Lagutskottens memorial nr 1 (Memorial 1950:LU1 Lagutskottet)

Lagutskottens memorial nr 1.

Nr 1.

Memorial angående av lagutskotten antagna allmänna grunder
för ärendenas fördelning mellan lagutskotten.

Enligt § 20 riksdagsstadgan äga lagutskotten att å gemensamma sammanträden
fastställa allmänna grunder för fördelning av de till lagutskotts
behandling hörande ärendena mellan utskotten. Dessa grunder skola gälla
till dess utskotten annorledes besluta. Själva fördelningen skall ombesörjas
av särskilda deputerade för varje utskott. Deputerade äro ordföranden,
vice ordföranden samt två för hela riksdagen utsedda ledamöter från varje
utskott.

Utskotten. Vid gemensamt sammanträde med lagutskotten ha dessa beslutat
antaga de allmänna grunder för ärendenas fördelning mellan lagutskotten,
vartill förslag framlagts i bifogade promemoria, dock med vissa
ändringar. Sålunda ha kyrkorättsärendena uppdelats på sådant sätt, att
ärenden rörande kyrklig jord och kyrkofonden hänförts till tredje lagutskottet,
medan övriga kyrkorättsliga frågor hänförts till första lagutskottets
behandling. Med hänsyn till kalenderfrågornas sammanhang med arbetstidslagstiftningen
ha dessa spörsmål tilldelats andra lagutskottet.

Utskotten ha sålunda beslutat antaga följande »Allmänna grunder för
ärendenas fördelning mellan lagutskotten» att gälla till dess utskotten annorledes
besluta:

Allmänna grunder för ärendenas fördelning mellan lagutskotten.

Till första lagutskottet hänvisas i regel:

1. Granskningen av riksdagens ombudsmäns ämbetsförvaltning.

2. Följdförfattningar till grundlagarna samt övrig lagstiftning i konstitutionella
ämnen; hit hänföres även medborgarskapslagstiftningen.

3. Lagstiftning i kyrkorättsliga ämnen (med undantag av lagstiftning
rörande kyrklig jord och kyrkofonden samt kalenderfrågor).

4. Lagstiftning i ämnen, som avhandlas i giftermåls-, föräldra- eller ärvdabalken
eller i lagar och författningar, som ersätta eller anknyta till stadganden
i dessa balkar; hit hänföres även namnrätten.

Lagstiftning i ämnen som avhandlas i handelsbalken eller i lagar och författningar,
som ersätta eller anknyta till stadganden i denna kalk, såsom

1 Bihang till riksdagens protokoll 19!>0. 9 samt. 4 and. Kr 1

Lagutskottens memorial nr 1.

lagstiftning rörande avtal, köp och byte av lös egendom, skuldebrev samt
kommission, handelsagentur och handelsresande; hit hänföras vidare försäkringsrätten
(med undantag av lagstiftning rörande socialförsäkring),
lagstiftning rörande juridiska personer och rörande bokföring, sjö- och
lufträtt, växel- och checkrätt, skadeståndsrätt, immaterialrätt (lagstiftning
rörande firma, prokura, patent, varumärke samt litterär och konstnärlig
äganderätt) ävensom lagstiftning i andra privaträttsliga ämnen av allmän
natur (med undantag av arbetsrätten).

5. Lagstiftning i internationellt privaträttsliga ämnen.

6. Lagstiftning i ämnen, som avhandlas i allmänna strafflagen samt i
lagar och författningar tillhörande specialstraffrätten; hit hänföres även
lagstiftning rörande åtalseftergift, straffverkställighet samt avbrytande av
havandeskap, sterilisering och kastrering.

7. Lagstiftning i ämnen, som avhandlas i rättegångsbalken med tillhörande
författningar; hit hänföres även lagstiftning rörande den militära
rättsvården.

Lagstiftning i ämnen rörande utsökning och konkurs.

8. Lagstiftning i allmänt förvaltningsrättsliga ämnen ävensom i ämnen
avseende polisväsendet samt allmän ordning och säkerhet såsom ordningsstadgan
för rikets städer, författningar angående offentliga föreställningar,
vapen, explosiva varor och eldfarliga oljor.

Till andra lagutskottet hänvisas i regel:

1. Lagstiftning i arbetsrättsliga ämnen såsom rörande yrkesfara, arbetarskydd,
kollektivavtal och annat arbetsavtal, förenings- och förhandlingsrätt,
arbetsdomstolen, arbetsförmedling, arbetstid och semester; hit hänföres
även lagstiftning rörande kalenderfrågor.

2. Lagstiftning i sociala ämnen såsom rörande folkpensionering och annan
pensionering, barnbidrag, familjebidrag, olycksfalls-, sjuk- och arbetslöshetsförsäkring,
barna- och ungdomsvård, fattigvård, alkoholistvård, behandling
av lösdrivare, vård av kroppssjuka, sinnessjuka och sinnesslöa,
allmän hälsovård, läkemedel, gifter, sjukhus och läkare.

Lagstiftning i ämnen rörande utbildning och skolgång.

3. Lagstiftning i ämnen avseende rikets försvar och andra liknande ämnen
såsom rörande värnplikt, civilförsvarsplikt, tjänsteplikt, ekonomisk försvarsberedskap,
rekvisition och uttagning; hit hänföres även förfogandelagstiftningen.

4. Lagstiftning i näringsrättsliga ämnen såsom rörande allmän näringsfrihet,
särskilda näringsgrenar, lotterier, kontroll å tillverkning och försäljning
av olika varor, kartellkontroll, priskontroll, illojal konkurrens, monopol
samt införsel och utförsel (med undantag av författningar tillhörande
specialstraffrätten).

5. Lagstiftning i ämnen rörande trafikförhållanden.

6. Lagstiftning rörande utlänningar.

Lagutskottens memorial nr 1.

Till tredje lagutskottet hänvisas i regel:

1. Lagstiftning i ämnen, som avhandlas i jorda- och byggningabalken
eller i lagar och författningar, som ersätta eller anknyta till stadganden i
dessa balkar, såsom lagstiftning rörande rätt att förvärva fast egendom,
vanhävd, nyttjanderätt till fast egendom, servitut, ägofred, brandväsende,
fiske och jakt; hit hänföres vidare lagstiftning rörande jorddelning, fastighetsbildning,
expropriation, skogar, vägar, naturminnesmärken och fornlämningar,
byggnadsplanering'' och bostadsförsörjning, gruvor, elektriska
anläggningar, ävensom gravrätt.

Lagstiftning i vattenrättsliga ämnen.

2. Lagstiftning rörande kyrklig jord och kyrkofonden.

3. Lagstiftning i ämnen rörande jordbruksförhållanden, djurskydd och
djursjukdomar, växtskydd samt födoämnen.

4. Lagstiftning rörande folkbokföring och mantalsskrivning.

Frågor, som icke uttryckligen förklarats höra till något av utskotten, böra
fördelas allteftersom de äro jämförliga med de frågor, som ovan hänförts
till visst utskotts behandling.

Om i en och samma proposition eller motion eller ock i propositioner eller
motioner, som finnas lämpligen böra handläggas i ett sammanhang, innefattas
ämnen, vilka enligt fördelningsplanen äro att hänvisa till olika utskott,
bör ärendet eller ärendena i sin helhet hänvisas till det utskott, inom
vars område ärendet eller ärendena finnas höra till sin viktigaste del.

I den mån ett lagstiftningsärendes sakliga eller tekniska beskaffenhet
eller ojämnhet i arbetsbörda eller andra särskilda skäl därtill föranleda, må
de delegerade besluta avvika från fördelningsplanen. Ha de delegerade enligt
justerat beslut hänvisat ärende till ett utskott, må överflyttning ej äga
rum i annat fall än då detta utskott gjort framställning därom.

Motion, som väckts i anledning av proposition, tilldelas utan särskilt beslut
av de delegerade det utskott, till vilket propositionen hänvisats.

Detta sitt beslut ha lagutskotten härmed velat för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 25 januari 1950.

DAVID NORMAN.

Lagutskottens memorial nr 1; bilaga.

Bilaga.

rörande lagfrågornas fördelning mellan riksdagens lagutskott.

1. Lagfrågornas utskottsbehandling.

Efter de vid 1949 års riksdag antagna grundlagsändringarna sker fördelningen
av lagfrågor mellan riksdagens ständiga utskott på följande sätt:

Av utrikesutskottet behandlas dit hänvisade frågor, som angå rikets förhållande
till främmande makter och ej tillhöra annat utskotts behandling.
Vid 1947 års riksdag handlades t. ex. förslagen till lag om särskilda förmåner
för vissa internationella organisationer och till lag om skydd för
Förenta Nationernas emblem och namn av utrikesutskottet.

Konstitutionsutskottet tillkommer att behandla frågor rörande rikets
grundlagar, sekretesslagen, vallagen, stadgan om ersättning för riksdagsmannauppdragets
fullgörande och riksdagsstadgan ävensom rörande kommunallagarna
samt lagar och författningar om statsrådets ansvarighet, om
antalet statsdepartement och statsråd utan departement, om kommandomål,
om rikets vapen och flagga, om allmänt kyrkomöte och om allmän folkomröstning
i ämnen, som ej tillhöra annat utskotts behandling.

Statsutskottet handlägger icke lagstiftningsfrågor i egentlig mening. Avlöningsreglementen
och andra liknande författningar underkastas sålunda
icke någon lagteknisk granskning i statsutskottet i de fall, utskottet har
tillgång till utarbetade förslag.

Statsutskottet har emellertid i viss utsträckning kommit att handlägga
lagstiftningsfrågor på en annan väg, nämligen i samband med behandlingen
av riksdagens revisorers berättelse. Denna skall enligt RO § 72 överlämnas
till vederbörande utskotts granskning. Enligt praxis remitteras berättelsen
till bankoutskottet i vad angår riksdagens verk och i övrigt till statsutskottet.
Till följd härav kom statsutskottet exempelvis vid 1949 års riksdag i sitt
utlåtande nr 143 i anledning av nämnda berättelse att förorda bl. a. en
översyn av lagen den 10 juli 1899 om ersättning av allmänna medel i vissa
fall för skada, som förorsakats av ämbets- och tjänstemän in. fl., samt vidtagande
av åtgärder för avveckling av åborättsinstitutet, vilket bygger på
en förordning den 21 februari 1784. Då i den till 1950 års riksdag avlämnade
berättelsen avhandlas processreformens verkningar, kunna frågor avseende
nya rättegångsbalken väntas bliva handlagda av statsutskottet vid
instundande riksdag. Stundom har statsutskottets behandling av en dylik lagstiftningsfråga
förekommits genom att riksdagen på förslag av lagutskott,
dit exempelvis en motion i samma spörsmål remitterats, redan fattat beslut i

Lagutskottens memorial nr 1; bilaga.

saken, då statsutskottet avgivit utlåtande över revisorernas berättelse; se
t. ex. andra lagutskottets utlåtande nr 37 till 1947 års riksdag (vattenrättsliga
spörsmål) och första lagutskottets utlåtande nr 16 till 1948 års riksdag
(militieombudsmannens verksamhetsområde). I sådant fall har statsutskottet
nöjt sig med att erinra om riksdagens beslut.

Under bevillningsutskottet falla alla frågor beträffande skattelagstiftningen,
däri inräknat lagar och författningar rörande kommunala skatter, ävensom
lagstiftningen rörande alkoholhaltiga varor i övrigt.

Bankoutskottet har att handlägga dit hänvisade ärenden, avseende lagar
och författningar rörande såväl riksbanken som andra bankinrättningar samt
om rikets mynt. Härjämte ankommer på utskottet att handlägga sådana
frågor om det ekonomiska livets eller särskilda näringsgrenars organisation
och förhållanden, vilka ej äro av beskaffenhet att böra av annat utskott
behandlas. Med denna formulering avses att möjliggöra remiss till bankoutskottet
av ärenden rörande socialisering samt lagstiftningsfrågor av speciellt
valutapolitisk natur, t. ex. ärenden avseende priskontroll och begränsning
av bolagsvinster, ävensom näringslagstiftningsfrågor av mera principiell
natur, exempelvis rörande näringsfriheten (SOU 1947:79 s. 60—61).

Lagutskotten skola meddela utlåtande och avgiva förslag i anledning av
de, såsom icke tillhörande annat utskotts behandling, dit hänvisade frågor
beträffande civil-, kriminal- och kyrkolag liksom beträffande andra lagar
och författningar, som stiftas av Konung och riksdag samfällt. Härjämte tillkommer
det lagutskott att granska justitie- och militieombudsmannens
ämbetsförvaltning, vilken uppgift vanligtvis medför lagfrågors upptagande
till behandling.

Enligt riksdagsordningen skall jordbruksutskottet behandla från kamrarna
till utskottet hänvisade jordbruksärenden. Dock torde avsikten vara
att lagstiftningsfrågor, som angå jordbruket, icke skola hänvisas till jordbruksutskottet
utan till lagutskott (SOU 1947: 79 s. 61).

Av de ständiga utskotten är det sålunda allenast jordbruksutskottet, som
kan antagas bliva helt befriat från lagstiftningsfrågor.

Vid bestämmande av lagutskottens arbetsområde begagnar grundlagen en
uteslutningsmetod i så måtto som däri stadgas, att det ankommer på dessa
att behandla sådana lagstiftningsfrågor, som icke tillhöra annat utskotts
behandling. Av det föregående framgår emellertid, att samma metod begagnats
även vid angivande av utrikes- och bankoutskottens verksamhetsfält.
En viss oklarhet har härigenom uppkommit, som får särskild praktisk
betydelse vid avgörande av huru de ekonomiska lagstiftningsfrågorna skola
förberedas, i den mån de icke tillhöra bevillningsutskottet. Riksdagsordningens
föreskrifter synas närmast vara all tolka så, alt kamrarna beträffande de
i RO § 41 nämnda frågorna om näringslivets eller särskilda näringsgrenars
organisation och förhållanden äga frihet att välja mellan remiss till bankoutskottet
och till lagutskott.

I betänkandet med förslag angående riksdagens arbetsformer (SOU 1947:
79) ha de sakkunniga bland motiven för ett överflyttande av vissa lagstift -

Lagutskottens memorial nr i; bilaga.

ningsfrågor från jordbruksutskottet till lagutskott framhållit, att förstnämnda
utskott, vid vars utseende hänsyn främst tages till utskottets anslagsprövande
och jordbrukspolitiska uppgifter, icke haft samma förutsättningar
att giva dit hänvisade lagärenden den tekniskt sakkunniga granskning som
lagutskott (s. 61). Beträffande åtskilliga grupper av lagärenden kräves uppenbarligen
vid deras behandling i riksdagen såväl speciell insikt på något
särskilt område, vilken är tillfinnandes i annat utskott än lagutskott, som
allmän lagstiftningsteknisk sakkunskap eller erfarenhet. Med hänsyn till
den försvagning i sistnämnda hänseende, som förändringarna i riksdagens
sammansättning under senare år medfört, kan antagas att de av riksdagens
ledamöter, som äga erfarenhet på lagstiftningsområdet, måste tagas i anspråk
för besättande av platserna i konstitutions- och lagutskotten. För att riksdagen
skall kunna i alla avseenden fullgöra sina grundlagsenliga uppgifter
såsom medbeslutande i lagstiftningsfrågor, synes därför önskvärt att dessa
ärendens handläggning såvitt möjligt koncentreras till sistnämnda utskott.
I den män sakkunskap från annat område, som icke är företrädd inom lagutskotten,
prövas erforderlig -säd ett ärendes behandling, bör detta behov tillgodoses
på vis riksdagsordningen förutsett genom att ärendet handlägges av
sammansatt utskott. Blott för den händelse lagstiftningens tekniska utformning
framstår som betydelselös i jämförelse med det sakliga syfte som skall
uppnås, bör i de fall, då remiss av ett lagärende kan grundlagsenligt ske
såväl till lagutskott som till annat utskott, den senare utvägen väljas.

Föreliggande promemorias förslag rörande lagfrågornas fördelning mellan
de tre lagutskotten bygger från ovan angivna utgångspunkter på den förutsättningen
att lagförslag rörande t. ex. näringsfrihet, prisreglering och vinstbegränsning
liksom hittills i allmänhet komma att remitteras till lagutskott,
som, därest så finnes önskvärt, har att inbjuda bankoutskottet till sammansatt
utskott för behandling av det ifrågavarande ärendet. Däremot har
antagits att, i den mån fråga ej är om omedelbar lagstiftning utan allenast
exempelvis om utredning, dylikt ärende ankommer på bankoutskottets handläggning.

Vidare har förutsatts att hittills rådande praxis, att lagutskotten icke inbjuda
varandra till sammansatt utskott, kommer att upprätthållas.

2. Gällande bestämmelser.

Enligt RO § 42 mom. 3 i dess äldre lydelse hade lagutskotten att å gemensamma
sammanträden sig emellan fördela de till dem hörande ärendena.
Enligt praxis beslöto utskotten vid det första gemensamma sammanträdet
varje riksdag »allmänna grundsatser för ärendenas fördelning mellan
lagutskotten». Sedan 1935 års riksdag ha dessa grundsatser varje år
haft följande oförändrade lydelse:

»Till första lagutskottet hänvisas i regel:

1. Granskning av riksdagens ombudsmäns ämbetsförvaltning.

2. Lagstiftning i privaträttsliga ämnen, som avhandlas i 1734 års lags giftermåls-.
ärvda-, jorda- och handelsbalkar eller i lagar, som ersatt eller

Lagutskottens memorial nr 1; bilaga. 7

anknyta till deras stadganden; dock beträffande jordabalken med undantag
av lagstiftning angående arrende, hyra och social jordlagstiftning såsom
s. k. norrlandslagstiftning, expropriationslagstiftning in. m.; hit hänföras
även den allmänna bolags- och föreningsrätten, försäkringsrätten med
undantag av lagstiftning rörande socialförsäkring, sjörätten, växel- och
checkrätten ävensom lagstiftning rörande firma och prokura, patent, varumärke,
näringsfrihet och konkurrensskydd samt litterär och konstnärlig
äganderätt.

3. Lagstiftning, som avhandlas i allmänna strafflagen med tillhörande
författningar — dock ej frågor, som äga nära samband med frågor om social
omvårdnad, såsom ungdomsvård och dylikt — eller i militära eller prästerliga
strafflagen.

4. Lagstiftning i ämne rörande allmänna rättegångs- och utsökningsväsendet
eller konkursrätten.

5. Lagstiftning i konstitutionella och kyrkorättsliga ämnen, som höra till
lagutskottets behandling.

Till andra lagutskottet hänvisas i regel:

1. Lagstiftning rörande jorddelning och vattenrätt ävensom arrende, hyra
och social jordlagstiftning, såsom s. k. norrlandslagstiftning, expropriationslagstiftning
m. in.

2. Arbetslagstiftning såsom lagstiftning om skydd mot yrkesfara, om
arbetsavtal, arbetstvister, arbetstid o. s. v.

3. Lagstiftning rörande socialförsäkring.

4. Lagstiftning rörande social omvårdnad, såsom ungdomsvård och dylikt.

5. Lagstiftning rörande utländsk mans personliga rättsställning.

Frågor, som icke uttryckligen förklarats höra till ettdera av utskotten,

böra fördelas allteftersom de äro jämförliga med de frågor, som här förut
hänförts till det ena eller andra utskottets behandling. Härvid bör hänsyn
även tagas till tidigare praxis.

Om i en och samma proposition eller motion eller ock i propositioner
eller motioner, som finnas lämpligen böra i ett sammanhang handläggas,
innefattas ämnen, som enligt förestående fördelningsplan äro att hänvisa
till olika utskott, bör ärendet eller ärendena i sin helhet hänvisas till det
utskott, inom vars arbetsområde ärendet eller ärendena finnas till sin viktigaste
del höra.

I den mån ett lagstiftningsärendes sakliga eller tekniska beskaffenhet
eller ojämnhet i arbetsbörda eller andra särskilda skäl därtill föranleda
företages avvikelse från fördclningsplanen. Har enligt justerat beslut vid utskottens
gemensamma sammanträde ärende hänvisats till det ena utskottet,
må dock överflyttning ej äga rum i annat fall än då detta utskott därom
gjort framställning.»

Härjämte pläga utskotten besluta, att det lagutskott, som fått till sig
överlämnad en proposition, även skall utan särskilt beslut av lagutskotten
behandla de motioner, som väckts i anledning av propositionen.

Lagutskottens memorial nr 1; bilaga.

Stadgandet i RO § 42 mom. 3 i nuvarande lydelse innehåller allenast en
föreskrift av innehåll att fördelningen mellan lagutskotten av de till dem
hörande ärenden verkställes på sätt riksdagen bestämmer. Stadgandena
härom ha intagits i § 20 riksdagsstadgan, som lyder:

»Till lagutskotts behandling hörande ärenden skola mellan lagutskotten
fördelas vid särskilda sammanträden med deputerade för dem. Deputerade
äro för varje utskott ordföranden, vice ordföranden och två för hela riksdagen
utsedda ledamöter. Sammanträde hålles så ofta det för fördelning
av inkomna ärenden finnes erforderligt. Utskotten äga å gemensamma sammanträden
fastställa allmänna grunder för ärendenas fördelning mellan
utskotten att gälla till dess utskotten annorledes besluta.»

3. Historik.

Ovan återgivna »allmänna grundsatser för ärendenas fördelning mellan
lagutskotten» antogos vid 1934 års riksdag och ersatte de då sedan 1919
års riksdag gällande. Vid gemensamt sammanträde med lagutskotten den
1 februari 1934 framställde andra lagutskottets dåvarande ordförande K. G.
Westman yrkande om att en delegation måtte tillsättas för granskning
av de då tillämpade fördelningsgrundsatserna. Först den 4 maj 1934 tillsattes
denna delegation bestående av två ledamöter från vartdera utskottet
(herrar Åkerman och Linnér från första lagutskottet samt K. G. Westman
och Magnusson i Skövde från andra lagutskottet). På förslag av de
delegerade antogos därefter vid ett följande sammanträde med utskotten
den 5 juni 1934 de nu tillämpade grundsatserna för fördelningen. Inom
delegationen hade rått delade meningar huruvida granskningen av militieombudsmannens
ämbetsberättelse borde överflyttas till andra lagutskottet.
Denna fråga diskuterades vid utskottens gemensamma sammanträde den 5
juni 1934. En omfördelning skulle emellertid kräva grundlagsändring. Utskotten
beslöto i frågan låta vid de under diskussionen gjorda uttalandena
bero.

I betänkande angående JK:s, JO:s och MO:s allmänna ämbetsställning
in. m. (SOU 1939: 7) uttalade de sakkunniga, att en uppdelning av uppgiften
att granska ombudsmännens ämbetsberättelse, så att ena lagutskottet
finge granska den ene ombudsmannens verksamhet och det andra den
andres, kunde någon gång tänkas önskvärd för vinnande av arbetsutjämning
mellan lagutskotten. För undanröjande av de hinder mot en sådan
uppdelning, som RO § 42 mom. 2 i dåvarande avfattning erbjöd, föreslogo de
sakkunniga viss ändring i sagda paragraf. Denna ändring förelädes sedermera
i proposition riksdagen och antogs definitivt vid 1941 års riksdag.

Frågan om en omfördelning av ärendena mellan utskotten aktualiserades
vid 1939 års riksdag. Vid utskottens första gemensamma sammanträde den
19 januari 1939 uppdrogs åt utskottens sekreterare att undersöka huruvida
och i vad mån jämkningar i reglerna rörande fördelningen av de till lagutskott
hänvisade ärendena kunde vara påkallade. Något resultat av den -

Lagutskottens memorial nr i; bilaga. 9

na undersökning finnes emellertid icke redovisat i utskottens gemensamma
protokoll.

Under de 15 riksdagar de nuvarande grundsatserna tillämpats ha, såvitt
framgår av protokollen, endast vid fem tillfällen vid utskottens gemensamma
sammanträden delade meningar kommit till uttryck rörande fördelning
av till lagutskott hänvisat ärende. Vid 1939 års riksdag gällde meningsskiljaktigheter
na den vid denna riksdag aktuella krislagstiftningen
(luftskyddslag, förfogandelag, maximiprislag in. in.), vilka ärenden då tilldelades
första lagutskottet, ehuru de senare överförts till andra lagutskottet.
Vid 1945 års riksdag beslöts med 17 röster mot 12 att hänvisa motionen
rörande försäkringsväsendets socialisering till första lagutskottet.
Vid 1947 års riksdag voro tre frågor tvistiga. Byggnadslagförslaget hänvisades
med 18 röster mot 11 till första lagutskottet och frågan om automatiskt
brandalarm i pensionat med 16 röster mot 12 till samma utskott, medan
frågan om administrativa frihetsberövanden tilldelades andra lagutskottet.

I det övervägande antalet fall ha, då tveksamhet rått, frågorna i realiteten
avgjorts under hand vid överläggningar mellan utskottens presidier
före utskottens gemensamma sammanträden. Därvid ha ofta arbetsbördesynpunkter
spelat en avgörande roll, så att det utskott, som för tillfället
varit minst arbetsbelastat, tilldelats ett ärende, som enligt fördelningsgrundsatserna
eller rådande praxis rätteligen bort överlämnas till det
andra. I vissa hänseenden torde även praxis ha utvecklats vid sidan av
grundsatserna, t. ex. då sinnessjukvårdsfrågor i viss utsträckning handlagts
av första lagutskottet.

4. Statistisk undersökning rörande ärenden av beskaffenhet att böra hänvisas

till lagutskott.

Föi‘ de fyra riksdagar, som efter andra världskrigets slut hittills avhållits,
ha genomgåtts utskottsutlåtandena rörande sådana ärenden, vilka om riksdagsordningens
nuvarande regler då gällt med hittillsvarande praxis kunde
antagas ha blivit hänvisade till lagutskott. Anteckningar ha därvid gjorts
rörande dels antalet propositioner och självständiga motioner, dels antalet
utlåtanden, dels ock utlåtandenas sidantal.

Med ledning av det material som därvid framkommit har uppgjorts den
tabell, som finnes fogad vid denna promemoria. I tabellen ha icke inedtagits
sådan lagstiftningsfrågor, som behandlats av särskilt utskott. Frågor
av sådan omfattning kunna antagas även framdeles bliva handlagda utom
ramen för den vanliga utskottsorganisationen.

5. Förslag till nya grunder för ärendenas fördelning mellan lagutskotten.

I betänkande med förslag angående riksdagens arbetsformer (SOU 1947:
79 s. 62) uttalas, att om ett tredje lagutskott inrättades, ärendena borde i
huvudsak fördelas på följande sätt. Till första lagutskottet skulle remitte -

Lagutskottens memorial nr 1; bilaga.

ras frågor rörande civil-, straff-, process- och kyrkolag, till andra lagutskottet
arbets- och sociallagstiftningsfrågor och till tredje lagutskottet i första
hand frågor rörande fastighetsbildning, expropriation, skog, vatten, vägar,
jakt, fiske och gruvor. Övriga frågor finge efter graden av samhörighet med
dessa huvudgrupper och under hänsynstagande till de olika lagutskottens
arbetsbörda fördelas mellan dessa utskott.

Därest den av de sakkunniga sålunda föreslagna fördelningen hade tilllämpats
under åren 1946—1949, skulle, såsom kan utläsas av bifogade
tabell, arbetsbördans fördelning mellan de tre lagutskotten blivit tämligen
ojämn. Första lagutskottet skulle under de fyra åren ha avgivit 193 utlåtanden
om 2 381 sidor, andra lagutskottet 144 utlåtanden om 1 530 sidor
och tredje lagutskottet 124 utlåtanden om 1 404 sidor. Därvid ha utlåtandena
i sådana allmänt förvaltningsrättsliga och näringsrättsliga ärenden,
rörande vilkas fördelning de sakkunniga icke givit någon närmare anvisning,
uppdelats i huvudsaklig överensstämmelse med gällande grundsatser
och de principer, som för närvarande tillämpas i praxis. Första lagutskottet
skulle sålunda komma att tyngas av en ganska avsevärd merbelastning i
förhållande till de båda övriga utskotten, om de sakkunnigas förslag följdes
oförändrat.

Olika möjligheter att åstadkomma en likformigare fördelning av arbetsbördan
kunna tänkas. Om man vill sammanhålla vissa centralare lagstiftningsfrågor
hos första lagutskottet, kan emellertid från detta avlastas endast
ett mindre antal grupper av ärenden. Av någon betydenhet äro bland
de grupper, som därvid kunna komma i fråga, endast de kyrkorättsliga och
de näringsrättsliga spörsmålen. Kyrkoruttsurendena avse i viss utsträckning
förvaltningen av de kyrkliga jordarna och höra då naturligt samman
med tredje lagutskottets verksamhetsområde. I övrigt ha kyrkoärendena
under senare år i betydande omfattning avsett handläggning av lönespörsmål,
beträffande vilka samtliga lagutskott torde ha ungefär samma kompetens.
Oaktat vissa kyrkorättsliga ämnen, t. ex. rörande trosfrihet,
stå första lagutskottets verksamhetsfält ganska nära, torde allvarligare
olägenhet icke möta att överflytta den kyrkorättsliga lagstiftningen
till tredje lagutskottet. Under sådana omständigheter synas ärenden om
folkbokföring och mantalsskrivning också böra tilldelas tredje lagutskottet.

Icke minst genom att en stor del av krislagstiftningen under senare år
handlagts av andra lagutskottet har detta redan vunnit förtrogenhet med
näringsrättsliga spörsmål. Det får antagas vara till gagn för frågornas behandling,
om samtliga dessa ärenden — även i den del sådan lagstiftning
hittills handlagts av första lagutskottet — sammanfördes till andra lagutskottet.
Någon anledning synes icke föreligga att flytta trafiklagstiftningen
från andra lagutskottet, där den under senare år handlagts.

Hos första lagutskottet skulle av den förvaltningsrättsliga lagstiftningen
endast kvarstanna sådana ärenden, som angå det administrativa förfarandet
i allmänhet — dessa frågor stå processrätten nära — samt frågor angå -

Lagutskottens memorial nr 1; bilaga.

ende allmän ordning och säkerhet (ärenden avseende ordningsstadgan för
rikets städer, inkluderande frågor om församlingsfrihet o. d., polislagstiftning,
författningar rörande vapen in. m.).

Vad angår granskningen av riksdagens ombudsmäns verksamhet, torde
knappast föreligga tillräckliga skäl att uppdela detta arbete mellan utskotten.
Vid granskningen av justitieombudsmannens verksamhet komma vanligen
upp spörsmål av processrättslig, straffrättslig eller allmänt förvaltningsrättslig
innebörd. Dessa ämnen skola även eljest handläggas av första
lagutskottet. Vid granskningen av militieombudsmannens verksamhet aktualiseras
som regel framför allt straffrättsliga spörsmål samt frågor, som
sammanhänga med den militära rättegångslagen, ämnen vilka alla tillhöra
första lagutskottets område, medan däremot den till andra lagutskottet
hörande försvarslagstiftningen mera sällan beröres. Enligt praxis företages
granskningen redan i början av riksdagen, innan det övriga utskottsarbetet
i avbidan på motionstidens utgång kommit i gång. Någon större
betydelse ur arbetsbördesynpunkt skulle därför ett överflyttande knappast
få.

Om de ovan angivna principerna vid ärendenas fördelning följas, skulle
arbetsbördan med de under riksdagarna 1946—1949 förekommande lagfrågorna
blivit följande:

Första lagutskottet
	Antal	Sid-
	uti.	antal
Familjerätt......... Privaträtt (allmänna frågor, frågor röran-de lös egendom, de juridiska personer-	12	189
na m. m.......... Internationell privat-	37	549
rätt..............	1	3
Straffrätt ...........	23	446
Processrätt..........	31	295
Konstitutionell rätt.. Allmän förvaltnings-rätt jämte författ-ningar rörande all-	20	224
män ordning m. m.	15	162
Granskningen av JO	139	1868
och MO..........	8	38
Summa	147	1 906
Per år..............	37	476

Andra lagutskottet	Tredje lagutskottet
	Antal	Sid-		Antal	Sid-
	uti.	antal		uti.	antal
Arbetsrätt......	37	443	Fastighetsrätt ...	85	1062
Socialrätt.......	84	868		8	106
Utlänningslag-			Jordbrukslagstift-
stiftning......	2	27		17	113
Försvarslagstift-			K5''rkorätt med
ning..........	21	194	kalenderfrågor	27	284
Näringslagstift-			Brandlagstiftning	7	74
ning..........	27	229
Trafiklagstiftning	7	49
	178	1808		144	1639
	178	4 808		144	1639
	44	452		36	410

Såsom framgår av den bifogade tabellen växlar antalet ärenden inom de
olika ämnesgrupperna avsevärt från en riksdag till en annan. Även framdeles
synes därför den hittills gällande regeln om möjlighet att frångå för -

Lagutskottens memorial nr 1; bilaga.

delningsgrundsatserna för att utjämna arbetsbördan mellan utskotten eller
för uppnående av annat liknande syfte böra utnyttjas så snart så prövas
ändamålsenligt.

Om de ovan återgivna principerna vinna anslutning, skulle dessa kunna
utformas på följande sätt:

Allmänna grunder för ärendenas fördelning mellan lagutskotten.

Till första lagutskottet hänvisas i regel:

1. Granskningen av riksdagens ombudsmäns ämbetsförvaltning.

2. Följ dförfattningar till grundlagarna samt övrig lagstiftning i konstitutionella
ämnen; hit hänföres även medborgarskapslagstiftningen.

3. Lagstiftning i ämnen, som avhandlas i giftermåls-, föräldra- eller ärvdabalken
eller i lagar och författningar, som ersätta eller anknyta till stadganden
i dessa balkar; hit hänföres även namnrätten.

Lagstiftning i ämnen som avhandlas i handelsbalken eller i lagar och författningar,
som ersätta eller anknyta till stadganden i denna balk, såsom
lagstiftning rörande avtal, köp och byte av lös egendom, skuldebrev samt
kommission, handelsagentur och handelsresande; hit hänföras vidare försäkringsrätten
(med undantag av lagstiftning rörande socialförsäkring),
lagstiftning rörande juridiska personer och rörande bokföring, sjö- och
lufträtt, växel- och checkrätt, skadeståndsrätt, immaterialrätt (lagstiftning
rörande firma, prokura, patent, varumärke samt litterär och konstnärlig
äganderätt) ävensom lagstiftning i andra privaträttsliga ämnen av allmän
natur (med undantag av arbetsrätten).

4. Lagstiftning i internationellt privaträttsliga ämnen.

5. Lagstiftning i ämnen, som avhandlas i allmänna strafflagen samt i lagar
och författningar tillhörande speoialstraffrätten; hit hänföres även lagstiftning
rörande åtalseftergift, straffverkställighet samt avbrytande av havandeskap,
sterilisering och kastrering.

6. Lagstiftning i ämnen, som avhandlas i rättegångsbalken med tillhörande
författningar; hit hänföres även lagstiftning rörande den militära
rättsvården.

Lagstiftning i ämnen rörande utsökning och konkurs.

7. Lagstiftning i allmänt förvaltningsrättsliga ämnen ävensom i ämnen
avseende polisväsendet samt allmän ordning och säkerhet såsom ordningsstadgan
för rikets städer, författningar angående offentliga föreställningar,
vapen, explosiva varor och eldfarliga oljor.

Till andra lagutskottet hänvisas i regel:

Lagutskottens memorial nr 1; bilaga.

2. Lagstiftning i sociala ämnen såsom rörande folkpensionering och annan
pensionering, barnbidrag, familjebidrag, olycksfalls-, sjuk- och arbetslöshetsförsäkring,
barna- och ungdomsvård, fattigvård, alkoholistvård, behandling
av lösdrivare, vård av kroppssjuka, sinnessjuka och sinnesslöa, allmän
hälsovård, läkemedel, gifter, sjukhus och läkare.

Lagstiftning i ämnen rörande utbildning och skolgång.

5. Lagstiftning i ämnen rörande trafikförhållanden.

6. Lagstiftning rörande utlänningar.

Till tredje lagutskottet hänvisas i regel:

1. Lagstiftning i ämnen, som avhandlas i jorda- och byggningabalken
eller i lagar och författningar, som ersätta eller anknyta till stadganden i
dessa balkar, såsom lagstiftning rörande rätt att förvärva fast egendom, vanhävd,
nyttjanderätt till fast egendom, servitut, ägofred, brandväsende, fiske
och jakt; hit hänföres vidare lagstiftning rörande jorddelning, fastighetsbildning,
expropriation, skogar, vägar, naturminnesmärken och fornlämningar,
byggnadsplanering och bostadsförsörjning, gruvor, elektriska anläggningar,
ävensom gravrätt.

Lagstiftning i vattenrättsliga ämnen.

2. Lagstiftning i ämnen rörande jordbruksförhållanden, djurskydd och
djursjukdomar, växtskydd samt födoämnen.

3. Lagstiftning i kyrkorättsliga ämnen; hit hänföras även kalenderfrågor.

4. Lagstiftning rörande folkbokföring och mantalsskrivning.

Frågor, som icke uttryckligen förklarats höra till något av utskotten, böra
fördelas allteftersom de äro jämförliga med de frågor, som ovan hänförts
till visst utskotts behandling.

Om i eu och samma proposition eller motion eller ock i propositioner eller
motioner, som finnas lämpligen böra handläggas i ett sammanhang, innefattas
ämnen, vilka enligt fördelningsplanen äro att hänvisa till olika utskott,
bör ärendet eller ärendena i sin helhet hänvisas till det utskott, inom
vars område ärendet eller ärendena finnas höra till sin viktigaste del.

I den mån ett lagstiftningsärendes sakliga eller tekniska beskaffenhet eller
ojämnhet i arbetsbörda eller andra särskilda skäl därtill föranleda, må

Lagutskottens memorial nr 1; bilaga.

de delegerade besluta avvika från fördelningsplanen. Ha de delegerade
enligt justerat beslut hänvisat ärende till ett utskott, må överflyttning ej
äga rum i annat fall än då detta utskott gjort framställning därom.

Motion, som väckts i anledning av proposition, tilldelas utan särskilt beslut
av de delegerade det utskott, till vilket propositionen hänvisats.

Stockholm den 6 januari 1950.

Gustaf Petrén.

TABELLBILAGA

Lagutskottens memorial nr 1; bilaga.

Familjerätt:

Giftermålsbalken, ärvdabalken och föräldrabalken med tillhörande
författningar (även namnrätt)................

Fastighetsrätt:..........................

Lagfarts- och inteckningsförordningama............

Jorddelning och fastighetsbildning...............

Kronojordsförvaltn., nationalparker, renbeteslag, allmänningsskogar

Nyttjanderätt till fast egendom (arrende och hyra).......

Expropriationslagstiftning...................

Annan social jordlagstiftn. (ensittarlag, vanhävd, jordförvärvslag)

Ägofredslagstiftning.....................

Servitut..........................

Gruvrätt.........................

Väglagstiftning........................

Skogslagstiftning (avverkningsskyldighet, flottning, virkesmätning) ,

Jakt- och fiskelagstiftning...................

Byggnads- och bostadslagstiftning...............

Lagar rörande elektricitets- och radioanläggningar........

Vattenrätt............................

Privaträtt:............................

Handelsbalken med tillhörande lagar (avtalslagen, köplagen, lös öreköpsförordningen,

kommissionslagen)............

Aktiebolags- och föreningsrätt.................

Försäkringsrätt........................

Växel- och checkrätt.....................

Sjörätt ............................

Immaterialrätt (patent, uppfinningar, litterär äganderätt) . . . .

Skadeståndsfrågor.......................

Allmänt privaträttsliga frågor (vittne vid vissa rättshandlingar,
dödande av förkommen handling)..............

Internationell privaträtt......................

Straffrätt:............................

Strafflagen med tillhörande författningar............

Straffverkställighetsfrågor...................

Abort- och kastreringslagarna.................

Specialstraffrätt........................

Processrätt:...........................

Rättegångsbalken med tillhörande författningar.........

Militära rättegångslagen....................

Åtalseftergift.........................

Tingshusbyggnadsskyldighet...............• . .

Utsökningslagen........................

Konkurslagen.........................

Konstitutionell rätt:.......................

Lagstiftning rörande HD, RR och lagrådet samt JO och MO . .

Borgmästarval........................

Följdlagar till TO.......................

Partifinansieringen......................

Medborgarrätt........................

1946
Antal ären-den väckta genom	Ut- låtandenas
mo- tion	prop	antal	sid- antal
i	1	2	15
u	16	26	278
i	—	1	3
2	1	3	18
1	3	4	27
—	2	2	41
—	1	1	14
1	2	3	36
—	1	1	18
3	_	2	22
—	2	2	59
2	—	2	10
1	2	3	16
—	2	2	14
1	3	4	49
3	13	16	161
2	2	4	61
—	2	2	23
—	2	2	11
—	4	4	30 1
1	1	2	19
—	2	2	17
	5	å	91
—	1	1	3
—	1	1	36
—	1	1	37
—	2	2	15
1	5	7	103
1	3	5	89
—	1	1	11
—	1	1	3
1	3	4	44
—	2	2	29
_	1	1	7
1	—	1	8
—	—	—	—

Lagutskottens memorial nr 1; bilaga,

1947	1948		1949		jj Summa 1946—	-1949
Antal ären-den väckta genom	Ut- låtandenas	,Antal ären-jden väckta genom	Ut- låtandenas	lAntal ären den väckta j genom	Ut- låtandenas	Antal ären jden väckta genom	;\| ut- \| låtandenas
mo- tion	prop	anta	sid- arita	mo- i tion	\| Prop	anta	sid-an ta	mo- tion	prop	anta	sid- antal	j mo-j tion	t prop	anta	! sid-\| antal
4	1	5	48		1	1	17	4	i	4	109	\| 9	4	12	189
10	14	24	387	11	lo	25	226	5	5	10	171	37	50	85	1062
—	—	—	—	—	1	1	2	2	—	2	14	3	1	4	19
j —	1	1	91	2	2	3	30	—	—	—	—	4	4	7	139
—	2	2	9	1	—	1	6	1	—	i	1	3	5	8	43
4	1	5	! 52	—	3	3	35	1	1	2	24	5	7	12	152
2	1	3	1 20	—	—	—		—	1	1	100	2	3	5	134
1	—	1	5	—	1	1	22	—	—	—	—	2	3	5	63
1 ~	—	—	—	1	—	1	10	—	—	—	—	1	—	1	10
'' —	—	—	—	—	2	2	11	—	—	—			3	3	29
! ~	1	1	6	—	—	—	—	—	1	1	5	1 -	2	2	11
i	2	3	17	5	—	5	15	—	—	—	—	9	2	10	54
—	2	2	28	—	2	2	72	—	1	1	16		7	7	175
2	—	2	7	1	1	2	5	1	—	1	1	6	1	7	23
—	4	4	152	1	3	4	18	—	1	1	10	2	10	12	196
i —											—		2	2	14
i 2		2	32	—	1	1	22	1	—	1	3	4	4	8	106 \|
2	5	7	60	2	O	8	267	3	3	6	61	10	26	37	349
; —	1	1	15									2	3	5	76
\| —	1	1	16	i	3	5	76	1	1	2	30	2	7	10	145
i	2	O	14	i	2	3	191	—	—	—	__	2	4	6	205 1
i	1	2	15	_		—	—	I	2	2	15	1	2 7	2 8	11 60
		—		_	-	—	-	2	—	2	16	3	1	4	35
											i		2	2	17
	1	1	3	—	—	—	—	—	—	—	_ I	—	1	1	3
; 3	4	7	48	2	4	6	187	5	3	5	120:	10	16	23	446
2	1	o O	18 1	—	2	2	126	—	1	1	21 !	2	5	7	168
i	1	2	25	1	1	2	46 1	3	1	2 1	47 !	5	4	7	154
—	—	—		1	—	1	11 1	—	—	—	— I	i	1	2	48
	•>	2	5 \|	—	1	1	4 !	2	1	2 \|	52:	2	6	7 I	76
i	9	10	30	6	4 j	9	89 \|	1	3	5	53	9	21	31	295
i	6	7	36 ;	4	2 j	6	34 j	1 j	1	2	21	7	12	20	180
: —	—	—	—		1	1	44	- i	2	3 !	32	—	3	4	76
—	1	1	4		— j	—	—	— :	—	—	—	—	1	1	4
j —	1	1	8	2		1	9	—;	—	—	—	2	1 1 3	2 1 3	17 11 7
—	1	1	O rJ	—	1	1	2	—	—	- 1	—	—
i	1	2	15	1	2	3	10	6 :	7	11	155	9	13	20	224
-1	1	i	8	—	2	2	7	2	3	5	64		8	10	108
—	1								1	i	9	—	1	1	9
									3	3	41	—	4	4	48
__ 1	— 1	—	—	—	—	—	—	3	—	1	23	4	—	2	31
i	....	11	7 ''I	1	—	1	O ''	1	—!	1	18	3	—	3	28

2 Biluuxg till riksdagens protokoll 1950. 9 sand. 4 and. Nr I.

Lagutskottens memorial nr 1; bilaga.

		1946
	Antal ären-j den väckta] genom	Ut-låtandenas ]
	mo- tion	prop.	antal	sid- j antal ]
Kyrkorätt:...........................	o	4	9	45
Kyrkolagen med tillhörande förf., t.ex. domkapitelslagen, lagstiftning om kyrkofonden och kyrkliga lönefrågor (präster och kyrkomusiker)	5	4	9	45
Kalenderfrågor........................	_ 1	—	—	—
Förvaltningsrätt:.........................	4	3	7	71
Förvaltningsförfarandet i allmänhet..............	—	1	1	12
Ordningsstadgan för rikets städer samt frågor om församlingsfrihet	1	—	1	6
Polislagstiftning........................	1	1	2	17
Brandväsende.........................	1	—	1	15 1
Vapen och explosiva varor..................	—	-_	—	—
Trafikförfattningar......................	1	1	2	21
Näringsrätt:............................	—	5	0	38
Näringsfrihetsförordn., författn. ang. lotteri, preventivmedelshandel, pantlåneri och skrothandel m. m................	_	1	1	2
Kvalitets- och kartellkontroll (konkurrensbegränsning, krigsmateriel-
kontroll)..........................	—	1	1	24 j
Annan kontrollagstiftning (clearing och tyskmedellagstiftn.)....		2	2	9
Priskontroll..........................	—	i	1	3 i
Försvarslagstiftning:.......................	1	6	7	36
Rekvisitions- och förfogandelagstiftning (uttagningsförordning) samt ransoneringsförfattningar (elkraftransonering)......... Författningar ang. värnplikt, tjänsteplikt, civilförsvar, ekonomisk	1	4	5	21 i
försvarsberedskap......................	—	2	2	15 I
Jordbrukslagsliftning:.......................	4		6	37 !
Djurskyddsförfattningar.................... Lagstiftning ang. köttbesiktning, galtbesiktning, häst- och kreaturs-		1	1	2 1
handeln..........................	2	1	3	13
Veterinärförfattningar.....................	2	1	2	22
Växtskydd..........................	—	—	—
Utlänningslagstiftning......................	1	1	1	11
Arbetsrätt:...........................	4	2	5	53
Arbetsavtal, arbetsdomstolen, arbetsförmedling, förhandlingsrätt .	, 1	—	i	3
Yrkesfarelagstiftning (yrkessjukdomar, arbetarskydd m. m.) ....	—	i	i	3
Välfärdsanordningar för sjömän................	! —	—	—	—
Arbetstidslagstiftning.....................	2	—	i	6
Semesterlagstiftning......................	1	i	2	41
Socialrätt: ............................	6	13	18	355
Folkpensionering och andra pensionsfrågor...........	1	2	3	29
Barnbidragsförfattningar.................... Socialförsäkring (olycksfalls-, sjuk-, arbetslöshets-, krigsrisk- m. fl.	1	1	1	8
försäkringar)........................	i 2	5	7	69
Militärersättningsförordning..................	—	1	1	35
Familjebidragsförordning....................	—	1	1	38
Mödrahjälp, moderskapspenning in. m..............	i	—		1 —
Barnavård, fattigvård och annan socialvård...........		1	1	1 13
Alkoholistlagstiftning.....................	1 1	—	1	16
Sjukvårdslagstiftning (könssjuka, sinnessjuka, sinnesslöa).....	1	1	2	; 24
Sjukhuslagstiftn. (äv.författn. rörande läkare, sjukskötersk., barnmorsk.)	\| —	1	1	1 23

Lagutskottens memorial nr 1; bilaga.

1947	1948	1949	Summa 1946 —	1949
Antal ären-den väckta genom	Ut- låtandenas	Antal ären-den väckta genom	Ut- låtandenas	Antal ären-den väckta genom	Ut- låtandenas	Antal ären-den väckta genom	Ut- låtandenas
mo- tion	prop.	antal	sid- antal	mo- tion	prop.	antal	sid- antal	mo- tion	prop.	antal	sid- antal	mo- tion	prop.	antal	sid- antal
—	7	7	48	i	4	5	35	1	4	6	156	7	19	27	281
_	7	7	GO	—	4	4	31	1	4	6	156	6	19	26	280
_		—	—	i	—	1	4	—	—	—	—	1	—	1	4
6	—	6	48	9	3	12	79	1	3	4	ST	20	9	29	285
1	—	1	11	1	1	2	16	—	—	—	—	2	2	4	39
1	—	1	3	1	—	1	4	—	—	—	—	3	—	3	13
—	—	—	—	1	1	2	13	—	i	1	til	2	3	5	32
2	—	2	24	3	—	O	22	1	—	1	13	7	—	7	74
1	—	1	6	—	—	—		—	2	2	72	1	2	3	78
1	—	1	4	3	1	4	24	—	—	—	—	5	2	7	49
4	6	9	81	—	4	4	21	1	8	9	89	5	23	27	229
2	1	3	13	—	1	1	2	—	4	4	63	2	7	9	80
1	—	1	8	_	_	_	_	1	1	2	17	2	2	4	49
—	4	4	17	—	2	2	5	—	2	2	0	! —	10	10	36
1	1	1	43	—	1	1	14	—	1	i	4	i	4	4	64
1	5	6	40	—	5	5	65	—	3	3	Öl	2	19	21	192
1	2	3	9	—	2	2	7	—	2	2	24	2	10	12	61
! —	3	3	31	—	3	3	58	—	i	1	27	—	9	9	131
i	2	3	34	2	3	5	21	3		3	21	10	8	17	113
													1	1	2
i	—	1	5	—	1	1	7	i	-	1	6	4	2	6	31
—	2	2	29	1	2	3	9	2	—	2	15	5	5	9	75
—	—	—	—	1	—	1	5	_		—	_	1	—	i	5
i	1	1	16	—	—	—	-		—	—	—	2	2	2	27
i	6	10	116	12	9	IT	215	o	3	5	59	22	20	37	413
1 —	2	2	39	2	1	2	8		—	—		3	O O	5	50
—	2	2	14	t)	4	6	84	1	3	4	26	3	10	13	127
—	—	—	—	—	1	1	21				—	—	1	1	21
i	2	3	45	—	3	O	66	1		1	33	4	5	8	150
o	—	3	18	8	—	5	36	—	—	—	_	12	1	10	95
10	14	24	266	11	12	23	156	10	10	19	191	37	49	84	868
5	3	8	87	4	2	6	40	6	1	4	34	16	8	21	190
—	2	2	81	3	—	3	18	i	—	1	5	&	3	7	112
—	4	4	21	—	5	5	46	2	4	6	46	4	18	22	182
1	—	1	3	—	3	3	10	—	—	—	—	i	4	5	48
—	1	1	13										2	2	51
										2	ii		2	2	11
—	3	3	18	i	i	2	11	—	1	1	2	i	6	7	44
1	—	1	5									2	_	2	21
2		2	23	—	i	1	7	-	1	3	69	3	3	8	123
1	1	2	15	3	—	3	24	1	1		24	5	3	8	86