Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1 c

Memorial 1937:Ku1c

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1 c.

1

Nr 1 c.

Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1937 kl. 11 f. m.

Konstitutionsutskottets memorial med uppgift å vissa vilande förslag
till ändringar i grundlagarna.

I sitt memorial nr 1 den 28 januari 1937 till innevarande riksdag anmälde
konstitutionsutskottet de under sistförflutna fyraårsperiod jämlikt § 64 riksdagsordningen
såsom vilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar,
vilka utskottet funnit icke stå i sådant samband med övriga vilande
grundlagsförslag eller med lagstiftningsfrågor, direkt sammanhängande med
vilande grundlagsförslag, att hinder förelåg för omedelbart upptagande av dem
till slutligt avgörande; i sitt memorial nr 1 a den 9 mars 1937 anmälde utskottet,
sedan utskottet inhämtat, att första lagutskottet beslutat utlåtande i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 2, till riksdagen med förslag till
lag med vissa bestämmelser om rättegång i tryckfrihetsmål, ett vid 1936 års
lagtima riksdag såsom vilande antaget förslag till ändrad lydelse av §§ 1, 4
och 5 tryckfrihetsförordningen; och i sitt memorial nr 1 b den 20 april 1937
anmälde utskottet, sedan utskottet beslutat utlåtande till riksdagen i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 182 till riksdagen med förslag till lag
angående ändring i vissa delar av lagen om val till riksdagen och nr 183
med förslag till lag angående ändrad lydelse av 5 och 6 §§ samt 8 § 1 mom.
lagen örn landsting m. m., vid 1936 års lagtima riksdag såsom vilande antagna
förslag till ändrad lydelse av §§ 6 och 19 riksdagsordningen samt §
6 mom. 10 samma grundlag.

Sedan nyssnämnda förslag till ändrad lydelse av §§ 6 och 19 riksdagsordningen
numera slutligen godkänts, får utskottet härmed för riksdagen
anmäla följande vid 1936 års lagtima riksdag såsom vilande antagna förslag
till ändrad lydelse av § 6 moni 10 och §§ 16 och 26 riksdagsordningen samt
§ 1 4:o och § 2 4:o elfte stycket tryckfrihetsförordningen ävensom förslag till
ändrad lydelse av § 6 mom. 10 och § 26 riksdagsordningen.

Förslag

till ändringar i grundlagarna, hänskjutna till grundlagsenlig behandling

vid nu pågående riksdag:

1) a) angående ändrad lydelse av
«) § 6 mom. 10 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ 6. § 6.

10. Till elektor må endast den ut- 10. Till elektor må endast den utBihang
till riksdagens protokoll 1937. 5 sami. 2 avd. Nr 1 c.

1

2

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1 c.

(Nuvarande lydelse.)

ses, som själv vid elektorsvalet äger
rösträtt.

Elektor kan ej vara:

den, som står under förmynderskap
eller som är i konkurstillstånd;

den, som är förklarad ovärdig att
i rikets tjänst vidare nyttjas eller eljest
på grund av honom ådömd
straffpåföljd icke må utöva allmän
befattning eller genom utslag, vilket
ännu icke vunnit laga kraft, år dömd
till straffpåföljd, varom sist förmåns,
eller den, som är ställd under framtiden
för brott, vilket kan medföra
sådan påföljd;

den, som är förklarad ovårdig att
inför råtta föra andras talan.

För valbarhet till suppleant erfordras
samma egenskaper som för valbarhet
till elektor.

(Föreslagen lydelse.)

ses, som själv vid elektorsvalet äger
rösträtt. Elektor kan den ej vara som
står under förmynderskap eller som
är i konkurstillstånd. För valbarhet
till suppleant erfordras samma egenskaper
som för valbarhet till elektor.

Vad i allmän eller särskild lag
stadgas därom att i vissa fall den
som dömes till straff skall dömas förlustig
allmän befattning eller vara
obehörig att inträda i sådan befattning
skall även äga tillämpning å befattning
såsom elektor eller suppleant
för elektor.

/?) §§ 16 och 26 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.)

§ 16.

Valrätt tillkommer — — — års
ålder.

Valrätt må dock ej utövas av:

a) den, som står under förmynderskap
eller

som är i konkurstillstånd;

b) den, som är av allmänna fattigvården
omhändertagen för varaktig
försörjning;

c) den, som år från valrätten utesluten
på grund av ddömd straffpåföljd.

Till efterrättelse---valet in träffar.

§ 26.

Riksdagsmannabefattning kan —
— —- medborgare utövas,

(Föreslagen lydelse.)

§ 16.

Valrätt tillkommer — — — års
ålder.

Valrätt må dock ej utövas av:

a) den som står under förmynderskap
eller

som är i konkurstillstånd;

b) den som är av allmänna fattigvården
omhändertagen för varaktig
försörjning.

Till efterrättelse---valet in träffar.

§ 26.

Riksdagsmannabefattning kan —
—- medborgare utövas.

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1 c.

3

(Nuvarande lydelse.)

Ej må såsom riksdagsman godkännas: a)

den som står under förmynderskap; b)

den som är i konkurstillstånd;

c) den som är förklarad ovärdig
att i rikets tjänst vidare nyttjas eller
eljest på grund av honom ddömd
straffpåföljd icke md utöva allmän
befattning eller genom utslag, vilket
ännu icke vunnit laga kraft, är dömd
till straffpåföljd, varom sist förmäles,
eller den som är ställd under
framtiden för brott, vilket kan medföra
sådan påföljd;

d) den som är förklarad ovärdig
att inför rätta föra andras talan;

e) den som blivit förvunnen att
hava vid riksdagsmannaval med penningar
eller gåvor sökt värva röster,
eller mot vedergällning avgivit sin
röst, eller genom våld eller hot stört
valfriheten.

(Föreslagen lydelse.)

Ej må såsom riksdagsman godkännas: a)

den som står under förmynderskap; b)

den som är i konkurstillstånd;

c) den som blivit förvunnen att
hava vid riksdagsmannaval med penningar
eller gåvor sökt värva röster,
eller mot vedergällning avgivit sin
röst, eller genom våld eller hot stört
valfriheten

Vad i allmän eller särskild lag
stadgas därom att i vissa fall den
som dömes till straff skall dömas
förlustig allmän befattning eller vara
obehörig att inträda i sådan befattning
skall även äga tillämpning
å riksdagsmannabefattning.

b) angående ändrad lydelse av
a) § 1 4:o tryckfrihetsförordningen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ 1.

§ 1.

4:o. Utgivare av dagblad eller periodiska
skrifter anmäle sig, jämte
titeln och tryckningsorten, hos chefen
för justitiedepartementet, med
vilken i denna lag förstås chefen
för det departement, vartill justitieärendena
höra. Denne äger att, såvida
sökanden ej blivit förklarad
ovårdig föra andras talan, meddela
bevis, att intet hinder emot skriftens
utgivande förekommer.

4:o. Utgivare av dagblad eller periodiska
skrifter anmäle sig, jämte
titeln och tryckningsorten, hos chefen
för justitiedepartementet, med
vilken i denna lag förstås chefen
för det departement, vartill justitieärendena
höra. Denne äger meddela
bevis, att intet hinder emot skriftens
utgivande förekommer.

4

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1 c.

fl § 2 4:o elfte stycket tryckfrihetsförordningen.

(Nuvarande lydelse.)

§ 2.

(Föreslagen lydelse.)

§ 2.

4:o.--------—

Att ingen må tillåtas att, i andra
fall än allmänna lagen och gällande
författningar utstaka, meddela eller
till tryck utlämna utdrag av kyrkoböcker
eller av andra själavården
och kyrkodisciplinen rörande handlingar,
i vad de innehålla upplysning,
huruvida enskild person ådragit sig
straffpåföljd, vilken utestänger från
behörighet och rättigheter, som omförmälas
i 2 kap. 19 § strafflagen, eller
örn enskild persons leverne och
seder i övrigt, såvitt de lända honom
till skada eller förklenande. Den
häremot bryter, bote trettiotre riksdaler
sexton skillingar.

4:o. —- —- —-----—

Att ingen må tillåtas att, i andra
fall än allmänna lagen och gällande
författningar utstaka, meddela eller
till tryck utlämna utdrag av kyrkoböcker
eller av andra själavården
och kyrkodisciplinen rörande handlingar,
i avseende på enskilda personers
leverne och seder, såvitt de
lända dem till skada eller förklenande.
Den häremot bryter, bote trettiotre
riksdaler sexton skillingar.

Hänvisning: Kungl. Maj:ts proposition nr 191 till 1936 års riksdag.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 40 år 1936.

Första kammarens protokoll den 6 juni 1936.

Andra kammarens protokoll den 6 juni 1936.

Anmärkning: Det under den förevarande punkten 1) a) upptagna av Kungl.
Maj:t framlagda grundlagsändringsförslaget har av riksdagen i oförändrad
form antagits såsom vilande.

Propositionen nr 191 till 1936 års riksdag var en konsekvens av i
propositionen nr 190 till samma riksdag framlagt och av riksdagen
antaget förslag till ändringar i strafflagen m. fl. lagar, innebärande
hl. a. avskaffande av påföljden enligt 2 kap. 19 § strafflagen samt
påföljderna ovärdighet att i rikets tjänst vidare nyttjas och ovärdighet
att föra andras talan inför rätta.

Sedan det vid 1936 års riksdag såsom vilande antagna förslaget till
ändrad lydelse av §§ 6 och 19 riksdagsordningen numera slutligen
godkänts, varigenom bl. a. elektorsinstitutionen avskaffats, lärer det
under förevarande punkt 1 a) a) upptagna förslaget till ändrad lydelse
av § 6 mom. 10 riksdagsordningen böra anses hava förfallit.

Sedan vidare det vid 1936 års riksdag såsom vilande antagna förslaget
till ändrad lydelse av §§ 1, 4 och 5 tryckfrihetsförordningen numera
likaledes slutligen godkänts, lärer det under förevarande punkten
1) b) a) upptagna förslaget till ändrad lydelse av § 1 mom. 4 tryckfrihetsförordningen
— vilket förslag av konstitutionsutskottet fram
lades för 1936 års riksdag till antagande såsom vilande endast därför,
att det då icke kunde avgöras, om det förra förslaget skulle komma att
slutligt genomföras — böra anses hava förfallit.

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1 c.

5

2) angående ändrad lydelse av § 6
(Nuvarande lydelse.)

§ 6.

10. Till elektor — — — äger rösträtt.

Elektor kan ej vara:

den, som står under förmynderskap
eller som är i konkurstillstånd;

den, som är förklarad ovärdig att i
rikets tjänst vidare nyttjas eller eljest
på grund av honom ådömd straffpåföljd
icke må utöva allmän befattning
eller genom utslag, vilket ännu icke
vunnit laga kraft, är dömd till straffpåföljd,
varom sist förmäles, eller den,
som är ställd under framtiden för
brott, vilket kan medföra sådan påföljd; den,

som är förklarad ovärdig att
inför rätta föra andras talan.

För valbarhet---till elektor.

§ 26.

Riksdagsmannabefattning kan —
--medborgare utövas.

Ej må såsom riksdagsman godkännas: a)

den som står under förmynderskap; b)

den som är i konkurstillstånd;

c) den som är förklarad ovärdig
att i rikets tjänst vidare nyttjas eller
eljest på grund av honom ådömd
straffpåföljd icke må utöva allmän befattning
eller genom utslag, vilket ännu
icke vunnit laga kraft, är dömd
till straffpåföljd, varom sist förmäles,
eller den som är ställd under framtiden
för brott, vilket kan medföra sådan
påföljd;

d) den som är förklarad ovärdig
att inför rätta föra andras talan;

Bihang till riksdagens protokoll 1937 5 st

mom. 10 och § 26 riksdagsordningen
(Föreslagen lydelse.)

§ 6.

10. Till elektor--— äger röst rätt.

Elektor kan ej vara:
den som står under förmynderskap
eller som är i konkurstillstånd;

den som är förklarad ovärdig att i
rikets tjänst vidare nyttjas eller eljest
på grund av honom ådömd straffpåföljd
icke må utöva allmän befattning
eller genom utslag, vilket ännu icke
vunnit laga kraft, är dömd till straffpåföljd,
varom sist förmäles;

den som är förklarad ovärdig att
inför rätta föra andras talan.

För valbarhet---till elektor.

§ 26.

Riksdagsmannabefattning kan —
— — medborgare utövas.

Ej må såsom riksdagsman godkännas: a)

den som står under förmynderskap;
,

b) den som är i konkurstillstånd;

c) den som är förklarad ovärdig att
i rikets tjänst vidare nyttjas eller eljest
på grund av honom ådömd straffpåföljd
icke må utöva allmän befattning
eller genom utslag, vilket ännu
icke vunnit laga kraft, är dömd till
straffpåföljd, varom sist förmäles;

d) den som är förklarad ovärdig
att inför rätta föl a andras talan;
nl. 2 avd. Nr 1 c.

2

6

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1 c.

(Nuvarande lydelse.)

e) den som blivit förvunnen att hava
vid riksdagsmannaval med penningar
eller gåvor sökt värva röster, eller
emot vedergällning avgivit sin röst, eller
genom våld eller hot stört valfriheten.

(Föreslagen lydelse.)

e) den som blivit förvunnen att hava
vid riksdagsmannaval med penningar
eller gåvor sökt värva röster, eller
emot vedergällning avgivit sin röst,
eller genom våld eller hot stört valfriheten.

Hänvisning: Kungl. Maj:ts proposition nr 6 till 1934 års riksdag.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 år 1934.

Första kammarens protokoll den 21 februari 1934.

Andra kammarens protokoll den 21 februari 1934.

Anmärkning: Det av Kungl. Majit framlagda grundlagsändringsförslaget har
av riksdagen i oförändrad form antagits såsom vilande.

Propositionen nr 6 till 1934 års riksdag var en konsekvens av i propositionen
nr 5 till samma riksdag framlagt och av riksdagen antaget
förslag till lag örn upphävande av 17 kap. 32 § första punkten rättegångsbalken,
innebärande bl. a. borttagande av möjligheten att under
vissa omständigheter ställa brottmål på framtiden.

Antager riksdagen det under punkten 1) a) P) upptagna förslaget
till ändrad lydelse av §§ 16 och 26 riksdagsordningen, lärer, sedan
det vid 1936 års riksdag såsom vilande antagna förslaget till ändrad
lydelse av §§ 6 och 19 riksdagsordningen numera slutligen godkänts,
det under förevarande punkt 2) upptagna förslaget till ändrad lydelse
av § 6 mom. 10 och § 26 riksdagsordningen böra anses hava förfallit.

Stockholm den 5 maj 1937.

På konstitutionsutskottets vägnar:
C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson,
Stendahl, Bargman, Källman, Karl Bodin, Anders Andersson, Härdin,
Fast, Vougt, Andersson i Malmö, Andersson i Ovanmyra, Nordström i Torsby,
Fält, Arnemark, och Johansson i Tväråselet

Slockholm 1937. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

372164

Tillbaka till dokumentetTill toppen