Lagutskottet» memorial AV .'3A’ (Memorial 1917:LU58 Lagutskottet)

Lagutskottet» memorial AV .''3A’.

Nr 58.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1917 kl. 8 e. m.

Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande
lagutskottets utlåtande nr 29 i anledning av
dels Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag om
barn utom äktenskap m. rn., dels oek i ämnet väckta
motioner.

Närvarande: herrar Petersson i Lidingö villastad, Gezelius, Knut Larsson, Högberg,
Alexanderson, greve Spens,* Petrén, Dahl, Lars Olsson, Schotte,*
Pettersson i Bjälbo, Persson i Norrköping, Pettersson i Södertälje,
Zelahn, Lindley i Söderhamn* och Lindqvist i Kosta.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I utlåtande nr 29 i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag om barn utom äktenskap, lag om äktenskaplig börd,
lag om ändrad lydelse av 1 kap. 3 § i lagen om äktenskaps ingående och
upplösning, lag om adoption, lag om införsel i avlöning, pension eller
livränta, lag om förbud för vissa underhållsskyldiga att avflytta från riket,
lag om ändring av vissa bestämmelser i strafflagen, lag om ändrad lydelse
av 65 och 67 §§ utsökningslagen, lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen
den 10 juli 1899 om ersättning av allmänna medel i vissa fall för skada,
som förorsakats av ämbets- eller tjänsteman, lag, innefattande tillägg till
gällande stadganden om jäv, så ock till 1 kap. 6 § rättegångsbalken, lag
om ändrad lydelse av 30, 31 och 35 §§ konkurslagen, lag om ändrad
lydelse av 6 § i förordningen den 31 oktober 1873 angående främmande
trosbekännare och deras religionsövning, lag om ändrad lydelse av 17 § i
lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring och lag om ändrad
lydelse av 2, 7 och 35 §§ i lagen den 17 juni 1916 om försäkring för
olycksfall i arbete, dels ock i ämnet väckta motioner, hemställde lagutskottet:

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 9 samt. 45 käft. (AV 58). 1

■2

Lagutskottets memorial Nr 58.

under punkten A), att riksdagen måtte antaga nämnda lagförslag
med den lydelse, utskottets berörda utlåtande innehölle;

under punkten B), att herr Perssons i Norrköping in. 11. motion, i
vad den avsåge hemställan om skrivelse till Ivungl. Maj:t angående utredning
och förslag om förskott från det allmänna för underhåll åt vissa barn,
icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd;

samt under punkten C), att de i anledning av förevarande proposition
i övrigt väckta motionerna, därest de icke kunde anses besvarade
genom vad utskottet ovan hemställt, icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

Enligt utskottet tillhålldakomna protokollsutdrag hava vid behandling
av detta utlåtande båda kamrarna, med bifall i övrigt till utskottets
hemställan, i nedannämnda delar stannat vid olika beslut.

Med anledning av vad sålunda förekommit har utskottet till behandling
förehaft frågan om sammanjämkning av den skiljaktighet, som alltså
föreligger mellan kamrarnas beslut.

Punkt A) av utskottets hemställan:

Förslaget till lag om barn utom äktenskap.

Första kammaren har godkänt utskottets förslag med följande ändringar
och tillägg, nämligen att 1 § skulle hava den lydelse, som förordats
i den av herr Gezelius in. fl. vid denna paragraf fogade reservationen, att
9 och 15 §§ skulle lyda så som Kungl. Maj:t föreslagit, samt att i förslaget
skulle införas en ny paragraf med den lydelse, som angivits i den av herr
Petersson i Lidingö villastad in. fl. vid 12 § i utskottets förslag anförda
reservationen.

Andra kammaren har beslutat antaga utskottets förslag med de ändringar
och tillägg, som av herr Pettersson i Södertälje föreslagits i de av
honom beträffande lagförslaget i dess helhet och vid 3 § avgivna reservationer,
dock att 11 § skulle hava den lydelse, som påyrkats av herr Persson
i Norrköping m. fl. i den av dem angående lagförslaget i dess helhet
anförda reservationen.

Utskottet har beträffande detta förslag — med erinran att i nedanstående
hemställan följes utskottets paragrafbeteckning — ansett sig böra
hemställa:

i fråga om 1 §, att kamrarna, med frånträdande av sina förut fattade
beslut, måtte antaga denna paragraf i följande lydelse:

Lagutskottet* memorial AV 58.

»1 §.

Barn utom äktenskap erhåller moderns släktnamn. År modern
gift, eller är hon frånskild hustru, erhåller barnet det släktnamn, som tillkom
henne såsom ogift.

Fadern, så ock, där modern är gift, hennes make må giva barnet
sitt släktnamn. Till sådan ändring av namn erfordras samtycke av barnets
förmyndare, om det är omyndigt, och av barnet själv, om det fyllt aderton
år.

År barnet trolovningsbarn, äge förmyndaren eller barnet själv, om
det är myndigt, bestämma, att det skall bära faderns namn. Har barnet
fyllt aderton år, må ej förmyndaren utan dess samtycke träffa bestämmelse,
som nu är sagd.

Med trolovningsbarn förstås i denna lag barn, som är avlat i trolovning,
eller vars föräldrar efter dess avlelse ingått trolovning med varandra;
och skall, ändå att vid trolovningen föräldrarna voro så besläktade
eller besvågrade, att äktenskap dem emellan måste återgå, eller endera var
gift med annan, barnet anses såsom trolovningsbarn, där föräldrarna eller
en av dem var i god tro.;

i fråga om 3, 9 och 11 §§, att kamrarna, med frånträdande av sina
förut fattade beslut, andra kammaren beträffande 3 och 11 §§ samt första
kammaren angående 9 §, måtte godkänna dessa paragrafer i deras lydelse
enligt utskottets förslag;

i fråga om 12 §, att kamrarna med frånträdande av sina förut fattade
beslut, måtte besluta, att denna paragrafskall erhålla följande lydelse:

»12 §.

Barnet tage arv efter moder och inödernefränder och ärves av dem,
såsom vore barnet av äktenskaplig börd.

År barnet trolovningsbarn, tage barnet arv efter fadern och fadern
efter barnet, såsom vore barnet av äktenskaplig börd. I annat fall njute
barnet och fadern ej arvsrätt efter varandra.

Mellan barnet och dess fädernefrände!- äge ej arvsrätt rum.»

i fråga om 13—34 §§, att kamrarna, första kammaren med frånträdande
av sitt beträffande 15 § fattade beslut samt andra kammaren med
frånträdande av sitt angående samtliga dessa paragrafer fattade beslut,
vilket är eu följd av nämnda kammares beslut med avseende å 12 §, måtte
godkänna utskottets förslag med avseende å samma paragrafer;

att kamrarna, andra kammaren med frånträdande av sitt förut fattade
beslut, måtte antaga en ny paragraf med nr 35 av denna lydelse:

Lagutskottets memorial Nr 58.

»35 §.

Talan om barnets förklarande för trolovningsbarn skall vid äventyr
av sådan talans förlust anhängiggöra inom två år från barnets födelse.
Har hinder mött för talans anställande inom tid, som nu sagts, må dock,
där den uppgivne fadern ej är död, talan anhängiggöras inom ett år efter
det hindret upphörde.»

i fråga om 35 och 36 §§, att kamrarna, andra kammaren med frånträdande
av sitt förut fattade beslut, måtte godkänna de av utskottet under
dessa nummer upptagna paragrafer såsom 36 och 37 §§;

samt att kamrarna ville besluta,

att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t,
i samband med den omarbetning av ärvdabalken, som torde höra äga
rum efter det den nu pågående revisionen av giftermålsbalken blivit avslutad,
låta upptaga till förnyad förutsättningslös utredning, huruvida
och under vilka villkor barn utom äktenskap må jämväl i andra fall än
som angives i nu förevarande lag om sådana barn taga arv efter fader,
vid vilken utredning torde böra övervägas ett betryggande anordnande av
frågan om bevisningen om faderskapet samt hänsyn tagas till de ändringar,
som då torde hava företagits i lagstiftningen om äkta makars rättsförhållanden,
samt därefter för riksdagen framlägga det förslag, vartill
utredningen må föranleda.

I anslutning härtill hemställer utskottet, att riksdagen måtte

dels antaga följande

Lag

om barn utom äktenskap.

Härigenom förordnas som följer:

Om barnets namn.

1 §•

Barn utom äktenskap erhåller moderns släktnamn. År modern
gift, eller är hon frånskild hustru, erhåller barnet det släktnamn, som tillkom
henne såsom ogift.

Lagutskottets memorial Nr 58.

Fadern, så oek, där modern är gift, hennes make må giva barnet
sitt, släktnamn. Till sådan ändring av namn erfordras samtycke av barnets
förmyndare, om det är omyndigt, och av barnet själv, om det fyllt aderton
år.

Med trolovningsbarn förstås i denna lag barn, som är avlat i trolovning,
eller vars föräldrar efter dess aflelse ingått trolovning med varandra;
och skall, ändå att vid trolovningen föräldrarna voro så besläktade
eller besvågrade, att äktenskap dem emellan måste återgå, eller endera var
gift med annan, barnet anses såsom trolovningsbarn, där föräldrarna eller
en av dem var i god tro.

Om vårdnad och förmynderskap.

2 §.

Modern have vårdnaden om barnet och vare dess förmyndare.

Aro föräldrarna ense att fadern skall träda i moderns ställe, varde,
på anmälan, fadern av rätten förordnad till förmyndare, om han är lämplig.

Finnes modern ej vara lämplig förese barnet, eller dör hon, förordne
rätten fadern eller annan till förmyndare för barnet.

År ej förmyndare förordnad, äge modern, ändå att hon på grund sv
sin ålder är omyndig, för barnet föra talan, som i 21 eller 34 § sägs, så
ock efter vad i 9 eller 11 § föreskrives sluta avtal om underhåll.

Fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnet, må ej betagas
tillfälle till umgänge med det, med mindre särskilda omständigheter därtill
föranleda. Nöjes fadern eller modern ej åt vad härutinnan bestämmes
av den, som har vårdnaden, skilje rätten dem emellan.

Om underhållsskyldighet.

3 §•

Barnet njute av föräldrarna uppehälle och uppfostran, efter ty med
avseende å båda föräldrarnas villkor må anses skäligt.

Lagutskottets memorial Nr 58.

De» ratt till underhåll, som nu är sagd, upphöra ej förr än barnet
fyllt femton år; ej heller senare än det fyllt aderton år, där ej barnets
anlag och omständigheterna i övrigt föranleda, att barnet bör erhålla fortsatt
utbildning.

.4 §.

1 kostnaden för barnets underhåll tage eu var av föräldrarna del
efter sin förmåga.

Fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnet, skall betala
underhållsbidrag.

5 §•

Fadern vara skyldig att, efter ty med hänsyn till hans och moderns
villkor må anses skäligt, bidraga till hennes underhåll under sex veckor
före och sex veckor efter nedkomsten. Vid beräknande av detta underhållsbidrag
skall hänsyn tagas jämväl till de särskilda kostnader, som
orsakas av förlossningen. Medför havandeskap eller amning eller annan
vård om barnet avsevärt hinder i moderns förvärvsverksamhet, eller ådrager
hon sig sjukdom genom havandeskapet eller nedkomsten, må fadern kunna
förpliktas att bidraga till hennes underhåll under längre tid än nu sagts,
dock högst under fyra månader före och nio månader efter nedkomsten.

»i §•

År barnet, sedan dess rätt till underhäll enligt 3 § upphört, i följd
av sjukdom eller annan dylik orsak ur stånd att själv försörja sig, vare
föräldrarna i mån av förmåga skyldiga att giva barnet skäligt underhåll.

Enahanda underhållsskyldighet åligge barnet emot fader eller moder,
som av sjukdom eller annan dylik orsak är ur stånd att själv försörja sig.

7 §•

Underhållsbidrag må bestämmas till olika belopp för särskilda delar
underhållstiden.

» §•

Betalning av underhållsbidrag skall, där ej på grund av särskilda
omständigheter annorlunda bestämmes, erläggas i förskott för kalendermånad.
Förskottsbetalning utöver vad nu stadgats eller särskilt blivit bestämt
medför ej befrielse att gälda underhållsbidrag för den tid, sådan betalning
avser.

Tjagutekotteta memorial Nr öH.

9 §•

Avtal om underhållsbidrag till fullgörande för framtiden av underhållsskyldighet
enligt 3 eller 5 § skall slutas genom skriftlig, av två personer
bevittnad handling och godkännas av barnavårdsmannen eller, om
sådan ej finnes, av barnavårdsnämnden. Innefattar avtalet åtagande att
till barnets underhåll utgiva visst belopp eu gång för alla, erfordras i
varje fall godkännande av barnavårdsnämnden. Avtal, som nu är sagt,
må slutas jämväl före barnets födelse.

Har avtal, som avses i första stycket, träffats i annan ordning'' än
där sägs, eller har avtal träffats angående fullgörande för framtiden av
underhållsskyldighet, varom i 6 § sägs, vare det ej hinder för den underhållsberättigade
att utfå det underhåll, som enligt lag tillkommer honom.

10 §.

Belopp,. som underhållsskyldig genom avtal, varom i 9 § första stycket
sägs, åtagit sig att till barnets underhåll utgiva en gång för alla, skall
betalas till barnavårdsnämnden; och skall därför genom nämndens försorg
hos riksförsäkringsanstalten eller svenskt försäkringsbolag åt barnet inköpas
en livränta, lämpad efter de för underhållsskyldigheten stadgade grunder,
där ej enligt avtalet hinder möter för sådant inköp eller nämnden eljest
finner, att beloppet må på annat lämpligt sätt användas för barnets underhåll.

11 §•

Dör fadern, och hav barnet ej, efter vad i 12 § sägs, arvsrätt efter
honom, skall det belopp, som erfordras till fullgörande för framtiden av
hans underhållsskyldighet emot barnet och modern, före arvs- och testamentslotter
utgå av behållningen i boet; dock att -barnet icke härigenom
må erhålla större del därav än det skulle hava bekommit, om det varit
av äktenskaplig börd.

Angående avtal om vad sålunda skall tillkomma barnet galle vad i
9 § är stadgat för det fall att fadern åtager sig att till barnets underhåll
utgiva visst belopp en gång för alla; och vare i fråga om avtal angående
vad som skall tillkomma modern lag, som i 9 § sägs. *

Med belopp som tillfaller barnet, skall förfaras på sätt i 10 § är
föreskrivet.

Lagutskottets memorial Nr 58.

Om arvsrätt.

12 §.

Barnet tage arv efter moder och mödernefrän der och ärves av dem,
såsom vore barnet av äktenskaplig börd.

Är barnet trolovningsbarn, tage barnet arv efter fadern och fadern
efter barnet, såsom vore barnet av äktenskaplig börd. 1 annat fall njute
barnet och fadern ej arvsrätt efter varandra.

Mellan barnet och dess fädernefrände!'' äge ej arvsrätt rum.

Om baruavftrdsman.

13 §.

För varje barn utom äktenskap skall, efter vad nedan sägs, förordnas
en barnavårdsman, som har att bistå modern med råd och upplysningar
samt tillse, att barnets rätt och bästa behörigen tillvaratagas. _ Särskilt
åligger det barnavårdsmannen sörja för, att åtgärder ofördröjligen
vidtagas för fastställande av barnets börd samt tillförsäkrande av underhåll
åt barnet, biträda med indrivande och tillhandahållande av underhållsbidrag
samt, när skäl därtill är, göra anmälan om förordnande av förmyndare
för barnet.

Barnavårdsmannen äge att själv eller genom ombud föra talan för
barnet rörande faderskap, underhåll och förmynderskap ävensom barnets
förklarande för trolovningsbarn samt vare berättigad att anlita polismyndigheten
för underhållsskyldigs efterforskande eller hörande och för verkställande
av delgivningar.

14 §.

Kvinna, som är havande med barn utom äktenskap, bör senast tre
månader före den väntade nedkom9ten anmäla sitt tillstånd för ledamot
av barnavårdsnämnden i den församling, där hon vistas, eller annan, som
av nämnden erhållit uppdrag att mottaga dylika anmälningar; och har
den, till vilken anmälningen gjorts, att genast underrätta nämnden därom.
Är kvinnan kyrkobokförd i annan församling, har nämnden att om anmälningen
genast underrätta barnavårdsnämnden därstädes. Det åligger
kvinnans föräldrar, husbondfolk och andra i liknande ställning att erinra
henne om angelägenheten därav att anmälan, som nu sagts, bliver gjord.

Barnavårdsnämnden i den församling, där kvinnan är kyrkobokförd,

Lagutskottets memorial Nr 58.

eller, om hon ej är i riket kyrkobokförd, där hon vistas, har att, när anmälan,
som i första stycket sägs, inkommit eller nämnden erhållit kännedom
att barn utom äktenskap blivit fött, till barnavårdsman för barnet
förordna därtill lämplig man eller kvinna.

15 §.

Uppdraget att vara barnavårdsman upphöre, när barnet fyllt aderton
år. Visar sig i annat fall, att behov av barnavårdsman ej längre finnes,
må barnavårdsnämnden entlediga barnavårdsmannen utan att förordna ny
sådan.

16 §.

Barnavårdsnämnden har att utöva tillsyn å barnavårdsmannens verksamhet
samt må, när anledning därtill förefinnes, entlediga honom och
förordna ny barnavårdsman.

Finner barnavårdsnämnden med hänsyn till moderns eller barnets
vistelseort tillsynen böra överflyttas å annan barnavårdsnämnd, meddele
beslut därom och give det ofördröjligen tillkänna för såväl den andra
barnavårdsnämnden som barnavårdsmannen.

17 §.

I den ordning, som gäller i fråga om beviljande av medel för barnavårdsnämnds
verksamhet, må beslutas anställande genom barnavårdsnämnden
av erforderligt antal personer att, efter nämndens för varje särskilt
fall meddelade uppdrag, tjänstgöra såsom barnavårdsmän så ock anvisas
medel för ersättning åt barnavårdsmän.

18 §.

Närmare föreskrifter om barnavårdsmans verksamhet och tillsynen
därå meddelas av Konungen.

19 §.

Över barnavårdsnämnds beslut i fråga, som avses i denna lag, må
klagan föras genom besvär hos Konungens befallningshavande sist å trettionde
dagen från det klaganden erhöll del av beslutet.

I Konungens befallningshavandes beslut må ändring sökas hos Konungen
i vederbörande statsdepartement i den ordning, som för ekonomimål
i allmänhet är stadsråd.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 9 samt. 45 käft. (Nr 58.)

Lagutskottets memorial Nr 58.

Barnavårdsnämndens eller Konungens befallningshavandes beslut
lände, utan hinder av klagan, till efterrättelse intill dess annorlunda kan
varda förordnat.

Om fastställande av faderskap och underhållsskyldighet.

20 §.

Har någon inför den präst, som för kyrkoböckerna i församling där
barnet är kyrkobokfört, eller i tillkallat vittnes närvaro inför kronofogde,
länsman eller notarius publicus, eller genom avtal, som i 9 § första stycket
sägs, erkänt sig vara fader till barnet, och har erkännandet på enahanda
sätt vitsordats av modern, vare det erkännande gällande, där ej visas att
han ej är barnets fader. Är modern död, eller är hon sinnessjuk, sinnesslö
eller å okänd ort, skall erkännandet för att bliva gällande i nu stadgad
ordning godkännas av barnets förmyndare eller av barnet själv, om
det är myndigt.

Erkännes, på sätt nu är sagt, att föräldrarna vid barnets avlelse voro
trolovade med varandra eller att de efter avlelsen ingått trolovning med
varandra, vare ock det erkännande gällande, där det ej visas vara oriktigt.

Erkännande må göras jämväl före barnets födelse.

21 §.

Talan om faderskap och om skyldighet för fadern att giva underhåll
åt barnet eller modern så ock om barnets förklarande för trolovningsbarn
skall anhängiggöras genom stämning å mannen till rätten i den ort,
där han bör svara i tvistemål, som röra hans person. Vill käranden hellre
stämma till rätten i den ort, där lägersmålet skett, vare ock det tillåtet.

Talan må väckas redan före barnets födelse, men må icke före födelsen
slutligen prövas.

22 §.

Äger svaranden ej känt hemvist inom riket, och har upplysning ej
kunnat vinnas, var han uppehåller sig, må stämningen delgivas på sätt i
11 kap. 9 § andra stycket rättegångsbalken sägs, ändå att fall ej är för
handen, som där avses.

Har svaranden gjort anmälan i enlighet med bestämmelserna i tredje
och fjärde styckena av sagda paragraf, äge dock vad nu är sagt ej tilllämpning.

Lagutskottets memorial Nr 58.

23 §.

Rätten må, där part det begär, förordna att målet skall handläggas
inom stängda dörrar.

24 §.

Varder målet enligt 12 kap. 3 § rättegångsbalken företaget till avgörande,
ändå att svaranden uteblivit, skall vad för sådant fall är stadgat
om återvinning ej äga tillämpning.

25 §.

Rätten skall tillse, att en var, som äger att för barnet föra talan,
erhåller tillfälle att yttra sig i målet, samt sörja för fullständig utredning,
särskilt beträffande den tid, då uppgivet samlag ägt rum, och de omständigheter,
som kunna vara av betydelse för bedömande, huruvida barnet
kan vara avlat vid det samlag; och äger rätten för utrednings vinnande
införskaffa erforderlig bevisning. Ej vare rätten bunden av parts erkännande.
Ed må ej bjudas.

Har rätten förordnat, att part skall personligen inställa sig, och
kommer han ej, varde, där så finnes lämpligt, till rätten hämtad.

Erfordras upplysning angående omständighet, vars bedömande förutsätter
medicinsk sakkunskap, infordre rätten yttrande av sakkunnig.

Varder någon enligt rättens förordnande inkallad såsom vittne eller
för att upplysningsvis höras, skall beträffande ersättning av allmänna medel
för inställelsen och sådan ersättnings återgäldande i tillämpliga delar gälla
vad i avseende å brottmål är stadgat.

26 §.

Varder utrett, att svaranden haft samlag med modern å tid, då barnet
kan hava avlats, skall han anses såsom fader, där ej uppenbart är, att
barnet ej avlats vid det samlag.

27 §.

Förekommer anledning därtill att svaranden haft samlag med modern
å tid, då barnet kan hava avlats, äge rätten förelägga antingen modern
att med ed bekräfta eller svaranden att med ed förneka, att sådant
samlag ägt rum. Föreläggandet skall givas den, åt vilken med hänsyn
till samtliga omständigheter i målet eden finnes kunna med största trygghet
anförtros

Lagutskottets memorial Nr 58.

1 beslut om edgång utsätte rätten viss tid, som eden skall avse.

Vad i rättegångsbalken sägs om värjemålsed skall i tillämpliga delar
lända till efterrättelse i fråga om ed, som förelägges modern.

28 §.

Kan utslag ej omedelbart givas, men är tvist allenast om beloppet
av underhållsbidrag, eller föreligga sannolika skäl till antagande att svaranden
är bidragsskyldig, äge rätten på yrkande av käranden förordna,
att svaranden skall utgiva skäligt bidrag för tiden till dess rätten meddelar
slutligt utslag.

Sådant förordnande kan när som helst av rätten återkallas.

29 §•

År å landet stämning uttagen, men har målet ännu ej förevarit vid
rätten, äge på ansökan av käranden, där denne förebringar sannolika skäl
till antagande att svaranden är bidragsskyldig, domaren förordna, att
svaranden skall utgiva skäligt bidrag för tiden till dess rätten meddelar
slutligt utslag.

Innan förordnande meddelas, skall tillfälle beredas svaranden att
yttra sig över ansökningen.

Har förordnande meddelats, tage rätten vid första rättegångstil 1-fället i målet under omprövning, huruvida förordnandet skall äga bestånd.
Det kan jämväl därefter när som helst av rätten återkallas.

30 §.

Förordnande, som i 28 eller 29 § sägs, gånge i verkställighet lika
som laga kraft ägande dom. Slutligt utslag, varigenom rätten ådömt
svaranden bidragsskyldighet, gånge på enahanda sätt i verkställighet, där
ej rätten annorlunda förordnat.

31 §.

Klagan över rättens slutliga utslag föres genom besvär.

Är part missnöjd med rättens förordnande, varom i 28 § förmäles,
eller beslut, varigenom förordnande enligt 29 § förklarats skola äga bestånd,
skall särskild klagan däröver föras. Har domaren meddelat förordnande
enligt 29 §, må klagan föras hos hovrätten; och varde tiden för
besvärs anförande räknad från det klaganden erhöll del av beslutet, över
hovrättens beslut i fråga, som i detta stycke avses, må klagan ej föras.

Lagutskottets memorial Nr 58.

32 §.

Har svaranden, efter det han på grund av förordnande, som i 28
eller 29 § sägs, eller slutligt utslag, som ej vunnit laga kraft, betalat
underhållsbidrag, genom laga kraft ägande dom funnits icke vara underhållsskyldig,
må han dock ej av den, som mottagit underhållsbidraget,
söka åter vad han utgivit men äge av allmänna medel återbekomma guldna
bidragsbelopp jämte ränta efter sex för hundra om året från betalningsdagen.

Ansökan härom skall, för att komma under prövning, inom ett år
från det domen vunnit laga kraft ingivas till Konungens befallningshavande
i det län, där målet avgjordes av underrätt.

Vad av allmänna medel utgivits skall stanna å statsverket, där ej
Konungens befallningshavande på grund av särskilda omständigheter finner
skäligt förordna, att staten skall söka sitt åter av den, som mottagit underhållsbidraget.
Talan om återbekommande av vad sålunda utgivits må ej
anhängiggöras senare än ett år från det utbetalningen ägde ruin.

I Konungens befallningshavandes beslut i fråga, som avses i denna
paragraf, må ändring sökas hos Konungen i vederbörande statsdepartement
i den ordning, som för ekonomiinål i allmänhet är stadgad.

33 §.

Har, efter det underhållsbidrag blivit genom avtal eller dom fastställt,
väsentlig ändring inträtt i de förhållanden, som därvid voro avgörande,
må talan om skälig jämkning i vad sålunda fastställts efter stämning
föras vid domstol. Är underhållsbidrag till barn enligt 3 § fastställt
att utgå till dess barnet nått viss ålder, vare det ej hinder att göra
gällande rätt för barnet att utfå underhållsbidrag för tid, som därefter
infaller, ändå att fall ej är för handen, som nyss är sagt.

Talan, som avses i första stycket, må ej föras i fråga om avtal, varigenom
underhållsskyldig åtagit sig att till barnets underhåll enligt 3 §
utgiva visst belopp en gång för alla.

34 §.

Är den, som uppgives vara fader till barnet, död, må efter stämning
å hans arvingar vid den domstol, som har att upptaga tvist om arv
efter honom, föras talan om barnets och moderns rätt; och skall i fråga
om sådan talan vad ovan stadgats om talan mot mannen i tillämpliga
delar lända till efterrättelse.

Lagutskottets memorial Nr 58.

35 §.

Talan om barnets förklarande för trolovningsbarn skall vid äventyr
av sådan talans förlast anhängiggöras inom två år från barnets födelse.
Har hinder mött för talans anställande inom tid, som nu sagts, må dock,
där den uppgivne fadern ej är död, talan anhängiggöras inom ett år efter
det hindret upphörde.

Övergångsbestämmelser.

36 §.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1918.

Genom denna lag upphävas:

8 kap. 7 och 8 §§ ärvdabalken;

lagen den 17 mars 1905 om oäkta barns arvsrätt efter moder och
mödernefränder;

kungl. brevet den 17 oktober 1778 angående några författningar
till förekommande av barnamord;

så ock vad i övrigt linnes i lag eller särskild författning stridande
mot denna lags bestämmelser.

37 §.

Denna lag skall, med nedan nämnda undantag, i tillämpliga delar
lända till efterrättelse jämväl beträffande

1. barn, som fötts innan lagen om äktenskaplig börd trätt i kraft
och som på grund av dessförinnan gällande lag är att anse såsom oäkta; och

2. barn, som fötts innan lagen om äktenskaplig börd trätt i kraft
och som på grund av dessförinnan gällande lag är att anse såsom äkta,
ehuru föräldrarna ej blivit med varandra förenade i fullkomnat äktenskap,
så ock barn, som födes efter det lagen om äktenskaplig börd trätt i kraft
och som på grund av övergångsbestämmelsen till samma lag äger äktenskaplig
börd, ändå att det eljest skulle anses såsom barn utom äktenskap.

Skyldighet att utgiva underhållsbidrag för tid före denna lags trädande
i kraft skall bedömas efter äldre lag.

För barn, som fötts innan lagen tratt i kraft, skall barnavårdsman
icke förordnas, med mindre framställning därom göres av barnets moder
eller barnavårdsnämnden av särskild anledning finner skäligt meddela sådant
förordnande.

Lagutskottets memorial Nr 58.

I fråga om barn, som i 1. avses, galle angående bevakning av dess
rätt till arv efter moder och mödernefränder vad i sådant hänseende finnes
stadgat i lagen den 17 mars 1905 om oäkta barns arvsrätt efter moder
och mödernefränder.

Di-n nya lagens bestämmelser om barnets namn och om arvsrätt
skola ej äga tillämpning angående barn, som i 2. avses.

dels ock i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl.
Maj:t, i samband med den omarbetning av ärvdabalken, som torde böra
äga rum efter det den nu pågående revisionen av giftermålsbalken blivit
avslutad, låta upptaga till förnyad förutsättningslös utredning, huruvida
och under vilka villkor barn utom äktenskap må jämväl i andra fall
än som angives i nu förevarande lag om sådana barn taga arv efter
fader, vid vilken utredning torde böra övervägas ett betryggande anordnande
av frågan om bevisningen om faderskapet samt hänsyn tagas till
de ändringar, som då torde hava företagits i lagstiftningen om äkta makars
rättsförhållanden, samt därefter för riksdagen framlägga det förslag,
vartill utredningen må föranleda.

Förslaget till lag om adoption.

5 §. Första kammaren har antagit utskottets förslag, varemot
andra kammaren godkänt Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer, att första kammaren måtte biträda andra kammarens
beslut.

12 och 24—27 §§ (utskottets förslag). Första kammaren har antagit
utskottets förslag, varemot andra kammaren bifallit Kungl. Maj:ts förslag
till lydelse av 12 och 24—28 §§.

Utskottet hemställer i fråga om förevarande paragrafer, att andra
kammaren måtte biträda första kammarens beslut.

Förslaget till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 3 § samt om tillägg
till 2 kap. i lagen om äktenskaps ingående och upplösning.

Första kammaren har antagit utskottets förslag, varemot andra kammaren,
såsom följd av sitt angående 12 och 24—27 §§ (utskottets förslag)
i förslaget till lag om adoption fattade beslut, godkänt Kungl. Maj:ts förslag.

Lagutskottet» memorial Nr 58.

Med hänsyn till vad utskottet föreslagit beträffande nyssnämnda
paragrafer i förslaget till lag om adoption hemställer utskottet, att andra
kammaren måtte biträda första kammarens beslut.

Förslaget till lag om införsel i avlöning, pension eller livränta.

20 §. Första kammaren har antagit Kungl. Maj:ts förslag, varemot
andra kammaren godkänt utskottets förslag att ur förevarande lagförslag
utesluta denna paragraf.

Utskottet hemställer, att första kammaren måtte biträda andra kammarens
beslut.

Punkt B) av utskottets hemställan:

Utskottets hemställan har av första kammaren godkänts, varemot
andra kammaren bifallit den av herr Persson i Norrköping m. fl. vid
denna punkt fogade reservationen.

Utskottet föreslår, att kamrarna, med frånträdande av sina förut
fattade beslut, måtte besluta, att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att
Kungl. Maj :t ville, i sammanhang med den utredning om den offentliga
barnavården, som för närvarande försiggår inom '' fattigvårdslagstiftningskomrnittén,
taga under övervägande möjligheten att bereda förskott av allmänna
medel åt barn utom äktenskap ävensom i vissa fall åt barn inom
äktenskap samt därefter för riksdagen framlägga det förslag, vartill detta
övervägande kan giva anledning.

Stockholm den 21 maj 1917.

På lagutskottets vägnar:
ALBERT PETERSSON.

Stockholm 1917. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

172290