Lag-Utskottets Memorial N:o 43

Memorial 1878:LU43

Lag-Utskottets Memorial N:o 43.

N:o 43.

Ank. till Riksd. Kansli den 15 Maj 1878, kl. 11 f. m.

Lag-Utskottets Memorial, med anledning af Kamrarnes skiljaktiga
beslut beträffande Utskottets Utlåtande N:o 38, i anledning
af återremiss af Utlåtandet N:o ''21, öfver Kongl.
Maj:ts nådiga proposition angående förändrade bestämmelser
rörande klockarnes aflöning.

I nämnda utlåtande hade Lag-Utskottet hemstält,
att Riksdagen, med förklaring, att Kongl. Maj:ts nådiga proposition
i ämnet icke kunde i oförändradt skick bifallas, måtte för sin del
godkänna följande bestämmelser angående klockarnes aflöning:

att hvarje församling skall, inom tre år från det författning i ämnet
varder utfärdad, å kyrkostämma verkställa reglering af klockarens löneförmåner
med iakttagande af här nedan meddelade föreskrifter;

att, der klockaretjenst är med organistbefattning förenad, reglering
af båda lönerna skall samtidigt ske;

att lönen bör bestämmas i skäligt förhållande till omfattningen af
klockarens tjenstegöromål samt beräknas så, att alla offer och avgifter
för särskilda förrättningar upphöra;

att klockaren bibehålies vid rätt till boställe eller annan jord, som
blifvit honom på lön anslagen, dock att afkastningen af boställsjorden må
i lönen inberäknas, så vidt hinder ej möter af särskildt meddelade föreskrifter
;

att hvad utöfver nämnda afkastning erfordras till klockarens aflönande
skall af församlingen utgöras i penningar;

Bih. till Riksd. Prat. 1878. 7 Sami, 27 Höft.

1

2

Lag-Utskottets Memorial N:o 43.

att klockarelön skall utgöras efter den för rösträtt å kyrkostämma
stadgade grund, med rättighet för församlingen att låta någon mindre
del af lönen utgå med viss afgift, ej öfverstigande t jugu öre för man och
tio öre för qvinna, af hvarje person, som erlägger mantalspenningar;

att klockaren eller kyrkoherden eller den, som under ledighet bestrider
klockaretjensten eller förvaltar kyrkoherdeembetet i församlingen,
må, derest församlingen bestämt klockarelönen till lägre belopp, än det,
hvartill den dittills lagligen uppgått, öfver beslutet anföra besvär i den
ordning, som för klagan öfver kyrkostämmas beslut i allmänhet är föreskrifven; att

löneregleringens tillämpning inträder vid det ombyte af klockare,
som eger rum näst efter det beslutet om löneregleringen vunnit
laga kraft eller deröfver anförda besvär blifvit slutligen afgärda, derest
ej”den, som vid nämnda tid innehar klockaretjensten, medgifver, att regleringen
må vinna tillämpning redan under hans tjenstetid;

att i afseende på uppbörd och utbetalande till löntagaren af församlingens
utgifter till klockaren skall gälla hvad i nämnda hänseenden är
stadgadt angående presterskapets löneinkomster; samt

att i församling, der lönereglering i öfverensstämmelse med dessa
grunder blifvit verkstad och begynt tillämpas, hittills gällande föreskrifter
angående klockarelönens utgörande skola upphöra att lända till efteil-ättelse,
samt församlingen ega att, derest enligt nämnda föreskrifter
klockaren uppburit helgonskyld, använda denna till kyrkotjenstens uppehållande
och folkundervisningens behof.

Enligt till Utskottet ankomna protokollsutdrag har Första Kammaren,
som, beträffande andra, tredje, fjerde, åttonde, nionde och tionde
punkterna af denna Utskottets hemställan, då Kammaren vid ärendets
förra behandling i afseende å dessa punkter fattat beslut i fullkomlig
öfverensstämmelse med Utskottets förslag, ansett samma punkter icke
erfordra någon annan åtgärd än att läggas till handlingarne, hvad angår
öfriga delar af Utskottets hemställan, med bifall till ingressen, första och
femte punkterna, gifvit sjette punkten följande förändrade lydelse:

»att klockarelön på landet skall till utgörande fördelas med halfva
beloppet på fast egendom efter dess fyrktal och med återstoden på församlingens
samtlige medlemmar efter den för rösträtt å kyrkostämma
stadgade grund»,

samt af slagit sjunde punkten; hvaremot Andra Kammaren, med afslag
å samma sjunde punkt, i öfrigt godkänt Utskottets utlåtande.

Lag-Utskottets Memorial N:o 43.

3

Du sålunda mellan Kamrarne yppade väsentligen skiljaktiga åsigter
i frågan har Utskottet ansett icke kunna sarnmanjerukas, hvarföre Utskottet
hemställer,

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anmäla,
det Kong]. Maj:ts nådiga proposition angående förändrade
bestämmelser rörande klockarnes aflöning icke
kunnat af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 15 Maj 1878.

På Utskottets vägnar:

H. G. v. GEGE [{FELT.

Reservation:

af Herr Magnus Jonsson, som för sin del ansåg, att Utskottet bort
för Riksdagen framlägga förslag till sammanjemkning af Kamrarnes skiljaktiga
beslut i frågan.