottets memorial Nr 85.

(Utskottet ursprungliga förslag.)

ring därigenom att nyttjanderättshavaren
eller föregående nyttjanderättshavare,
vars rätt övergått på
honom, nedlagt arbete eller kostnad
å området utöver vad honom ålegat
enligt vad vid upplåtelsen avtalats
eller uppenbarligen varit förutsatt,
och vill jordägaren begagna sig av
honom enligt 2 § tillkommande rått,
vare pliktig att till nyttjanderättshavaren
gälda ersättning även för
nämnda förbättring. Sådan ersättning
skall beräknas efter det ökade
värde, området till följd av den
åstadkomna förbättringen kan anses
äga, då den upplåtna nyttjanderätten
upphör, men må ej överstiga den för
arbetets utförande nödiga kostnad.

Finnes ä område, som nyttjanderättshavaren
skall lösa, jordägaren
tillhörig byggnad, vare nyttjanderättsliavaren
skyldig att lösa även
byggnaden.

( Uiskottets sammanjämkning sfär slag)

bättring därigenom att nyttjanderättshavaren
eller föregående nyttjanderättshavare,
vars rätt övergått
på honom, nedlagt arbete eller kostnad
å området utöver vad honom
ålegat enligt vad vid upplåtelsen
avtalats eller uppenbarligen varit
förutsatt, och vill jordägaren begagna
sig av honom enligt 2 § tillkommande
rätt, vare pliktig att till
nyttjanderåttshavaren gälda ersättning
även för nämnda förbättring,
i den mån denna ej uppenbarligen är
främmande för det med upplåtelsen
avsedda ändamålet.

Ersättning, som nu sagts, skall
beräknas efter det ökade värde, området
till följd av den åstadkomna
förbättringen kan anses äga, då den
upplåtna nyttjanderätten upphör,
men må ej överstiga den för arbetets
utförande nödiga kostnad.

4 §•

Nyttjanderättshavare, som vill enligt 1 § lösa område, give det jordägaren
tillkänna i fråga om upplåtelse för viss tid senast nittio dagar före
upplåtelsetidens slut och i fråga om upplåtelse för livstid inom trettio
dagar från den dag, då den upplåtna nyttjanderätten upphörde. Om sättet
för sådant tillkännagivande galle vad om uppsägning av arrendeavtal är
stadgat.

Vill jordägaren lösa de å området
uppförda, nyttjanderättshavaren
tillhöriga byggnaderna, åligger
honom att inom trettio dagar från
tillkännagivande, som ovan sägs, giva
nyttjanderåttshavaren meddelande

Vill jordägaren begagna sig av
honom enligt 2 § tillkommande lösningsrätt,
åligger honom att inom
trettio dagar från tillkännagivande,
som ovan sägs, giva nyttjanderättshavaren
meddelande därom på sätt

Lagutskottets memorial Nr 85.

(Utskottets ursprungliga förslag.)

(Utskottets sammanjämkning sförslag.)

därom på sätt i föregående stycke i föregående stycke är föreskrivet i

är föreskrivet i fråga om tillkänna- fråga om tillkännagivande''från nytt givande

från nyttjanderättshavarens janderättshavarens sida.
sida.

Kan lösningsrätt för nyttjanderättshavare till under nyttjanderätt
upplåtet område enligt denna lag äga rum och varder ej, innan den upplåtna
nyttjanderätten upphör, avgjort, att jordägaren kommer att utöva
honom enligt 2 § tillkommande rätt, må nyttjanderättshavaren icke mot
sitt bestridande förpliktas att från området avflytta tidigare än å den
fardag för arrenderad fastighet, som infaller näst efter det lösningsfrågan
blivit slutligen avgjord. Därest på grund av vad sålunda stadgats nyttjanderättshavaren
sitter kvar utöver den dag, då den upplåtna nyttjanderätten upphörde,
njute jordägaren ersättning med belopp, som, där ej överenskommelse
träffas, bestämmes vid förrättning, varom här nedan i 6 § sägs,
därest dylik förrättning kommer, till stånd, men eljest av skiljemän på sätt
i 5 § stadgas.

5 §•

Kan ej, då jordägaren vill lösa,
överenskommelse träffas om vad i
löseskilling eller såsom ersättning
för förbättring, varom i 3 § förmärs,
skall utgå, eller varder, ifråga
om upplåtelse på minst fyrtionio
dr jordägarens anpart på lösningsrätt
av nyttjanderättshavaren bestritt,
skall frågan därom avgöras av tre
ojäviga skiljemän, bland vilka en utses
av vardera parten och de sålunda
utsedda tillkalla den tredje.
Tredskas någondera, parten att utse
skiljeman eller kunna de utsedda ej
förena sig om valet av den tredje,
äge domaren i orten att förordna
om valet.

Den, som ej nöjes med vad de
tvisten under rättens prövning, så

§ 5.

Varder, då jordägaren enligt 2 §
vill lösa, hans anspråk å viss byggnads
undantagande från inlösen av
nyttjanderättshavaren bestritt, eller kan
ej överenskommelse träffas om vad i
löseskilling eller såsom ersättning för
förbättring, varom i 3 § förmäles,
skall utgå, skall frågan därom avgöras
av tre ojäviga skiljemän, bland
vilka en utses av vardera parten
och de sålunda utsedda tillkalla den
tredje. Tredskas någondera parten
att utse skiljeman eller kunna de
utsedda ej förena sig om valet av
den tredje, äge domaren i orten att
förordna om valet.

flesta skiljemännen säga, äge att draga
framt han instämmer sin talan inom

Jlagutskottet!! memorial Nr 85.

(TJtslcottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjämkning sförslag.)

nittio dagar från det skiljemännens beslut tillställdes honom; och skall
i beslutet lämnas tydlig hänvisning om vad den missnöjde har att iakttaga
för tvistens dragande under rättens prövning.

6 §•

Frågan om nyttjanderättshavarens
lösningsrätt samt om löseskillingen
för området med vad därtill hör skall
på ansökning av nyttjanderättshavaren
avgöras vid förrättning i den ordning
nedan stadgas; dock skall förhållande,
som i 1 § andra stycket
avses, ej prövas vid förrättningen,
med mindre jordägaren det begär.

7 §•

I fråga om förrättning, som i 6
§ sägs, skola bestämmelserna i 2
och 3 kap. skiftesstadgan, i vad de
avse annan lantmäteriförrättning än
laga skifte, i tillämpliga delar lända
till efterrättelse. Ansökning om förordnande
för lantmätare skall ingivas
till Konungens befallningshavande,
om området är för viss tid upplåtet,
sist å den dag, då upplåtelsetiden
utlöper, och vid upplåtelse för livstid
inom nittio dagar från den dag, då
den upplåtna nyttjanderätten upphörde;
dock att, där jordägaren framställt
anspråk på lösningsrätt och
detta anspråk blivit, enligt vad i 5
§ förmärs, av nyttjanderättshavaren
bestritt, sådan ansökning må till boja
Un in g sb a. vand. fn ingivas inom trettio

Bihang till riksdagens protokoll 1918.

6 §•

Frågan om nyttjanderättshavarens
lösningsrätt samt om löseskillingen
för området med vad därtill
hör skall på ansökning av nyttjanderättshavaren
avgöras vid förrättning
i den ordning nedan stadgas; dock
skall förhållande, som i 1 § 1 mom.
andra stycket avses, ej prövas vid
förrättningen, med mindre jordägaren
det begär.

7 §•

9 saml. 63 höft. (Nr 85.)

Lagutskottets memorial Nr 85.

(Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjämknings förslag.)

dagar efter det beslut, varigenom jordägarens
lösning sanspråk ogillats, vunnit
laga kraft.

Ansökning, varom nu är sagt, skall vara åtföljd av gravationsbevis
rörande fastigheten.

Det åligger lantmätaren att till förrättningen kalla jordägaren och
nyttjanderättshavaren genom särskilda kallelsebrev, som skola till dem med
posten avsändas så tidigt, att kallelserna kunna komma dem tillhanda
minst fjorton dagar före förrättningen, så ock att föranstalta därom, att
kungörelse angående dag och ställe för förrättningen minst fjorton dagar
förut uppläses i kyrkan för den församling, där fastigheten är belägen,
och införes i tidning inom orten; skolande kungörelsen tillika innehålla,
att de, vilkas rätt är beroende av förrättningen, äga att därvid tillstädeskomma
och bevaka sin rätt.

Besväras fastigheten av sökt eller beviljad inteckning för fordran
eller för rätt till avkomst eller annan förmån eller kan fastigheten enligt
11 kap. 2 § -jordabalken i ägarens hand häfta för fordran eller annan rätt,
som nyss är sagd, skola innehavare av sådan fordran eller rätt, om de äro
kända och inom riket boende, underrättas om förrättningen genom särskilda
kallelsebrev enligt vad om kallelsebrevs avsändande till jordägaren
och nyttjanderättshavaren är stadgat.

8 §•

Konungens befallningshavande göre hos domaren i orten anmälan om
förordnande av lantmätare; och skall anteckning om förordnandet göras i
inteckningsprotokollet å nästa rättegångsdag under lagtima ting, så ock i
inteckningsboken.

9 §•

Finna förrättningsmännen nyttjanderättshavaren vara enligt denna
lag berättigad till inlösen skola förrättningsmännen därom meddela beslut.
Härjämte åligger lantmätaren att avfatta området å karta, så beskaffad,
som i 21 § första stycket i lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,
ägostyckning och jordavsöndring sägs, där ej sådan karta ändå
finnes tillgänglig, ävensom att upprätta noggrann beskrivning över områdets
storlek, läge och gränser, skolande berörda beskrivning intagas i förrättningsprotokollet.

Lagutskottets memorial Nr 85.

(.Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjätnkningsförslag.)

Vid bestämmande av löseskilling!
skall avdrag göras för förbättring,
vilken området vunnit genom
arbete eller kostnad, som nyttjanderättshavaren
eller föregående nyttjanderättshavare,
vars rätt övergått å
denne, nedlagt å området utöver
vad honom ålegat enligt vad vid upplåtelsen
avtalats eller uppenbarligen
varit förutsatt. I fråga om beräkning
av sådant avdrag skall vad i 3 §
första stycket stadgas om beräkning
av ersättning äga motsvarande tilllämpning.

Stanna lantmätaren och
flesta säga.

Har var sin mening, g
mening, som efter jämkning
i annat fall vad lantmätaren säger.

Vid bestämmande av löseskillingen
skall avdrag göras för förbättring,
vilken området vunnit genom
arbete eller kostnad, som nyttjanderättshavaren
eller föregående nyttjanderättshavare,
vars rätt övergått å
denne, nedlagt å området utöver
vad honom ålegat enligt vad vid upplåtelsen
avtalats eller uppenbarligen
varit förutsatt. I fråga om beräkning
av sådant avdrag skall vad i
3 § andra stycket stadgas om beräkning
av ersättning äga motsvarende
tillämpning.

10 §.

gode männen i olika meningar, galle vad de

allé, om de kunna jämkas till varandra, den
finnes hava erhållit de flesta rösterna, men

11 §•

Förrättningen skall avslutas med tillkännagivande, att rättsägare, som
är missnöjd med förrättningen, äger att fullfölja talan däremot på sätt
nedan stadgas. Avskrift av det vid förrättningen förda protokollet skall
vid förrättningens avslutande eller ock å därvid bestämd dag inom trettio
dagar efter förrättningen överlämnas till någon i orten boende person, som
av rättsägarna utses att den mottaga; skolande avskriften vara hos honom
tillgänglig för envar, som åstundar att den granska eller avskriva.

12 §.

Är rättsägare missnöjd med förrättningen, äge däremot fullfölja talan
hos ägodelningsrätten genom besvär, som skola ingivas till ordföranden i
ägodelningsrätten inom sextio dagar från det förrättningen förklarats avslutad
enligt vad i 11 § sägs; och skall i fråga om rättegången vid ägodelningsrätten
samt besvär över ägodelningsrättens beslut gälla vad angående
klagan över avslutat laga skifte är stadgat.

12 Lagutskottets

(Utskottets ursprungliga förslag.)

Har jordägaren icke vid förrättningen
påkallat prövning av förhållande,
varom i 1 § andra stycket är
sagt, må detsamma ej vidare åberopas
till bestridande av nyttjanderättshavarens
lösningsanspråk.

memorial Nr 85. ^

(Utskottets sammanjämknings förslag.)

Har jordägaren icke vid förrättningen
påkallat prövning av förhållande,
varom i 1 § 1 mom. andra
stycket är sagt, må detsamma ej
vidare åberopas till bestridande av
nyttjanderättshavarens anspråk.

13 §.

Har nyttjanderättshavaren förklarats berättigad till inlösen, åligger
honom vid lösningsrättens förlust att inom nittio dagar efter det beslutet
vunnit laga kraft hos Konungens befallningshavande nedsätta den bestämda
löseskillingen.

Vid nedsättningen ingive nyttjanderättshavaren till Konungens befallningshavande
gravationsbevis rörande fastigheten, beslutet i ärendet
samt bevis, att och när det vunnit laga kraft, ävensom karta över området.
Försummas sådant, åligger Konungens befallningshavande att på nyttjanderättshavarens
bekostnad ofördröjligen anskaffa nämnda handlingar
och karta.

Löseskillingen skall av Konungens befallningshavande ofördröjligen
insättas i bankinrättning för att där innestå mot ränta.

14 §.

Finner Konungens befallningshavande områdets avskiljande överensstämma
med vad om jordavsöndring är stadgat, meddele Konungens befallningshavande
fastställelse dära, utan hinder därav att avhandling rörande
områdets överlåtande icke upprättats eller ingivits. Vid ärendets
prövning bär Konungens befallningshavande att så förfara, som vore området
av jordägaren avsöndrat, och, där till områdets avsöndrande särskilt
tillstånd skolat erfordras, sådant vore sökt.

Då beslutet om fastställelse vunnit laga kraft, vare områdets inlösen
fullbordad, och göre Konungens befallningshavande om beslutet ofördröjligen
anmälan hos domaren.

Inlöst område skall övergå till nye ägaren fritt från rätt till avkomst
eller annan förmån, varom i 7 § fjärde stycket sägs. Angående
inlöst områdes befrielse från ansvar för i stamfastigheten intecknad gäld
är särskilt stadgat.

Lagutskottets memorial Nr 85.

(Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjämknings förslag.)

15 §.

Sedan beslut, som i 14 § avses, vunnit laga kraft, utbetale Konungens
befallningsbavande löseskillingen jämte därå upplupen ränta till den,
som är därtill berättigad.

Häftar fastigheten för fordran eller annan rätt enligt vad i 7 §
fjärde stycket silgs, äge stadgandena om fördelning hos överexekutor av
köpeskilling för utmätningsvis såld fast egendom motsvarande tillämpning.
Sammanträde för fördelningen varde hållet så snart ske kan; skolande
kallelse till sammanträdet genom Konungens befallningshavandes försorg
minst fjorton dagar förut med posten sändas till jordägaren och kända
innehavare av fordran eller annan rätt, som nu är sagd, samt, om innehavare
är okänd, införas i allmänna tidningarna och tidning inom orten.

Innehaves fastigheten såsom fideikommiss, hålle Konungens befallningshavande
den innehavaren tillkommande ersättning inne, till dess
Konungen förordnat, huru därmed skall förfaras.

Utfaller vid fördelning, som nyss är sagd, likvid å intecknings huvudstol,
åligger Konungens befallningshavande att därom, sedan fördelningen
blivit godkänd eller vunnit laga kraft, ofördröjligen göra anmälan hos
domaren samt tillika insända fördelningslängden.

16 §.-

Kostnad för förrättning, som i 6 § avses, för fastställandet av inlöst
områdes avskiljande och för löseskillingens fördelning skall gäldas av nyttj
an derättshavaren.

17 §.

Har nyttjanderättshavare, vars rätt att bortföra honom tillhöriga
byggnader och annat, som han påkostat, enligt avtal eller bestämmelse i
lag är begränsad till viss tid efter ny tfj anderättens upphörande, enligt vad
ovan sägs gjort framställning om inlösen av området, men kommer inlösen
ej till stånd, skall tiden för bortförandet räknas från den dag, då nyttjanderättshavaren
skall avträda området eller rätten till inlösen upphört.

18 §.

Har en del av en fastighet den 1
januari 1918 sedan mer än tjugo år
innehafts av annan än ägaren till
brukande eller eljest för ändamål, var -

Lagutskottets memorial Nr 85.

(Utskottets ursprungliga förslag.)

om i 1 § sägs, utan att jordägaren före
nämnda dag för innehavarens skiljande
från det innhavda området vidtagit
åtgärd, som därefter leder till sådan
påföljd, och visas ej avtal, avseende
upplåtelse för viss tid eller för livstid,
föreligga, äge vad ovan stadgas om
upplåtelse för kortare tid än fyrtionio
år motsvarande tillämpning, och skall
innehavaren giva jordägaren sitt lösningsanspråk
tillkänna sist nittio dagar
före den dag, då området, frånsett
stadgandet i 4 § sista stycket,
skall avträdas. Därest avträde efter
uppsägning skall ske inom kortare tid
än etthundratjugo dagar, må sådant
tillkännagivande ske inom trettio dagar
från uppsägningen och ansökning om
förordnande, som i 7 § avses, ingivas
till Konungens befallningshavande
inom nittio dagar från tillkännagivandet;
dock att, där tillkännagivande,
varom nu är sagt, ägt rum tidigare
än nittio dagar före den dag,
som med hänsyn till uppsägningen
är att anse såsom avträdesdag, sådan
ansökning må ingivas senast å sistnämnda
dag.

( Utskottets sammanjämknings förslag.)

19 §• 18 §.

Vad i denna lag stadgas äge ej tillämpning beträffande område, som
tillhör kronan eller ingår i tomtindelning, ej heller i fråga om mark i
samhälle, för vilket skall föras fastighetsregister enligt de för stad meddelade
bestämmelser.

Denna lag skall träda i kraft den 1 september 1918.
Nyttjanderättshavare vare ej på grund av vad i denna lag stadgas i
något fall pliktig att giva sitt lösningsanspråk jordägaren tillkänna före

Lagutskottets memorial Nr 85.

(Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjämknings förslag.)

den 1 december 1918, och må, då sådant tillkännagivande skett sist å
nämnda dag, ansökning om förordnande, som i 7 § avses, ingivas till
Konungens bcfallningshavande inom nittio dagar från tillkännagivandet,
där ej nyttjanderättshavaren eljest äger längre tid därtill.

Vad i 2 kap. 2 § andra stycket i lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt
till fast egendom och 4 § i lagen den 25 juni 1909 om arrende
av viss jord å landet inom Norrland och Dalarne stadgas angående förlängning
av arrendeavtal skall ej tillämpas, där på grund av stadgandet
i 4°§ sista stycket i denna lag nyttjanderättshavare efter upplåtelsetidens
utgång kvarsuttit å område, varom i denna lag förmäles.

Lag

om ändrad lydelse av 8 § i förordningen den 16 juni 1875 angående,
lagfart å fång till fast egendom.

Härigenom förordnas, att 8 § i förordningen den 16 juni 1875
angående lagfart å fång till fast egendom skall erhålla följande ändrade
lydelse:

8 §•

Sökes lagfart å egendom, som till ny ägare övergått innan föregående
ägare, vilken varit skyldig att med sitt fång lagfara, sådant fullgjort, må
lagfart å sista fånget ej beviljas, förr än med förre ägarens fång blivit

lagfaret.

Har det fång, varmed lagfaras
skall, skett i enlighet med gällande
författningar om jords eller lägenhets
avstående för allmänt behov eller
om ändring eller utrivning av vattenverk
eller om rätt i vissa fall för
nyttjanderättshavare att inlösa under
nyttjanderätt upplåtet område, vare
för lagfarta beviljande ej av nöden
att med föregående fång lagfares,
eller att åtkomst styrkes, på sätt i
7 § är föreskrivet.

Har det fång, varmed lagfaras
skall, skett i enlighet med gällande
författningar om jords eller lägenhets
avstående för allmänt behov eller
om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare
att inlösa under nyttjanderätt
upplåtet område eller om
ändring eller utrivning■ av vattenverk
eller enligt vattenlagen, vare för lagfarts
beviljande ej av nöden att med
föregående fång lagfares, eller att
åtkomst styrkes, på sätt i 7 § är
föreskrivet.

Denna lag skall träda i kraft den 1 september 1918.

Lagutskottets memorial Nr 85.

{Utskottets ursprungliga förslag.) {Utskottets sammanjämkningsförslag.)

Lag

om ändrad lydelse av 24 och 36 §§ i förordningen den 16 juni 1875
angående inteckning i fast egendom.

Härigenom förordnas, att 24 och 36 §§ i förordningen den 16 juni
1875 angående inteckning i fast egendom skola erhålla föliande ändrade
lydelse:

24 §.

1 mom. Varder i enlighet med
gällande bestämmelser om expropriation
eller om ändring eller utrivning
av /vattenverk fast egendom avträdd
och ersättningen å behörig ort nedsatt,
skall vad sålunda avträtts ej
vidare häfta för inteckning, som
meddelats i egendomen; skolande
därom, sedan till rätten eller domaren
inkommit anmälan om förhållandet,
göras anteckning i inteckningsprotokollet
så som i 23 § sägs.

Har egendom blivit avträdd
nyttjanderättshavare att inlösa Under
sedan områdets inlösen fullbordats,
tillämpning.

2 mom. Kommer vid fördelning
av ersättning, som enligt lagen om
dikning och annan avledning av
vatten tillkommer vattenverksägare
för skada eller intrång, eller av
lösen för mark, som jämlikt bestäin -

24 §.

1 mom. Har i enlighet med gällande
bestämmelser om expropriation
eller om ändring eller utrivning
av vattenverk eller enligt vattenlagen
fast egendom blivit avträdd
samt ersättningen å behörig ort nedsatts,
eller, där fråga är om strömfall,
för vilket enligt sistnämnda lag
ersättningen bestämts att utgå medelst
kraftöverföring, denna i föreskriven
ordning påbörjats, skall vad
sålunda avträtts ej vidare häfta för
inteckning, som meddelats i egendomen;
skolande därom, sedan till
rätten eller domaren inkommit anmälan
om förhållandet, göras anteckning
i inteckningsprotokollet så
som i 23 § sägs.

jämlikt lagen om rätt i vissa fall för
nyttjanderätt upplåtet område, skall,
vad i föregående stycke stadgats äga

2 inom. Kommer vid. fördelning
av ersättning enligt vattenlagen för
förlorad vattenkraft eller av ersättning,
som enligt nämnda lag eller
lagen om dikning och annan avledning
av vatten tillkommer jord- eller

Lagutskottets memorial Nr 85.

(Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjämknings förslag.)

melserna i gruvestadgari avträtts till
gruvägare, betalning att utfalla å
huvudstolen av inteckning i egendomen,
eller utfaller vid fördelning
av medel, som jämlikt föreskrifterna
i utsökningslagen skola fördelas mellan
rättsägare i fast egendom ändå
att försäljning av egendomen ej skett,
betalning å huvudstolen av int-ecknad
fordran, för vars gäldande försäljningen
skolat ske, vare inteckningen
till motsvarande belopp utan verkan;
och varde därom, sedan fördelningen
visats vara godkänd eller hava vunnit
laga kraft, anteckning gjord i inteckningsprotokollet
som nyss sagts.

Vad sålunda stadgats skall jämväl
tillämpas, där enligt gällande bestämmelser
om expropriation intecknad
egendom tages i besittning av
den exproprierande före expropriationens
fullbordande eller allenast
till en del varder till honom avträdd
eller ock nyttjanderätt eller servitutsrätt
till intecknad egendom upplåtes
samt i något av de fall nu
sagda äro vid ersättnings fördelning
betalning utfaller å huvudstol av inteckning,
så ock där enligt gällande
bestämmelser om ändring eller utrivning
av vattenverk eller om rätt
i vissa fall för nyttjanderättshavare
att inlösa under nyttjanderätt upplåtet
område allenast en del av in Bihang

till riksdagens protokoll 1918.

vattenverksägare för skada eller intrång,
eller av lösen för mark, som
jämlikt bestämmelserna i gruvestadgan
avträtts till gruvägare, betalning-
att utfalla å huvudstolen av
inteckning i egendomen, eller utfaller
vid fördelning av medel, som
jämlikt föreskrifterna i utsökningslagen
skola fördelas mellan rättsägare
i fast egendom ändå att för o

säljning av egendomen ej skett, betalning
å huvudstolen av intecknad
fordran, för vars gäldande försäljningen
skolat ske, vare inteckningen
till motsvarande belopp utan verkan;
och varde därom, sedan fördelningen
visats vara godkänd eller hava
vunnit laga kraft, anteckning gjord
i inteckningsprotokollet som nyss
sagts.

Vad sålunda stadgats skall jämväl
tillämpas, där enligt gällande
bestämmelser om expropriation intecknad
egendom tages i besittning
av den exproprierande före expropriationens
fullbordande eller allenast
till en del varder till honom
avträdd eller ock nyttjanderätt eller
servitutsrätt till intecknad egendom
upplåtes samt i något av de fall nu
sagda äro vid ersättnings fördelning
betalning utfaller å huvudstol av inteckning,
så ock där enligt vattenlagen
intecknad egendom varder avträdd,
innan ersättningen blivit slutligen
bestämd, eller enligt sagda lag
eller gällande bestämmelser om ändring
eller utrivning av vattenverk
9 samt 63 höft. (Nr 85.) 3

Lagutskottets memorial Nr So.

(Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjämknings för slag.)

tecknad egendom avträdes och vid
fördelning av löseskillingen betalning
utfaller å intecknings huvudstol.

eller om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare
att inlösa under
nyttjanderätt upplåtet område allenast
en del av intecknad egendom
avträdes och vid fördelning av ersättningen
betalning utfaller å intecknings
huvudstol.

36 §.

1 mom. Har egendom, som gemensamt med annan häftar för inteckning,
blivit såld i den ordning utsökningslagen bestämmer, skall egendomen,
sedan auktionen vunnit laga kraft och köpeskillingen erlagts, icke
vidare häfta för större del av intecknade beloppet än köparen enligt 131 §
utsökningslagen kan hava fått avräkna å köpeskillingen eller som enligt
117 § 1 mom. samma lag skall innestå i egendomen; och varde därom,
efter ty i 23 § sägs, anteckning gjord i inteckningsprotokollet.

Varda av gemensamt intecknade egendomar en eller flera utmätningsvis
sålda, skola de övriga ej vidare häfta för vad av inteckningen
kunnat utgå ur köpeskillingen för de egendomar, som sålts; skolande
därom, när det visas, huru köpeskillingen fördelats och att fördelningen
blivit godkänd eller vunnit laga kraft, göras anteckning i inteckningsprotokollet.

2 mom. Ej heller skola i det
fall, att enligt gällande bestämmelser
om expropriation en eller flera av
gemensamt intecknade egendomar
helt eller delvis avträdas till den
exproprierande eller av honom före
expropriationens fullbordande tagas
i besittning eller ock nyttjanderätt
eller servitutsrätt till en eller flera
av gemensamt intecknade egendomar
upplåtes eller att en eller flera av
gemensamt intecknade egendomar
varda helt eller delvis avträdda enligt
gällande bestämmelser om änd -

2 mom. Ej heller skola i det
fall, att enligt gällande bestämmelser
om expropriation en eller
flera av gemensamt intecknade egendomar
helt eller delvis avträdas till
den exproprierande eller av honom
före expropriationens fullbordande
tagas i besittning eller ock nyttjanderätt
eller servitutsrätt till en eller
flera av gemensamt intecknade egendomar
upplåtes, eller att enligt vattenlagen
eller gällande bestämmelser om
ändring eller utrivning av vattenverk
en eller flera av gemensamt inteck -

1!»

Lagutskottets memorial Nr 85.

(Utskottets ursprungliga förslag.)

ring eller utrivning av vattenverk,
eller att egendom, som gemensamt
med annan häftar för inteckning,
delvis avträdes enligt lagen om rätt
i vissa fall för nyttjanderättshavare
att inlösa under nyttjanderätt upplåtet
område, eller att frälseränta,
som gemensamt med annan fast
egendom häftar för inteckning, varder
inlöst för statsverkets räkning
eller avlöst, de övriga egendomarna
häfta för intecknat belopp, varför
betalning utfallit vid ersättnings
fördelning; skolande jämväl därom
göras anteckning i inteckningsprotokollet
enligt vad i 1 mom. andra
stycket sägs.

( Utskottets samin anjämkningsförslag.)

nade egendomar varda helt eller delvis
avträdda eller åtgärd, vidtages,
som medför skada, eller intrång å
en eller flera av gemensamt intecknade
egendomar, eller att egendom,
som gemensamt med anfall häftar
för inteckning, delvis avträdes enligt
lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare
att inlösa under
nyttjanderätt upplåtet område, eller
att frälseränta, som gemensamt med
annan fast egendom häftar för inteckning,
varder inlöst för statsverkets
räkning eller avlöst, de övriga egendomarna
häfta för intecknat belopp,
varför betalning utfallit vid ersättnings
fördelning; skolande jämväl
därom göras anteckning i inteckningsprotokollet
enligt vad i 1 mom.
andra stycket sägs.

Denna lag skall träda i kraft den 1 september 1918.

Stockholm den 13 juni 1918.

På lagutskottets vägnar:
JAKOB PETTERSSON.

Reservation

av herrar Rogberg, greve Spens, Pant, Holmdahl och Svensson i Betingetorp.