Jordbruksutskottets memorial Nr 47 (Memorial 1913:Ju47 ju)

Jordbruksutskottets memorial Nr 47.

Nr 47.

Ankom till Riksdagens kansli den 11 april 1913 kl. 4 e. m.

Memorial, i anledning av dels återremiss av vissa delar utav jordbruksutskottets
utlåtande nr 36 i anledning av Kungl
Majds proposition med förslag till lag om gemensamhetsfiske,
lag om ändrad lydelse av 11 kap. 13 § rättegångsbalken
och lag om ändrad lydelse av 10, 13, och
14 §§ i lagen den 27 juni 1896 om rätt till fiske jämte
en i anledning av propositionen väckt motion, dels ock
kamrarnas skiljaktiga beslut i ämnet.

(2:a Avd.)

I utlåtande nr 36 i anledning av dels Kungl Maj:ts proposition
med förslag till lag om gemensambetsfiske, lag om ändrad lydelse av 11
kap. 13 § rättegångsbalken och lag om ändrad lydelse av 10, 13 och 14
§§ i lagen den 27 juni 1896 om rätt till fiske, dels ock en i ämnet väckt
motion hemställde jordbruksutskottet, att Riksdagen måtte antaga förslag
till lagar av den lydelse, utskottets nämnda utlåtande innehåller.

Enligt utskottet tillhandakomma protokollsutdrag hava båda kamrarna
godkänt förslagen till lag om ändrad lydelse av 11 kap. 13 § rättegångsbalken
och lag om ändrad lydelse av 10, 13 och 14 §§ i lagen den
27 juni 1896 om rätt till fiske, ävensom, förutom rubrikerna och slutbestämmelsen,
1, 2, 4—8, 10, 12—16, 18, 20—28, 30—36, 38 och 40—
42 §§ i förslaget till lag om gemensamhetsfiske i deras av utskottet föreslagna
lydelse. Därjämte hava båda kamrarna godkänt 9, 19 och 29 §§
i sistberörda lagförslag att lyda så, som av Kungl. Maj:t föreslagits, ävenBihang
till Riksdagens protokoll 1913. 10 sand. 29 höft. (Nr 47.)

Jordbruksutskottets memorial Nr 47.

som till utskottet återremitterat 3 § i samma förslag. I fråga om 11, 17,
37 och 39 §§ hava kamrarna däremot, på sätt nedan omförmäles, stannat
i olika beslut.

Med anledning av vad sålunda förekommit och för sammanjämkning
av den skiljaktighet, som förefinnes mellan kamrarnas beslut, får utskottet
avgiva de förslag, som här nedan angivas.

Förslaget till lag om gemensamhetsfiske.

3 §•

Denna paragraf har av båda kamrarna återförvisats till utskottet.

Av protokollet över diskussionen i kamrarna framgår, att anledningen
till återreinissen varit den vid frågans behandling uttalade farhågan, att
paragrafen med den av utskottet föreslagna lydelsen skulle kunna tolkas
så, att delägarnes befogenhet att genom enhällig överenskommelse i viss
män utvidga den varje delägare utan hinder av gemensamhetsfiskes inrättande
medgivna rätten till visst slag av fiske i honom tillkommande
vatten skulle kvarstå, även sedan fisket till äventyrs upplåtits på arrende.
Då något dylikt givetvis icke varit av utskottet avsett, har utskottet ansett
sig böra underkasta paragrafen nödig omredigering. Härjämte har
utskottet ansett sig böra föreslå, att orden »drag eller svirvel» i paragrafens
andra moment måtte utgå — en ändring, som emellertid jämväl den
år av rent redaktionell natur.

Utskottet hemställer sålunda,

att kamrarna måste besluta, att ifrågavarande paragraf skall erhålla
följande ändrade lydelse:

»3 §.

Utan hinder av att gemensamhetsfiske nyttjas av delägarna i bolag
eller upplåtits på arrende have delägare rätt att själv och med sitt husfolk
idka mete i honom tillkommande vatten. Fiske med drag och svirvel må
ock av delägare idkas enligt vad nu är sagt, om de enhälligt överenskommit
därom samt beträffande utarrenderat fiskevatten sådan överenskommelse
träffats före arrendeavtalets ingående. Gemensamhetsfiske, som
skall brukas av delägarna var för sig enligt fastställd plan, må ej, innan

Jordbruksutskottets memorial Nr 47.

plan blivit fastställd, nyttjas annorledes än till mete samt, på grund av
enhällig överenskommelse, till fiske med drag och svirvel.

Såsom mete är ej att anse fiske med ståndkrok, långrev eller utter,
ej heller slantning.»

11 §•

Första kammaren har godkänt paragrafen i dess av utskottet föreslagna
lydelse, under det att Andra kammaren beträffande andra stycket
antagit ett av herr Nilsson i Kabbarp framställt förslag, enligt vilket sagda
stycke skulle erhålla följande lydelse:

»För beslut om gemensamhetsfiskes inrättande erfordras beträffande
fiskevatten, som är i sin helhet oskift, bifall av mer än hälften och i fråga
om annat fiskevatten bifall av minst två tredjedelar av samtliga delägare.»

Utskottet, som anser kamrarnas skiljaktiga beslut i denna punkt
lämpligen kunna på sådant sätt sammanjämkas, att för giltighet av beslut
om gemensamhetsfiskes inrättande stadgas majoritet efter såväl huvudsom
rösttal, hemställer,

att kamrarna, med frånträdande av sina förut fattade beslut beträffande
denna paragraf, måtte besluta, att paragrafen skall erhålla följande
lydelse:

»11 §•

Sedan förrättningsmannens utlåtande framlagts, skall inför honom
anställas omröstning angående frågan, huruvida gemensamhetsfiske skall
inrättas, så ock för huru många år sådant fiske skall komma till stånd
samt om fiskets upplåtande på arrende eller antagande av plan för fiskets
brukande av delägarna var för sig; och skall härvid frågan om gemensamhetsfiskes
inrättande företagas till avgörande efter övriga nu nämnda
frågor, om någon delägare det yrkar.

Beslut om gemensamhetsfiskes inrättande vare ej giltigt med mindre
i avseende å fiskevatten, som är i sin helhet oskift, mer än hälften av
samtliga delägare förenat sig därom och dessa tillika företrätt mer än
hälften av samtliga delägares rösttal, och i avseende å annat fiskevatten
beslutet biträtts av minst två tredjedelar av samtliga delägare och dessa
tillika företrätt minst två tredjedelar av samtliga delägares rösttal.

Delägare, som gjort ansökning om förrättningsmans förordnande, vare
ej därav förhindrad att rösta mot inrättande av gemensamhetsfiske.»

Jordbruksutskottets memorial Nr 47.

17 §.

Denna paragraf har av Första kammaren antagits i dess av utskottet
föreslagna lydelse. Andra kammaren åter har, i anledning av sitt i fråga
om 11 § fattade beslut, återremitterat paragrafen till utskottet.

Det av utskottet ovan avgivna förslaget i avseende å 11 § föranleder,
dårest förevarande paragraf skall bliva till sitt innehåll oförändrad, omredigering
av paragrafens första mening.

Utskottet får därför hemställa,

att kamrarna — Första kammaren med frånträdande av sitt förut
fattade beslut — måtte besluta, att paragrafen skall erhålla följande lydelse
:

»17 §.

För beslut, att gemensamhetsfiske skall upplåtas på arrende, erfordras
beträffande fiskevatten, som är i sin helhet oskift, mer än hälften
och i fråga om annat fiskevatten minst två tredjedelar av samtliga delägares
rösttal. Beslut om att dylik upplåtelse skall ske varde underställt
Konungens befallningshavande, som, därest beslutet finnes i laga ordning
tillkommet, fastställer det till efterrättelse».

37 och 39 §§.

Första kammaren har beträffande dessa paragrafer antagit utskottets
förslag, varemot Andra kammaren återremitterat paragraferna till utskottet.

Utskottet hemställer,

att Andra kammaren måtte i avseende å båda
paragraferna biträda Första kammarens berörda beslut.

Stockholm den 10 april 1913.

På jordbruksutskottets vägnar:
D. PERSSON i Tällberg.

Jordbrdbrukautskottetn memorial Nr 41.

Närvarande: hrr Persson, Taram, frih. De Geer, Paulson, Lindblad, Pers, Ericsson,
Lundell, Nilsson i Kabbarp, Barthelson, frih. Gyllenstierna, Bosson,
Tysk, Olausson och Nilsson i Linnés.

Reservation

av Aaby A. W. Ericsson, som ansett, att utskottet bort hemställa,
att 11 § skulle bibehållas vid den av Kung!. Maj:t föreslagna lydelsen.