Konstitutionsutskottets Memorial N:o 4.
1
N:o 4.
Ant. till Riksd. kansli den 12 mars 1889, kl. 12 midd.
Konstitutionsutskottets memorial, angående fullbordad granskning
af de i statsrådet förda protokoll.
Till konstitutionsutskottet hafva, på derom hos vederbörande gjord
framställning, blifvit till utskottet öfverlemnade de sedan sistlidne riksdags
början och intill början af den innevarande i statsrådet förda protokoll,
nemligen öfver:
Justitiedepartementsärenden från och med den 27 januari 1888 till
och med den 12 januari 1889;
Justitieärenden från och med den 3 februari 1888 till och med den
31 december samma år;
Utrikesdepartementsärenden från och med den 27 januari 1888 till
och med den 12 januari 1889;
Landtförsvarsdepartementsärenden från och med den 27 januari 1888
till och med den 12 januari 1889;
Sjöförsvarsdeparternentsärenden från och med den 27 januari 1888
till och med den 12 januari 1889;
Civildepartementsärenden från och med den 18 januari 1888 till och
med den 12 januari 1889;
g Finansdepartementsärenden från och med den 27 januari 1888 till
och med den 14 januari 1889; samt
Ecklesiastikdepartementsärenden från och med den 27 januari T888
till och med den 12 januari 1889.
Med anledning af derom framstäld begäran har till utskottet öfverlemnats
en emellan utrikesdepartementet och Kongl. Maj:ts beskickning
Bih. till Bikul. Prof. 1889. 3 Sami. 3 Raft. '' 1
2
Konstitutionsutskottets Memorial Ko 4.
i Madrid förd skriftvexling angående underhandlingar med spanska
regeringen i syfte att från spansk sida erhålla förklaring, att tackjern
icke inbegrepes under den i tariffen B till den emellan de Förenade
Rikena och Spanien gällande handelstraktaten förekommande rubrik
»andra metaller, oarbetade».
Derjemte har, enligt Kongl. Maj:ts vid ministeriel föredragning
den 31'' sistlidne december fattade beslut, konstitutionsutskottet fått
emottaga samtliga ministeriella protokoll rörande de förhandlingar med
Spanien, som föranledts af den nya spritbeskattningen i nämnda land,
nemligen för den 12, 20 och 29 juni, 29 augusti, 3, 15 och 28 november
samt 31 december 1888.
Vidare har från Första Kammaren till utskottet remitterats ett af
herr L. O. Smith hos kammaren afgifvet yttrande, innefattande anmärkningsanledning
mot hans excellens herr ministern för utrikes ärendena
för behandlingen af frågan angående nyssnämnda spritbeskattning,
hvarjemte till utskottet öfverlemnats åtskilliga af herr Smith till Första
Kammaren ingifna, denna fråga rörande handlingar.
Vid den granskning af omförmälda protokoll och handlingar, som,
i öfverensstämmelse med grundlagens föreskrift, blifvit företagen och
nu fullbordad, har utskottet hvarken funnit skäl att emot någon statsrådets
ledamot tillämpa § 106 regeringsformen eller ansett- anledning
förekomma att framställa någon anmärkning på grund af § 107 åt
samma grundlag;
hvilket utskottet får för Riksdagen tillkännagifva.
Stockholm den 11 mars 1889.
På utskottets vägnar:
O.''BERGRIS.
Reservation: %
af herrar Norén, Larsson, Ivar Månsson, Nilsson, Pehrsson och
Svensson i Bossgården:
»Af statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 5 sistlidne
oktober inhemtas, att Kongl. Maj:t, efter föredragning af chefen för
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 4.
3
finansdepartementet och på tillstyrkan af statsrådets öfrige närvarande
ledamöter, beslutat, dels att såsom vilkor för erhållande af fullständigt
afgångsbetyg från vare sig någon af statens skogsskolor eller skogsinstitut
skulle för de lärlingar och elever, som hädanefter vid läroverken
inskrefvos, fordras att hafva med nöjaktig skicklighet genomgått
de militära öfningar, som i en af chefen för landtförsvarsdepartementet
utarbetad promemoria (se bilagan) för hvartdera slaget af
läroverk upptagas, dels ock att Kongl. Domänstyrelsen skulle erhålla
nådig befallning att med ledning af de i öfrigt i promemorian föreslagna
bestämmelser afgifva underdånigt förslag till de förändringar i
gällande stadgar för de allmänna skogsläroverken af den 13 april 1886,
som af den stadgade öfningsskyldigheten måtte påkallas.
De militära öfningar, som sålunda erfordras, skola, enligt åberopade
promemoria, genomgås tillsammans med vissa af arméns indelta
och värfvade trupper samt pågå, för lärjunge vid lägre skogsskola,
under 75 dagar och, för elev vid skogsinstitutet, dessutom under
105 dagar; hvarförutom sistnämnde elev skall vissa timmar hvarje
vecka under vintermånaderna genomgå en fortsatt praktisk och teoretisk
kurs. Vid de pröfningar, som derefter, jemlikt samma promemoria,
skola anställas på vissa tider, tilldelas lärjungarne och eleverna ett af
vitsorden »nöjaktig» eller »otillräcklig» skicklighet. Lärjunge eller elev,
hvars skicklighet i militära öfningar ej blifvit såsom »nöjaktig» vitsordad,
men hvars kurs vid skogsläroverket afslutats med godkändt betyg, må,
för att bekomma fullständigt afgångsbetyg, på egen ansökan och bekostnad,
under fortsatt tjenstgöring söka förvärfva sig tillräcklig militärisk
skicklighet.
Såsom motiv till förslaget om i fråga varande militära öfningar
anförde chefen för finansdepartementet vid ärendets föredragning inför
Konungen, bland annat, följande:
Då de unge män, som utbildades till skogsbetjente och skogstjenstemän
i åtskilliga afseenden borde förvärfva sig egenskaper, som
hade mycket gemensamt med krigarens, såsom vana att föra befäl, disciplin,
fysisk uthållighet, skicklighet att använda skjutvapen, örtkännedom
o. s. v., borde staten, i den mån sådant utan menlig inverkan på
de blifvande skogstjenstemännens utbildning för sitt egentliga lefnadskall
eller utan olägenhet för skogsadministrationen kunde ske, tillgodogöra
sig de omförmälda egenskaperna, genom att åt skogspersonalen
gifva en sådan utbildning, att den vid härens ställande på fältfot kunde
användas som reservbefäl och reservunderbefäl vid hären och framför
allt vid landstormen. För att sådant till fromma för försvarsväsendet
4
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 4.
skulle kunna ske, fordrades emellertid, att skogspersonalen under sin
utbildningstid finge genomgå vissa rent militära öfningar. Det syntes
så mycket mindre obilligt, att staten af lärlingarne och eleverna vid
skogsläroverken utkräfde en sådan skyldighet, som staten genom den
kostnadsfria undervisningen för deras egentliga lefnadskall beredde dem
väsentliga förmåner och den militära utbildning, som skulle komma
dem till del, äfven om den kräfde något längre tid än den, som enligt
värnpligtslagen skulle bibringas hvarje svensk krigsduglig man, i allt
fall, på det sätt ej mindre skogsläroverkens föreståndare än äfven
Kongl. Domänstyrelsen vitsordat, komme att öka elevernas duglighet
för sitt fack.
Genom värnpligtslagen af den 5 juni 1885 hafva Konung och
Riksdag bestämt, i hvilken ordning och omfattning värnpligt skall utgöras
af svenske män. Vid hvarje förekommande ändring af dessa
bestämmelser, vare sig den afser alla eller vissa klasser af rnedborgarne,
synes oss, att äfven Konung och Riksdag sammanstämmande
derom böra fatta beslut. Nu har emellertid af Konungen ensamt stadgats,
att för erhållande af ökadt antal reservbefäl och reservunderbefäl
åt armén, att användas hufvudsakligen vid härens ställande på fältfot,
skogspersonalen skall under sin utbildningstid genomgå vissa, ej oväsentliga
militära öfningar vid regementena utöfver de värnpligtige i
allmänhet åliggande öfningar. Det säges visserligen, att detta kan ske
utan menlig inverkan på skogstjenstemännens utbildning för sitt egentliga
lefnadskall eller utan olägenhet för skogsadministrationen, ja,
skulle till och med medföra vissa fördelar för detsamma, men hufvudsaken
är i alla fall icke att bättre utbilda dem för detta sitt fack, utan
fastmer att förstärka armén; och då dertill kommer, att denna öfning
och utbildning skall ske vid regementena i ren militärtjenst, och således
ej inom skogsskolorna, anse vi, att genom detta beslut en högst
betydligt ökad värnpligtsskyldighet är pålagd desse unge män, som vilja
egna sig åt skogsstatens tjenst, mot hvad andre svenske män äro underkastade.
Och icke nog med att vissa af rikets innebyggare sålunda förpligtas
att, så vida de vilja egna sig åt ett särskildt kall, som dock hvarken
är krigarens eller dermed står i något samband, genomgå militära öfningar,
hvilka äro betydligt utsträckta, i jemförelse med dem, som den
i lag stadgade värnpligten medför, utan den militära utbildning, som
dermed afses, måste äfven kunna vitsordas såsom nöjaktig, för att
samma personer skola kunna erhålla fullständigt afgångsbetyg från de
läroverk, som afse att bibringa insigter i skogsskötsel, vid äfventyr
för dem, att- de eljest må på egen bekostnad söka uppdrifva sin mili
-
Konstitutionsutskottets Memorial N:o å.
o
tära skicklighet. Åtgärden i och för sig medför sålunda onekligen en
svårare pålaga för denna del af vårt folk, och tänker man sig densamma
fullföljd i vidsträcktare tillämpning, är den af än värre art.
Då beslutet sålunda enligt vårt förmenande är en rubbning af gällande
bestämmelser i värnpligtslagen, hvarom Riksdagen bort höras,
anse vi att departementschefen och öfriga statsråden, som i beslutet
deltagit, borde, då de ansågo åtgärden nyttig, tillstyrkt Kongl. Maj:t
att förelägga ärendet Riksdagens godkännande och ej till råd t Konungen
att dessförinnan ensamt besluta. Då emellertid så ej skett, anse vi att
konstitutionsutskottet bort för Riksdagen anmäla förhållandet enligt
107 § regeringsformen.))
Herr Gilljam har begärt få antecknadt, att han i följd af sjukdom
varit förhindrad att deltaga i detta ärendes behandling inom utskottet.
6
Konstitutionsutskottets Memorial N:o i.
Bilaga till reservationen.
x»P. M.
angående införande af militära öfningar vid statens
lägre skogsskolor och Kongl. skogsinstitutet
för utbildande af dessas lärlingar och elever till reservunderbefäl
och reservbefäl.
Sko g slärling ar vid Kolleberga, Böda, Hunnebergs, Manna och Sill re
lägre skogsskolor.
Ansökning om inträde såsom skogslärling vid någon af ofvannämnda
skolor skall ingifvas senast den 15 april och, derest sökanden
är inskrifven såsom värnpligtig, vara åtföljd af hans inskrifningsbok
eller inskrifningssedel. Skolföreståndaren ingifver ofördröjligen efter
nyssnämnda dag uppgift å de antagne skogslärlingarne jemte prestbetyg,
adressuppgifter och möjligen mottagna inskrifningsböcker eller
inskrifningssedlar till chefen för det infanteriregemente, vid hvilket den
ifrågavarande skolans lärlingar skola erhålla sin militära utbildning,
nemligen:
för Kolleberga skola Norra skånska infanteriregementet,
» Böda » Kalmar regemente,
» Hunnebergs » Yestgötadals regemente,
» Marma » Uplands regemente,
» Sillre » Helsinge regemente.
Alla de antagna skogslärlingarne anställas vid nämnda regementen
(omkring 10 vid hvarje regemente årligen) på 2 av till volontärer utom
nummer med benämning »Skogsstatsvolontärer», hvilka placeras på ett
kompani. Kompanierna mottaga turvis dessa volontärer, hvilka af militärbefälet
inbeordras till följande militära öfningar, nemligen:
Konstitutionsutskottets Memorial N;o 4.
7
1 året af anställningen såsom skogsstatsvolontärer: 60 dagars rekrytoch
korpral sutbildning, börjande samtidigt med rekrytmötets 1 omgång
(den 6 maj).
2 året af nyssnämnda anställning: 15 dagars tjenstgöring såsom
underbefäl af manskapet efter den 15 juni.
Under skolans undervisningskurs den 1 september—15 juni meddelas
ingen militärutbildning.
Desse skogsstatsvolontärer erhålla aflöning under marschdagarne
till och från de militära öfningarne äfvensom reseersättning efter truppbiljett,
om resan företages med jernväg, beklädnad (slitningsersättning),
gevärs-, remtygs-, utredningspersedlar och portion under båda årens militära
öfningar samt dagaflöning under 42 (resp. 38 eller 40) dagar i
likhet med beväringsmän.
Vid slutet af hvarje års militära öfningar anställes praktisk och
teoretisk pröfning (2 året repetitionsvis), hvarvid tilldelas skogsstatsvolontärerne
ett af vitsorden »nöjaktig» eller »otillräcklig» skicklighet
och fordras, för att fullständigt afgångsbetyg från skogsskolan skall
kunna lemnas, att skogsstatsvolontären har erhållit vitsordet »nöjaktig»
skicklighet för båda årens militära utbildning. Skulle sådant vitsord ej
hafva erhållits, men i öfrig!, kursen vid skogsskolan med godkändt, betyg
afslutats, må skogsstatsvolontär, för att bekomma fullständigt afgångsbetyg,
uppå egen ansökan och bekostnad, under fortsatt tjenstgöring
söka förvärfva sig tillräcklig militärisk skicklighet.
Från ofvan uppräknade skogsskolor med fullständigt afgångsbetyg
utexaminerade skogsstatsvolontärer benämnas, sedan deras anställning
såsom volontärer upphört, »Underjägare». De behandlas i fråga om
värnepligtiges redovisning såsom f. d. stamanstälde, upptagas i stamrullorna
med förestående titel och afses att vid mobilisering och i krig
användas såsom vicekorpraler intill 32 års ålder.
Skulle samma militära utbildning åläggas lärlingar vid Skogshålls
och Presteruds lägre skogsskolor, hvilka skolor åtnjuta understöd af
statsmedel, så borde densamma ske för lärlingar vid Skogshålls skola
vid Södermanlands regemente och för lärlingar vid Presteruds skola
vid Vermlands regemente.
8
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 4.
SJcogselever vid Ombergs förberedande skogsskola och vid Kongl. Skogsinstitutet.
Ansökning om inträde såsom skogselev vid Ombergs skogsskola
skall ingifvas senast den 15 april och, derest sökanden är inskrifven
såsom värnpligtig, vara åtföljd af hans inskrifningsbok eller inskrifningssedel.
Skolföreståndaren ingifver ofördröjligen efter nyssnämnda
dag uppgift å de anmälde skogseleverne jemte prestbetyg och möjligen
mottagna inskrifningsböcker eller inskrifningssedlar till chefen för
Kongl. Lifgardesbrigaden, som turvis tilldelar dem ett af de båda lifgardesregementena
till fot. Vid detta regemente antagas skogseleverne
(omkring 10 årligen) på 3]/2 år till volontärer utom nummer med benämning
»Skogsstatsvolontärer», hvilka placeras på ett kompani. Kompanierna
mottaga turvis sådana skogsstatsvolontärer, hvilka
1 året af anställningen åtnjuta tjenstledighet för genomgående af
Ombergs skogsskola.
Under kursen vid Omberg, som afslutas till den 1 juni året efter
inträdet, förekommer ingen militär utbildning; men skogsstatsvolontär,
som med nämnda skolas genomgående afslutar sin utbildning såsom
skogselev, skall, för att erhålla fullständigt afgångsbetyg, derefter vid
det fotgardesregemente, der han är anstäld, under 75 dagars tjenstgöring
förvärfva sig samma mått af militärisk skicklighet, som är föreskrifvet
för skogslärlingar vid de öfriga lägre skogsskolorna.
De skogsstatsvolontärer, hvilka efter genomgående af Ombergs
skola fortsätta sin utbildning vid Kongl. skogsinstitutet, beordras af
vederbörande militärbefäl till följande militära öfningar, nemligen:
2 året af anställningen såsom Skogsstatsvolontärer: 30 dagars rekrytutbildning
(15 juni—14 juli) samt en eftermiddag i veckan å 3
timmar fortsatt praktisk och 2 timmar i veckan teoretisk rekryt- och
korpralsutbildning (1 november—20 december och 1 februari—15 april).
3 året af anställningen såsom skogsstatsvolontärer: 30 dagars
tjenstgöring såsom menige (15 juni—14 juli) samt en eftermiddag i
veckan å 3 timmar fortsatt praktisk och 2 timmar i veckan teoretisk
reservofficersutbildning (1 november—20 december och 1 februari—15
april).
4 året af anställningen såsom skogsstatsvolontärer: 45 dagars
tjenstgöring dels såsom underbefäl af manskapet, dels såsom underofficerare
(15 juni—31 juli).
Desse skogsstatsvolontärer bära under militär tjenstgöring skogsstatens
släpdrägt utan gradbeteckning, men med, den för arméns vo
-
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 4.
9
lontärer bestämda distinktion för aflagd mogenhetsexamen. De erhålla
kappor, gevärs-, remtygs- och utredningspersedlar under alla tre årens
praktiska militärt]enstgöring, slitningsersättning i öfrigt och portion
under 2 och 3 årens praktiska sommaröfningar samt dagaflöning under
42 (resp. 38 eller 40) dagar, fördelade på 2 och 3 årens sommaröfningar
i likhet med beväringsmän.
Vid slutet af hvartdera 2 och 3 årens teoretiska och praktiska
vinterkurs anställes pröfning, hvarvid tilldelas skogsstatsvolontärerne
ett af vitsorden »nöjaktig» eller »otillräcklig» skicklighet; och fordras,
för att fullständigt afgångsbetyg från Kongl. Skogsinstitutet skall kunna
lemnas, att skogsstatsvolontären har erhållit vitsordet »nöjaktig» skicklighet
vid hvartdera årets pröfning, äfvensom fullgjort 4 årets sommartjenstgöring.
Skulle sådant vitsord ej hafva erhållits eller sistnämnda
tjenstgöring ej blifvit fullgjord, men i öfrigt kursen vid Kongl. Skogsinstitutet
med godkändt betyg afslutats, må skogsstatsvolontär, för att
bekomma fullständigt afgångsbetyg, uppå egen ansökan och bekostnad
under fortsatt tjenstgöring söka förvärfva sig tillräcklig militärisk skicklighet.
Från Kongl. Skogsinstitutet med fullständiga afgångsbetyg utexaminerade
skogsstatsvolontärer förordnas af Kongl. Maj:t, om de anställas
i skogsstatens tjenst, till jägmästareassistenter (extra jägmästare?),
men, om de icke erhållit anställning i sagda tjenst, till extra jägmästare
(jägmästareassistenter?). Såväl de förre som de senare hafva
underlöjtnants rang och bära skogsstatens uniform; extra jägmästarne
(jägmästareassistenterne?) dock utan kartousch. Desse sistnämnde stå
under skogsstatens instruktion med skyldighet ätt för tjenstgöring vid
nämnda stat i mån af behof vara till domänstyrelsens disposition. Såväl
jägmästareassistenter som extra jägmästare behandlas i fråga om värnpligtiges
redovisning såsom f. d. stamanstälde, upptagas i stamrullorna
med förestående titlar och afses att vid mobilisering och i krig användas
såsom underlöjtnanter. Förestående militära skyldigheter bibehålla
de, så länge de befinna sig i värnpligtsåldern, och de förre derutöfver,
så länge deras anställning i nämnda befattning vid skogsstaten
varar.»
Bih. till Riksd. Prot. 1889. 3 Sami. 3 Raft.
2