Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 9.
3
N:o 9.
Ank. till Ttiksd. Kansli d. 22 Mars 1867, kl. 2 e. m.
Konstitutions-Utskottets Memorial, angående verkställd granskning
af Statsråds-protokollen.
.Temlikt föreskriften i 105 § Regeringsformen har Konstitutions-Utskottet
hos vederbörande äskat de efter sistlidna riksdags början i StatsRådet
förda protokoll, hvilka ock för tiden från och med November månads
ingång år 1865 till den 15 Januari innevarande år blifvit till Utskottet
öfverlemnade, nemligen:
Justitie- och Justitie-Departements-ärenden från och med den 7 November
1865 till och med den 11 Januari 1867;
Utrikes-Departements-ärenden från och med den 17 November 1865
till och med den 4 Januari 1867;
Landtförsvars-Departements-ärenden från och med den 7 November
1865 till och med den 8 Januari 1867;
Sjöförsvars-Departements-ärenden från och med den 7 November 1865
till och med den 11 Januari 1867;
Civil-Departements-ärenden från och med den 3 November 1865 till
och med den 11 Januari 1867;
Finans-Departements-ärenden från och med den 3 November 1865 till
och med den 11 Januari 1867, samt
Ecklesiastik-Departements-ärenden från och med den 3 November 1865
till och med den 11 Januari 1867.
Under pågående granskning af dessa Statsråds-protokoll har Utskottet
jemväl till pröfning förehaft de af Herr Jöns Pährsson från Kronobergs län
mot Stats-Rådets ledamöter och i synnerhet mot Statsrådet och Chefen
för Landtförsvars-Departementet framställda anmärkningar, hvarom anmälan
4
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 9.
skett hos riksdagens Andra Kammare och af denna blifvit, medelst protokolls-utdrag
af den 2 sistlidna Mars, till Utskottet hänvisad.
I trenne särskilda skrifvelser har bemälde riksdagsman, jemte åtskilliga
ogillande yttranden rörande den misshushållning, som skall ega ruin
med Statens medel, rörande Regeringens framställningar om nya anslag i
allmänhet och särskilt om nya förmåner för Rikets embets- och tjensteman,
samt rörande den lyx, som skall vara rådande hos de högre embetsmännen,
hvilket allt, såsom icke innefattande bestämdt formulerade anmärkningar
mot vissa uppgifna regeringsåtgärder, utan endast ett i allmänna
ordalag framstäldt klander, ej kunnat blifva föremål för Utskottets pröfning,
uttryckligen yrkat tillämpning dels af 106 § och dels af 107 § Regeringsformen,
med anledning af hvad i nedannämnda hänseenden förekommit:
l:o. I fråga om den nu inom landet pågående gevärs-tillverkning och
dermed samband egande ämnen,
med afseende" hvarå blifvit anmärkt, att Chefen för Landtförsvars-Departementet,
Herr Statsrådet m. m. Reuterskiöld, uraktlåtit tillse, det infanteriet
blefve försedt med gevär af tidsenlig, snabbskjutande konstruktion,
utan i stället låtit gevärstillverkningen efter den gamla odugliga konstruktionen
fortgå; att den af bemälde Herr Statsråd under en öfverläggning
inom Andra Kammaren afgifna förklaring om anledningarna härtill, nemligen
att ingånget kontrakt med Husqvarna gevärsfaktori ej kunde rubbas
och att, genom inställande af gevärstillverkningen vid Carl Gustafs Stads
faktori, arbetarne derstädes skulle blifvit brödlösa, icke vore tillfredsställande,
då i det omförmälda kontraktet förbehåll hade bort intagas om rättighet
för Kronan att håfva detsamma efter någon kort uppsägningstid, samt det
varit bättre att låta arbetarne vid det sistnämnda faktoriet få sitt uppehälle
utan arbete, då verktyg och materialier för stora summor icke onödigtvis
blifvit förstörda, i fall man saknat tillräcklig beräkningsförmåga att låta
utvidga verkstaden i så stor skala som möjligt och under tiden åtnöja sig
med att der tillverka pipor och andra gevärsdelar, som kunnat användas
för hvilken modell, som blefve antagen; att det skäl, som blifvit anfördt,
hvarför tillverkning af de gevär, för hvilkas anskaffande förhöjd beskattning
blifvit under innevarande riksdag ifrågasatt, ej skulle kunna ske inom
landet, nemligen att en tillverkning ej kunde grundas på verkstäder, som
hunna uppstå, icke heller vore nöjaktigt, då gevärstillverkningen hos oss
kunde utöfvas af hvarje duglig smed och mekanisk verkstad samt tusentals
arbetare vore dertill villige och skicklige, hvarom äfven det erbjudande
vittnade, hvilket skett från flere fabrikanter i Eskilstuna, att genast för
gevärstillverkningen anskaffa en mängd duglige arbetare, samt att en ny
gevärsmodell långt för detta kunnat vara antagen, om man genast, när den
Konstitutions-TJtsleoltets Memorial N:o 9.
5
förra fanns icke längre ändamålsenlig, anbefallt våra diplomater i utlandet
att hitsända de bästa der förekommande modeller — på grund af hvilket
allt, och då den uraktlåtenhet, som i berörda hänseenden egt rum, kunde
för fäderneslandet medföra högst vådliga följder, den eller de bland Konungens
rådgifvare, som så illa bevakat landets väl, borde, med tillämpning
af 107 § Regeringsformen, hos Kongl. Maj:t anmälas att icke fortfarande
få bekläda sina vigtiga och ansvarsfulla embeten.
2:o. I fråga om upplåtande till ett enskildt bolag af en del Kronans jord
å Carl XIII:s Torg i Stockholm,
livilket vore stridande mot stadgandet i 77 § Regeringsformen, att Kronans
jord eller lägenheter icke, utan Riksdagens samtycke, må på något sätt
kunna Kronan afhändas, hvadan den föredragande och de Konungens rådgifvare,
som tillstyrkt och kontrasignerat den regeringshandling, hvarigenom
frågavarande upplåtelse egt rum, borde kännas skyldige att erlägga det
belopp, som erfordras för att till Kronan återvinna den sålunda afhända
tomten, samt tillika, med tillämpning af 106 § Regeringsformen, ställas
under tilltal inför Riksrätt.
3:o. I fråga om. tillsättandet af Förste Bataljonsläkaretjensten vid Konungens
Andra Lifgarde,
med afseende hvarå blifvit anmärkt, att den å tredje förslagsrummet
uppförde sökande, som den 3 Oktober 1866 blifvit till omförmälda befattning
utnämnd, icke varit dertill förordad och ej heller egt hvarken ålder eller
meriter, på något sätt motsvarande sina medsökandes, hvilka erhållit de
båda första förslagsrummen, hvadan den skedda utnämningen vore stridande
mot föreskrifterna i 28 och 33 §§ Regeringsformen, vid hvilket förhållande
stadgandet i 106 § Regeringsformen borde tillämpas å de Konungens rådgifvare,
som denna utnämning tillstyrkt.
Vid pröfning af dessa anmärkningar har, hvad först beträffar frågan
om den pågående gevärstillverkningen och dermed sammanhang egande
ämnen, Konstitutions-Utskottet af handlingar, som varit för detsamma tillgängliga,
inhemtat: att från och med år 1845 och till sistlidna års slut
hafva dels extra statsanslag, hvilka likväl vid flera riksdagar icke blifvit
beviljade till de af Kongl. Maj:t äskade belopp, dels andra medel varit anvisade
för tillverkning af 80,700 infanteri-gevär, och under samma tid hafva
utlemnats 60,381 slätborrade samt 42,998 refflade eller tillsammans 103,379
gevär, hvaraf de utlemnade slätborrade gevären utgjort ersättning för gevär,
som under ifrågavarande period blifvit förslitna, och, bland de utlemnade
6
Konstitutions-Utskottets Memorial Nio 9.
refflade gevären, omkring 2,000 blifvit lemnade till skarpskytteföreningar,
ungefär 3,000 varit afsedda för målskjutning samt omkring 38,000 betraktats
såsom öfverflvttade från de allmänna reservförråden till regementenas
enskilda, för att, vid inträffande behof vara för dem närmare tillhands; att
för närvarande finnas dels i de allmänna förråden, dels vid faktorierna färdiga,
dels under arbete derstädes, tillsammans 66,785 gevär, hvilket, med
tillägg af nyssnämnda från de allmänna förråden till regementenas enskilda
förflyttande 38,000, visar en nu befintlig behållning af omkring 105,000
gevär; att, allt efter som hos andra nationer en under förda krig vunnen
erfarenhet föranledt väsendtligare förändringar i gevärs-konstruktionen, sådana
äfven blifvit hos oss införda samt nya modeller fastställda, så att,
när på 1840-talet fördelarne af refflade gevär med förlängda kulor blifvit
mera allmänt erkända, äfven här skett uppretning af ett större antal gevär
enligt derför fastställd modell, hvars kaliber varit föranledd af redan befintliga
slätborrade gevärs uppretning, men funnits alltför stor, när anskaffning
af nya refflade gevär ifrågakom, hvadan under åren 1855, 1856 och
1857 nya modeller för sådana blifvit bestämda, med några föga betydande
skiljaktigheter sig emellan, men med en gemensam mindre kaliber, hvilken,
sedan fortsatta försök dertill föranledt, år 1860 blifvit ytterligare förminskad,
med bibehållande af hvilken kaliber ny modell blifvit år 1864 fastställd
för tillverkning af gevär med kammarladdning, sedan fördelarne af
denna konstruktion blifvit konstaterade; att efter denna modell, som då ansågs
fullt lämplig och tidsenlig, beställning skett vid Busqvarna gevärsfaktori
af 4,000 gevär, genom ett kontrakt af den 8 Augusti 1864, som
numera är fullgjordt, af 3,000 gevär, genom ett kontrakt af samma dag,
samt af 2,519 gevär, genom ett kontrakt af den 13 Juli 1865, hvilka båda
sednare kontrakter ännu äro ofullgjorda, ehuru levereringsterminerna deri
varit bestämda till dels 1865 och dels 1866 års utgång; att anledningen,
hvarför nämnda faktori icke blifvit af vederbörande embetsmyndighet tillhållet
att inom utsatt tid fullgöra de åtagna leveranserna, varit, att redan
under året 1865 ifrågakomma anskaffande af eu modell för gevär med
tändnålsinrättning, för hvilket ändamål ock i Kongl. Propositionen, angående
Statsverkets tillstånd och behof af den 27 Oktober nämnda år, ett anslag
af 15,000 R:dr varit äskadt, helst det Preussiska tändnålsgeväret, hvars förtjenst
att möjliggöra en snabbare skjutning länge varit erkänd, likväl funnits
behäftadt med åtskilliga brister, i följd hvaraf det icke blifvit af någon
annan större magt såsom modell antaget; att ett tändnålsgevär af Svensk
modell redan år 1865 blifvit försökt och synts i flera väsendtliga hänseenden
ega betydliga fördelar framför det Preussiska, med anledning hvaraf
under nästlidna års sommar ganska omfattande försök blifvit dermed an
-
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o ,9.
7
ställda, hvilka utfallit särdeles tillfredsställande i hvad som rört sjelfva geväiet,
men icke sa hvad beträffar den till detsamma hörande ammunition,
hvadan, och då äfven i Norge försök i samma rigtning blifvit anställda, en
af Svenska och Norska officerare bestående komité blifvit den 25 Oktober
1866 af Kongl. Maj:t tillsatt, för att föreslå ny modell till snabbskjutande
gevai, hvilken komité, efter pröfning af flera dels inom landet tillverkade,
dels utifrån erhållna modeller, numera förenat sig om en gevärs-konstruktion,
som blifvit tillämpad å ett nu under tillverkning varande modell-gevär,
hvilket, sa snart det blifvit fullt färdigt, och sa vida icke dessförinnan någon
ny uppfinning af öfverlägsen beskaffenhet blifver komitéen till pröfning
förelagd, kommer att, såsom dess förslag till efterrättelse för ny tillverkning,
till Kongl. Maj:t aflemnas; att så snart kammarladdningsgevären af
1864 års modell funnits icke vidare uppfylla de anspråk på snabbskjutning,
hvilka af den sednare tidens _ uppfinningar i denna rigtning framkallats, har,
för att söka förebygga ytterligare tillverkning för Kronans räkning af icke
fullt tidsenliga gevär, Chefen för Landtförsvars-Departementet, innan frågan
om disponerande af 1866 års extra statsanslag till nya gevärs anskaffande
hos Kongl. Maj:t anmäldes, låtit tillfråga styrelsen för Husqvarna faktori,
om icke fullbordandet af någon del utaf de vid faktoriet för gevärstillverkningen
påbörjade arbeten kunde på Carl Gustaf Stads faktori öfverlåtas, och,
då denna framställning mött ett afslående svar samt sistnämnda faktoris
verksamhet funnits hvarken böra eller kunna helt och hållet upphöra, har
Kongl. Maj:t den 28 December 1866 förordnat, att af samma års anslagtill
anskaffning af nya kammarladdnings-gevär skulle användas endast så
stort belopp, som oundgängligen erfordrades för Carl Gustafs Stads faktoris
verksamhet, intill dess ny gevärsmodell hunne antagas; att, i följd häraf,
intill den 8 innevarande månad 55,000 R:dr blifvit af ifrågavarande anslag
till detta faktori utbetalda, hvaraf likväl en icke obetydlig del användts för
inköp _ af materialier, som ännu ej förarbetats, samt återstoden för de vid
faktoriet pågående arbeten med dels nya gevär eller sammansättning af
befintliga gevärsdelar, och dels tillverkning af sådana, som kunna användas
äfven för gevär af ny modell, hvilken sednare tillverkning dock i väsendtlig
man begiänsas af nödvändigheten att lemna olika slags arbetare sysselsättning
och i ännu högre grad af svårigheten att, innan ny modell blifvit
fastställd, kunna bestämma huru någon del af densamma skall vara
beskaffad; att emellertid af 1866 års anslag för gevärs anskaffning ännu i
början af innevarande månad funnits reserverade 175,500 R:dr, jemte hela
anslaget för innevarande år, 457,000 R:dr, samt att, enligt hvad af bilagan
N:o 3 till Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd
och behof af den 11 sistlidna Januari synes, anledningarne, hvarför
8
Konstautions-Vtskottets Memorial N;o 9.
i denna Proposition ett mer än vanligt stort antal gevär föreslagits till anskaffning
så snart ny modell blifvit fastställd, varit dels den stora olägenheten,
synnerligast med afseende å den olika ammunitionen, af att samma
armé begagnar gevär af flera modeller, dels, å andra sidan, den väsendtliga
fördelen af att arméen kan, vid dess första utrustning, förses med gevär
af nyaste konstruktion; varande vid den föreslagna anskaffningen förutsatt,
att 10,000 å 12,000 gevär skulle årligen kunna tillverkas inom landet,
hvadan, för den händelse behofvet fordrar skyndsammare anskaffande
af ett större antal, sådant skulle ske medelst upphandling från utrikes ort.
Då af hvad sålunda är vordet upplyst visar sig, att arméen blifvit,
i den mån beviljade anslag dertill lemnat tillgång, försedd med gevär af
den konstruktion, som, enligt vunnen erfarenhet hos andra nationer, funnits
för tillfället vara den bästa; att således den nu ifrågasatta anskaffningen
af ett större antal gevär icke varit föranledd af bristande tillgång på
sådana i allmänhet, utan af de förändrade förhållanden, som inträdt derigenom,
att de sednaste krigshändelserna ådagalagt nödvändigheten af arméens
förseende med gevär af väsendtligt förändrad konstruktion; att, så
snart denna nödvändighet gifvit sig tillkänna, äfven här vidtagits åtgärder
för att tillvägabringa en ny tidsenlig gevärsmodell, hvilkas resultat varit
beroende af den pröfning, som måst egnas åt de flera så inom som utom
landet gjorda försöken i denna rigtning, och således derigenom blifvit fördröj
dt; att, under afvaktan af detta resultat, gevärstillverkningen blifvit, så
vidt ske kunnat, inskränkt, på det så stor del af de beviljade anslagen som
möjligt måtte finnas i behåll för anskaffning af de nya gevären, samt att
denna tillverkning varit vid Carl Gustafs Stads faktori egnad åt förfärdigandet
af gevärsdelar, användbara äfven för den afsedda nya konstruktionen,
så vidt sådant kunnat ske — så har Konstitutions-Utskottet ansett någon
uraktlåtenhet eller försummelse i dessa hänseenden icke skäligen kunna
läggas Konungens rådgifvare till last. Beträffande åter den gjorda anmärkningen,
att den fortsatta gevärstillverkningen vid Husqvarna faktori kunnat
förekommas, derest i de afslutade kontrakten förbehåll blifvit intaget om
rättighet för Kronan att, efter någon kort uppsägningstid, håfva desamma,
så har Utskottet tagit kännedom om det sednast med bemälda faktori ingångna,
ännu ej fullgjorda kontraktet och funnit detsamma innefatta de i
gällande författningar stadgade förbehåll om skadeersättning och sex procents
vite af den belöpande betalningen, om leveransen icke inom behörig
tid fullgöres, hvaremot det icke finnes någon anledning att antaga, det faktoriegarne
skulle underkastat sig ett sådant vilkor, som anmärkare!! ifrågasatt,
hvarigenom det icke skulle blifvit för dem möjligt att på förhand beräkna
-
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 9.
9
räkna den omfattning, hvilken den kontraherade tillverkningen komme att
erhålla och som måste väsendtligen inverka på prisets bestämmande. Lika
litet anser Utskottet den anmärkning, att Carl Gustafs Stads faktori hade
bort utvidgas i så stor skala som möjligt, för att genast kunna tillverka
ett '' större antal af de nya gevären, förtjena afseende, då den ifrågasatta
utvidgningen måste bero af det äskade anslagets beviljande.
Vidkommande härnäst frågan om upplåtande af en tomt å Carl
XIILs torg i Stockholm till ett enskildt bolag; så och då beslutet härom
blifvit fattadt den 21 April 1865 och således inom den tiderymd, för hvilken
Statsråds-protokollen blifvit af sistlidna riksdags Konstitutions-Utskott
granskade, kan, vid sådant förhållande, den nu gjorda anmärkningen, emot
stadgandet i 107 § 3 mom. Regeringsformen, icke till någon Riksdagens
åtgärd föranleda, och hvad slutligen beträffar anmärkningen mot tillsättandet
af Förste Bataljonsläkare* tjensten vid Konungens Andra Lifgarde, så
har, på grund af de upplysningar rörande denna befordringsfråga, Indika
vunnits af vederbörande Statsråds-protokoll med dithörande handlingar, Utskottet
icke funnit skäl att denna anmärkning biträda.
Med afseende å hvad sålunda förekommit har Utskottet ansett de
gjorda anmärkningarne böra förfalla, och äfven i öfrigt har, under den
granskning af Statsrads-protokollen, som i öfverensstämmelse med grundlagens
föreskrift blifvit företagen samt numera fullbordad, Utskottet hvarken funnit
skäl att emot någon Stats-Radets ledamot tillämpa 106 § Regeringsformen^
eller ansett anledning vara för handen att framställa någon anmärkning
på grund af stadgandet i 107 §:n af samma grundlag.
Ilvilket Konstitutions-Utskottet får hos Riksdagen vördsamt anmäla.
Stockholm den 22 Mars 1867.
På Utskottets vägnar:
Th. Munck af Rosenschöld.
Bih. till Riksd. Prot. 1867. 3 Sami. 8 Häft.
2